Advent 18 - Kursen är usel

Det var på stadshotellet i Hedemora som en tand föll i bitar. I min mun.

Idag har saken åtgärdats. Kursen var usel. Men behandlingen var en höjdare.

Jag fick 1 krona. Tandläkeriet fick nästa 6000. Hmm

Var är tandfen, när man mest behöver henne?

http://www.tandinfo.se/kronor-och-broar/

Advent 17 - Kelvin kallnade

Ser man på, idag är det på dagen 105 år sedan baronen och tillika fysikern William Thomson Kelvin somnade in - och förlorade tempen, får man förmoda.

Redan under 310 K bör han ha känt sig lite kymig. Och när termometern gick under 300 K, då lär det inte ha varit mycket liv i mannen.

Inte visste jag att han - före sin död - löste Olbers paradox. Men det gjorde han antagligen rätt i.

Läs även andra bloggares åsikter om temperatur, kelvin, fysik, adventskalender

Advent - 16 Mitt i vintern: Bana väg

Kom Gud, var med oss. Immanuel! Så ropar folket på den tredje söndagen i advent.

Prästen Bo Brander hade ännu en av sina själavårdande och intellektuellt utmanande predikningar. Jag hörde honom i S:t Ansgars kyrka idag. Bo lyfter fram hur till och med Johannes tvivlar på att Jesus är den Messias han banat väg för. Det är "vinter" för honom där han sitter fängslad.

Här i podradion från S:t Ansgar går han att lyssna på igen.

Att bana väg i mörker och kyla är en utmaning. Att hålla värmen är bara möjligt om man håller sig nära det enda sanna ljuset. Annars kan frestelsen att låta energin komma ur det mörka, ta överhand. Då närs människan av olycka. Suger åt sig och ältar eländet. Grupper samlas för att gnälla: På den som äter för lite. På den som dricker för mycket. På den som inte är tillräckligt social. På den som umgås för mycket med fel människor. Jesus frågar, med rätta:

Vad ska jag likna detta släkte vid? De liknar barn som sitter på torgen och ropar till andra barn: ʼVi spelade flöjt för er, men ni dansade inte. Vi sjöng sorgesånger, men ni grät inte.ʼ För Johannes kom och han varken äter eller dricker, och man säger: ʼHan har en demon i sig.ʼ Människosonen kom och han äter och dricker, och då säger man: ʼTitta vilken frossare och drinkare, en vän till skatteindrivare och syndare.ʼ Men Visheten har fått rätt genom sina gärningar.ˮ 

Från Evangelium enligt Matteus, kapitel 11, vers 16-19

Läs även andra bloggares åsikter om predikan, adventskalender, bibeln, jesus, johannes, advent

Advent 15 - Retronymerna står i kö

Utvecklingen speedas upp. Så tycks det. Retronymerna avverkas för att ge brukbara ord en tid som präglas av snabb förändring. Det är tveksamt om bruket av retronymer kan begränsas till ting och företeelser. Nog kan jag känna behov av att någon gång i veckan ta till en retronym för att sätta ord på en människa, så fångad i en förfluten tid att hon behöver ett tillägg för att inte bli obegripligt tvetydig i sin samtid.

Mitt hem rymmer en och annan retronym. Så är det. Borta i hörnet står en tjock-tv och jäser. En fast telefon biter sig kvar, om än bara för att användas för att öppna porten med och svara i när det ringer en säljare från Karlstad och vill prata mig om värdet av en rabatterad årsprenumeration på Resumé. I ett skåp ligger ett par analoga armbandsur. En likaledes analog pendyl i guld hänger på vägen i vardagsrummet, i den del man kunde kalla matsalen. I biblioteket står en skara akustiska gitarrer.

Ordet retronym har inte något kristallklart ursprung. Ben Schott skriver i sin omistliga bok Schotts Originalblandning att det kan vara den amerikanske presidenten Robert Kennedys egen pressekreterare Frank Mankiewiecz som myntade begreppet. Han gjorde det inte på 1960-talet, utan först nästan 20 år senare.

Etymologin är hyfsat genomskinlig: retro för tillbaka och onym för ord.

Läs även andra bloggares åsikter om ord, adventskalender,

Advent 14 - Vad kan grabbarna från Bolandsskolan bygga?

De hade radat upp sig i de bakre bänkarna i katedralen, sjutton grabbar från Bolandsskolans byggprogram. Och nu skulle jag få ta med dem en sväng i Uppsala domkyrka.

Unga män som de var på plats här på domberget för snart 750 år sedan. En fransk byggmästare stegade ut planen för det gigantiska projekt biskop och domprost engagerat honom för. Här skulle Nordens största byggnad ta form.

Alldeles säkert hade mäster närmast sig en krets yrkesmän, som följt honom Paris, eller varifrån han nu närmast kom. Men här fanns också svear som rekryterats för att med sina händer resa katedralen mot höjder som ingen människa i dessa trakter sett maken till. Utom möjligen domprost And och någon till berest.

Flera av grabbar där på domberget skulle med tiden bli skickliga och synnerligen eftertraktade yrkesmän. Då för många hundra år sedan, liksom idag.

Nu går vi upp till korsmitten och jag pekar upp mot valven. Sen vandrar vi ut i koromgången och rör oss i etapper medsols längs med sidokoren. Tittar in i Sturekoret, i Katarinas och Nikolaus kor och stannar framför Marias kor, det största, mest påkostade, längst i öster. Närmast den uppgående solen.

Läs även andra bloggares åsikter om uppsala, domkyrka, arkitektur, historia

Advent 13: Knittel i katedralen

Denna luciamorgon sänder SVT från Uppsala domkyrka.

Katedralen har tre skyddspatroner: Lars, Olov och Erik. Den där Erik var svearnas kung när han 1160 tappade huvudet i strid med danske prins Magnus och hans mannar. Det skedde på domberget vid den sedan länge borta gamla Helga Trefaldighets kyrka. Kung Erik hade i sällskap av biskop Henrik lett ett korståg österut och kristnat Finland. För det skulle han hedras. Det tyckte inte minst Eriks son.

Med tiden lade Eriks ben i ett gyllene skrin i gamla Uppsala domkyrka några kilometer uppströms ån. Hundra år senare har bygget av nya domkyrkan nått tillräckligt långt för att skrinet ska kunna flyttas hit.

Några meter väster om Eriks skrin stod nu en av Uppsalas söner och rappade på luciamorgonen, med en hel himmelsk vitklädd härskara av killar och tjejer i församlingens körer.

Rap är ett ordflöde, en diktform som står i syskonskap med det medeltida versmåttet knittel. Det var vad diktaren av Erikskrönikan på 1300-talet tog till för att få det att svänga.

Läs även andra bloggares åsikter om dikt, rap, uppsala, lucia, adventskalender

Advent 12 - 121212

Idag har jag varit i Västerås på jobb. Med mina uppdragsgivare vandrade jag längs med Svartån ner mot Mälaren. När vi passerar Stadshuset står här en låååång skinande vit bil. Vi drar slutsatsen att den väntar in ett par som därinne inför en vigselförrättare och vittnen lovar varandra trohet. Klockan är 12:04 och vi undrar: Kommer det att vänta in klockslaget tolv minuter över tolv?

Idag är det den 12 december 2012. Det är en dag imorgon också.

Läs även andra bloggares åsikter om adventskalender

Advent 11 - Kontextuell solnedgång

Det hör till människans väsen att uppskatta en solenedgång. Men när solen stryker över taket på Uppsala slott i öster, då har jag invändningar.

När himlen färgas röd över norra tornet på Uppsala slott och klockan nyss slagit på på eftermiddagen, då lägger jag in en protest.

När solen kryper ner bakom vasaborgen, där jag står i mitt köksfönster och inte ens fått i mig en enda slurk av mitt eftermiddagskaffe, då är det mörka tider.

Säg att det snart vänder.

Säg det igen.

Läs även andra bloggares åsikter om adventskalender, solen, uppsala

Advent 8: Traditioner är inte dåliga vanor

I adventstid när julen kommer att stå för dörren är det en god sak att ha skärpa i blicken och öronen på skaft. För här gäller att skilja på traditioner och dåliga vanor.

Att göra om gamla dumheter år från år, och ansvarslöst skylla på seder i gamla tider är inte okey.

Ska några seder föras vidare, så får det vara de goda. Det är som svamplockning. Se till att vara i en svampskog, titta åt det håll där svampen förväntas växa, plocka det du känner till, kolla i svampboken, rensa och tillaga och ät. Lagom mycket.

Läs även andra bloggares åsikter om tradition, advent, adventskalender

Advent 7: En särskild plats i helvetet

Den här dagen för 16 år sedan utsågs Madeleine Albright till försvarsminister för US. Hon var den första kvinnan på posten.

Åtta år sedare talar hon i ABF-huset i Stockholm och säger:

- There’s a special place in hell for women who don’t help each other!

Orden har upprepats många gånger, på originalspråket och i översättning. Också till svenska.

Ändå tycks det många, alltför många kvinnor som inte hört eller hört och gett blanka fanken i budskapet.

Läs även andra bloggares åsikter om adventskalender, advent, kvinnosaken, kvinnor

Advent 4 Kyrkofurstar

För fem år sedan gav Martin Melin ut en liten innehållsrik bok med titeln Machavelli för vår tid. Författaren beskriver sin bok som en executive summary av Niccolò Machiavellis klassiska Fursten. Hans tankar varken förkastas eller förespråkas av Melin. Det fiffiga med boken är att den återger Fursten med vår tids språk. Om ledarskap i den ideella organisationen står att läsa:

Långt och kontinuerligt ledarskap är speciellt viktigt inom organisationer som inte i första hand är affärsdrivande, men som ändå förvaltar stora tillgångar. I övrigt gäller samma grundregel som för allt annat ledarskap: Förhindra att enskilda personer blir mäktiga och avsätt eller degradera dem som kan hota din ställning.I

Svenska Kyrkans står de närmaste åren för en ovanligt stor omsättning bland sina ledare. På ett beslut i Kyrkomötet i november följer den mest genomgripande omorganisationen av kyrkolivet på församlingsnivå sedan reformationen. Många är de gamla ledare som kommer att ersättas, nya som ska träda till och ett antal som får utökade alternativt beskurna befogenheter. Det kyrkliga ledarskapet är ålderstiget och ett stort antal kommer att pensioneras under den närmaste tioårsperioden. De som inte pensioneras från sina tjänster är de som sitter kvar som förtroendevalda. För den senare gruppen är "pensionsåldern" i praktiken högre.

Det alldeles för många tecken på att man på alla nivåer inom Svenska Kyrkan fått för sig att medicinen är att kopiera bolagsmodellen med enväldiga vd:ar och hierarkiska organisationsmodeller. En sådan medicin ger inte bara oönskade biverkningar, den är skadlig i sig.

Den ideella organisationen ska se till att rekrytera trygga och glada medarbetare som får stor frihet i sitt arbete, så att de behåller sina ideal och sin arbetsglädje. När medarbetare ropar på starka ledare, då är det ett tecken på att de själva är mindre lämpade för sin tjänst i den ideella organisationen. Medlemmar i kyrkan ska de förstås få vara, men de bör nog se sig om efter en annan arbetsgivare.

Nästa år utses ny ärkebiskop för Svenska Kyrkan. Måtte det bli en människa som tar matchen mot dem som vill göra aktiebolag eller ideell förening av kyrkan och hennes församlingar.

Läs även andra bloggares åsikter om adventskalender, management, svenska kyrkan, ledarskap

Advent 3 - Skriva på väggen

Varannan svensk har ett konto på Facebook och de allra flesta använder det för att läsa och skriva. Man skriver på sin vägg (wall). Någon gång blir det några tänkvärda ord. Det kan vara ord formade i flykten, som blir tänkvärda i mottagarens vilsamma läsning. Eller så är det något skrivaren själv hört eller läst, och nu vill dela med sig av.

Skrivande människor har i alla tider ordat på egna och andras väggar. I 1500-talet Europa blev det vanligt att pränta på husväggar. Astronomen Tycho Brahe mer eller mindre täckte sitt slott Uraniborg och observatoriet Stjärneborg med dikter och visdomsord. Så berättar Arne Losman i boken Ord på vägg, Byggförlaget 2002

Arne Losman, var tidigare chef för Skoklosters slott, där det finns mängder av ord på vägg.

Skrivandet på vägg fortsatte genom århundradena. När universitetshuset stod klart i Uppsala 1887 så ansågs det passande att prida den nyklassiska byggnaden med ord. Diktarens Thorilds: Tänka fritt är stort men tänka rätt är större - är inga ord som alla självklart instämmer i. Konstnären Siri Derkert skrev sina i Stockholms tunnebana 80 år senare.

"Vägen är kort till trogen vän, fastän han bor långt borta."

Läs även andra bloggares åsikter om arkitektur, språk, ord, adventskalender

Advent 2 - Ett rent helvete

Är det så att människor är mer upptagna än annars av städning så här års? Och är det inte i så fall en missriktad nit? Jag menar, det ju ändå mörkt större delen av dygnet.

Jag minns en skylt från 1970-talet. På den stod: Hellre lite skit i hörnen, än ett rent helvete.

Det finns mycket av moraliserande i det som rör smuts och städning. Det är inte ovanligt att möta människor som är raska att ha åsikter om andras skit och vad de ser som andras brist på ordning. Samma slags pekpinnande som blir allt vanligare när det gäller miljöfrågor. Det är andras brist som ska uppmärksammas. De egna valen är de mest korrekta, på alla sätt och vis.

En sprillans ny flexifuelbil som görs till kiosken på hörnan var eviga dag är finare än den gamla volvon som mest står och samlar damm när ägaren cyklar och far omkring i  ur och skur.

Ett ekologiskt odlat vin från andra sidan jordklotet är grejer det, men en hamburgare av en svensk ko serverad på Donken är inte ok.

Läs även andra bloggares åsikter om miljö, ekologi, moral, etik, advent, adventskalender

Advent 1 - Gå inte baklänges

Det skulle bli en adventskalender som ett åt för länge sedan. En sådan där bloggarkalender med en ny postning varje dag.

Och det första inlägget skulle någorlunda seriöst lägga ett ord för en livshållning som avstår från det bakåtblickande.

Verkligheten blev en annan. Den första samtida postningen publicerades nästan en vecka efter 1 december. Några andra förbereddes halvdant och fick färdigställas i efterhand.

Att öppna luckor i förväg på en adventskalender är ett allvarligt brott. Hur kriminellt är det att fylla luckorna? Jag har ingen aning.

Läs även andra bloggares åsikter om advent, kalender, adventskalender,

Julen är på tapeten - Adventskalender 21 december

I Holmsund lever och verkar konstnären Helena Dahlberg Jonsson. För umeåtidningen Spira har hon skapat den här julkrubban av gamla tapeter.

Läs även andra bloggares åsikter om vintage, konst, bildkonst, holmsund, umeå, julkrubba, jul, adventskalender, julkalender

Det rör på sig i en kyrka österut - Adventskalender 20 december

Adventskalendrarna på nätet tycks vara fler i år än någonsin. Många bloggare gör sina egna bidrag. Företag lägger ner pengar på att dra kunder till sina sajter med adventskalendrar av mer eller mindre o
innovativt slag. Sveriges Television med årets Dickens-inspirerade "julkalender" har extramaterial på nätet, men ännu ingen digital lucköppning. Eller har jag bara inte hittar rätt.

Den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har en serie animerade filmer om advent och den stundande julen. Och en hel kalender på nätet. Kalendern är på finska och de animerade filmerna är på finlandssvenska. De samsas på bloggen Julglimtar med andra filmer, en för varje dag.









Läs även andra bloggares åsikter om advent, adventskalender, adventskalendern, julkalendern, finland, kyrkan

Ångmaskinsindex - Adventskalender 19 december

Läser i bladet om om att Oslo är dyrast att shoppa i. Däremot är det fyndläge i Warszawa och Kapstaden. Det är tydligen PriceRunner som räknat ut det hela med stöd av bland annat ett BigMac-index.

Undrar hur det ligger till med ångmaskiner, är de billigare i Warszawa än i Stockholm? Clas Ohlsson har sänkt priset oå en klassisk ångmaskin Wilesco, en D10 från 1966 kr till 1499 kr. Stora pengar iallafall. Man får väl ett par tre dvd-spelare för samma summa. Hos Modellhobby är den nersatt ännu lite mer. Ångmaskinen alltså. Och jämför man med en lite vassare modell, då är priset i nivå med en netbook.

Jag undrar vad en ångmaskin kostade för 40 år sedan? Vad var det i pengar barn på den tiden önskade sig av jultomten? Utan prislapp har jag inte så mycket nytta av Myntkabinettets räknare för penningvärdet.

Sångerna kommer att överleva honom - Adventskalender 18 december

Jag har vänner som tar Melodikrysset på stort allvar. Ja, jag utgår från att traditionen att kryssa sig fram varje lördagsmorgon är dem till glädje. Mitt eget kryssandet inleds söndagmorgnar och fortsätter sedan i maklig takt, för att sällan avslutas alls. Det handlar då om Profilen i Svenska Dagbladet.

Idag var det Mikael Wiehe som var profilen. Han finns representerad i mitt bibliotek. Nu kom storboken Sångerna från 2002 väl tillpass. Här hittar jag användbar fakta som jag glömt, aldrig lagt på minnet eller ens kände till. Sen fastnar jag i sångtexterna. Inser att jag kan fler av 70-talslåtarna än 80-talslåtarna och har grymt dålig koll på vad mannen flitigt fått ur sig de senaste 20 åren.

Hörde och såg honom senast igår i TV4 Så mycket bättre och läste bu och bä på twitter. Själv tyckte jag Mikael Wiehe gjorde ett positivt intryck.

Wiehe och Hoola Bandoola är en rätt stor del av mitt 70-tal, min tonårstid. Sångerna kommer att överleva honom. Så är det.

Korsordet räcker nog iallafall till onsdag.

Postade julkorten i Peterskyrkan - Adventskalender 17 december

Igår pysslades det vid köksbordet, in i det sista. Årets julkort, vars ingredienser är beskrivna här, är färdiga och stoppade i de adresserade och frimärkta kuverten. Idag har jag stoppat dem alla i den rödaste brevlåda jag kunde finna.

Den står uppställd på platsen där en gång den medeltida S:t Pers kyrka i Uppsala reste sig. En församlingskyrka för människor på östra sidan om ån, riven på 1540-talet.

Så det finns nästan fog för rubriken på den här bloggposten. Brevlådan med årets julhälsningar från hustrun och mig står i en kyrka, eller i alla fall ovanpå ruinerna av ett tempel med aposteln Petrus som sin skyddspatron.

Blandaren i år och varje år - Adventskalender 16 december

Min önskelista för julen är kort.

* Blandaren

Men bra, som vän av ordning och gott humör förstår. Mer än väl.

I väntan på julaftons klappöppning, drar jag fram årgång 2000. Här finner jag några sidor fram i publikationen en fråga som också får sitt svar:

- Hur inviger man nya bredbandet mellan Stockholm och Södertälje?
- Man klipper av det.

Så var det då. Och det håller än.

Bilden av Blandaren är hämtad från Vi i villa.