17 juli 2013

Vandring i spåren av broder Frans

Med fru och goda vänner vandrade jag i den helige Franciskus spår för ett par veckor sedan. Det var mycket gott.

När jag på Facebook delade några foton från vandringen i Umbrien ned mot Assisi, så hörde Anna Braw på förlaget Libris av sig. Hon är redaktör för bloggen Pilgrimslivet, som delar namn med en bok som kom ut våren 2012. Nu bad hon mig skriva något om vandringen.

På Franciskusleden är det verkligen ingen trängsel. Och det är rätt skönt. Men man ska vara inställd på det. I alla fall den del av leden i Italien som vi gick var dragen genom färre samhällen än de spanska. Det betyder att det gäller att planera det här med maten för hela dagen innan man börjar för dagen. Och det går inte att räkna med att finna kaféer för att få en espresso på förmiddagen.  

Ja, det är skillnader mellan vandringen i den mer befolkade franska pilgrimsleden till Santiago de Compostella i spanska Gallicien och den här i italienska Umbrien. Tack för skillnaden. Bra på båda ställen, men olika.

Läs hela bloggposten på Pilgrimsliv 

1 kommentar:

Anna sa...

Tusen tack för den fina reseberättelsen!
(Skojigt att se att du och Pilgrimslivet-fotografen hade valt samma vinkel på den stora Franciskus-statyn: helgontår. Undrar om det är många som har fått samma ingivelse efter målgången!)

Hälsningar från

Anna