När Svenska kyrkans biskop i Västerås stift Claes-Bertil Ytterberg tillsammans med stiftsjägmästaren Åsa Tham uppmärksammar ett omvälvande förslag om att flytta förvaltningen av kyrkans jord och skog till riksnivå, så för de en motargumentation som visar att det är en bekännelsefråga för Svenska kyrkan vem som tar kommandot.
Biskop och stiftsjägmästare i Västerås stift tar till orda i Svenska Dagbladet med en Brännpunkt den 29 april. Deras debattartikel ger uppslag till viktiga samtal och bjuder på en kyrkohistorisk fond som bör få väga tungt i pågående remissarbete och i kommande behandling av frågan i kyrkomötet.
När Svenska kyrkans skildes från staten 2000 infördes en ny demokratisk struktur där de tre nivåerna i Svenska kyrkan skildes från varandra. Med direktval till stiften och den rikskyrkliga nivån skulle det bli mer demokratiskt. Men det var en förlust att klippa relationen mellan församlingar och stift, och mellan stift och riksnivå.
Hur Svenska kyrkan förvaltar sina tillgångar ska i första hand vara en ideologisk fråga. Maktfördelningen är också en ideologisk fråga, kopplad till kyrkan tradition och bekännelse. Innan makten flyttas ska frågorna besvaras: Vem eller vilka vinner på förändringen? Och hur påverkar det kyrkans bekännelse och profil?
Samordning är många gånger att föredra, vilket framgår av debattartikeln som beskriver hur Västerås stift samarbetar med Strängnäs och Linköpings stift. Poängen är att de gör det av egen kraft och stärker kyrkan lateralt.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, Claes-Bertil Ytterberg, ekonomi, kyrkan, Åsa Tham,
29 april 2007
28 april 2007
Jesus is no chicken
Påsken varar än till Pingst. Sådan är ordningen i kyrkan. Inför påskhelgen i år gjorde Svenska kyrkans stift i Stockholm en kampnaj för påsken som är kristenhetens viktigast helg.I annonser och och på stortavlor fick en kyckling symbolisera uppståndelsens budskap om hoppet som segrar över allt elände.
En och annan bloggare uppmärksammade och kommenterade kampanjen: The Kristen Upplevelse, Jämtlandstösen, Hannaho,
Reklamblaskan Resumé noterade att bilden på kycklingen i Stockholms stifts annons var mycket lik en annan i en kampanj som religiöst och politiskt fristående Actionaid stod bakom.
Stiftet själv gick ut med ett pressmeddelande. Ur det saxar Brygubben:
– Ägget symboliserar sedan urminnes tider livets uppkomst. Det har använts som symbol för den slutna graven, ur vilken det nya livet ska uppstå, säger biskopens adjunkt Michael Bjerkhagen och fortsätter:
– Bilden av påskägget knyter därför ihop gamla folkliga föreställningar med det kristna påskbudskapet om Kristi uppståndelse från de döda. Om ljusets seger över mörkret och hur nytt liv kan spira ur det som en gång var dött. I ägget finns dolda möjligheter som också finns i människors liv. Varje människa går genom död till liv, från mörker till ljus.
Detta har Kristus redan gjort.
Med lite perspektiv tar bloggen Researcher upp Stockholms stifts kyckling i en postning som knyter an till Åsiktstorpeden som kallade annonsen för morbid redan i påsktid.
Brygubben känner sig styrkt i sin gamla tes: Religion i reklamen är många gånger en krydda, medan reklam i religionen mer sällan ökar aptiten.
Märkligt med Loesjes kommentar på en affisch uppklistrad på en offentlig toalett ett halvt stenkast från Helga Trefaldighets kyrka i Uppsala. Den satt där redan dagarna innan stockholmarna fick möta "sin" kyckling.
Andra bloggar om: påsk, reklam, marknadsföring, brygubben, Svenska kyrkan, Stockholms stift, kyckling, researcher,
27 april 2007
Örebropräst flyttar till Gotland?
Det mesta talar för att örebroprästen Mats Hermansson blir Svenska kyrkans nya domprost i Visby stift. Beslutet ska fattas av stiftsstyrelsen den 8 maj.
Mats Hermansson både präst och utövande konstnär. Hans bilder på gamla presenningar har ställts ut runt om i landet och hans verk finns i flera kyrkor.
Domprosten i Svenska kyrkan är kyrkoherde i domkyrkoförsamlingen som är stiftets "huvudstad". En domprost är i flera funktioner biskopens ersättare.
Andra bloggar om: mats hermansson, svenska kyrkan, visby stift, präst, domprost
Mats Hermansson både präst och utövande konstnär. Hans bilder på gamla presenningar har ställts ut runt om i landet och hans verk finns i flera kyrkor.
Domprosten i Svenska kyrkan är kyrkoherde i domkyrkoförsamlingen som är stiftets "huvudstad". En domprost är i flera funktioner biskopens ersättare.
Andra bloggar om: mats hermansson, svenska kyrkan, visby stift, präst, domprost
Bojkottande biskop: Inte utan min bibel
Svenska kyrkans biskop i Härnösands stift heter Tony Guldbrandzén. Enligt SvD och andra medie har han sett till att stiftet bokat av 100 nätter på Scandichotell. En påtryckning som ska förmå hotelledningen att lägga tillbaka biblarna i skrivbordslådorna på rummen.
Biskopens pressmeddelande här
När Brygubben första gången hörde att Scandic gjort stort sak av att en enskild hotellgäst hade haft invändningar mot att det låg en bibel i en stängd låda på rummet han hyrde för natten, då undrade han över rim och reson.
Så har historien vuxit. Den ensamme gästen var organiserad ateist, men det verkar inte helt säkert att någon i hans förening delade hans upprördhet. Några killar med humor har gjort ett ateistkit och många har tyckt. Det ena och det andra.
Det Brygubben själv skulle kunna tänka sig är att "glömma" en bibel på ett kul ställe när han lämnar hotellrummet efter en natt hos Scandic. För Scandic kan gynnas pga att man satsar på rättvisemärkt.
Men bojkott, det vete fåglarna om det är så vettigt. Faktum är att det kan gå på tok om man läser bibeln på egen hand. Få om någon av bibelns 56 böcker (ja, det är i sanning ett litet bibliotek) är lätt att ta till sig på egen hand. Bibelläsning hör hemma i en församling - i gudstjänster och i grupper för samtal och undervisning.
Den kristna församlingen är mer ett bordets folk än ett bokens folk. Det är vid bordet man gör saker tillsammans. Kommunicerar i flera betydelser.
Andra bloggar om: bibeln, scandic, bojkott, tony guldbrandzen, gideoniterna, svenska kyrkan, härnösands stift,
Biskopens pressmeddelande här
När Brygubben första gången hörde att Scandic gjort stort sak av att en enskild hotellgäst hade haft invändningar mot att det låg en bibel i en stängd låda på rummet han hyrde för natten, då undrade han över rim och reson.
Så har historien vuxit. Den ensamme gästen var organiserad ateist, men det verkar inte helt säkert att någon i hans förening delade hans upprördhet. Några killar med humor har gjort ett ateistkit och många har tyckt. Det ena och det andra.
Det Brygubben själv skulle kunna tänka sig är att "glömma" en bibel på ett kul ställe när han lämnar hotellrummet efter en natt hos Scandic. För Scandic kan gynnas pga att man satsar på rättvisemärkt.
Men bojkott, det vete fåglarna om det är så vettigt. Faktum är att det kan gå på tok om man läser bibeln på egen hand. Få om någon av bibelns 56 böcker (ja, det är i sanning ett litet bibliotek) är lätt att ta till sig på egen hand. Bibelläsning hör hemma i en församling - i gudstjänster och i grupper för samtal och undervisning.
Den kristna församlingen är mer ett bordets folk än ett bokens folk. Det är vid bordet man gör saker tillsammans. Kommunicerar i flera betydelser.
Andra bloggar om: bibeln, scandic, bojkott, tony guldbrandzen, gideoniterna, svenska kyrkan, härnösands stift,
Sossar går åt fel håll
Gratistidningen Uppsalatidningen har fått veta att socialdemokraterna i Uppsala byter riktning och går åt fel håll. Och det på självaste Första Maj, arbetets dag.
Tåget brukar starta på Vaksala torg och via Vaksalagatan och Drottninggatan nå Odinslund. I år blir det tvärtom: start i Odinslund och så ned för samma backe som studenterna springer i efter sin mösspåtagning. Metallfackets Stefan Löfvén är huvudtalare. Fem minuter har han på sig att få fram stt budskap.
Vid Vaksala torg byggs stadens nya konsert- och kongresshus. Byggstrejken härom veckan försenade bygget en del. Men ett konserthus i Uppsala har varit på tapeten i 100 år. Så en vecka hit eller dit...
Vänsterpartiet byter inte riktning. V-tåget i Uppsala brukar vara längre än sossarnas Första Maj-tåg.
Kuriosa i Uppsala är att Kristdemokraterna marscherar på Första Maj. Med vice partiledaren och stadsrådet Maria Larsson och före detta tv-profilen Siewert Öholm i spetsen tågar kd för "Rättvis barnomsorg" från Vaksala torg till S:t Eriks torg vid stadens Saluhall.
Göran Persson, en före detta statsminister och partiledare talar i Gnesta.
Sten Andersson porträtteras på årets socialdemokratiska Första maj-märke.
Om första maj i Arbetarrörelsens arkiv
Andra bloggar om: Siewert öholm, maria larsson, kristdemokraterna, vänsterpartiet, socialdemokraterna, första maj, 1 maj, Uppsala, mösspåtagning, odinslund, politik
Brygubben frestas till hobbypsykologi
Forskaren Jan Almäng kan nu kalla sig filosofie doktor. Han har dispiterat på en avhandling om det som kallas praktisk intentionalitet.
Hur kommer det sig att människor inte kan låta bli att tillskriva andra människor mentala tillstånd, och förutsäga hur de skall bete sig? Almäng jobbar med ett par teorier:
Teori 1: Vi ser att andra grimaserar illa, minns att vi själva har ont när vi beter oss på det sättet, och drar slutsatsen att också andra har ont när de beter sig så.
Teori 2: Vi ser att en annan människa gråter, och har en teoretisk kunskap om att gråt normalt betyder sorg eller smärta.
Begreppet praktisk intentionalitet kommer från den franske filosofen Maurice Merleau-Pontys och handlar om det mentala tillståndet i vilket vi är medvetna om vilka praktiska handlingsmöjligheter vi har i en specifik situation. Ett kunnande som mer sitter i kroppen än knoppen.
Brygubben är inte helt bekväm med att gång på gång alldeles för snabbt göra en tolkning av en annan människa och hasta vidare till en reaktion, en handling, en lösning på problemet. Vilket problem?
Nog skulle världen och människor må bättre av lite mer konstpauser, lite mer av dra efter andan, räkna till tre (eller längre) och lite mer av ett nyfiket frågande än dessa psykologiserande ryggmärgsreaktioner? Eller finns inte den tiden och skulle en sävligare interaktion skapa ännu mer av missförstånd?
Fortsättning följer. Eller inte.
Källa Forskning.se
Andra bloggar om: filosofi, intentionalitet, jan almäng, psykologi, kommunikation, avhandlingar, teori, teorier,
Hur kommer det sig att människor inte kan låta bli att tillskriva andra människor mentala tillstånd, och förutsäga hur de skall bete sig? Almäng jobbar med ett par teorier:
Teori 1: Vi ser att andra grimaserar illa, minns att vi själva har ont när vi beter oss på det sättet, och drar slutsatsen att också andra har ont när de beter sig så.
Teori 2: Vi ser att en annan människa gråter, och har en teoretisk kunskap om att gråt normalt betyder sorg eller smärta.
Begreppet praktisk intentionalitet kommer från den franske filosofen Maurice Merleau-Pontys och handlar om det mentala tillståndet i vilket vi är medvetna om vilka praktiska handlingsmöjligheter vi har i en specifik situation. Ett kunnande som mer sitter i kroppen än knoppen.
Brygubben är inte helt bekväm med att gång på gång alldeles för snabbt göra en tolkning av en annan människa och hasta vidare till en reaktion, en handling, en lösning på problemet. Vilket problem?
Nog skulle världen och människor må bättre av lite mer konstpauser, lite mer av dra efter andan, räkna till tre (eller längre) och lite mer av ett nyfiket frågande än dessa psykologiserande ryggmärgsreaktioner? Eller finns inte den tiden och skulle en sävligare interaktion skapa ännu mer av missförstånd?
Fortsättning följer. Eller inte.
Källa Forskning.se
Andra bloggar om: filosofi, intentionalitet, jan almäng, psykologi, kommunikation, avhandlingar, teori, teorier,
Utan full frihet i bolagsstyrelsen
På en stämma i ett aktiebolag hör det till vanligheten att besluta om att bevilja styrelseledamöter och vd ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret. Huvudregeln är att ingen skadeståndstalan väcks mot personen i fråga, styrelseledamot eller vd, från bolagets sida, efter ett beslut om ansvarsfrihet. I föreningslivet och i de politiska organen är man van vid samma ordning.
Men huvudregel har många undantag, i alla fall i affärsvärlden. Det visar advokaten Carl Svernlöv i den avhandling han doktorerat på nyligen. Om det i årsredovisningen eller revisionsberättelsen utelämnats fakta eller rapporterats oriktiga eller ofullständiga uppgifter till bolagsstämman, då kan man väcka talan i alla fall. Och trots beviljad ansvarsfrihet är det helt i sin ordning att väcka skadeståndstalan som grundas på brott. För det tredje är ansvarsfriheten begränsad vid konkurs.
Att sitta i en styrelse är ofta ett både stimulerande och lärorikt uppdrag. Med uppdraget följer ansvar och det är en förutsättning att man kan lita på sina kollegor i styrelsen och på den ledning för verksamheten som styrelsen tillsatt. Oftast går det förstås bra, men det finns inga hundraprocentiga garantier mot att det inte skulle gå snett någon gång. Det moraliska ansvaret kan man inte komma ifrån. Men den personliga ekonomiska skadan bör man se till att vara försäkrad mot. Och sådana finns att teckna.
Med andra ord kan det komma surt långt efter, även för den ropat hej när hon eller han trodde sig hoppat över den bäck som stämman kan liknas vid.
Men att stämma i bäcken, det är något helt annat.
Källa forskning.se
Andra bloggar om: carl sernlöv, bolag, bolagsstämma, ansvarsfrihet, försäkring, brott, avhandling, revision, årsredovisning, doktorera
Men huvudregel har många undantag, i alla fall i affärsvärlden. Det visar advokaten Carl Svernlöv i den avhandling han doktorerat på nyligen. Om det i årsredovisningen eller revisionsberättelsen utelämnats fakta eller rapporterats oriktiga eller ofullständiga uppgifter till bolagsstämman, då kan man väcka talan i alla fall. Och trots beviljad ansvarsfrihet är det helt i sin ordning att väcka skadeståndstalan som grundas på brott. För det tredje är ansvarsfriheten begränsad vid konkurs.
Att sitta i en styrelse är ofta ett både stimulerande och lärorikt uppdrag. Med uppdraget följer ansvar och det är en förutsättning att man kan lita på sina kollegor i styrelsen och på den ledning för verksamheten som styrelsen tillsatt. Oftast går det förstås bra, men det finns inga hundraprocentiga garantier mot att det inte skulle gå snett någon gång. Det moraliska ansvaret kan man inte komma ifrån. Men den personliga ekonomiska skadan bör man se till att vara försäkrad mot. Och sådana finns att teckna.
Med andra ord kan det komma surt långt efter, även för den ropat hej när hon eller han trodde sig hoppat över den bäck som stämman kan liknas vid.
Men att stämma i bäcken, det är något helt annat.
Källa forskning.se
Andra bloggar om: carl sernlöv, bolag, bolagsstämma, ansvarsfrihet, försäkring, brott, avhandling, revision, årsredovisning, doktorera
Tyrkfelsnisse lever och mår bra
I Svenskans kulturdel kan man läsa att billighetsupplagan av Liza Marklunds bok Nobels testamente dras in av förlaget. Det har visat sig att man använt det näst sista korrekturet när texten skulle brytas om för kartonnageversionen.
Trist och dyrt för Piratförlaget. Uppmuntrande att tryckfelsnisse inte alldeles trängts undan från denna världen.
Källa: Svenska Dagbladet
Andra bloggar om: liza marklund, piratförlaget, böcker, svenska dagbladet, nobels testamente
Trist och dyrt för Piratförlaget. Uppmuntrande att tryckfelsnisse inte alldeles trängts undan från denna världen.
Källa: Svenska Dagbladet
Andra bloggar om: liza marklund, piratförlaget, böcker, svenska dagbladet, nobels testamente
25 april 2007
På nätet kan vem som helst höra dig viska
Expressen/GT berättar om en kille som "tack vare" sin flickväns blogg missade ett jobb. Blivande arbetsgivare hade läst att hon inte ville flytta till orten med killens nya jobb.
Jobb och blogg kan alltså kollidera. Och det behöver inte som i det här fallet vara fråga om en samtidighet.
Artikeln
Andra bloggar om: bloggar, bloggande, bloggosfären, arbete, arbetsliv
Jobb och blogg kan alltså kollidera. Och det behöver inte som i det här fallet vara fråga om en samtidighet.
Artikeln
Andra bloggar om: bloggar, bloggande, bloggosfären, arbete, arbetsliv
Sanningen om Svenska kyrkan som arbetsplats?
Svenska kyrkan har en egen veckotidning somn heter Kyrkans Tidning. I dag skriver tidningens webbupplaga om gårdagens rapport från Arbetsmiljöverket. Svenska kyrkan som arbetsplats har specialgranskats av myndigheten.
Så säger Ester Svärd till Kyrkans Tidning. Hon har varit sakkunnig under granskning och rapportskrivande. Britt-Marie Kjölsrud är samordnare av Arbetsmiljöverkets rapport.
Den främsta orsaken till brister säger man är att organisationen inte fungerar. Att myndigheten ordinerar ett strukturellt perspektiv framför en individualisering är välgörande.
Det är märkligt att se hur Svenska medier igår bara tuggade i sig TT-telegrammet om verkets rapport som framstår som en fördumsfull vantolkning av rapporten.
Sydsvenskan med många, många andra skriver att Svenska kyrkan har svåra arbetsmiljöproblem. Trots att det längre fram i den korta artikeln framgår att 3 % av de hela 600 församlingarna blivit aktuellt med föreläggande. Dagens Nyheter återgav igår samma material från TT.
Fackförbundet Kommunals tidning har rubriken "Usel arbetsmiljö i Svenska kyrkan" på en artikel där en av ombudsmännen ger kommer med kategoriska påsteånden. Sen följer TT-telegrammet nära ordagrant. 3 % av granskade församlingarna har fått föreläggande.
Så säger Ester Svärd, sakkunnig hos Arbetsmiljverket till Kyrkans Tidning.
Kan då Kyrkans Tidnings artikel avfärdas som en partsinlaga eftersom den ägs av Svenska kyrkans och Svenska missionsförbundets förlag Berlings via dotterbolag? Nej, redaktionen under ledning av Dag Tuvelius har under de 25 år tidningen funnits med (över-)tydlinghet visat hur fristående från Svenska kyrkans ledning man är.
Pingsrörelsens dagstidning Dagen skriver också om Svenska kyrkan som arbetsplats idag. Man tar fasta på det rapporten säger om organisationsproblem i samfälligheter, där flera församlingar har gemensam ekonomi och är en enda arbetsgivare.
Givetvis har varje medarbetare rätt att vara fullt på det klara vem man har som chef - i de flesta fall kyrkoherden i församlingen där man arbetar - och vilken styrelse med förtroendevalda som representerar arbetsgivaren.
Däremot är det svårt för Svenska kyrkan som arbetsgivare att värja ig mot fackförbund och myndigheter som inte tar sig tid att ta emot information eller kanske inte är nöjda med svaret. Ett färskt exempel är Diskrimineringsombudsmannen som skrev till största församlingen i varje stift och begärde jämställdhetsplan. I de flesta av stiften ingår den största församlingen i en samfällighet och därför var de flesta breven feladresserade.
Det ligger en hel del i Arbetsmiljöverkets resonemang om att samfälligheter är en knepig konstruktion. Men så längde de finns så får man gilla läget. Alla fackliga företrädare gör inte det. Inte alla anställda heller. Mot bättre vetande går man till fel styrelse med sina frågor och krav.
Inget fel i att ta olika roller i förhandlingar, men det blir inget spel om man inte är på samma spelplan.
Arbetsmiljöverket tycker att Svenska kyrkans församlingar skulle vara större. Vad tycker medarbetarna om det? Vad tycker facken om att få färre och starkare motparter? Och vad tycker politikerna?
Arbetsmiljöverket har på sin egen webbplats publicerat ett pressmeddelande och länkar till rapporten i sin helhet.
Om 3% föreläggande av 600 granskade kyrkliga arbetsgivare betyder att Svenska kyrkan har stora problem. Vilka ord ska då användas om det inte hade handlat om tre hundradelar utan om en tiondel eller en femtedel?
Svenska kyrkan har all anledning att göra stora ansträngingar för att erbjuda mycket bra arbetsplatser. Ansvaret vilar i första hand på chefer och styrelser. När saklig kritik presenteras finns det ingen anledning att skylla ifrån sig.
Det går två kyrkopolitiker på en anställd i Svenska kyrkan. Verket besökte en församling med 2,5 anställda och 15 man i styrelsen (kyrkorådet). Även med en ordentlig rationalisering skulle demokratin i Svenska kyrkan vara helt ohotad.
Trappen ska sopas uppifrån. Banta kyrkomötet till 101 ledamöter. Verka för tajtare styrelser på alla tre nivåerna i kyrkan.
Andra bloggar om: arbetsmiljöverket, arbetsmarknad, arbetsliv, arbete, Svenska kyrkan, kyrkan, kyrkans tidning, dagen, demokrati
Arbetsmiljön är inte värre i kyrkan än inom andra organisationer.
Så säger Ester Svärd till Kyrkans Tidning. Hon har varit sakkunnig under granskning och rapportskrivande. Britt-Marie Kjölsrud är samordnare av Arbetsmiljöverkets rapport.
Den främsta orsaken till brister säger man är att organisationen inte fungerar. Att myndigheten ordinerar ett strukturellt perspektiv framför en individualisering är välgörande.
Det är märkligt att se hur Svenska medier igår bara tuggade i sig TT-telegrammet om verkets rapport som framstår som en fördumsfull vantolkning av rapporten.
Sydsvenskan med många, många andra skriver att Svenska kyrkan har svåra arbetsmiljöproblem. Trots att det längre fram i den korta artikeln framgår att 3 % av de hela 600 församlingarna blivit aktuellt med föreläggande. Dagens Nyheter återgav igår samma material från TT.
Fackförbundet Kommunals tidning har rubriken "Usel arbetsmiljö i Svenska kyrkan" på en artikel där en av ombudsmännen ger kommer med kategoriska påsteånden. Sen följer TT-telegrammet nära ordagrant. 3 % av granskade församlingarna har fått föreläggande.
Ingen del av landet har större problem än andra. Där det fungerar bra är det mycket bra och där det är dåligt är det mycket dåligt
Så säger Ester Svärd, sakkunnig hos Arbetsmiljverket till Kyrkans Tidning.
Kan då Kyrkans Tidnings artikel avfärdas som en partsinlaga eftersom den ägs av Svenska kyrkans och Svenska missionsförbundets förlag Berlings via dotterbolag? Nej, redaktionen under ledning av Dag Tuvelius har under de 25 år tidningen funnits med (över-)tydlinghet visat hur fristående från Svenska kyrkans ledning man är.
Pingsrörelsens dagstidning Dagen skriver också om Svenska kyrkan som arbetsplats idag. Man tar fasta på det rapporten säger om organisationsproblem i samfälligheter, där flera församlingar har gemensam ekonomi och är en enda arbetsgivare.
Givetvis har varje medarbetare rätt att vara fullt på det klara vem man har som chef - i de flesta fall kyrkoherden i församlingen där man arbetar - och vilken styrelse med förtroendevalda som representerar arbetsgivaren.
Däremot är det svårt för Svenska kyrkan som arbetsgivare att värja ig mot fackförbund och myndigheter som inte tar sig tid att ta emot information eller kanske inte är nöjda med svaret. Ett färskt exempel är Diskrimineringsombudsmannen som skrev till största församlingen i varje stift och begärde jämställdhetsplan. I de flesta av stiften ingår den största församlingen i en samfällighet och därför var de flesta breven feladresserade.
Det ligger en hel del i Arbetsmiljöverkets resonemang om att samfälligheter är en knepig konstruktion. Men så längde de finns så får man gilla läget. Alla fackliga företrädare gör inte det. Inte alla anställda heller. Mot bättre vetande går man till fel styrelse med sina frågor och krav.
Inget fel i att ta olika roller i förhandlingar, men det blir inget spel om man inte är på samma spelplan.
Arbetsmiljöverket tycker att Svenska kyrkans församlingar skulle vara större. Vad tycker medarbetarna om det? Vad tycker facken om att få färre och starkare motparter? Och vad tycker politikerna?
Arbetsmiljöverket har på sin egen webbplats publicerat ett pressmeddelande och länkar till rapporten i sin helhet.
Om 3% föreläggande av 600 granskade kyrkliga arbetsgivare betyder att Svenska kyrkan har stora problem. Vilka ord ska då användas om det inte hade handlat om tre hundradelar utan om en tiondel eller en femtedel?
Svenska kyrkan har all anledning att göra stora ansträngingar för att erbjuda mycket bra arbetsplatser. Ansvaret vilar i första hand på chefer och styrelser. När saklig kritik presenteras finns det ingen anledning att skylla ifrån sig.
Det går två kyrkopolitiker på en anställd i Svenska kyrkan. Verket besökte en församling med 2,5 anställda och 15 man i styrelsen (kyrkorådet). Även med en ordentlig rationalisering skulle demokratin i Svenska kyrkan vara helt ohotad.
Trappen ska sopas uppifrån. Banta kyrkomötet till 101 ledamöter. Verka för tajtare styrelser på alla tre nivåerna i kyrkan.
Andra bloggar om: arbetsmiljöverket, arbetsmarknad, arbetsliv, arbete, Svenska kyrkan, kyrkan, kyrkans tidning, dagen, demokrati
23 april 2007
S-märkta kyrkopolitiker är Fonuskramare
Den socialdemokratiske kyrkomötesledaren i Svenska kyrkan heter Olle Burell. Tillsammans med sina partikamrater har han valt ut en fråga att strida för våren 2007. Det fick bli: upp till kamp för Fonus, marknadsledare i Sverige och Norden i begravningsbranschen.
I en handfull församlingar har Svenska kyrkan gått in och driver lokala begravningsbyråer. Det gillar inte Fonus. Och det gillar inte Olle Burell och hans kompisar.
Dagens Industri skriver om saken och har en liten faktaruta som visar de olika aktörernas marknadsandelar. Vid sidan av begravningskedjan Fonus med Fondkistan finns ungefär 500 privata byråer.
Landets tre största begravningsbyråer är Fonus med 30 procent ochFondkistan, som ägs av Fonus: 4 procent och Ignis 2 procent. Svenska kyrkans begravningsbyråer har en knappt mätbar andel.
Andra bloggar om: fonus, begravning, begravningsbyråer, svenska kyrkan
I en handfull församlingar har Svenska kyrkan gått in och driver lokala begravningsbyråer. Det gillar inte Fonus. Och det gillar inte Olle Burell och hans kompisar.
Dagens Industri skriver om saken och har en liten faktaruta som visar de olika aktörernas marknadsandelar. Vid sidan av begravningskedjan Fonus med Fondkistan finns ungefär 500 privata byråer.
Landets tre största begravningsbyråer är Fonus med 30 procent ochFondkistan, som ägs av Fonus: 4 procent och Ignis 2 procent. Svenska kyrkans begravningsbyråer har en knappt mätbar andel.
Andra bloggar om: fonus, begravning, begravningsbyråer, svenska kyrkan
22 april 2007
Stillsam kommentar till Ekman
Bloggaren Stillsam i en metropol på Närkesslätten diktar med anledning av Ulf Ekmans Brännpunkt (?) i SvD.
Levi Petrus var pingsrörelsens förste ledare. Han steg åt sidan och lämnade en kyrklig mittfåra. Det tog mer än ett halvsekel innan pingsvännerna av merparten kristna i Sverige betraktades som en omkomplicerade del av den den svenska kristenheten.
När tiden trängs samman och rummet tidgas är det inte konstigt att Ekmans resa går snabbare än Levis.
Men Ekmans hårda ord från den extatiska och sekteristiska tiden har sårat och skadat. När tiden rusar, vad ska då läka?
Räcker det att kristna från olika traditioner uppskattar det som man har gemensamt? Troligen inte. Vad sägs om att visa respekt för det som skiljer? Att uppstatta en mångfald? Att inte kräva likriktning?
Andra bloggar om: pingströrelsen, religion, brännpunkt, ulf ekman, stillsam, sekter,
Levi Petrus var pingsrörelsens förste ledare. Han steg åt sidan och lämnade en kyrklig mittfåra. Det tog mer än ett halvsekel innan pingsvännerna av merparten kristna i Sverige betraktades som en omkomplicerade del av den den svenska kristenheten.
När tiden trängs samman och rummet tidgas är det inte konstigt att Ekmans resa går snabbare än Levis.
Men Ekmans hårda ord från den extatiska och sekteristiska tiden har sårat och skadat. När tiden rusar, vad ska då läka?
Räcker det att kristna från olika traditioner uppskattar det som man har gemensamt? Troligen inte. Vad sägs om att visa respekt för det som skiljer? Att uppstatta en mångfald? Att inte kräva likriktning?
Andra bloggar om: pingströrelsen, religion, brännpunkt, ulf ekman, stillsam, sekter,
Relationer går före porr
På idg.se hittar Brygubben en hoppfull artikel om att community och söksajter är påväg att dra om porrsurfandet i USA och Storbrittanien. Må det ske.
Om många olika slags människor använder nätet och integrerar nätet med sin vardag - med jobb och fritid - då bör det bli så att avarterna marginaliseras.
idg.se har The Economist som källa
Andra bloggar om: porr, community, sökmotor, idg, economist, webben, surfande
Grön media: Camino är ett nytt magasin
I USA finns Good Magazine och i Storbrittanien är New Consumer ett grönt livsstilsmagasin. Nu har svenska Camino kommit ut med sitt första nummer. Brygubben hittade sitt ex i veckan på rättvisa cafét Barista i Uppsala.
SvD skriver om alternativ till överkonsumtion i söndagstidningen.
Inspiration för en smartare livstil står det ovanför obligatorisk numrering, datering och pris på framsidan. En av de intressanta artiklarna i första numret handlar om sociala entreprenörer.
Camino har många vänner som magasinet länkar till från sin webbplats.
Hitta ditt ex av Camino här
Andra bloggar om: miljö, rättvist, barista, camino, livsstil, medier
SvD skriver om alternativ till överkonsumtion i söndagstidningen.
Inspiration för en smartare livstil står det ovanför obligatorisk numrering, datering och pris på framsidan. En av de intressanta artiklarna i första numret handlar om sociala entreprenörer.
Camino har många vänner som magasinet länkar till från sin webbplats.
Hitta ditt ex av Camino här
Andra bloggar om: miljö, rättvist, barista, camino, livsstil, medier
Tolkskolan inte bara ryskalektioner
DN berättar i en av söndagsbilagorna 22 april om en massa killar genom åren - och några tjejer på senare tid - som pressat sig igenom tolkskolan och blivit kompisar och efterfrågade i skilda branscher. Mest handlar det enligt artikeln om att traggla ryska glosor i expressfart och lära sig tuffa förhörsmetoder utan att tortera.
Inte skära, bara rispa! Eller?
Samma dag annonserar försvarsmakten efter lärare i dari och persiska (farsi) till just tolkskolan. Kunskaper i pashto och baluchi är meriterande. Den som har erfarenhet från livet i Iran och Afghanistan har extra stor chans att få jobb. Sen ska man vara svensk medborgare också. Sök senast 10 maj 2007 och räkna med sex månaders provanställning.
DN berättar om mer eller mindre känt näringslivsfolk och kända kulturarbetare och journalister som gått tolkskolan. När artikeln nått webben blir det en länk ungefär här >
Värnpliktsnytt om tolkskolan
Dagens Industri om näringslivstoppar som gått på tolkskolan
Andra bloggar om: tolkskolan, pashto, dari, persiska, farsi, förhörsmetoder, Dagens Industri, Dagens Nyheter
Inte skära, bara rispa! Eller?
Samma dag annonserar försvarsmakten efter lärare i dari och persiska (farsi) till just tolkskolan. Kunskaper i pashto och baluchi är meriterande. Den som har erfarenhet från livet i Iran och Afghanistan har extra stor chans att få jobb. Sen ska man vara svensk medborgare också. Sök senast 10 maj 2007 och räkna med sex månaders provanställning.
DN berättar om mer eller mindre känt näringslivsfolk och kända kulturarbetare och journalister som gått tolkskolan. När artikeln nått webben blir det en länk ungefär här >
Värnpliktsnytt om tolkskolan
Dagens Industri om näringslivstoppar som gått på tolkskolan
Andra bloggar om: tolkskolan, pashto, dari, persiska, farsi, förhörsmetoder, Dagens Industri, Dagens Nyheter
Prästgård pendlares paradis
Tidningar Dina Pengar berättar om vad som händer med många av Svenska kyrkans prästgårdar. Tidigare tjänstebostäder som även efter det att de var en löneförmän hjälpte församlingarna att få ha prästen boende i församlingen säljs nu i god fart till privatpersoner. Närmare 40 % av beståndet har försvunnit ut på den öppna marknaden på fyra år.
Prästgården i Vellinge kan bli den första som köpts loss för att bli bostadsrätt. Upp emot 35 000 kr per kvm får köparna hosta upp.
För landsbygdens församlingar kan bristen på hyresbostäder försämra rekyrteringsmöjligheter. Det är inte rätt att begära att prästen med familj ska köpa ett hus i en region där värdet minskar bara man sen sätter foten innanför dörren. Ett pendlande prästerskap är inget att önska sig.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, bostad, bostadsrätt, vellinge, dina pengar
Prästgården i Vellinge kan bli den första som köpts loss för att bli bostadsrätt. Upp emot 35 000 kr per kvm får köparna hosta upp.
För landsbygdens församlingar kan bristen på hyresbostäder försämra rekyrteringsmöjligheter. Det är inte rätt att begära att prästen med familj ska köpa ett hus i en region där värdet minskar bara man sen sätter foten innanför dörren. Ett pendlande prästerskap är inget att önska sig.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, bostad, bostadsrätt, vellinge, dina pengar
19 april 2007
En färgad iakttagelse: Grönt är det nya svarta
Gruppskrivna bloggen CSR i praktiken gör iakttagelsen att grönt i år är det nya svarta. Ett miljömedvetet mode som vi inte sett tidigare.
Andra bloggar om: csr, miljö, grönt, svart,
Andra bloggar om: csr, miljö, grönt, svart,
Konsten att stänga till och sätta punkt
Svenska kyrkans biskop i Lindköping heter Martin Lind. Precis innan han reste bort och gick in i tystnaden på en retreat tillsammans med de andra biskoparna i Svenska kyrkan gjorde han ett offentligt statement om förslaget till ny äktenskapsbalk.
Biskop Lind informerade omvärlden att han egentligen alltid tyckt att kyrkans skulle viga samkönade till äktenskap. Han förklarade också att den som anser att kyrkan ska fortsätta med ordningen att viga kvinna och man till äktenskap har en åsikt som är lika med att anse att män men inte kvnnnor kan prästvigas.
I kyrkans historia har äktenskapet setts som en ordning instiftad av Gud. Före andra världskriget integrerades detta synsätt i en lära om orubbliga skapelseordningar. Snart inkluderades även "folk" och "ras" som delar av Guds skapelseordningar.
Biskopen använder ordet "ras" på ett retoriskt sätt som gör att han kopplar ihop sitt ställningstagande med en syn på ras som kan tolkas som att den som har tar en annan position därmed skulle vara rasist. Det hade varit bra om biskop Martin Lind varit mer varsam med vokabulären när innan han lämnade in sin text till Dagens Nyheter.
Biskopen vet hur de som inte stöder prästvigning av kvinnor brukar beskrivas i det offentliga rummet. Han vet vilken effektiv argumentationsteknik det är att koppla ett påstående som ännu är föremål för samtal till en annan som redan avgjort är förkastad.
Biskopen vet att om man gör sig oanträffbar minskar risken att behöva svara på följdfrågor och bemöta motargument.
Svenska kyrkan har en kommunikationsplattform kring kärnorden närvaro, öppenhet och hopp.
Biskopen väljer att inte vara närvarande eller tillgänglig i den stund hans text blir publicerad. Hans argumentationsteknik och vokabulär stänger mer än öppnar. Och ger den hopp för Svenska kyrkan och världen?
Svenska kyrkan har tretton biskopar. Det är en fördel att de tycker olika och inte är stöpta i samma form. Förhoppningsvis kommer det att bli tydligare när biskoparna kommer hem nästa vecka från sin retreat i Skottland.
Det finns ingen anledning att betvivla att biskop Martin Lind ser sig agera för god sak och är personligt engagerad. Det som är beklagligt är att han som redan i sin höga ställning i Svenska kyrkan har makt och övertag väljer ett omodernt och exkluderande sätt att kommunicera.
Biskop Martin Lind är expert på den tyske teologen och martyren Dietrich Bonhoeffer. Denne Bonhoeffer skrev:
Andra bloggar om: svenska kyrkan, biskop Martin Lind, äktenskapsbalk, vigsel, bonhoeffer, debatteknik, retorik, dagens nyheter, kommunikation,
Biskop Lind informerade omvärlden att han egentligen alltid tyckt att kyrkans skulle viga samkönade till äktenskap. Han förklarade också att den som anser att kyrkan ska fortsätta med ordningen att viga kvinna och man till äktenskap har en åsikt som är lika med att anse att män men inte kvnnnor kan prästvigas.
I kyrkans historia har äktenskapet setts som en ordning instiftad av Gud. Före andra världskriget integrerades detta synsätt i en lära om orubbliga skapelseordningar. Snart inkluderades även "folk" och "ras" som delar av Guds skapelseordningar.
Biskopen använder ordet "ras" på ett retoriskt sätt som gör att han kopplar ihop sitt ställningstagande med en syn på ras som kan tolkas som att den som har tar en annan position därmed skulle vara rasist. Det hade varit bra om biskop Martin Lind varit mer varsam med vokabulären när innan han lämnade in sin text till Dagens Nyheter.
Biskopen vet hur de som inte stöder prästvigning av kvinnor brukar beskrivas i det offentliga rummet. Han vet vilken effektiv argumentationsteknik det är att koppla ett påstående som ännu är föremål för samtal till en annan som redan avgjort är förkastad.
Biskopen vet att om man gör sig oanträffbar minskar risken att behöva svara på följdfrågor och bemöta motargument.
Svenska kyrkan har en kommunikationsplattform kring kärnorden närvaro, öppenhet och hopp.
Biskopen väljer att inte vara närvarande eller tillgänglig i den stund hans text blir publicerad. Hans argumentationsteknik och vokabulär stänger mer än öppnar. Och ger den hopp för Svenska kyrkan och världen?
Svenska kyrkan har tretton biskopar. Det är en fördel att de tycker olika och inte är stöpta i samma form. Förhoppningsvis kommer det att bli tydligare när biskoparna kommer hem nästa vecka från sin retreat i Skottland.
Det finns ingen anledning att betvivla att biskop Martin Lind ser sig agera för god sak och är personligt engagerad. Det som är beklagligt är att han som redan i sin höga ställning i Svenska kyrkan har makt och övertag väljer ett omodernt och exkluderande sätt att kommunicera.
Biskop Martin Lind är expert på den tyske teologen och martyren Dietrich Bonhoeffer. Denne Bonhoeffer skrev:
Det är inte vår sak att förutsäga vilken dag (men den dagen kommer) som människor än en gång kommer att bli kallade att tala Guds ord på ett sådant sätt att världen föräldras och förnyas genom det.
Det kommer att vara ett nytt språk: kanske helt icke-religiöst språk, men befriande och förlösande - som Jesus språk var; det kommer att chockera men ändå vinna människor med sin kraft; det kommer att vara ett rättfärdighetens och sanningens språk som förkunnar Guds frid bland människorna och hans rikes ankomst.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, biskop Martin Lind, äktenskapsbalk, vigsel, bonhoeffer, debatteknik, retorik, dagens nyheter, kommunikation,
Rättning i ledet på redaktionerna
Man kan tänka sig att det är på förekommen anledning som Tidningsutgivarna nu går ut till sina medlemsföretag och rekommenderar tydliga riktlinjer för journalistiskt arbete.
Brygubben saxar tre att-satser ur en längre lista.
Alla tre känns angelägna och det vore en god sak om brotten mot dessa tre regler minskade.
Andra bloggar om: media, tidningar, tidningsutgivarna, journalistik, journalister, etiska regler, etik
Brygubben saxar tre att-satser ur en längre lista.
- Att visa särskild hänsyn mot människor i utsatta situationer, t ex vid olyckor och brott.
- Att visa särskild hänsyn mot minderåriga
- Att tala om ifall ett samtal sker i intervju- eller informationssyfte
Alla tre känns angelägna och det vore en god sak om brotten mot dessa tre regler minskade.
Andra bloggar om: media, tidningar, tidningsutgivarna, journalistik, journalister, etiska regler, etik
I Norge får bruden en get
Brygubben gillar stilen - tilltal och form - och budskapet på norska Kirkens Nödhjelps webbplats Gaver som forandrer verden.
Ge en get för 250 norska kr till den blivande bruden. Eller en gris för 150 kr till brorsan. Ha de!
Andra bloggar om: bistånd, norge, kyrkan, get, internationellt, webbdesign, gris,
18 april 2007
Kyrkans Tidning i ny dräkt. Det livar upp
Svenska kyrkan har en egen veckotidning. Idag har tidningen på webben fått en ny dräkt. Man skulle kunna säga att tidningen blivit bredare. På skärmen i alla fall.
Fram till nu har bara en mindre del av papperstidningen lagts ut på nätet. Med den nya sajten ser det ut att bli mer. Men redan krönikorna och avdelningen som kallas Kyrkopraktikan kräver id och lösenord. Nå, det ska finnas i tidningen. Samma slags inlåsning som t.ex. Computer Sweden kör med.
Samma företag - Svenska kyrkan press - som ger ut Kyrkans Tidning har också ett livsåskådningsmagasin på papper som heter Amos. Magasinet har en torftig webbplats. Brygubben hoppas att förnyelsen av Kyrkans Tidnings webbplats smittar av sig på syskonet Amos. För Amos är stor på papper med över en halvmiljon ex i upplaga varje gång den kommer ut. Och det gör den sex gånger om året.
Andra bloggar om: kyrkans tidning, media, svenska kyrkan, amos, livsåskådning, kyrka,
Fram till nu har bara en mindre del av papperstidningen lagts ut på nätet. Med den nya sajten ser det ut att bli mer. Men redan krönikorna och avdelningen som kallas Kyrkopraktikan kräver id och lösenord. Nå, det ska finnas i tidningen. Samma slags inlåsning som t.ex. Computer Sweden kör med.
Samma företag - Svenska kyrkan press - som ger ut Kyrkans Tidning har också ett livsåskådningsmagasin på papper som heter Amos. Magasinet har en torftig webbplats. Brygubben hoppas att förnyelsen av Kyrkans Tidnings webbplats smittar av sig på syskonet Amos. För Amos är stor på papper med över en halvmiljon ex i upplaga varje gång den kommer ut. Och det gör den sex gånger om året.
Andra bloggar om: kyrkans tidning, media, svenska kyrkan, amos, livsåskådning, kyrka,
16 april 2007
Jobben med mest ojämna könsfördelning
Endast 15% arbetar i yrken med jämn könsfördelning
I bara 76 av 355 yrken på den Svenska arbetsmarknaden är det en jämn könsfördelning, det vill säga en fördelning inom intervallet 40-60% mellan kvinnor och män. Det visar statistik från SCB.
I dessa yrken är 564 900 personer verksamma, vilket motsvarar 15% av de anställda. De yrken som har en helt jämn könsfördelning är biologer och husdjursuppfödare och husdjursskötare.
Mest ojämnt är det bland VVS-montörer, golvläggare och takläggare. Där utgör kvinnorna knappt en procent av de anställda.
"Kalle Kulör han lägger ner rör" sjöng Brygubben ojämnt som liten.
Andra bloggar om: jämställdhet, kvinnor, män, jobben, arbetsmarknad, jobb, yrken, scb, vvs, golvläggare, takläggare
I bara 76 av 355 yrken på den Svenska arbetsmarknaden är det en jämn könsfördelning, det vill säga en fördelning inom intervallet 40-60% mellan kvinnor och män. Det visar statistik från SCB.
I dessa yrken är 564 900 personer verksamma, vilket motsvarar 15% av de anställda. De yrken som har en helt jämn könsfördelning är biologer och husdjursuppfödare och husdjursskötare.
Mest ojämnt är det bland VVS-montörer, golvläggare och takläggare. Där utgör kvinnorna knappt en procent av de anställda.
"Kalle Kulör han lägger ner rör" sjöng Brygubben ojämnt som liten.
Andra bloggar om: jämställdhet, kvinnor, män, jobben, arbetsmarknad, jobb, yrken, scb, vvs, golvläggare, takläggare
Knark i skrivaren
Metro rapporterar från säker källa (Computer Sweden) att bläcket till våra skrivare kan kosta nästan lika mycket som knark. Och i alla fall mer än en skitdyr parfym eller äkta champange. Eller sån där mysko juice som hjälper mot cancer, vill Brygubben tillägga. Läskigt.
Det här kan man röra till hur mycket som helst: Försöka dricka parfymen, hälla juice i skrivaren, lukta knarkgott och ta en shot med bästa HP-bläcket när man får en cancerkänning.
15 000-20 000 kr litern för bläcket till din skrivare. Vem kan tycka det är rimligt.
Brygubben köper omärkt bläck på flaska och injecerar med läskig spruta i återanvända patroner. Se där en sammanblandning.
Andra bloggar om: datorer, skrivare, bläckpatroner, metro, cumputer sweden, parfym, champange, knark
Det här kan man röra till hur mycket som helst: Försöka dricka parfymen, hälla juice i skrivaren, lukta knarkgott och ta en shot med bästa HP-bläcket när man får en cancerkänning.
15 000-20 000 kr litern för bläcket till din skrivare. Vem kan tycka det är rimligt.
Brygubben köper omärkt bläck på flaska och injecerar med läskig spruta i återanvända patroner. Se där en sammanblandning.
Andra bloggar om: datorer, skrivare, bläckpatroner, metro, cumputer sweden, parfym, champange, knark
Alliansens budget - vårpropositionen - En första kommentar
Idag presenterar finansminister Borg alliansregeringens budgetpropostition.
Försäljningen av våra gemensamt ägda statliga företag har som poäng - eller en av poängerna - att minska statens ränteutgifter.
När alla som vill och kan har ett jobb, då har vi full sysselsättning, säger finansministern. Han tycker det räcker som definitionen, men kan inte räkna upp vilka indikatorer som ska användas för att mäta måluppfyllelsen. Jobbskatteavdragen ska ge hälften av de nya jobben.
Alliansregeringen eldar på under ekonomin. För att inte tappa mer i opinionen gör man antagligen bedömningen att det är nödvändigt. Priset kan bli högt: en överhettning där räntor och priser drar iväg redan under slutet av 2008 och början av 2009.
När så väljarna får rösta i EU-valet 2009 kan det visa sig att de snabba rycken kostar borgarna mycket. Visserligen handlar inte valet av svenska ledamöter i europaparlamentet om inrikespolitik. Men det kommer varken debattörer och vääljare bry sig så mycket om.
Nästa fas kan bli en tidigt start på valrörelsen 2010. Kanske redan vid vid årsskiftet 2009/2010. Om Mona Sahlin då lyckats nå en kontrollerbar uppgörelse med Vänsterpartiet och Miljlpartiet och är tillräckligt uthållig för ett maratonlopp på nio månader: Då vinner hon valet i september 2010.
Andra bloggar om: vårbudgeten, vårpropositionen, anders borg, politik, regeringen, alliansen
Försäljningen av våra gemensamt ägda statliga företag har som poäng - eller en av poängerna - att minska statens ränteutgifter.
När alla som vill och kan har ett jobb, då har vi full sysselsättning, säger finansministern. Han tycker det räcker som definitionen, men kan inte räkna upp vilka indikatorer som ska användas för att mäta måluppfyllelsen. Jobbskatteavdragen ska ge hälften av de nya jobben.
Alliansregeringen eldar på under ekonomin. För att inte tappa mer i opinionen gör man antagligen bedömningen att det är nödvändigt. Priset kan bli högt: en överhettning där räntor och priser drar iväg redan under slutet av 2008 och början av 2009.
När så väljarna får rösta i EU-valet 2009 kan det visa sig att de snabba rycken kostar borgarna mycket. Visserligen handlar inte valet av svenska ledamöter i europaparlamentet om inrikespolitik. Men det kommer varken debattörer och vääljare bry sig så mycket om.
Nästa fas kan bli en tidigt start på valrörelsen 2010. Kanske redan vid vid årsskiftet 2009/2010. Om Mona Sahlin då lyckats nå en kontrollerbar uppgörelse med Vänsterpartiet och Miljlpartiet och är tillräckligt uthållig för ett maratonlopp på nio månader: Då vinner hon valet i september 2010.
Andra bloggar om: vårbudgeten, vårpropositionen, anders borg, politik, regeringen, alliansen
13 april 2007
Inga serier - varför?
Före detta Pressens Tidning, nu betitlad Medievärlden skriver om Expressens pågående försök att kränga tidning utan serier. Om Expressens Per-Anders Broberg får säga det själv så funkar det lika bra utan serier. Inget ramaskri, enligt honom och Medievärlden.
Av Medievärldens kortare artikel framgår inte varför Expressen plockar bort serierna. Är det en ekonomisk fråga, en ideologisk fråga, en estetisk, eller....?
Seriefrämjandet noterar nyordningen (på prov) förra veckan. Några bloggare kommenterar saken. Som Enn Kokk t.ex. Och Staffars seriers blogg redan den 19 mars.
Denna postning avslöjar minst två saker om Brygubben: 1. Han läser inte Expressen 2. Han hänger inte på sajter som vet något om serievärlden.
Kommentera gärna vad som mer avslöjas om Brygubben i och med raderna ovan.
Andra bloggar om: expressen, serier, seriefrämjandet,
medier
Av Medievärldens kortare artikel framgår inte varför Expressen plockar bort serierna. Är det en ekonomisk fråga, en ideologisk fråga, en estetisk, eller....?
Seriefrämjandet noterar nyordningen (på prov) förra veckan. Några bloggare kommenterar saken. Som Enn Kokk t.ex. Och Staffars seriers blogg redan den 19 mars.
Denna postning avslöjar minst två saker om Brygubben: 1. Han läser inte Expressen 2. Han hänger inte på sajter som vet något om serievärlden.
Kommentera gärna vad som mer avslöjas om Brygubben i och med raderna ovan.
Andra bloggar om: expressen, serier, seriefrämjandet,
medier
Passande: Kyrkan funderar över ett andra liv
Pingsrörelsens tidning Dagen berättar att Svenska kyrkan har planer på att köpa mark och bygga kyrka i Second Life. Det passar väl bra att en kyrka skänker ett annat liv än IRL en tanke. Och lite till. Eller?
Den danska folkyrkan har redan handlat sin markplätt och projekteringen för kyrkbygget är pågång, säger Karen Schousboe, informationsansvarig på Folkkyrkan i Danmark, till Kristeligt Dagblad.
Det finns redan kyrklig mark i Second Life. LifeChurch är en av aktörerna.
Andra bloggar om: second life, irl, tidningen dagen, dagen, svenska kyrkan, kyrkan, danska kyrkan,
Den danska folkyrkan har redan handlat sin markplätt och projekteringen för kyrkbygget är pågång, säger Karen Schousboe, informationsansvarig på Folkkyrkan i Danmark, till Kristeligt Dagblad.
Det finns redan kyrklig mark i Second Life. LifeChurch är en av aktörerna.
Andra bloggar om: second life, irl, tidningen dagen, dagen, svenska kyrkan, kyrkan, danska kyrkan,
10 april 2007
Det funkade på mig. Och jag känner mig inte ensam.
Bloggen Nikke Index tipsar om marknadsföring med små medel. Och exemplet förefaller mig strålande. Jag faller för det. Och kan inte tänka mig att jag är ensam.
Miranda July har skrivit en bok. Hennes webbplats handlar om den boken.
Andra bloggar om: marknadsföring, webb, pr, kommunikation
Miranda July har skrivit en bok. Hennes webbplats handlar om den boken.
Andra bloggar om: marknadsföring, webb, pr, kommunikation
08 april 2007
Kyrkoledare lägger sig i världspolitiken
BBC rapporterar att en av världens mer kända kyrkoledare i ett tal på påskdagen inte dragit sig för att tala politik och fördöma våldet i Irak. Indirekt uppmanade han den amerikanske presidenten och andra politiska ledare som är ansvariga att stoppa våldet.
Det är påven Benetikt XVI som traditionsenligt talat till pilgrimmerna på Petersplatsen. DN skriver om samma påve. Påven hälsade de församlade Glad Påsk på 60 språk rapporterar BBC.
Enskilda kristna och kyrkornas ledare har en skyldighet att omsätta tro i sin samtid. Både i ord och handling. Den kristna tron är inte levande utan en påverkan på människor, kultur och samhälle. Därmed kan inte det politiska livet isoleras.
Om bara några få kristna och några enskilda kyrkoledare följer sin övertygelse i vardag med arbete, delaktighet i det demokratiska arbetet och kampen för jämlikhet, frihet, fred, värnandet av människovärdet och miljön, då kan det bli skevt. Men med mångas engagemang uppnås en välgörande mångfald.
Den som inte delar påvens åsikter i vissa politiska frågor bör inte kräva att han tystnar, utan istället själv höja sin röst. Kristen tro är ingen åsiktsgemenskap, så världen får "tugga i sig" att det inte finns en kristen åsikt eller en kristen livsstil - utan många.
Andra bloggar om: påsk, tro, religion, kristendom, kristen tro, kyrkor, påven,
Det är påven Benetikt XVI som traditionsenligt talat till pilgrimmerna på Petersplatsen. DN skriver om samma påve. Påven hälsade de församlade Glad Påsk på 60 språk rapporterar BBC.
Enskilda kristna och kyrkornas ledare har en skyldighet att omsätta tro i sin samtid. Både i ord och handling. Den kristna tron är inte levande utan en påverkan på människor, kultur och samhälle. Därmed kan inte det politiska livet isoleras.
Om bara några få kristna och några enskilda kyrkoledare följer sin övertygelse i vardag med arbete, delaktighet i det demokratiska arbetet och kampen för jämlikhet, frihet, fred, värnandet av människovärdet och miljön, då kan det bli skevt. Men med mångas engagemang uppnås en välgörande mångfald.
Den som inte delar påvens åsikter i vissa politiska frågor bör inte kräva att han tystnar, utan istället själv höja sin röst. Kristen tro är ingen åsiktsgemenskap, så världen får "tugga i sig" att det inte finns en kristen åsikt eller en kristen livsstil - utan många.
Andra bloggar om: påsk, tro, religion, kristendom, kristen tro, kyrkor, påven,
05 april 2007
Kan man ha fobi för fobier? Också.
Jag vet inte vem Bitte Assarmo är och varför hon vill skriva i SvD. Nu har hon fått in en debattartikel om fobi för kristna och kristendom. Det är väl inte den vanligaste vinklingen.
Andra bloggar om: kristendom, tro, kyrka, katolska kyrkan
Andra bloggar om: kristendom, tro, kyrka, katolska kyrkan
04 april 2007
Jämo granskar arbetsplatser i Svenska kyrkan
27 arbetsgivare i Svenska kyrkan plockas ut av Jämo och granskas. 13 församlingar och 13 stift plus kyrkokansliet för det nationella och internationella arbetet.
JämO räknar med att få in alla jämställdhetsplanerna senast den 19 april. Och det kommer säkert att gå bra. Det ska nog mycket till om man med detta stickprov på 13 församlingar av flera tusen med sammantaget över 20 000 anställda hittar mer än någon enstaka som inte har ordning på sina papper. Till saken hör att det är den största församlingen i varje stift man vill titta närmare på.
I Växjö stift är det Sofia församling i Jönköping förutom stiftskansliet i Växjö som ska kollas. I Strängnäs stift är det Klosters församling i Eskilstuna som valts ut. I Lindköpings stift är Motala församling den utkorade. I Luleå stift är det Umeå stadsförsamling som fått den äran. Östersunds församling i Härnösands stift får vara med.
På JämO-webben står att det är församlingar som ska granskas. Men det borde vara pastorat eller samfälligheter. För så är organiserad, det är dessa lokala enheter som är arbetsgivare och därmed pastoratskyrkoråd och kyrkliga samfälligheter som har fastställt de lokala jämställdhetsplanerna. Men det lär JämO bli varse.
Sofia församling ingår i Jönköpings kyrkliga samfällighet. Klosters församling bildar samfällighet med grannförsamlingen Fors. Så det är på det gemensamma kansliet Kyrkans Hus vid Eskilstunaån som JämO hittar jämställdhetsplanen.
Andra bloggar om: jämställdhet, svenska kyrkan, jämo, motala, östersund, sofia församling, eskilstuna, klosters församling, växjö stift, härnösands stift, Andra bloggar om: jämställdhet, svenska kyrkan, jämo, motala, östersund, sofia församling, eskilstuna, klosters församling, växjö stift, härnösands stift,
JämO räknar med att få in alla jämställdhetsplanerna senast den 19 april. Och det kommer säkert att gå bra. Det ska nog mycket till om man med detta stickprov på 13 församlingar av flera tusen med sammantaget över 20 000 anställda hittar mer än någon enstaka som inte har ordning på sina papper. Till saken hör att det är den största församlingen i varje stift man vill titta närmare på.
I Växjö stift är det Sofia församling i Jönköping förutom stiftskansliet i Växjö som ska kollas. I Strängnäs stift är det Klosters församling i Eskilstuna som valts ut. I Lindköpings stift är Motala församling den utkorade. I Luleå stift är det Umeå stadsförsamling som fått den äran. Östersunds församling i Härnösands stift får vara med.
På JämO-webben står att det är församlingar som ska granskas. Men det borde vara pastorat eller samfälligheter. För så är organiserad, det är dessa lokala enheter som är arbetsgivare och därmed pastoratskyrkoråd och kyrkliga samfälligheter som har fastställt de lokala jämställdhetsplanerna. Men det lär JämO bli varse.
Sofia församling ingår i Jönköpings kyrkliga samfällighet. Klosters församling bildar samfällighet med grannförsamlingen Fors. Så det är på det gemensamma kansliet Kyrkans Hus vid Eskilstunaån som JämO hittar jämställdhetsplanen.
Andra bloggar om: jämställdhet, svenska kyrkan, jämo, motala, östersund, sofia församling, eskilstuna, klosters församling, växjö stift, härnösands stift, Andra bloggar om: jämställdhet, svenska kyrkan, jämo, motala, östersund, sofia församling, eskilstuna, klosters församling, växjö stift, härnösands stift,
Vad ska man tro om uppståndelsen?
Teologen Eskil Franck har låtit publicera en intressant essä i ett rykande aktuellt ämne i Svenska kyrkans veckotidning Kyrkans Tidning. Det är några dagar kvar av Stilla veckan. Plats för eftertanke och tid för läsning av Francks essä.
Eskil Franck har varit präst i Svenska kyrkan, höll i trådarna när Svenska kyrkan 1983-1993 jobbade sig igenom bekännelse- och trosfrågor och var senare rektor för prästutbildningen i Uppsala.
Hela essän på Kyrkans Tidnings webbplats och papperstidningen en intervju med Eskil Franck.
1988 skrev Eskil Franck i boken Din uppståendelse bekänner vi, som han också var redaktör för. Kapitlet finns på sajten Språk, tro och religion.
Andra bloggar om: kristen tro, uppståndelsen, påsk, teologi, eskil franck, kyrkans tidning
Eskil Franck har varit präst i Svenska kyrkan, höll i trådarna när Svenska kyrkan 1983-1993 jobbade sig igenom bekännelse- och trosfrågor och var senare rektor för prästutbildningen i Uppsala.
Vägen från äppleätandets livsförbannelse i Edens lustgård till påskens segerinriktade övervinnelseperspektiv över kroppens död och förgänglighet är lång. Från de äldsta traditionerna om att de döda – ganska odramatiskt - går in i skuggorna och samlas till sina fäder, till det personliga livets fortsättning efter döden, antingen inför Guds ansikte i glädje och triumf eller i det brinnande gehenna, det yttersta nederlaget.
Jag undrar vad av dessa tankegångar svenska präster tar upp i sina predikningar denna påskhelg och annars. Utlovar de evigt liv i himlen för alla oavsett vilket liv de levt, om de inte trott på ett liv efter detta eller inte velat komma till himlen?
Hela essän på Kyrkans Tidnings webbplats och papperstidningen en intervju med Eskil Franck.
1988 skrev Eskil Franck i boken Din uppståendelse bekänner vi, som han också var redaktör för. Kapitlet finns på sajten Språk, tro och religion.
Andra bloggar om: kristen tro, uppståndelsen, påsk, teologi, eskil franck, kyrkans tidning
Nyttig påminnelse
Bloggen Frihetens vingar länkar till en film som ligger ute på YouTube. Filmen är en påminnelse om att Brygubben och alla andra tänka till oftare på vad man publicerar på webben.
Att ta bort en postning eller en sida på egna webben innebär förstås inte att saken är ur världen...
Andra bloggar om: bloggosfären, bloggande, integritet, webben, webbpublicerande, frihetens vingar, brygubben
Att ta bort en postning eller en sida på egna webben innebär förstås inte att saken är ur världen...
Andra bloggar om: bloggosfären, bloggande, integritet, webben, webbpublicerande, frihetens vingar, brygubben
Nya tider i en gammal bransch
Medievärlden berättar om ett nytt sätt att göra tidning på Östran. Den föråldrade uppdelningen mellan skrivande journalister och redigerare gäller inte längre på Östra Småland.
Alla avdelningar redigerar nu sina egna sidor. Så ska en slipsten dras. Tidningsmakeriet kan komma ifatt bloggandets enkla teknologi. Det är bra.
Andra bloggar om: media, tidningar, journalistik, östra småland, östran, medievärlden
Alla avdelningar redigerar nu sina egna sidor. Så ska en slipsten dras. Tidningsmakeriet kan komma ifatt bloggandets enkla teknologi. Det är bra.
Andra bloggar om: media, tidningar, journalistik, östra småland, östran, medievärlden
Dödskul och s-märkt
Olle Burell är en kul kille som gjort kometkarriär i Svenska kyrkan. Från ingenstans till alla stolar.
Han är inte den som myglar med att partiet är plattformen för det kyrkliga engagemanget.
Det är väl därför han så kategoriskt vet att enskilda församlingars val att erbjuda tjänster som begravningsbyråer också tillhandahåller ska bekämpas. Till Jönköpings-Nytt säger han:
Fonus är ett jätteföretag i begravningsbranchen med egen kistfabrik och störst i Norden.
Svenska kyrkans församlingar har förstås all rätt i världen att bedriva vilken verksamhet man önskar som går i linje med kyrkans idé och som svarar mot människors behov. Det kan handla om förskola, boende för hemlösa, studentboende eller boende anpassat för äldre. Inte kan t.ex. HSB:s existens eller kommunala bostadsbolag hindra Svenska kyrkan från att bygga och äga hyresfastigheter?
Om man inte skulle se med humor på Burells inställning och uttalanden, då återstår att bli irriterad och bekymrad. Och det senare väljer Brygubben bort i påsktider.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, fonus, begravning, socialdemokraterna, olle burell
Han är inte den som myglar med att partiet är plattformen för det kyrkliga engagemanget.
Det är väl därför han så kategoriskt vet att enskilda församlingars val att erbjuda tjänster som begravningsbyråer också tillhandahåller ska bekämpas. Till Jönköpings-Nytt säger han:
Som s-märkta kyrkopolitiker vill vi tjäna som brygga mellan Svenska kyrkan som huvudman och begravningsbranschen där folkrörelseföretaget Fonus är en viktig aktör.
Fonus är ett jätteföretag i begravningsbranchen med egen kistfabrik och störst i Norden.
Svenska kyrkans församlingar har förstås all rätt i världen att bedriva vilken verksamhet man önskar som går i linje med kyrkans idé och som svarar mot människors behov. Det kan handla om förskola, boende för hemlösa, studentboende eller boende anpassat för äldre. Inte kan t.ex. HSB:s existens eller kommunala bostadsbolag hindra Svenska kyrkan från att bygga och äga hyresfastigheter?
Om man inte skulle se med humor på Burells inställning och uttalanden, då återstår att bli irriterad och bekymrad. Och det senare väljer Brygubben bort i påsktider.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, fonus, begravning, socialdemokraterna, olle burell
Kollekt är inte samma sak som medlemsagift
I en postning tidigare idag har Brygubben skrivit om medlemsavgift till Svenska kyrkan och om kollekter. Akuellt med den nyligen avslutade storinsamlingen till Lutherhjälpens arbete för att ge människor världen över rent vatten.
Affärsvärlden har kollat vad rikt folk som är medlemmar i Svenska kyrkan bidrar med genom att betala sin medlemsavgift. Och tidningen blandar ihop begreppen. Men artikeln är intressant i alla fall. Claes Dahlbäck bidrar med över 320 tkr till. En och annan riking har sagt upp sitt medlemskap. Men de kan förstås ha gjort de av andra skäl än pengarna.
Till Affärsvärldens artikeln hör en excelfil med en massa kända namn ihopkopplade med mindre kända siffror.
Andra bloggar om: kollekt, medlemsavgift, trossamfund, svenska kyrkan, claes dahlbäck, affärsvärlden, ekonomi
Affärsvärlden har kollat vad rikt folk som är medlemmar i Svenska kyrkan bidrar med genom att betala sin medlemsavgift. Och tidningen blandar ihop begreppen. Men artikeln är intressant i alla fall. Claes Dahlbäck bidrar med över 320 tkr till. En och annan riking har sagt upp sitt medlemskap. Men de kan förstås ha gjort de av andra skäl än pengarna.
Till Affärsvärldens artikeln hör en excelfil med en massa kända namn ihopkopplade med mindre kända siffror.
Andra bloggar om: kollekt, medlemsavgift, trossamfund, svenska kyrkan, claes dahlbäck, affärsvärlden, ekonomi
Lägg en papperslapp i kollekten
Nu har de flesta fått årets deklarationsblanketter. På den kan alla som är medlemmar i Svenska kyrkan se vad de bidrar med i medlemsavgift.
Tyvärr är det få som vet att Svenska kyrkans ekonomi står och faller med medlemsavgifterna.
För många tror att kyrkan har en massa aktier och lever på avkastningen av jord och skog. Men det är stämmer inte. Dessa intäkter gör nytta - men på marginalen.
För många tror att kollekten som tas upp med håv i kyrkan är grejen. Men det stämmer inte. Var och en som tänker efter inser att det inte kan vara kollekterna som klarar kyrkans ekonomi.
Att vara medlem i Svenska kyrkan kostar en resa till solen. En restresa till till Kanarieöarna för den som har en lägre inkomst. En rikare människa tar sig till Thailand och lever gott ett par veckor.
Du som är medlem i Svenska kyrkan: Gör din församling uppmärksam på hur mycket du faktiskt bidrar med. Du som leder en församling: Bekräfta att du fattar galoppen.
Ett konkret sätt att koppla ihop den föråldrade bilden med kollekthåven med realiteten att medlemsavgiften betalas in av arbetsgivaren och når kyrkan som vore det en skatt: Skriv ned på en lapp vad du ger i medlemsavgift till din kyrka i år. Lägg lappen i kollekthåven nu i påsk.
Och ännu bättre: Lägg lägg några guldtior eller ett par sedlar inne i lappen.
Fram till i söndags har Svenska kyrkan på några veckor samlat in över 40 miljoner till projekt som ska ge människor rent vatten.
Som medlem i Svenska kyrkan har du rätt att få veta vad pengarna du bidrar med används till och att de används effektivt och rationellt. Om du inte är medlem har du avsagt dig den rätten.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, kollekt, ekonomi, medlemsskap
Tyvärr är det få som vet att Svenska kyrkans ekonomi står och faller med medlemsavgifterna.
För många tror att kyrkan har en massa aktier och lever på avkastningen av jord och skog. Men det är stämmer inte. Dessa intäkter gör nytta - men på marginalen.
För många tror att kollekten som tas upp med håv i kyrkan är grejen. Men det stämmer inte. Var och en som tänker efter inser att det inte kan vara kollekterna som klarar kyrkans ekonomi.
Att vara medlem i Svenska kyrkan kostar en resa till solen. En restresa till till Kanarieöarna för den som har en lägre inkomst. En rikare människa tar sig till Thailand och lever gott ett par veckor.
Du som är medlem i Svenska kyrkan: Gör din församling uppmärksam på hur mycket du faktiskt bidrar med. Du som leder en församling: Bekräfta att du fattar galoppen.
Ett konkret sätt att koppla ihop den föråldrade bilden med kollekthåven med realiteten att medlemsavgiften betalas in av arbetsgivaren och når kyrkan som vore det en skatt: Skriv ned på en lapp vad du ger i medlemsavgift till din kyrka i år. Lägg lappen i kollekthåven nu i påsk.
Och ännu bättre: Lägg lägg några guldtior eller ett par sedlar inne i lappen.
Fram till i söndags har Svenska kyrkan på några veckor samlat in över 40 miljoner till projekt som ska ge människor rent vatten.
Som medlem i Svenska kyrkan har du rätt att få veta vad pengarna du bidrar med används till och att de används effektivt och rationellt. Om du inte är medlem har du avsagt dig den rätten.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, kollekt, ekonomi, medlemsskap
Samma kläder för tjejer och killar
Nu ska klädkedjan Polarn o Pyret planera hela sortimentet så att det passar både tjejer och killar. Man säger att 1 av 3 plagg funkar för båda könen redan med samma jeansutbud och unisexmönstrade t-shirts.
– Vi vill göra ett statement, säger Reine Walfridsson, marknadschef på Polarn o Pyret till tidningen Market. Kläder skapar genus och vi vill låta valfriheten vara större.
Samma tidning berättar att Lindex har testat en liten unisexkollektion som nästan sålt slut på mindre än ett par månader.
Andra bloggar om: kläder, genus, jämställdhet, handel, barn
– Vi vill göra ett statement, säger Reine Walfridsson, marknadschef på Polarn o Pyret till tidningen Market. Kläder skapar genus och vi vill låta valfriheten vara större.
Samma tidning berättar att Lindex har testat en liten unisexkollektion som nästan sålt slut på mindre än ett par månader.
Andra bloggar om: kläder, genus, jämställdhet, handel, barn
Ge ditt svar om livets mening
Det pågår en undersökning på webben om livets mening. Frågan är ställd och du kan ge ditt svar.
Gå till livetsmening.info även om du inte blir först.
Helt vanliga kryssa-i-alternativ har vi sett för. Finessen är att du kan skriva in din mening. Rakt av och spara.
Sen kan andra rösta på din mening. Och du ser hur rösterna från 5000 andra fördelat sig.
Bakom undersökningen står Svenska kyrkans veckotidning Kyrkans Tidning och Svenska kyrkans magasin Amos.
Bjuder man Svenska kyrkan på namn och adress är man med och tävlar om en dvd med Monty Pythons film Meningen med livet. Två filmer lottas ut varje vecka.
Andra bloggar om: livsåskådning, tro, livets mening, undersökning, kyrkans tidning, enkät, enkät, svenska kyrkan
Gå till livetsmening.info även om du inte blir först.
Helt vanliga kryssa-i-alternativ har vi sett för. Finessen är att du kan skriva in din mening. Rakt av och spara.
Sen kan andra rösta på din mening. Och du ser hur rösterna från 5000 andra fördelat sig.
Bakom undersökningen står Svenska kyrkans veckotidning Kyrkans Tidning och Svenska kyrkans magasin Amos.
Bjuder man Svenska kyrkan på namn och adress är man med och tävlar om en dvd med Monty Pythons film Meningen med livet. Två filmer lottas ut varje vecka.
Andra bloggar om: livsåskådning, tro, livets mening, undersökning, kyrkans tidning, enkät, enkät, svenska kyrkan
03 april 2007
Vad då stilla?
Den vecka på året då det händer som mest i kyrkan, med en gudstjänst varje dag -minst: Vad kallas den? Stilla veckan. Är det rimligt?
Fler verser och kapitel handlar Jesus sista vecka före uppståndelsen och den första påsken än någon annat i Bibeln. Och så kallas dessa dagar för Stilla veckan. Hur kan det komma sig?
Alternativt namnförslag: Hektiska veckan.
Andra bloggar om: religion, tro, tradition, stilla veckan
Fler verser och kapitel handlar Jesus sista vecka före uppståndelsen och den första påsken än någon annat i Bibeln. Och så kallas dessa dagar för Stilla veckan. Hur kan det komma sig?
Alternativt namnförslag: Hektiska veckan.
Andra bloggar om: religion, tro, tradition, stilla veckan
Lifvendahl berättar en avtalssaga
Efter en tids stiltje har det kommit nya postningar i Tove Lifvendahls blogg. Med en berättelse från skolans värld ger hon sin syn på avtalet mellan Handels och Svensk Handel.
Hennes perspektiv är Svenskt Näringsliv och positionen som dess kommunikationschef.
Andra bloggar om: svensk handel, handels, tove lifvendahl, facket, avtal
Hennes perspektiv är Svenskt Näringsliv och positionen som dess kommunikationschef.
Andra bloggar om: svensk handel, handels, tove lifvendahl, facket, avtal
02 april 2007
GM gillar inte anställdas blogg
Tidningen Dagens Arbete rapporterar om hur jätteföretaget GM är emot att de anställda bloggar.
GM Workers blog
– De har fått höra att deras handlande kan få konsekvenser, och det kan man ju förstå vad det innebär. GM står inför nedskärningar och då är det lätt att sätta just deras namn på listan över folk som måste gå, säger Caroline Jacobsson, informationsansvarig på EMF och en av bloggens initiativtagare.
Andra bloggar om: arbetsliv, gm, facket, bloggosfären, emf, metallfacket
GM Workers blog
– De har fått höra att deras handlande kan få konsekvenser, och det kan man ju förstå vad det innebär. GM står inför nedskärningar och då är det lätt att sätta just deras namn på listan över folk som måste gå, säger Caroline Jacobsson, informationsansvarig på EMF och en av bloggens initiativtagare.
Andra bloggar om: arbetsliv, gm, facket, bloggosfären, emf, metallfacket
En av fem danskar tror på uppståndelsen
En aktuell undersökning som Jyllands-posten presenterar visar att 22 % av danskarna tror att Jesus uppstod efter döden. Förvånande många, menar religionssocialogen Peter Lüchau vid universitetet i Löpenhamn.
Den svenske forskaren Peder Thalén skrev i SvD inför påsken 1999 om uppståndelsen. Våren 2003 debatterades Jesus uppståendelse av kyrkoledare i Sverige. Kyrkans Tidning referade debatten och lätt dåvarande ärkebiskopen KG Hammar bemöta kritiken mot hans tidigare yttranden.
Idag börjar det som i kyrkoåret kallas Stilla veckan. I många kyrkor landet runt firas gudstjänst varje dag fram till påkshelgen. Passionsandakterna får olika teman som ger olika perspektiv på Jesus död och uppståndelse som är centrala i den kristna tron.
Om Jesus inte har uppstått och besegrat döden en gång för alla, då är förstås kristna människor de mest ömkansvärda. Det konstaterande Paulus några år efter den historiska händelsen i Jerusalem. Han skrev om saken i ett brev till en kristen församling i grekiska Korint.
Bibeln rymmer flera berättelser om Jesus sista dagar fram till korsfästelsen och uppståndelsen två dagar senare när han visar sig för kvinnorna i hans närmaste krets och för några av lärjungarna. Hela bibeln finns lättläst och sökbar på Bibeln.se
Andra bloggar om: uppståndelsen, påsk, religion, kyrka, jesus
Den svenske forskaren Peder Thalén skrev i SvD inför påsken 1999 om uppståndelsen. Våren 2003 debatterades Jesus uppståendelse av kyrkoledare i Sverige. Kyrkans Tidning referade debatten och lätt dåvarande ärkebiskopen KG Hammar bemöta kritiken mot hans tidigare yttranden.
Idag börjar det som i kyrkoåret kallas Stilla veckan. I många kyrkor landet runt firas gudstjänst varje dag fram till påkshelgen. Passionsandakterna får olika teman som ger olika perspektiv på Jesus död och uppståndelse som är centrala i den kristna tron.
Om Jesus inte har uppstått och besegrat döden en gång för alla, då är förstås kristna människor de mest ömkansvärda. Det konstaterande Paulus några år efter den historiska händelsen i Jerusalem. Han skrev om saken i ett brev till en kristen församling i grekiska Korint.
Bibeln rymmer flera berättelser om Jesus sista dagar fram till korsfästelsen och uppståndelsen två dagar senare när han visar sig för kvinnorna i hans närmaste krets och för några av lärjungarna. Hela bibeln finns lättläst och sökbar på Bibeln.se
Andra bloggar om: uppståndelsen, påsk, religion, kyrka, jesus
01 april 2007
En ankdamm i Visby
I flera veckor har nu en debatt förts i den gotländska pressen om rätten för en skola att samverka med sitt omgivande samhälle.
Med anledning av att en elev motsatt sig att hans skola samarbetar med Svenska kyrkan och låter församlingen i Visby låna ett rum på skolan har ett antal debattörer, även så kallade fastlänningar som Christer Sturmark klampat in i en debatt som förlorat sina proportioner.
Nu senast bublicerar Gotlands Allehanda ett anonymt inlägg av en "pensionerad lektor". Hon eller han behöver inte vara gotlänning och inte ens pensionerad från det svenska skolväsendet.
I debattartikeln kritiseras en av rektorerna i Visby kommun som heter Inger Hägg. En kvinna som också är medlem i Svenska kyrkan och i den inomkyrkliga rörelsen EFS.
"Pensionerad lektor" låtsas att inte ta ställning, men syftet med inlägget är uppenbart: ett argumenterande för yrkesförbud för medlemmar i Svenska kyrkan. Inger Hägg är inte mindre lämplig för sitt jobb som rektor pga av att hon också har förtroendeuppdrag i EFS. Det kan jämföras med om hon hade varit ordförande i kyrkorådet för Visby församling eller suttit i stiftsstyrelsen för Visby stift.
Det är angeläget att Svenska kyrkans ledare på riksnivå och i stiften aktivt visar sitt stöd för medlemmar i Svenska kyrkan som engagerar sig och inte är passiva. Biskop Koskinen gör rätt i att aktivt gå in och tala för Svenska kyrkan i den aktuella debatten.
Man kan tänka sig att det inte är helt lätt för den som själv har en högre ställning inom Svenska kyrkan att förstå den utsatthet som aktiva medlemmar på lokalplanet kan få uppleva in på bara skinnet. Men genom att lyssna inåt i sin egen kyrka och genom att omge sig med lika lyhörda som goda medarbetare kan kyrkopolitiker och kyrkliga chefer ha koll på läget.
I Svenska kyrkans högsta styrelse finns företrädare för de större riksdagspartierna. På dem kan ställas särskilt höga krav att försvara Svenska kyrkan mot osaklig och illasinnad kritik. För har man gjort sak av att ha partibeteckning som t.ex. sosse eller moderat i Svenska kyrkans nationella styrelse, då gäller det att ställa upp för medlemmarna - för medlemmarna i kyrkan.
Men med anledning av de angrepp på Svenska kyrkan som händelsen på skolan i Visby är ett exempel på bör Svenska kyrkan förstås avstå från att använda missvisande beteckningar som "skolkyrkan", "universitetskyrkan" och "sjukhuskyrkan". Det finns ingen anledning att låta ett missvisande ordval ge aktiva motståndare till kristen tro ammunition som de inte själva betalt för.
Andra bloggar om: visby, koskinen, lennart koskinen, visby stift, svenska kyrkan, efs, inger hägg,
Med anledning av att en elev motsatt sig att hans skola samarbetar med Svenska kyrkan och låter församlingen i Visby låna ett rum på skolan har ett antal debattörer, även så kallade fastlänningar som Christer Sturmark klampat in i en debatt som förlorat sina proportioner.
Nu senast bublicerar Gotlands Allehanda ett anonymt inlägg av en "pensionerad lektor". Hon eller han behöver inte vara gotlänning och inte ens pensionerad från det svenska skolväsendet.
I debattartikeln kritiseras en av rektorerna i Visby kommun som heter Inger Hägg. En kvinna som också är medlem i Svenska kyrkan och i den inomkyrkliga rörelsen EFS.
"Pensionerad lektor" låtsas att inte ta ställning, men syftet med inlägget är uppenbart: ett argumenterande för yrkesförbud för medlemmar i Svenska kyrkan. Inger Hägg är inte mindre lämplig för sitt jobb som rektor pga av att hon också har förtroendeuppdrag i EFS. Det kan jämföras med om hon hade varit ordförande i kyrkorådet för Visby församling eller suttit i stiftsstyrelsen för Visby stift.
Det är angeläget att Svenska kyrkans ledare på riksnivå och i stiften aktivt visar sitt stöd för medlemmar i Svenska kyrkan som engagerar sig och inte är passiva. Biskop Koskinen gör rätt i att aktivt gå in och tala för Svenska kyrkan i den aktuella debatten.
Man kan tänka sig att det inte är helt lätt för den som själv har en högre ställning inom Svenska kyrkan att förstå den utsatthet som aktiva medlemmar på lokalplanet kan få uppleva in på bara skinnet. Men genom att lyssna inåt i sin egen kyrka och genom att omge sig med lika lyhörda som goda medarbetare kan kyrkopolitiker och kyrkliga chefer ha koll på läget.
I Svenska kyrkans högsta styrelse finns företrädare för de större riksdagspartierna. På dem kan ställas särskilt höga krav att försvara Svenska kyrkan mot osaklig och illasinnad kritik. För har man gjort sak av att ha partibeteckning som t.ex. sosse eller moderat i Svenska kyrkans nationella styrelse, då gäller det att ställa upp för medlemmarna - för medlemmarna i kyrkan.
Men med anledning av de angrepp på Svenska kyrkan som händelsen på skolan i Visby är ett exempel på bör Svenska kyrkan förstås avstå från att använda missvisande beteckningar som "skolkyrkan", "universitetskyrkan" och "sjukhuskyrkan". Det finns ingen anledning att låta ett missvisande ordval ge aktiva motståndare till kristen tro ammunition som de inte själva betalt för.
Andra bloggar om: visby, koskinen, lennart koskinen, visby stift, svenska kyrkan, efs, inger hägg,
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)