31 oktober 2008

Låt se om de unga biskoparna kommer ifatt

Biskop Bertil Gärtner började blogga för någon månad sedan. Han är biskop i Svenska Kyrkan och var fram till sin pensionering biskop för Göteborgs stift. 84 år ung börjar han blogga. Han är den förste biskopen i Svenska kyrkan som bloggar på riktigt. Biskop Tony Guldbrandzén "fuskbloggar" på Härnösands stiftsida. Biskop Sven i Växjö kan man bli vän med på Facebook.

Andra bloggar om: , ,

30 oktober 2008

Ur dagens skörd av nyhetsbrev: Ett citat

Att omvärldsbevaka utan en god uppsättning prenumerationer på nyhetsbrev är att göra det svårt för sig. I dagens skörd plockar jag Göran Adléns Tankar om trender.

Han inleder sitt oktober nummer med ett citat i tidens anda.


Den som ler när det går honom illa har redan tänkt ut vem han ska skylla på.

Alfred Bloch


Göran Adlén oktoberspanar om att det finns plats för både det mer påkostade och det enklare konferensanläggningar i en tid av för mycket mainstream.

Jag är övertygad - skriver han - om att det blir allt viktigare för mötesbranschen att våga sticka ut oavsett konjunktur.

Mötesindustrins aktörer måste våga sticka ut och skapa annorlunda mötesplatser. Idag räcker det inte med god mat, bra boende och tekniskt välutrustade konferensrum. Det krävs något mer.


Visst är det så.

Många konferensanläggningar är själlöst inredda. Även många påkostade. Nå, så är det med människor också. Bara för att man har mycket pengar så har man inte god smak.

Det som avgör saken för en konferensanläggning är mottagandet och värdskapet. Och om värdskap finns det ett annat nyhetsbrev jag gärna läser, från Värdskapet kom igår en berättelse om ett magplask i En Spa-avdelning.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Biskop Antje är tydlig

En kommentar från hapax med bloggen Senapsfrön och fikonspråk uppmärksammar mig på att Svenska Kyrkans biskop i Lunds stift, Antje Jackelén har fått in en artikel på kultursidan i Sydsvenskan idag. Hon skriver mot slutet av sin text:

I denna värld är två saker förlegade: Att odla den falska myten om en evig konflikt mellan tro och vetenskap – och att odla myten om att religion från början till slut är en privatsak.

Detta är tydligt och budskapet är riktat mot dem både troende och otroende som av skilda skäl finner anledning att sprida osanningar och myter.

Så mycket är nu sagt och skrivet i den lundensiska rektorsdebatten att Sydsvenskan skapat en egen avdelning för sina artiklar i ämnet.

Andra bloggar om: , , , , ,

29 oktober 2008

En svensk rektor citerar en stor engelsman

Nyvalde rektorn för Lunds universitet intervjuas av allkristna dagstidningen Dagen. Han citerar Oscar Wilde, som svar på frågan om han efter kritiken från en del lärare mot hans tro och kyrkotillhörighet:

Min avsikt är att fortsätta med att vara mig själv. "Alla andra är redan upptagna", säger Oscar Wilde.

Som andra redan konstaterat finns det anledning att harkla sig när man hör och läser hur naivt människor som uppenbarligen anser sig vara bildade och vidsynta kan häva ur sig påståenden om och uppvisa attityder till troende kristna, som de inte skulle göra gentemot buddhister eller judar.

Brygubben antar att Svenska Kyrkans biskop i Lunds stift kommer att vara inbjuden som gäst när den nye rektorn Per Eriksson tillträder sin post. Då har biskop Antje Jackelén chansen att som företrädare för Svenska Kyrkan uttala sitt stöd till honom som frimodigt stått upp för sin tro. Och hon får chansen att ge sitt stöd till alla troende lärare och studenter, vilken gudstro de ny har.

Religionsfriheten är en mänsklig rättighet, grundslagsskyddad och en troende människa kan då inte utsättas för yrkesförbud när samhället genom stat, landsting, kommun eller samhällsägda företag är arbetsgivare. Och det var ett yrkesförbud en grupp lärare vid universitetet argumenterade för. Och fick förståelse för. T.ex från Sydsvenska Dagbladet. Vad som skrev på kultursidan den gångna helgen har prästen och tidigare chefredaktören för Svenska Kyrkans egen veckotidning Kyrkans Tidning kommenterat utförligt. Prästen Elisabeth Gerle har fått ett genmäle publicerat i Sydsvenskan. Bra i sig, men hennes bdrag försvagas av att hon faller in i att säga att hon inte är som andra troende. Hon kunde gott generöst tala om "vi kristna" och inte göra så stor skillnad på de som tillhör Svenska Kyrkan och andra.

Jag utgår från att biskop Antje Jackelén och andra biskopar med henne i det tysta redan på olika sätt invänt mot händelser som vid Lunds Universitet och liknande. Det som återstår är att de gör sig hörda i det offentliga samtalet. För att tala till många aktiva medlemmar i Svenska Kyrkan är Kyrkans Tidning, vår egen veckotidning en lämplig kanal.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Cityförsamlingarna i Stockholm måste gå samman

Domprosten i Stockholms domkyrkoförsamling, Svenska Kyrkan, berättar för Aftonbladet att det är ekonomisk kris i församlingen. Börsraset sägs vara huvudskälet. Det stämmer inte.

Att församlingen inte klarar att värdet på aktieportföljen går ner just nu beror på att man inte har gemensam ekonomi med Svenska Kyrkans andra församlingar i city. Domkyrkoförsamlingen har för få medlemmar.

Ordförande i domkyrkoförsamlingens styrelse, kyrkorådet är Sören Ekström. Han var huvudarkitekten bakom den organisation Svenska Kyrkan fick från 2000. Han vet vilka åtgärder församlingen behöver vidta. Men vågar han - som en Karl-Bertil Jonsson - rakryggad klippa sanningen?

Svenska Kyrkans finansiella placeringar ska till största del vara långsiktiga. Det är medlemsavgifter och intäkter från verksamheten som ska klara driften.

När Svenska Kyrkan befriades från statlig överrock 2000 ingick i överenskommelsen ett kyrkobyggnadsbidrag. Nu ska det omförhandlas och statens företrädare ger intryck av att de inte tycker att det är ett allmänintresse att kyrkobyggnaderna bevaras och kan hållas öppna.

Faktum är att Svenska Kyrkan i flera sammanhang inte ges de bidrag till en verksamhet som vänder sig till en allmänhet som andra föreningar och organisationer utan diskussion får. På något sätt förväntas Svenska Kyrkans medlemmar betala för andra på ett sätt som inte är en allmän regel. Det är orättvist.

Svenska Kyrkan är Sveriges största musikarrangör och borde få en större andel av kulturstöd från stat, landsting och kommun.

Svenska Kyrkan skulle själv kunna organisera sig smartare och mer aktivt söka de bidrag man har rätt till. Stora summor pengar missar Svenska Kyrkans genom att församlingarna inte klarar av att organisera sitt barn- och ungdomsarbete. Tänk om idrottsrörelsen skulle vara lika dåliga som hundratals församlingar är på det här området. Nej, det är helt otänkbart, faktiskt.

Liksom föreningslivet får kommunala lokalbidrag är det rimligt att Svenska Kyrkans församlingar får bidrag till kyrkor och församlingshem.

Andra bloggar om: , , , , ,

Kan banden blir för rosa?

Med hjälp av senaste nyhetsbrevet från Forum för frivilligt socialt arbete hittar Brygubben ett läsvärd inlägg på sajten CSR i praktiken.

Det finns studier som visar att för få mest ut av med sina cause marketing-aktiviteter, dvs att både driva försäljning och samla in så mycket pengar som möjligt till välgörande ändamål, så ska det finnas en logisk koppling mellan produkten och ändamålet, som mellan Semper Barnmat och Rädda Barnen där båda signalerar att de bryr sig om barnets bästa. Man kan också välja att stödja en fråga som är viktig och relevant för den målgrupp man vänder sig till, som Dove och deras ifrågasättande av rådande kroppsideal. Om den logiska kopplingen saknas är risken stor att vi konsumenter upplever cause marketing-aktiviteten som sökt och tillgjord vilket kan resultera i minskad, snarare än ökad, försäljning.

Detta publicerades redan förrförra veckan. Igår kulminerade Rosa Bandet-kampanjen som ska ge pengar till forskningen för bot mot bröstcancer. Efter att ha sett ett stycke av TV3-sändningarna från globen, kan jag tänka mig att det ligger något i invändningarna som står att läsa på CSR i praktiken.

Är det ett rosa skimmer omkring alla prylar som säljs till förmån för Cancerfondens insamling?

Andra bloggar om: , , , , , , ,

27 oktober 2008

Värt att söka alternativ till konsumtion och konsument

På läsvärda bloggen Not another planning blogg brottas Nina Åkestam med begreppet konsument.

Hon vill att vi ska smaka på det här:

Nej, hörni, nu tror jag att vi går och konsumerar en kopp kaffe tillsammans. Om vi skulle ta och konsumera en semesterresa i jul? Du kan ju alltid konsumera hans telefonnummer på hitta.se.

Hon skriver vidare:

Vi säger inte konsumera, vi säger köpa, dricka, äta, söka, prata, känna. Och det gör vi eftersom vi inte är konsumenter utan människor.

Det är rätt att ta en match med systemet - med begreppsapparaten. Sannolikt kan inte ett begrepp lyftas ut och bytas mot ett annat. Många olika ord blir alternativet. Och det kan visa sig vara till stor fördel.

Gäst, medlem, medarbetare och volontär är ord för dem mina uppdragsgivare vänder sig till. Jag är glad att få kalla människor så.

Andra bloggar om: , , , ,

26 oktober 2008

Dopanka

Förra veckan var det kyrkomöte för Svenska Kyrkan. Detta nationella årsmöte hölls som vanligt i lånade utrymmen in det gamla universitetshuset i Uppsala. Kunde inte ledamöterna testa att hålla i alla fall en del av mötet i den stora katedralen i backen nedanför universitetet?

Nå, till saken. Mötets första dag var det frågestund. 20 frågor, som får Brygubben att associera till leken där man ska gissa det givna svaret innan tjugo frågor är ställda. Radionostalgiker minns möjligen radioklassikern med samma namn. Och jag tycker inte att det hela är helt långsökt, för de som frågar vet oftast vilket svar de vill ha. Och de blir sällan förvånade av att de får ett annat. Ledamöter från kyrkostyrelsen som måste svara, de vet vad de måste svara även om de i sanningens namn borde säga något annat. Alla som lyssnar funderar nog mer på vem de ska hålla på i ordväxlingen och mindre på vad som är själva poängen och vad som har den sanningshalt att det för kyrkan framåt.

En fråga ställdes av prästen Bertil Murray, från Frimodig kyrka-listan och Uppsala stift. Den handlade om att dop inom Svenska Kyrkans skulle ha utförts i livgiverskans namn. Badankor har jag hört talas om. Nu visade sig rykten från skilda håll mest vara en dopanka.

Bertil Murray hade nog fått uppfattningen att det låg en hel del sanning i att en eller annan prälle dragit till med dopord i strid med Svenska Kyrkans och den allmänkristna ordningen.

Svenska Kyrkans biskop för Stockholms stift Caroline Krook kunde berätta att det hela var en skröna som emanerade från en roman. Mitt intryck när jag lyssnade till biskop var Krook var att hon - i enlighet med sina vigningslöften - skulle vidta nödiga åtgärder om någon av de präster hon har tillsyn över skulle drista sig till ersätta dopet med dopliknande riter.

Men att välsignelser i livgiverskans namn förekommer inom Svenska Kyrkan är mer verklighet än dikt. En enkel googling ger träff på minst en gudstjänstordning där en välsignelse i Faderns , Sonens och den helige Andes namn ratats. Prästen Susanne Dahl har gjort en gudstjänst utan Gud Fader. Formuleringen dyker upp på Svenska Kyrkans nationella webbplats svenskakyrkan.se i Gudstjänstbanken. Och det som står här är i sin tur hämtat från en bok utgiven på Svenska Kyrkans och Svenska Missionskyrkans förlag Verbum.

Idag var det dop av två barn i den söndagsgudstjänst som jag var med om att fira. Ordningen för dop som användes var inte den vanligaste. Bibeltexterna som står med i dopgudstjänstens ordning i psalmboken lästes inte. Frågorna om barnens dopnamn ställdes inte på samma sätt som vanligt. Och före dopet bad prästen en bön för modern. Men inte för pappan.

Även om det annorlunda dopet hölls i en kyrka där de flesta är kyrkvana så hade det varit bra om prästen i all enkelhet sagt något i stil med:

Ni kommer att märka att jag nu använder ord som inte står i era psalmböcker. Jag och barnens föräldrar har förberett ordningen tillsammans. Även om en del nu skiljer sig från det ni är vana vid så kan ni vara helt säkra på att det här är ett riktigt dop i Faderns, Sonens och den helige Andes namn med vanligt vatten tre gånger över barnets huvud.

I mars 2007 höll prästen Karl-Gunnar Elversson ett föredrag på Teologdagarna i Lund. Han sa:

Jag döper dig i Faderns och Sonens och del Heliga Andens namn. Så ska vi säga. En del protesterar mot denna manliga Gudsbild. Även om de skulle få säga Livgiverskans namn. Både Theresa av Avila liksom tidigare Augustinus kände också att detta ändå inte täcker storheten i Gud. "Gud från vilken, genom vilken och till vilken allting är" föreslog Augustinus. Men nu har vi kommit överens om Fader, Son och Ande säger han.

Av ekumeniska skäl måste dopet ske på detta sätt, ty ett sådant dop enligt Matt 28 erkänner i stort sett alla kyrkor.

Däremot skulle vi kanske i en handboksöversyn kunna följa ELCA och efter doporden låta församlingen gemensamt säga:

Blessed be God, the source of all life,
the word of salvation,
the spirit of mercy.
Välsignad är du Gud, livets källa,
frälsningens ord,
barmhärtighetens ande

Dopet engagerar i samtiden. På webben finns flera sajter som startats av privatpersoner:

barndop.nu
dopguiden

Dopet engagerar i kyrkohistorien. Okunskap om kyrkans historia eller förnekande kan förstås leda till att dopet som sakrament (helig handling) kastas ut med både barn och dopvatten. Sådant skulle man kunna kalla för synd.

Andra bloggar om: , , , ,

Dollarns nya ansikte




Tack Tove Lifvendahl

Andra bloggar om: , , ,

25 oktober 2008

Kanslern kan vara bäst i klassen

Anders Flodström är KTH-rektorn som blev universitetskansler, trots eller kanske just därför att han sagt att det finns för många universitet och högskolor i lilla Svitjod. Kansler Flodström är en duktig omvärldsbevakare med klippboken under armen. För DN berättar han hur han går tillväga som spanare och vad han vinner på sin nyfikenhet och flit.

Apropå spaning. Hurra för Spanarna i SR 1 som firar 20 härliga år. SvD hyllade nyligen de mesta spanarna och Ingvar Storms programidé.

Andra bloggar om: , , ,

Föryngring av Svenska kyrkan brådskar

Igår avslutades årets upplaga av kyrkomötet i Svenska Kyrkan. "Ett mellanår" tyckte flera av ombuden. Det brukar de säga och skriva. Sluta gnäll, ni har er själva att skylla. Motioner direkt skrivna av ombuden och skrivelser författade av den kyrkostyrelse man själva tillsatt gör mötet till flipp eller flopp.

I år behandlades många angelägna frågor. Och det togs även flera bra beslut, även om det finns klara tendenser till att lättviktiga och populistiska frågor har lättare att passera utskotten än de frågor av strategiskt betydelse.

Mycket bra i år var att kyrkomötet med anledning av en motion om ett ungdomens kyrkomöte beslutade att Kyrkostyrelsen till Kyrkomötet 2010 ska föreslå former för ungas ökade delaktighet i Svenska Kyrkan på nationell nivå t.ex. i anslutning till Kyrkomötet.

Dagens kyrkomöte är gummigt och gubbigt. Och det brådskar att ändra på den saken. I debatten om motionen var det flera "tunga" kyrkopolitiker som blottade sin stora brist på fantasi och sin ovilja att ge yngre generationer deras rättmätiga plats i Svenska Kyrkans ledning.

En av många invändningar mot att öppna portarna för de unga är att man inte vet hur de unga ombuden skulle utses. Svenska Kyrkans Unga klarar den uppgiften. Man har lokalavdelningar i en massa församlingar (som kunde vara fler) och en väl fungerande regionalorganisation som fullt ut följer stiftsindelningen. På Svenska Kyrkans stiftsårsmöten kan unga ombud utses på ett smidigt och demokratiskt sätt.

Ett ombud som självt fyllt 50 och kan kallas tant vittnade om hur hon får höra hur trevligt att hon som ung är med i kyrkomötet. Så illa är det.

Erik Sjöstrand, ett ungt ombud (svärson till den vittnande tanten) gjorde vad hag kunde för att få med kyrkomötet på en skarpare skrivning och i det närmaste säga ja till motionen. Men det gick inte vägen.

Det vore fel att införa en åldersgräns i kyrkomötet, men det kan bli nödvändigt med en annan kvotering än den efter partifärg som nu tillämpas. Varför inte låta ålder och kön på de som röstar i kyrkovalet nästa höst slå igenom i fördelningen av platser i kyrkomötet? Det skulle väl inte hota valhemligheten att använda statistik från röstlängderna.

Andra bloggar om: , , , ,

Ombyggnad i medievärlden för öppen dörr

Tidningen Medievärlden (fd Pressens Tidning) bygger om sin nätversion och det går bra att följa med i processen med den nya utvecklingsbloggen.

Av de första postningarna framgår det att redaktionen öppnar för kommentarer om pappersversionen. Heders!

Andra bloggar om: , , , , ,
Att Peter Englund är en av allt flera intellektuellt rediga människor som outat med sin kristna tro är ingen nyhet. I Aftonbladet 28 februari 2006 fick har frågan: Muhammed eller Jesus? Och svarade:
– Jesus, jag är kristen, en präst diagnostiserade mig som pietist en gång.
Men nu har dagen.se publicerat en intervju med Peter Englund från Svenska Journalen. Han lindar inte in sig i vaga formuleringar om Jesus Kristus Guds son.
Det var honom du mötte under de här starka upplevelserna på 80-talet?

- Ja, det var inte det där "ljuset" som vissa talar om, utan Kristus själv. Det är inte ofta jag pratar om det här, det är fortfarande så oerhört laddat för mig. Men det är alltså ingenting jag kom fram till på resonerande väg. Mera något som kom över mig, än något jag aktivt sökte.

Det skulle vara till stor välsignelse om fler präster och biskopar i Svenska kyrkan som ser sig själva som någorlunda belästa och tänkande kunde vara lika frimodiga som t.ex. Englund.

Den utbredda bristen på frimodighet som tynger livet i Svenska kyrkanberor säkert på att många inte känt sig trygga i sin vigningstjänst under de senare decennierna. En snedvriden rekrytering som inte tillräckligt aktivt sökt nya präster bland de kyrkligt aktiva ungdomarna har förstås bidragit till att för många inte på ett naturligt sätt kunnat förhålla sig kyrkans tro, till allmänkristna begrepp och församlingsliv.

Det är förstås beklagligt att enskilda kristna skäms över andra trossyskon till och med i sin egen kyrka, så att de måste ägna tid och kraft att som Petrus på natten till långfredagen förneka samröre. För den som accepterat vigningen till det särskilda ämbetet som diakon, präst eller biskop kan inte ens unna sig den "lyxen". Vigningen är som ett äktenskap. Att säga nej till sin fru eller man är att skilja sig. Familjen är ifrågasatt.

Frihet och modighet i den kristna tron är förstås inget som i första hand handlar om att synas och höras i massmedier. Nej, främst handlar det om möten utan kamera och mikrofon i de mindre sammanhangen: i församlingen, på arbetsplatser, i skolan, på universiteten och i föreningslivet.

Präster och biskopar ska gör sitt jobb som herdar för församling och kyrka. I en och annan församling och ett och annat stift finns det med säkerhet utrymme för herdarna att inbjuda människor till samtal och undervisning. Söndagens gudstjänst är det lämpligaste stället att annonsera inbjudningar till gamla och nya mötesplatser.

Peter Englund mötte uppenbarligen en präst som både tog Peter och Kristus på allvar. Tack Gud för det.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Vad då, tack? Jag är ju tvungen.

Brygubben har betalat familjens räkningar denna månad. 508 kr skickade jag till Radiotjänst för ett kvartals obligatorisk tv-licens. I samma stund kör SVT en reklamfilm där en kör dyker upp i mataffärens kassa och sjunger sitt tack till den licensbetalande kassören.

Att mitt hushåll betalar för de timmar vi ser på SVT:s kanaler kan jag smälta. Men att att licensen är kopplad till innehav av en tv-mottagare är förlegat. Det är dags för en nyordning.

Det måsta vara många, inte minst unga och de som har annat än svenska som förstaspråk, som inte ser många minuter i månaden på någon SVT-kanal.

Public service har ett berättigande, men medielandskapet har ändrat sig så radikalt på 52 år och därför är det hög tid att ändra systemet för finansiering. Är det rimligt att en ordning som infördes när det fanns en enda tv-kanal ska fungera som det var tänkt när valet står mellan hundratals?

Ett mediestöd som framstår som mer anpassningsbart är filmstödet. Produktionerna bedöms, inte kanalen.



Andra bloggar om: , , , ,

23 oktober 2008

Modespaning på Svenska kyrkans kyrkomöte

251 ledamöter i kyrkomötet och till det 14 biskopar och ett fång funktionärer är samlade till Svenska kyrkans kyrkomöte i Uppsala denna vecka.

Med hjälp av Carina Etander Rimborg på Kyrkomötesbloggen hittar jag en modespaning.

Andra bloggar om: , ,

22 oktober 2008

Soppåse för 15 lakan eller mer


Budgivning pågår på Tradera. En soppåse signerad Ernst B har i skrivande stund passerat 15.000 kr. Klubbslag på fredag morgon kl. 7.
Brygubben står över och skulle hellre ha något med mosaik av samme Ernst.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Kan Google så kan ditt företag

Med stor sannolikhet jobbar du på ett företag som är både äldre och har mer erfarenhet än Google. Om de som är unga och bara funnits några få år på marknaden kan se till att arbetsplatsen uppmuntrar sina medarbetare till kreativitet, vad hindrar ditt företag?

Tack Eva på bloggen Anamma som tipsade om programmet på SVT (kvar till 12 november 2008) med rundvandring hemma hos Google.

Jag står på giganters axlar.

Fredrik Härén som medverkar i samma teveprogram påminner om citatet ovan som tillskrivs Newton. Kreativitet bygger på att göra något av andras idéer. Som min bror så elegant sammanfattat saken:

Den som snor, han har.

Kan det bli en bra dag på jobbet för dig idag? Eller imorgon? Ja, om du vågar misslyckas.

Den som är rädd gör aldrig ett bra jobb. Vad kan det vara mer än rädsla som gör att för få människor bidrar med sin kreativitet på jobbet, fast de på sin fritid är skapande i alla högsta grad? Vad kan det vara mer än rädsla som får för många chefer att begränsa sina medarbetares frihet och skapande?

Det kan vara lättja, bekvämlighet. Dåliga egenskaper som kommer med åldern.

Ett företag där det är okey att misslyckas är ett företag som främjar kreativitet. Om det sedan finns sköna stolar i mötesrummen, en riktig espressomaskin och örtagård med tankegångar, då är blir det bara ännu bättre.

Läs om Fredrik Härén på hans och broder Teos webbplats

Andra bloggar om: , , , , , ,

Paulo klarar skivan

Brygubben kollade in första avsnittet matprogram signerat Paulo Roberto, och jag tycker han tog sig igenom programmet med all heder i behåll.

Jag ska titta igen. Nästa vecka. Det ska jag.

Italiensk mat är livets goda. Det bara är så.

Men nu ska jag ta med mig Allt om mat till sängen. 1174 listade viner kan bekräfta min enkla men goda smak. Något att sova gott på.

Andra bloggar om: , , , ,

21 oktober 2008

Mobilutmaning

Om frågan är: Vad ska det här vara bra för? Då är svaret: Varför ska allt ha ett motiv?

Jag läste hos Deepedition som hade hittat mobilutmaningen hos The real mymlan

Var ligger din mobil när du sover?

På soffbordet.

Hur ofta ligger din mobil hemma utan batterier?

Varje gång det sker är ett misslyckande. Jag misslyckas sällan. Om än med annat.

Hur känns det när du inte har din mobil på dig?

Som om jag borde gå hem och hämta den.

Får du någon gång höra att du är en mobilälskare?

Nja, det tror jag väl inte.

Hur många samtalsminuter har du ringt?

13 timmar och 35 minuter.

Hur många mobiler har du haft det senaste året?

2

Blir folk irriterade över att din mobil ständigt är med dig?

Varför skulle de?

Vad står det i det fjärde sms:et i din inkorg?

Ring mig angående grafisk profil.

Vad står de i det senaste skickade sms:et?

Jag har kyrkonämnd ikväll 18-21 i Tunabergskyrkan.

Vem är överst listan över missade samtal?

Rensade listan för fyra dagar sedan och har inte missat ett samtal efter det.

Vem är 6a på listan över mottagna samtal?

En kollega.

Vem är den andra på listan över uppringda nummer?

En vän.

Vad har du som bakgrundsbild?

Favoritaffischen med texten: ja men snälla du så här kan det väl ändå inte vara

Tack Gunilla Skyttla och Raine Navin, Barometern 1981

Hur mkt batteri har du?

Halvfullt

Vem är åtta på din kontaktlista?

En person som jag inte vet vem hon är. Kundens kund?

Vem är den första på bokstaven “G” i din kontaktlista?

En person som jag bara har mejladress till. Hmm, jag borde verkligen rensa efter den där importen av hela adressboken i Outlook.

Vad heter din mobil, som bluethooth namn?

Jag passar.

Den bästa låten på din mobil?

Mavis Staples: We Shall Not Be Moved

Den sämsta låten på din mobil?

Varför skulle jag ha dåliga låter i den?

Den första bilden du ser när du går in på dina foton på mobilen?

En bild på min egen arm.

Hur mkt är klockan när du gör detta?

23:17:19


Jag har en Iphone som det har varit lätt att bli vän med. Vi möttes för någon månad sedan. Och det har varit lätt att glömma den gamla P910i som hängt med ett tag.

Andra bloggar om: , ,

Svenska kyrkans årsmöte - kan det bli en verklighet?

Brygubben tar hjälp av nätet och följer årets andra vecka med Svenska Kyrkans Kyrkomöte som direktsänds och kan ses i efterhand på webben.

Nere i kanten på webbteverutan står det "Svenska kyrkans årsmöte 2008". Tänk om det skulle kunna bli så, även om det idag inte är verklighet.

Årsmöte ger folkrörelselika bilder där stiften som regional nivå i Svenska Kyrkan utser de ombud som tillsammans med biskoparna lägger ut kursen för trossamfundet Svenska kyrkan och granskar den styrelse som årsmötet självt tillsatt för att bereda och verkställa.

Ett årsmöte där stiften är direkt representerade kan ha färre ledamöter och inflytandet från församlingarnas sida i praktiken stärks. För med stiftens egna årsmöten med församlingsvalda ombud blir omvägen via politiska partier helt överspelad.

En detalj, en liten rad ger hopp om livet för Svenska Kyrkan. Alla tecken mottas med tacksamhet.

Andra bloggar om: , , ,

Bra fråga

Prästen och ledamoten av Svenska kyrkans kyrkomöte Bertil Murray ställer idag en bra fråga till kyrkostyrelsen.
Vilka åtgärder avser Kyrkostyrelsen att vidta för att komma till rätta med de sedan lång tid rådande missförhållandena på Svenska kyrkans informationsavdelning?

Läs hela frågan här. Och inom kort svaret på samma webbplats. Tillägg 22 oktober: kyrkostyrelsens svar

Det är bra att kyrkostyrelsen får tillfälle att inför det samlade kyrkomötet med sina modiga 251 ledamöter får tillfälle att berätta om den omfattande verksamhet som den rikskyrkliga informationsavdelningen bedriver.

Kommunikations- och mediefrågorna har med rätta prioriterats högre än tidigare av Svenska kyrkans nationella styrelse efter skiljandet mellan kyrka och stat. Mycket har gjorts på senare år som är nyskapande och fyller verkliga behov.

Förra veckan mötte jag en mellansvensk församling som tagit det strategiska beslutet att 10 % av budgeten för verksamheten skulle användas till kommunikation. I kyrkokansliet är det mer än var tionde medarbetare som arbetar på informationsavdelningen. Hur stor del av rikskyrkans budget som går till kommunikation och media vet jag inte. Det kan jag förstås ta reda på, men nöjer mig med att gissa att det minst är 10 %.

Pengar är inte allt. Tid är inte allt. Vision och värderingar är det som avgör.

Det är bra att kyrkostyrelsen idag får en anledning att berätta för kyrkomötesledamöterna om vad vilken vision och vilka värderingar som är motor inom den rikskyrkliga informationsavdelningen.

Kyrkostyrelsen antog för några år sedan en kommunikationsplattform. Här spelar orden närvaro, öppenhet och hopp central roll. Det är dessa tre värdeord som ska prägla Svenska kyrkans kommunikation.

Ett sätt att mäta informationsavdelningens kompetens, kapacitet och resultat är att fråga några medarbetare i Svenska kyrkans församlingar om det är ett hoppingivande stöd det får i sitt kommunikationsarbete av rikskyrkan, om de upplever att det som kommuniceras från kansliet på Sysslomansgatan i Uppsala, om de tjänster och det material som erbjuds ger intryck av närvaro i Svenska kyrkans tro och liv, och om kyrkokansliet präglas av öppenhet i kontakten med resten av Svenska kyrkan.

Den konstruktiva utgångspunkten är att de enskilda medarbetarna på informationsavdelningen, liksom i hela kyrkokansliet är som folk är mest: de kan sitt jobb, vill lösa sitt uppdrag på bästa sätt och bidra till framgång för sin arbetsgivare.

Att vara rikskyrkliga kyrkoarbetare är egentligen inte annorlunda än att jobba i församling. Men om en församling har strukturella problem eller problem med ledning och styrning, om målen är diffusa eller om det brister i effektivitet och verksamheten drivs orationellt, då finns det alltid 10 andra församlingar som reder sig. Värre är om det strular i det enda rikskyrkliga kansli som finns.

Tillägg: Det vore en Gud i behaglig gärning om några engagerade ledamöter i kyrkostyrelsen tillsammans med de som vill leva ett bättre liv på informationsavdelningen gjorde ett studiebesök i Dublin på Googles kontor, gärna med Fredrik eller Teo Härén som resesällskap. Varför? Läs den här

Andra bloggar om: , ,

80-talisterna ger hopp om livet

80-talisterna är generation Y. De tar ansvar och ställer krav. En annan egenskap är att de inte är nöjda. Så bra.

Den fantastiske Alf Henriksson skrev något om att när missnöjet tryter är framtiden slut. Det ligger en kraft i att hoppas på mer, att göra sig ansträngningen att ta ett steg till.

Anders Parment kom i vintras ut med en bok om Generation Y. För tidningen Internet World berättar han om vad som är typiskt för 80-talisterna och hur de ska tas.

När generationen Why ställer frågor, ställer krav, då är det inte alla gånger lätt att tillhöra en äldre generation. Men det är nyttigt.

Generation Y förväntar sig ett transparent samhälle med mycket och rak kommunikation. De värderar och använder de sociala nätverken. Ge gnäller inte hos chefen, utan söker själva problemens lösningar.

I början av året skrev Parment en Brännpunkt i SVD om generation Y, för att göra PR för den då nya boken får man anta.

Generellt har generation Y egenskaper som behövs i arbetslivet, men på väg in i en lågkonjunktur finns risken att inte minst min egen generation 60-talisterna finner skäl för att hålla 80-talisterna åt sidan.

11 november talar Anders Parment på Kompetensmässan i Stockholm.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

20 oktober 2008

Synd på så rar reklamfilm, SJ

SJ:s senaste reklamfilm med en tidsresa i snygg förpackning är väl i det närmaste bortkastad när den inte hänger ihop med känslan som den faktiske resenären upplever.

Brygubben är en mycket erfaren tågresenär. Jag har åkt tåg yrkesmässigt i decennier och rest många, många mil.

Min känsla är att SJ är inne i en svacka. X2000-vagnarna är slitna. Deepedition försöker åka tåg, men beskriver sig som drabbad. Richard Gatarski är inte någon glad resenär.

Synd på en rar reklamfilm.

Andra bloggar om: , , , , ,

Gå och möt de tolv

De har varit samlade i Uppsala domkyrka, de har varit i USA och vänt, nu kan du möta dem i Storkyrkan i Stockholm. Gör det. Se apostlarna kring Jesus, så som Michel östlund tolkar dem.

Läs mer hos Dagen

Se alla tolv apostlarna.

Bilden till vänster föreställer aposteln Johannes.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

17 oktober 2008

Stakars karl

Hoppas han har det bra hemma med Bi, när det har blivit så rörigt på jobbet.

Idag skriver Peter Welander ett ebrev till redaktionen, publicerat av Realtid.se. Där ger han sin syn på "Welanderaffären" och skriver : " I går blev jag provocerad att skriva under en uppsägning med omedelbar verkan. Jag har idag meddelat Lasse Andersson att jag vill annullera den."


Andra bloggar om: , , , , ,

14 oktober 2008

Kyrkan är öppen när hon har något att öppna till

För lite mindre än ett år sedan uppmärksammades en bloggare mig på en mycket märklig text som var publicerad på Svenska kyrkans gemensamma webbplats. Under rubriken ”Vad är kristen tro?” stod det så här:

Kristen tro är att ha samma tro som Jesus Kristus hade. Jesus trodde på, och litade på att Gud är god och kärleksfull och vill oss människor väl. Det är den tilliten, snarare än att tänka om Gud och livet på ett visst sätt, som är kristen tro.

Jag upplevde i min enskilda läsning att det var något i det dunkelt uttryckta gav dräkt åt en lika dunkel tanke. Jesus, sann Gud och sann människa, var i sin mänskliga identitet född och troende jude. Och som Guds son ett med Fadern och Anden i Gudomen. Men jag var inte helt säker på att min reaktion hade en förankring i min egen och kyrkans tro. Min känslomässiga invändning kunde ha andra orsaker.


Mitt biskopsbrev

För att pröva min reaktion så skrev jag till fem medlemmar i Svenska kyrkan med ansvar för kyrkans lära, till fem stiftsbiskopar. En annan av mina invändningar mot texten på webbsidan var att Jesus inte en förebild som troende för den kristna människan. Han är framför allt själva föremålet för vår tro. Jag läser med i kyrkans bekännelse:

Vi tror ock på Jesus Kristus, Guds enfödde som vår Herre…

De tre biskopar som svarade ganska så omgående var alla kritiska till texten. Något annat kunde jag inte läsa ut av deras svar: ”teologiskt snömos”, ”så här kan sanningsfrågan inte behandlas”, ”pinsamt tunt”, och så vidare.

Elva månader senare har två ännu inte svarat. Jag hade ställt mina frågor vad Svenska kyrkan lär om kristen tro och hur det borde berättas idag. Av svaren drog jag slutsatsen att jag inte var helt fel ute. Gjorde det mig glad? Kändes det skönt att ha rätt? Nej, det gjorde det inte. Närmast nedstämd och maktlös.


Varför denna blygsel för evangelium?

Hur kommer det sig att mission har så låg status i stora delar av Svenska kyrkan och vad är det för spärr som saknas och leder till att det på en så viktig plats som Svenska kyrkans gemensamma webbplats publiceras dålig teologi och dåliga texter när det inte är brist på vare sig det ena eller andra? Varför kan jag inte göra något märkbart evangeliet rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas i den kyrka jag tillhör?

Så gick det en tid och texten efter frågan ”Vad är kristen tro?” på svenskakyrkan.se byttes ut mot en helt annan. Den som står där nu. Blev det bättre? Ja, nog blev det lite bättre. Kolla själv, du som läst så här långt.


Läroämbetets reaktioner offentliga reaktioner på Heberlein gör himlen grå

Tidigare i höst väckte Ann Heberleins krönika i Kyrkans Tidning förhållandevis stor uppmärksamhet inom Svenska kyrkan och ett stycke till. Hon kritiserade företeelser och attityder inom Svenska kyrkan och berättade att hon övervägde att säga upp sitt medlemskap. Minst en biskop, en domprost och några präster var snabbt ute och tillrättavisade Ann Heberlein.

Mycket av det Ann Heberlien satte ord på kände jag igen mig i. Inte minst i den personliga sorgsenheten. Därför berördes jag också av biskopens och prästernas hårda ord. Jo, hårda var orden om än inlindade. Den sorgsna känslan kom tillbaka. Att en präst i Kyrkans Tidning fick publicerat ett inlägg till stöd för Heberlein var gott, men kunde inte uppväga.


Dyrt att publicera luddigheter

Så fick jag förra veckan ett mejl från kyrkokansliet i Uppsala med ett förslag till en helsidesannons som informationsavdelningen tycker att församlingarna ska köpa plats för i dagspressen nu i oktober. En helsida kostar en stor summa av medlemsavgifterna, så det gäller den har ett centralt budskap. Det är en ordrik annons som avslutas så här:

Kampen för människors hopp och livsmod är kanske den djupaste innebörden av vad gudstro är.

Den enskilda människa, medlem i Svenska kyrkan eller inte, får förstås tro precis vad hon vill. Men med den kristna kyrkans tro är det andra bullar. Faktiskt.


Trons gåva som ger delaktighet

Min kristna tro är en gåva som jag fått genom mitt dop, som jag bekräftat när jag konfirmerades och (minst) varje påsknatt, och som ger mig tillhörighet i den kristna kyrkan. På söndag bekänner jag igen med församlingen tron på:

En enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka. Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv.

Så varför bryr jag mig? Om annonser och webbsidor, och om enskilda biskopars och prästers trista attityd till oss döpta i det allmänna prästadömet.


Snart är det äntligen söndag igen

Jag kan inte, vill inte annat än hoppas på att mässan nu på söndag än en gång ska ge mig den närvarokänsla som gör att jag ser in genom den öppna dörren, från det stycke paradis som kyrkorummet är, till den himmel som är det löftesland till vilket jag är kallad och på väg.

Att ju vilar i min faders händer, skulle jag som barn väl ängslas då?

Ur den Svenska Psalmboken nr 249 Blott en dag.


Andra bloggar om: , , , , , , , , ,


10 oktober 2008

Underbart. Som Bergman frågade: Varifrån kommer musiken?

Detta är helskönt. Inte sant?



Andra bloggar om: , , ,

Om man nu vill glo på mer teve


Brygubben är inte riktigt säker på om han själv vill glo på mer teve. Varken idag eller imorgon. Men den här tjänsten - ny för mig - verkar ändå praktisk att ha i beredskap om anden faller på.

Gloo.se - bara så där. Inte så dyrt i alla fall.

Andra bloggar om: , , ,

När gamla kristna publicister möter nya kristna bloggare

Igår hade Kristna Publicistklubben lunchmöte. Emanuel Karlsten från tidningen Dagen och ordförande i Evangeliska Frikyrkan, Stefan Swärd blev utfrågade av journalisten Mikael Kindbom.
Det handlade om kristna som bloggar. Kindbom har tidigare i år gjort ett ordentligt utfall mot Emanuel Karlsten och det fanns inga tveksamheter i utfrågningen varken vad han tyckte om Karlsten eller vad han hade för attityd till bloggande.

Mikael Kindbom verkar vara en rätt gammeldags journalist som inte har någon lust till de nya medierna och de nya mediereglerna.

Men lita inte på mig, se själva utfrågningen som Dagen så förtjänstfullt bambusat.



Andra bloggar om: , , , , , ,

07 oktober 2008

Lyssningsövning för vissa akademiker vid Lunds universitet

Brygubben rekommenderar vissa brevskrivande akademiker vid Lunds universitet som har gett uttryck för ett begränsat vetande om tro att lyssna på SR P1 Teologiska rummet från 13 april 2008.

I programmet medverkar Elena Namli, teolog , Ola Sigurdsson, professor i tros- och livsåskådningskunskap, och Ulf Jonsson, jesuitpater och författare. Temat var de kristna dogmerna och hur de kan tolkas i modern tid.

De tre rör sig med lätthet och auktoritet i ett lärt samtal som spänner över mer än modern tid.

Andra bloggar om: , ,

05 oktober 2008

En riktig höjdare: Last Night of the Proms

Brygubben njuter och idkar allsång framför teven. SVT sänder från London, Last night of the proms. Det är grejer det.

And did those feet in ancient time
Walk upon England's mountains green?
And was the holy Lamb of God
On England's pleasant pastures seen?

And did the Countenance Divine
Shine forth upon our clouded hills?
And was Jerusalem builded here
Among these dark Satanic Mills?

Bring me my bow of burning gold!
Bring me my arrows of desire!
Bring me my spear! O clouds, unfold!
Bring me my charriot of fire!

I will not cease from mental fight,
Nor shall my sword sleep in my hand
Till we have built Jerusalem
In England's green and pleasant land.

William Blake

Andra bloggar om: , , , ,

04 oktober 2008

Gamla nyheter kan man också ha roligt åt



Andra bloggar om: , ,

Först skulle en nattvardsgudstjänst bort - och nu det här

För en tid sedan var studenter och lärare vid Lunds universitet störda av att blivande präster informerades om att en dags föreläsningar skulle föregås av av en nattvardsgudstjänst, en morgonmässa.

Nu invänder en grupp lärare i ett brev mot att nya rektorn är kristen och har tillhörde en pingstförsamling. De hade antagligen hoppats att de skulle slippa fler troende i ledningen när prästen Göran Bexell stiger av som universitetets rektor.

Det vore välgörande med fler uttalat kristna människor i ledning av företag och offentliga institutioner. Fler förebilder, inte minst för unga människor, på ledande poster i samhället. Historien lär vart det leder om människor förväntas lägga ifrån sig den inre kompassen i den stund man tilldelas med inflytande och makt.

Den tillträdade rektorn Per Eriksson tillhör en församling inom Evangeliska frikyrkan. Han kommer närmast från Vinnova, där han lett myndigheten som dess generaldirektör.

Rapporterna från Lunds universitet visar att en akademisk miljö inte vaccinerar mot fördomar. Svenska Kyrkans biskop i Lunds stift kunde gått använda den plattform hon har för stödja Per Eriksson genom ett varmt välkomnande till Lund. Gästprofessorn och biskopen KG Hammar har också bra ingångar i massmedia, så han skulle också kunna ta tillfället i akt och göra en markering till stöd för de som gör sitt bästa för att förena ett ansvarstagande i samhälle och värld, i skolan eller på jobbet, med kristen tro och kristen livsstil.

Andra bloggar om: , , , ,

Slow Church - det låter skönt

Brygubbens slösurfning på webbplatsen för Svenska kyrkan Lunds stift gav mig en vägvisare till webbplatsen Slow church. En liten snygg sajt med ett tilltalande budskap.

Benämningen har säkert hämtat sin inspiration från Slow Food-rörelsen. Och det gör ingenting.

Andra bloggar om: , , , , ,

Marknader är kul och lärorikare

Imorgon åker Brygubben på Mickelsmässmarknad i Örsundsbro. Om marknadsansvariga själva får säga det, så är det Sveriges största endagsmarknad.

Det är roligt med marknader. En förströelse som inte kostar så mycket. Och det är lärorikt. Grunderna i marknadsekonomi och marknadsföring visar sig utan krusiduller.

Knallarna vet vad kluster har för positiv betydelse för deras möte med kunderna och för deras affärer. Även om de inte använder ordet. Det är ingen nackdel att ställa sig i raden med många fler som säljer samma prylar. I alla fall inte jämfört med att stå ensam på samma plats dagen före eller efter.

På marknaden görs reklam ofta i ordets ursprungliga betydelse: ropa ut, om och om igen.

Andra bloggar om: , , , , ,

Biskopen mer än radar och roder

Sökprofilen som ska hjälpa Svenska Kyrkan Stockholms stift att finna en ny biskop använder orden radar och roder. Fyndigt.

Bilden av kyrkan som ett skepp kan fyllas på med en biskop som rorsman/-kvinna. Radarna kan både sitta på en pinne och på ett rörligt färdmedel, som en båt.

Men stockholmsstiftarnas sökprofil ska ses som ett komplement till det Svenska Kyrkans kyrkoordning säger om vad en biskop har för uppdrag.


1. förkunna evangelium i ord och handling,
2. ha ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten förvaltas enligt
kyrkans bekännelse och ordning,
3. svara för ledning och tillsyn,
4. vårda och värna kyrkans enhet,
5. viga präster och diakoner,
6. kalla präster och diakoner till överläggningar, samt
7. i övrigt fullgöra biskopens uppgifter enligt kyrkoordningen

Något av en rangordning kan läsas in i uppräkningen. Det viktigaste för en biskop är att förkunna det glada budskapet om Jesus Kristus och att ta ansvar för att det sker på rätt sätt i församlingarna i stiftet. Och att dopet och nattvarden - som är de heliga handlingarna - sköts på rätt sätt. Vad som är rätt får biskopen läsa sig till i kyrkans bekännelseskrifter och regelsamlingar. Sen ska biskopen leda församlingarna i sitt stift och ha tillsyn (revision).

Uppgiften att vårda och värna kyrkans enhet är dagsaktuell. Ingen enkel sak för en biskop att båda skydda kyrkan från de som gör allt för att splittra och inte heller enkelt vårda de enhetssträvande som människor i Svenska Kyrkan gör sitt bästa för att för att uppnå.

Det är biskopen som kallar präster och diakoner till tjänst i kyrkan. Med det markeras att vigas till ett särskilt ämbete i den kristna kyrkan inte är ett jobb. Att präster och diakoner samtidigt kan vara - och vanligen är - anställda av kyrkan är en sak för sig.

Den som nu går och lurar på att bli biskop Carolines efterträdare kan använda de sju punkterna ovan som en checklista. Skaver någon av uppgifterna, då bör man nog släppa tanken på att ta över stafettpinnen, f´låt ska vara staven.

Andra bloggar om: , , , ,

Källor: tidningen Dagen, Kyrkoordningen,

Sticky notes duger mest som slinky


Kolla in den här kuliga sajten med roliga onödigheter om det man kan göra med ett par buntar sticky notes eller post-it-lappar.

Andra bloggar om: , , ,

En vecka med rättvis handel i fokus


På måndag börjar en vecka om rättvisemärkta varor. Fairtrade finns nu i var och varannan livsmedelsbutik. Det går åt rätt håll. Storbritannien har kommit längre än Sverige. Där tävlar butiker om att vara mest Fairtrade. Bra, när det blir så i Sverige också.

Det gör skillnad när människor gör fria och medvetna val. Även valen i det lilla är betydelsefulla. För när jag handlar så påverkas min inställning och i förlängningen mina grundvärderingar.

Direkt till kampanjsajten

Däremot är det ingen god idé att moralisera över andras handlingar i det lilla. Att t.ex. med ord kommentera en arbetskamrats eller väns val av banan, kaffesort eller chokladbit. Låt din kommentar vara dit eget exempel som får tala för sig själv. Du kan sällan veta vilka andra goda val hon som mumsar på en orättvis banan eller han som njuter av sitt orättvisa kaffe.

Andra bloggar om: , , , , ,

03 oktober 2008

Ann Heberleins personliga röst

Ann Heberlein var en av de medverkande på årets upplaga av Bok & Bibliotek. Av hennes samtal med Eva Staxäng på mässan, såsom det refereras av Svenska Missionskyrkans tidning Sändaren, så blir det tydligt vilken personlig bakgrund hennes uppmärksammade krönika i Kyrkans Tidning hade.

– Jag är besviken och sorgsen, men Svenska kyrkan är mitt hem. Kyrkan borde ägna sig mer åt de stora kärnfrågorna om gott och ont, om liv och död, menade Heberlein. Hon vill ha en kyrka dit man kan gå med sin sorg och glädje och bli berörd, både andligt och fysiskt.
– Jag plågas av återkommande depressioner och panikångest och har suttit och gråtit i många kyrkbänkar. Ingen har vågat gå fram och fråga hur jag mår. Det är en ynkedom att människor blivit så rädda för att beröra. Om ingen ser mig ens i kyrkan, vart kan jag vända mig då?
De många som med självsäkerhet och självgodhet avfärdat henne med några av de vanliga härskarteknikerna bör få sig en tankeställare.

Identifikationen eller ej med Ann Heberleins upplevelse av livet eller brist på liv i Svenska kyrkan har säkert mycket att göra med om man brottats med sin egen tro i relation till kyrkans tro eller om man sätter sig själv i centrum istället för kyrkan. I brist på identifikation kan det mycket väl bli projektionen som tar plats.

Det finns genomgående ett försonande drag hos de som offentligt sett som sin uppgift att tillrättavisa Ann Heberlein: deras egen längtan att dricka djupare ur källan, lyser igenom sprickorna i maskeringen.

Jag önskar inte minst biskopar och präster i Svenska kyrkan att befrias från egna prestationer och konster för att istället få vila i kyrkans tro. Samtidskampen blir ett liv i tidens nyss, utan himmelsk framtid.

Andra bloggar om: ,

02 oktober 2008

Copy Copy - fniss

Copy av copy eller Lika som bär. Malmöbaserade reklambyrån Blå Vision har haft en tydlig förebild i Åkestam Holst. I alla fall ser (såg?) det ut så på webben, enligt Resumé.

Göran Åkestams kommentar är väl rätt skön?

Det tråkiga är ju om vår text är så allmängiltig så att den passar för andra. Vi försöker i alla fall föra texten i bevisning, säger Göran Åkestam.

Ett mått självkritik när han läser sin fem år gamla text, som tydligen funkar lite här och var.

Andra bloggar om: , , , ,

Finska kyrkan härmar Svenska kyrkan

När Svenska kyrkan skildes från staten hände en hel del, om än inte tillräckligt. En bra nyordning i det första fria kyrkovalet 2001 var att medlemmar fick rösträtt från 16 års ålder. Nu får den evangeliskt-lutherska kyrkan i Finland samma ordning i nästa kyrkoval. Det har den finska riksdagen bestämt. Så bra.

Det var Svenska Kyrkans Ungas företrädare - och Ansgarsförbundet och Kyrkans Ungdom före dem - som drev frågan om sänkt rösträttsålder i Svenska kyrkan.

Källa: Dagen

Andra bloggar om: , , , ,

Startsidor ska inte se ut som julgranar

Den där Urban Lindstedt har kloka saker att säga om webbnavigation och -struktur. Han förespråkar avskalade lösningar och beskriver den klämma en webbredaktör inte så sällan hamnar i:

Orsaken kan vara okunskap, men troligare är att den stackars webbmastern inte kan hålla emot när alla mellanchefer vill att deras avdelningar ska synas på webben.

Han tycker att toppmenyn på Rädda Barnens nya sajt är exempel på lyckad lösning. Visst är den det.

Andra bloggar om: , , , , ,

01 oktober 2008

Kyrkfolk, tag varning. Clipart kan dra eder alla i djupet!


Dagen uppmärksammar Svenska Missionskyrkans församling i Umeå som delat ut en församlingstidning med knarkbilder. Så går det när man "lättar upp" en text med fritt valda Clipartbilder. Redan vid första bilden befinner man sig på det sluttande planet. Ett par inklippta bilder senare är man fast. Varning, varning.

Helskönt att Dagen själva toppar med lite hampablad egna webben.

Andra bloggar om: , , , ,

Bengt Anderbergs död är en förlust. En renässansmänniska har satt punkt.

Brygubben beundrar Bengt Anderberg sedan länge. Nu har han gått ur tiden.

Det där med "gått ur tiden" är en bra omskrivning för att dö. För den som kastar in handduken blir tidlös. Går in i evigheten, vare sig hon vill eller inte.

Sin bok En förtrollad värld (Bonniers 1986) avslutar Anderberg med ett stycke rubricerat Gravskrift.

Jag hör att de yngsta poeterna kallar några av mina äldre kollegor "68-nissar". Man syftar då med skämtsamt överseende på dem som engagerade sig i vänsterupproret 1968. Jag skulle gärna vilja ta åt mig benämningen själv, fast jag tillhör en ännu älre generation och var nisse redan då jag gick med i demonstrationstågen för tjugo år sedan. (...) Skriv 68-nisse på min gravsten, alltid är det någon som ser det.


Samma bok rymmer 68 sidor bibelstudier. Han var lärd och bibellärd Bengt Anderberg. En religionskritiker och otroende av högsta kvalitet. Sådana är det inte gott om. Tyvärr.

Anderberg skriver på sidan 127:

Tiderna möts, ögonblicken vänder sig mot varandra som kringsträvande, genomskinliga kuber. Och alltsammans kanske bara beror på ålderdom. Sämre hörsel, sämre syn, kortslutning i hjärnan. En gammal staty som försonar sig med mossan. Den vittrar bort i ett arkaiskt leende.

Andra bloggar om: , , , ,

Spritporr

"Inled oss inte i frestelse..."

Livets vatten, eller som det heter i Skottland: whisky

440 kr per litern för den som köper ett fat på 3o liter. Någon som vill vara med och dela?

Andra bloggar om: , , ,

Jannes Värskapsblogg ska jag följa

Brygubben kom för flera år sedan i kontakt med Värcskapet. En utmärkt förpackning av gammal klokskap om att se människan i en kund, gäst, medlem och medarbetare.

Med senaste nyhetsbrevet från Värdskapet blir jag upplyst om att Jan "Värdskapet" Gunnarsson börjat blogga. Den bloggen ska jag följa. Synd bara att den inte riktigt är en blogg. För den saknar RSS. Men i god värskapsanda, så kommer det säkert att ordnas inom kort.

Nu kommer den första boken Det goda värdskapet i ny upplaga. Läs den. Eller den gamla.

Andra bloggar om: , , , ,

Hoppas på Snacka om nyheter

Hoppas, hoppas att Kajsa Ingemarsson kan förvalta programformatet Snacka om nyheter väl. Premiär i kväll på Kanal 9.
Stellan Sundahl rattade programmet under många år med den äran. Och många tittade.

Ingvar Storm har lotsat På minuten vidare efter Lennart Svahn. Det har funkat. Jo, jag vet att programmet pausade många år. Och ja, de gamla programmet på SR Minnen är kanske ännu bättre än dagens. På ett sätt, men inte på alla.

Nu hoppas jag mycket på Ingemarsson. För Parlamentet är inte vad det varit har.

Andra bloggar om: , , , , , ,