Det hör till människans väsen att uppskatta en solenedgång. Men när solen stryker över taket på Uppsala slott i öster, då har jag invändningar.
När himlen färgas röd över norra tornet på Uppsala slott och klockan nyss slagit på på eftermiddagen, då lägger jag in en protest.
När solen kryper ner bakom vasaborgen, där jag står i mitt köksfönster och inte ens fått i mig en enda slurk av mitt eftermiddagskaffe, då är det mörka tider.
Säg att det snart vänder.
Säg det igen.
Läs även andra bloggares åsikter om adventskalender, solen, uppsala
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar