16 februari 2012

När man rear böcker

Släntrade igenom bohandeln LundeQ på lunchen idag. Här var lastpallar och låga bord utställda. Det ordinare sortimentet hade puttats undan och reaböckerna på väg att staplas upp. Hmm, något gjorde att den rätta förväntan inför årets upplaga av bokrean inte ville infinna sig. Och jag som de senaste åren haft för (o)vana att vaka in bokrean och beblanda mig med unga studenter och grånade boknördar i en procession mellan boklådorna i Uppsala city.

Det kan vara nedläggningen av Celsiusbokhandeln som gör sig påmind. Första stationen på vandringen är icke mer. En vattenskada och en grinig fastighetsägare lär ha tagit knäcken på Uppsalas bästa bokhandel.

Ändå, på onsdag 22 oktober är det dags. Ett par tre titlar lär jag bära hem. De kan finnas med på den här listan:

Deckare: Öppen grav, Kjell Eriksson
Fantasy: Hobbiten, JRR Tolkien
Skönlitteratur: Minnen, Torgny Lindgren
Serier: Volym 3, Jan Lööf
Biografi: Farbrorn som inte ville bli stor, Klas Gustafsson
Historia: Krigarnas och helgonens tid, Dick Harrison
Samhälle: En delad värld, Ingmar Karlsson
Psykologi: En liten bok om ondska, Ann Heberlein
Filosofi: Den eviga matchen om lyckan, Johan Norberg
Resor: Paris
Konst: Vallien, Gunnar Lindqvist
Engelska: The Genius of Design
Barn: Den stora boken om Barna Hedenhös, Bertil Almqvist

Länk till digitalt blädderex av Akademibokhandelns katalog 2012

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

09 februari 2012

Kyrkorummet är inte utbytbart - men ska vara brukbart

Jacob Sunnliden skrev bloggposten om Gudlös kristendom för några lördagar sedan:
Det började med en tweet och slutade med en teori. Under de senaste veckorna har jag osedvanligt många gånger råkat ut för att få följande andemening i mitt flöde “Oh, vilken vacker kyrka/cermoni. Jag blir alldeles varm, trots att jag inte är kristen”. Det är uppenbart att det är viktigt för oss svenskar att berätta att vi trivs i kyrkan och att befinna oss där, men något inom oss triggar också oss till att kommentera att vi inte alls är religiösa/kristna/tror-på-en-Gud. Jag undrar vad det är som “tvingar” oss att ta avstånd från det? Varför är vi så rädda för att uppfattas som kristna/troende?

Du känner rummet med din kropp. Du intar det och det intar dig, men alla dina fem sinnen. Om du vill. Om du öppnar dig. Mikael Mogren har:
Framtiden i det mångreligiösa Sverige kommer att visa vad i uppfattningarna om kyrkomiljön
som överlever. Är det möjligt att vara tecken på kontinuitet för någonting vidare än den
svenskhet som nationalromantikerna hyllade? Kyrkans historia är mer än Sveriges historia. 
Hur är kyrkomiljön ett tecken på den världsvida kyrkans närvaro? Hur är miljön ett tecken på
kyrkans globala samhörighet, en samhörighet som öppnar sig mot andra religioner? Det
behöver inte vara någon motsättning mellan den ökande religiösa mångfalden i Sverige och
kyrkomiljön som en symbol för kontinuitet. Men det kan vara det, ifall kontinuiteten bara
berättar historien för en viss grupp i samhället.

Citatet är hämtat från boken Kyrkomiljön är ett heligt tecken.


Karl-Erik Garlöv höll nyligen ett föredrag i en serie som fått rubriken "Drömmen om medeltiden". Han utgår i ett avsnitt från Axel Rappes erkänt betydelsefulla bok Domus Ecclesia:
När jag som ung präst 1962 deltog i mitt första prästmöte i Strängnäs fick jag en fördjupad syn vad kyrkorummet förmedlar av gudsupplevelse och livstolkning. Vid mötet framlades en avhandling med titeln ”Domus ecclesiae- studier i nutida kyrkoarkitektur” författad av en av domkyrkans präster, Axel Rappe. Boken blev en klassiker, som renderade författaren ett välförtjänt hedersdoktorat. 
Rappe inleder med att ställa den enkla grundfrågan: Vad är en kyrka? Svaret, som hela boken sedan utvecklar, är att kyrkan är en byggnad, avsedd för gudstjänst och därmed kopplad till en gudomlig verklighet. Tidigt möter man i den kristna församlingen uttrycket Domus Dei - Guds hus. Det kändes naturligt att anknyta till Psaltarpsalmernas tempelfromhet: ”Ljuvlig är din boning, Herre Sebaot! Jag förtärdes av längtan till Herrens förgårdar” (Psalt 84:2,3).
Men kyrkobyggnaden uppfattas inte som en gudoms boning på samma sätt som de hedniska templen. När kung Salomo nio hundra år före Kristus inviger Jerusalems tempel frågar han: 
”Kan verkligen Gud bo på jorden? ”Han ger själv svaret:” Herre min Gud, himlen rymmer dig inte än mindre detta hus, som jag har byggt…Låt ändå din blick natt och dag vila  på detta hus, den plats om vilken du sagt: Här skall mitt namn vara.” ( 1 Kungaboken 8:27 ff.)
Aposteln Paulus tal till atenarna inför aeropagen i Athen speglar samma syn på gudstjänstrummet: ”Gud, som är herre över himmel och jord, bor inte i tempel som är byggda av människohand. Inte heller låter han betjäna sig av människohänder som om han behövde något, han som själv ger alla liv och anda och allt.” (Apg.17:24 f.) 
De första kristna församlingarna samlades till bön, undervisning och nattvardsfirande i hemmen eller någon skyddad plats. En nödvändighet under de första århundradenas förföljelser. Det kan vara lika aktuellt i dag. Man kände inte heller behovet av ett särskilt gudstjänstrum eftersom Jesus i nattvardens bröd och vin är påtagligt närvarande och i evangelierna beskriver sig själv som templet – Guds boning på jorden (Joh.1:14).


Karl-Erik Garlöv visar med stöd av Rappe och bibelord att kyrkorummet har en stark förbindelse med den kristna tron, bekännelsen och läran. Samtidigt var det i de mer välbeställda församlingmedlemmarnas hem som de första kristna firade sina gudstjänster. Hem som med tiden byggdes om och ut för att rymma de växande skarorna av gudstjänstfirare. Så kyrkorummet var integrerat i staden. Från början.

Mikael Mogren beskriver väl den svenska kontext där kyrkobyggnaden är en del av ett kyrkligt centrum i byn och socknen. Rum för tro mitt i det offentliga livet, i en offentlig miljö som tillhör alla.

Jag tolkar det som att Jacob Sunnliden efterlyser en större frimodighet bland svenskarna, ett mindre ursäktande förhållningssätt till kyrkobyggnad och kyrkorum. Jag stöder honom. De som har störst möjlighet att förändra är de människor som förvaltar kyrkobyggnaderna och ansvarar för gudstjänster och annan verksamhet här.

Utan att på något sätt vanhelga ett för bön och gudstjänst invigt rum kan mycket göras för att öppna upp och göra kyrkorummet tillgängligt för människor, unga men också äldre. En så enkel sak som att hålla öppet alla dagar, från morgon till kväll, är grundläggande.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,





Enkelt avskalat och delande toppar trendlistan 2012

Trendhunter ger en hoppfull trendspaning för året som börjat. Det finns en lekfullhet, ett intresse för människor och attraktion inför det avskalade och förenklade. I allafall i toppen på 20-listan.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

22 januari 2012

Hur många miljoner kostade schabblet?

Först avskaffades Svenska Kyrkans Mission och Lutherhjälpen som två samlande namn och starka varumärken för de insamlingar till internationellt bistånd i solidaritet med människor som saknar mänskliga rättigheter, mat, vård och utbildning. Sen schabblades det under många månader fram och tillbaka med nya namn, logotyper, signalelement och grafiska element. Beslut togs, revs upp och fick ersättas med nya.

Nu kommer rapporterna om den första stora insamlingen i Svenska Kyrkan, under perioden från första söndagen i Advent och fram till och med Trettondagen. Det slutliga resultatet har inte lämnats, men Svenska Kyrkans Tidning berättade förra veckan att knappt 27 miljoner samlats in, fast målet var 40 miljoner.

När resultatet av Svenska Kyrkans insamling jämförs med de andra stora insamlingarna under samma period, då ger det anledning till frågor. Kan det helt uteslutas att schabblet med namnfrågan inte är orsaken till de förlorade miljonerna?

SVT Rapport rapporterar att lågkonjunkturen verkligen inte dragit ner människors vilja och förmåga att ge i jultid. Frälsningsarmén ligger över målet för 2011 och 20 procent över 2010. Unicef gläds åt en uppgång från 19 till 23 miljoner.

Helt nyligen mötte jag biskop Jonas Jonsson, förre stiftsbiskopen i Strängnäs och tidigare under flera år ordförande för Svenska Kyrkans Mission och innan han blev biskop, biträdande generalsekreterare i Lutherska Världsförbundet. Som lokalt aktiv medlem i Svenska Kyrkan hade han i adventstid skramlat med insamlingsbössan i sin hemstad. Han berättade för mig om hur svårt det hade varit.

Brygubben skrev om namnbytet för knappt ett år sedan.

Uppdatering 24 januari 2012: Anders Göranzon bloggar i ämnet, med anledning av det fråga jag ställer i den här bloggposten.


Läs mer


Den internatonellt engagerade prästen Anders Göranzon bloggade när namnfrågan var som mest uppmärksammad i februari 2011.

Carina Etander Rimborg är ledamot av kyrkomötet och en av mötets utskottsordförande. På sin blogg redogör hon ingående för de många turerna.

Vi behöver ett välkänt namn för insamlingsarbetet - Svenska Kyrkans Tidning

Process med namnbyte stoppas - Svenska Kyrkans Tidning

Nu ska vi heta Svenska Kyrkans Internationella arbete - Svenska Kyrkans gemensamma webbplats


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

10 januari 2012

De nominerade och de som går att rösta på

Förberedelserna för val av biskop i Svenska Kyrkan för Skara stift tog ett viktigt steg framåt idag, när man i stiftet var samlade till nomineringsval.

De som nominerades vid mötets inledning var:

Mats Hermansson, domprost i Visby stift
http://mirjamellermose.blogspot.com/2012/01/personpresentation-mats-hermansson.html

Carin Åblad Lundström, komminister i domkyrkoförsamlingen i Uppsala stift
http://mirjamellermose.blogspot.com/2012/01/cv-carin-ablad-lundstrom.html

Henrik Grape, präst som arbetar med miljöfrågor i kyrkostyrelsens kansli i Uppsala
http://www.kyrkanstidning.se/node/13175
http://twitter.com/#!/henrikgrape

Mats Hagelin, kyrkoherde i Simrishamn i Lunds stift
http://mirjamellermose.blogspot.com/2012/01/mats-hagelin-kandiderar.html

Åke Bonnier, domprost i Stockholms stift

Staffan Grenstedt, präst och lärare på Johannelunds teologiska högskola

Catharina Segerbank, komminister i Tyresö församling i Stockholms stift

Leif Nordlander, kyrkoherde i Vara pastorat i Skara stift

Sonja Grunselius, komminister i Saleby församling, Skara stift

Jacqueline Björnram, präst och avdelningschef vid stiftskansliet i Skara

Det är inte helt utan betydelse vilka personer som begär ordet och nominerar inför nomineringsvalet. Karin Långström Vinge, präst i Skövde var förste talare och hon nominerade Mats Hermansson. Den som nominerade Åke Bonnier var stiftets domprost Anders Alberius. Några nominerades av flera personer. Så var det med Åke Bonnier och även med Mats Hermansson, Carin Åblad Lundström och Staffan Grenstedt. En del kommer att vara uppmärksamma på vilka politiska partier biskopskandidaterna har koppling till. Det lyfter journalisten Lennart Lundberg från Svenska Kyrkans Tidning fram i sin rapport från dagens möte. Andra kommer att fokusera på i vilken inomkyrklig tradition kandidaten kan inordnas i. 
  
Henrik Grapes namn fanns inte med bland de som nämnts offentligt före dagens nomineringsval. Det hade däremot hans bror Anders Grape, kyrkoherde i Enköpings pastorat i Uppsala stift.
Staffan Grenstedt var den som fick flest röster i nomineringsvalet inför det senaste biskopsvalet för Göteborgs stift. Mats Hagelin var aktuell inför det senaste biskopsvalet för Linköpings stift, men han drog sig tillbaka före själva valet. Hans Almer, Ingegerd Sjölin och Arne Wiig var tre präster som inför nomineringsvalet sagt ja till att kandidera, men som inte kom på tal idag. Ingegärd Sjölin var den som fick näst flest röster i nomineringsvalet för Skara stift 2004.


Bilden lånad från Facebook-gruppen Mirjam eller Mose? Siffran efter namn är kandidaternas aktuella ålder. 


Snabbast med resultatet av röstningen i nomineringsvalet var Carina Etander Rimborg. Hela resultatet här

Ingegerd Sjölin som sagt ja till att kandidera, men inte nämndes idag fick 1 röst. Den nominerade Mats Hagelin fick 5 röster och Leif Nordlander fick 24 röster. Under 5 % och därför är han inte valbar. Mellan dessa båda kom Henrik Grape - nytt namn för dagen - och han fick 12 röster. 1 röst till Johnny Hagberg, kyrkoherde i Järpås pastorat i Skara stift.

Sju präster hör nu till den krets av valbara som det går att välja mellan i det kommande biskopsvalet.

Nu dröjer många veckor fram till själva biskopsvalet den 13 mars 2012. Om ingen får mer än hälften av rösterna, då går de två som fått flest röster vidare till en andra och avgörande valomgång två veckor senare den 27 mars.

Rösterna fördelade sig jämförelsevis jämnt mellan de sju. Flest röster, 97 stycken fick Carin Åblad Lundström från Uppsala. Staffan Grenstedt, också han från Uppsala, kom närmast med 85 röster. Tätt efter honom Åke Bonnier från Stockholm med 82 röster. Mats Hermansson från Visby fick 78 röster, Jacqueline Björnram från Borås fick 63 röster, Catharina Segerbank, Stockholm fick 60 röster och Sonja Grunselius från Lidköping fick 32 röster.


Carina Etanders blogg





09 januari 2012

Gästbloggpost om att välja biskop

Jag blev inbjuden att gästblogga på Mirjam eller Mose? - bloggen som har Karin Långström Vinge som redaktör och där det mesta som är publicerat om det kommande biskopsvalet i Skara stift.

Nu är bloggposten publicerad och där provtänker jag, frågar mig och delar en och annan tveksamhet och invändning. Ett stycke in i postningen skriver jag:

"Biskopen är inte den som syns först i processionen, det är korset. Sen vandrar de döpta som gör gudstjänst, söndagsglada och liturgiskt i kyrkorummet eller vardagsnära i samhälle och värld. Efter oss alla och sist kommer biskopen. Journalister och andra nyhetsförmedlare, granskare och opinionsbildare får stilla sig något. Det kan dröja innan man får syn på biskopen, för sådan är kyrkans ordning. Å andra sidan erbjuds många ansikten i ledet dessförinnan att vända sig till."

Om detta har jag som kommunikatör och rådgivare i mediefrågor haft anledning att fungera både nu och tidigare. Skulle så gärna önska att en massmedial upptagenhet av biskopar i mindre grad tillfredställdes av inblandade kyrkoarbetare, biskoparna själva inräknade.

Inte minst i samband med biskopsval tycker jag att det blir synligt vilken negativ spiral som uppstår och hur det påverkar en kyrklig självbild på ett sätt som jag inte tror för så mycket gott med sig.

Uppdatering tisdag 10 januari 2012: Om nomineringsvalet och resultatet inför själva biskopsvalet 13 mars skriver jag här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,




45 namn som nämnts till ledig biskopsstol i Skara

Imorgon tisdag 10 januari är över 600 människor kallade till ett nomineringsval inför det kommande biskopsvalet i Skara stift.


De kallade är präster och diakoner med tjänst i stiftet och lika många elektorer valda av stiftets församlingar. Också ledamöter i domkapitel och stiftsstyrelse, som inte i någon annan egenskap röstar har rösträtt. Den nuvarande biskopen undantagen.

Efter en andakt och inledning får de närvarande föreslå kandidater, berätta om dem och argumentera för dem. 


Det är bara de som blir nominerade på mötet som deltagarna kan rösta på. En och en halv timme är avsatt för nominering om plädering. Sen tar man knappt tre timmars paus för möten i olika grupper och lunch.


Nomineringsvalet - ett slags provval - genomförs kl 14. Rösterna räknas en timme senare och kl 16 räknar man med att resultatet ska meddelas. De namn som får mer än 5 procent av rösterna räknas som kandidater och det är bara dem som det går att rösta på i själva biskopsvalet. Så det det behövs 25-30 röster i nomineringsvalet, beroende på hur hög närvaron är imorgon, för att räknas som kandidat på riktigt.


Ett faktum är de som fått många röster i ett nomineringsval ska räknas som de starkaste kandidaterna. Det senaste valet av biskop för Linköpings stift är ett belysande exempel. Prästen Martin Modeus som verkligen valdes, fick i nomineringsvalet 8,7 procent av rösterna och fyra andra fick fler röster i försöket.


Tretton ska enligt uppgifter i massmedier, på bloggen Mirjam eller Mose? eller på annan plats ha som ska ha accepterat nominering: Hans Almer, stiftsadjunkt i Göteborgs stift http://mirjamellermose.blogspot.com/2012/01/cv-hans-almer.html Sonja Grunselius, komminister i Saleby församling, Skara stift http://mirjamellermose.blogspot.com/2012/01/cv-sonja-grunselius.html Anders Grape, kyrkoherede i Enköpings pastorat, Uppsala stift http://mirjamellermose.blogspot.com/2012/01/cv-anders-grape.html


Ingegerd Sjölin, präst och rektor för Svenska Kyrkans pastoralinstitut i Lund http://mirjamellermose.blogspot.com/2012/01/cv-ingegerd-sjolin.html


Leif Nordlander, kyrkoherde i Vara pastorat, Skara stift http://mirjamellermose.blogspot.com/2012/01/cv-leif-nordlander.html


Carin Åblad Lundström, komminister i Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala stift
http://mirjamellermose.blogspot.com/2012/01/cv-carin-ablad-lundstrom.html


Mats Hermansson, domprost i Visby stift http://mirjamellermose.blogspot.com/2012/01/personpresentation-mats-hermansson.html


Catarina Segerbank, präst i Tyresö församling http://mirjamellermose.blogspot.com/2012/01/cv-catharina-segerbank.html


Arne Wiig, präst och entreprenör http://mirjamellermose.blogspot.com/2012/01/cv-arne-wiig.html


Jacqueline Björnram, stiftsadjunkt och avdelningschef på stiftskansliet i Skara


Mats Hagelin, kyrkoherde i Simrishamns pastorat i Lunds stift http://mirjamellermose.blogspot.com/2012/01/mats-hagelin-kandiderar.html


Åke Bonnier, domprost i Stockholms stift http://mirjamellermose.blogspot.com/2012/01/mats-hagelin-kandiderar.html


Staffan Grenstedt, präst och lärar vid Johannelunds teologiska högskola i Uppsala http://mirjamellermose.blogspot.com/2011/12/staffan-grenstedt-kandiderar.html





Åtta som sagt nej
Fredrik Modéus, präst, tidigare kyrkoherde i Lunds stift
Gudrun Erlanson, kyrkoherde i Lunds stift
Michael Persson, kyrkoherde i London
Christina Eriksson, kyrkoherde i Göteborgs stift
Ingemar Söderström, kyrkoherde i Strängnäs stift
Peter Lundborg, domprost i Linköpings stift 
Kerstin Hesslefors Persson, kyrkoherde i Lunds stift
Johan Dalman, domprost i Strängnäs stift
Mikael Mogren, stiftsadjunkt i Västerås stift



24 tidigare nämnda namn
Karin Sarja, präst som arbetar vid kyrkostyrelsens kansli i Uppsala
Olle Carlsson, kyrkoherde i Katarina församling i Stockholms stift
Annica Anderbrandt, domprost i Uppsala stift
Michael Bjerkhagen, präst i Stockholms stift
Christina Schenning, präst som arbetar vid Räddningverket
Carl Sjögren, kyrkoherde i Ulricehamns pastorat
Marika Markovits, präst och direktor för Stockholms Stadsmission
Maria Ottesten, kyrkoherde i Göteborgds stift
Susanne Wigorts Yngvesson, teologie doktor
Annika Borg, präst som arbetar för Sensus och kyrkostyrelsens kansli i Uppsala
Karin Karlberg, kyrkoherde i Strängnäs stift
Jesper Svartvik, präst och professor vid Lunds Universitet
Åsa Löwén, präst i Härnösands stift
Gunnar Sjöberg, präst och chef vid stiftskansliet för Uppsala stift
Kerstin Wimmer, präst i Lunds stift
Thomas Ekstrand, diakon som arbetar vid Uppsala Universitet
Maria Ytterbrink, präst i Strängnäs stift
Sven Hillert, präst och rektor för Svenska Kyrkans Pastoralinsitutet i Uppsala
Ulla-Britt Berglund, präst i Stockholms stift
Bo Brander, präst och föreståndare för S:t Ansgars stiftelse i Uppsala
Maria Ottensten, präst i Göteborgs stift
Karin Burstrand, domprost i Göteborgs stift
Kerstin Hesslefors Persson, kyrkoherde i Lunds stift
Margareta Westin Olsson, präst, studierektor Johannelunds teologiska högskola i Uppsala


Uppdatering måndag 20:15: En av de som röstade i senaste biskopsvalet i Linköpings stift 2011 ger resultatet från nomineringsvalet där på sin blogg och det är intressant läsning. Namn från då är aktuella nu igen.


I det senaste biskopsvalet i Härnösands stift behövdes en andra valomgång för att en kandidat skulle få mer än hälften av rösterna.


Vid nomineringsvalet i Växjö stift 2010 röstades fem kandidater fram till själva biskopsvalet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


Bilder av kommande biskopsval

Silobreaker, en webbtjänsten för nyhetsanalys, ger bilder av det kommande valet av biskop i Svenska Kyrkan för Skara stift.




Bloggen Mirjam eller Mose? startades under förra året. Här är det prästen Karin Långström Vinge som är redaktör för egna och andras inlägg. Hon startade också en Facebook-grupp som fått många medlemmar.
Gruppen och bloggen bilden av att ett stort antal präster skulle önskade som biskop i Skara stift. De mest aktiva medlemmarna i FB-gruppen och aktiva skribenter på bloggen är naturligtvis medlemmar i församlingar i Skara stift och av dem tycks den större andelen vara präster i stiftet.

Svenska Kyrkans Tidning har på senare tid också börjat bevaka biskopsvalet för Skara stift. Här ger journalisten Lennart Lundberg en delvis annan och mer politiserad bild av valet. Lundberg lyfter fram de nomineringar som görs av politiska partier som agerar som så kallade nomineringsgrupper inom Svenska Kyrkan. Inomkyrkliga nomineringsgruppen Öppen Kyrka har också nominerat en kandidat.

Imorgon hålls ett nomineringsval för att få fram de valbara kandidaterna till själva valet senare i vår. Rösträtt har präster och diakoner anställda i stiftet och lika många elektorer, representanter för lekfolket i församlingarna. Alla tillsammans 625 medlemmar i Svenska kyrkan.

stiftets webbplats finns information om tider och annat för om biskopsvalet. Twitter-taggen #skarabiskop kommer att användas. Så redan nu kan biskopsvalet följas här på Twitter.

Karin Långström Vinge, aktiv inför biskopsvalet, är en etablerad bloggare och hon kommer att nominera domprosten i Visby stift, Mats Hermansson.

Tillägg måndag 9 januari 16:47 - Om uppdraget som biskop skrev jag själv i samband med det senaste biskopsvalet i mitt eget stift, Uppsala, en bloggpost. Närmast före det hade biskopar valts i Svenska Kyrkan för Skara, Göteborg och Strängnäs stift. Efter valet i Uppsala har det valts biskopar till Härnösand, Växjö, Visby och Linköping.

Uppdatering tisdag 10 januari 2012: Läs om nomineringsvalet

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,