Svenska Kyrkan har ett kyrkomöte med 251 ledamöter som samlas tåv höstveckor varje år. Arbetsformerna är mycket traditionella och härmar för mycket riksdagens arbetsordning. Att Svenska Kyrkan är en folkrörelse märks det litet av på kyrkomötet.
Fyra ombud har till höstens kyrkomöte skrivit sig samman om en intressant motion. Hoppas nu deras huvudärende inte skyms av detaljerna i deras text. Risken finns att enskildheterna avfärdas på bekostnad av en angelägen reform.
Se här vad de fyra, Maria Abrahamson (M), Kerstin Hesslefors-Persson (POSK), Marta Axner (S), Ann-Sofie Persson (C) skriver:
Förslag till Kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet ställer sig bakom motionens intentioner och tillsätter en arbetsgrupp som får i uppdrag att, tillsammans med Kyrkomötets presidium, ta fram ett förslag för en mer processorienterad arbetsform för Kyrkomötet.
Motivering
Kyrkomötet hanterar varje år ett stort antal centrala frågor för Svenska kyrkan - såväl långsiktiga och strategiska frågor som de mer kortsiktiga och löpande, såväl stora framtidsfrågor som detaljer. Tyvärr har vi motionärer upplevt att det är både frustrerande och olyckligt att så mycket tid läggs på frågor som behandlats flera gånger tidigare. Detta samtidigt som de stora sammanhangen, de strategiska övervägandena och inriktningsbesluten inte alltid diskuteras med ett helhetsgrepp. Arbetsformerna är inte helt optimala för att uppnå dessa övergripande diskussioner och leder inte till den delaktighet och spänst i diskussionerna som det finns potential för i Kyrkomötet, och som skulle gynna våra beslut.
Vi som motionärer ser fram emot en mer öppen och uppgraderad form av Kyrkomöte, man skulle kunna kalla det Kyrkomötet version 2.0.
Kyrkomötet bör i större utsträckning hantera de strategiska frågorna istället för detaljer, och arbeta mera utvecklingsorienterat istället för att begrava viktiga och långsiktiga utvecklingsfrågor i utredningar i "slutna rum" som löper under flera år. Då skulle det inte gå åt så mycket av kyrkomötesledamöternas tid till att år efter år behandla samma frågor som tidigare redan utretts, debatterats och beslutats för kanske 3:e eller 4:e året i rad. Samtidigt skulle kyrkomötet kunna ta tillvara intentionerna i motionerna bättre och inte som nu avslå 90 % av alla goda idéer.
För att hantera tiden bättre
Kyrkomötet utvecklar metoder för att förbättra fördelningen av talartiden, vilka förhoppningsvis också gör att tonen i debatter förbättras, fördelningen mellan män och kvinnor blir jämnare samt att fler ledamöters röster blir hörda.
Här kommer ett antal förslag;
- Dubbla talarlistor, där förstagångstalare ges företräde
- Två talarstolar, för en mer spänstig debatt
- Talarlista på en enskild skärm
- Prioritera ner motioner som behandlats tidigare (exempelvis inom de senaste 4 åren). Möjligen genom att inför ett "begravningsutskott", som har som uppgift att inför kykomötet hantera (läs begrava) ständigt återkommande motioner och/eller alt. 1 samla dessa i en klump som på första plats i dagordningen avslås utan debatt eller alt.2 läggs sist i dagordningen för att inte ta tid från nya motioner.
- Överväga att lägga frågedebatten på en senare tid i dagordningen, eftersom många diskussioner återkommer i behandlingen av motioner.
Att utveckla arbetsformerna för kyrkomötet, för en mer processorienterad form
En mer öppen och processorienterad mötesform ökar delaktighet och engagemang.
- Introduktionskurs för nyblivna kyrkmötesledamöter, med information om kyrkomötets upplägg och process, pågående utredningar, debattform, jämställdhetsmätning mm.
- Inriktningsbeslut inför beslut om utredningar. En politisk viljeinriktning ger tydligare styrning inför exempelvis utredningar och borde antas av Kyrkomötet.
- Organisationsutskottet borde kunna hantera frågor om utveckling i ett vidare strategiskt perspektiv än förändringar av kyrkoordningen. Om inte, borde ett framtidsutskott/beredning snarast bildas, då kyrkoordningen inte ensam ligger till grund för kyrkans utveckling. Det är av oerhörd vikt att Kyrkomötet skapar en plattform för strategiska framtidsfrågor.
- Öppna möjligheten i regelverket för försöksverksamhet i projektform, särskilt viktigt inför strukturella beslut. Att parallellt med utredningsarbete genomföra försöksverksamhet t.ex i ett stift eller i en församling ger ett bättre beslutsunderlag.
- Variera ordningen för utskottbehandlingen i plenum, för att undvika att samma utskotts frågor drabbas av nattmangling.
Undersök och sök inspiration från andra ideella organisationer och politiska organ som provat andra former för beredning, beslutsfattande och utvecklingsarbete. Exempel: Åsiktstorg, Framtidsverkstad mm.
Kyrkans Tidning skriver om motionen
härAndra bloggar om:
kyrkomötet,
svenska kyrkan,
demokrati
