Helt nyligen kom det första numret ut på nätet. Och med det så plockades betalmuren bort. Samtidigt lanserades ett nytt erbjudande: Vardagsrum
Det var nya Vardagsrum som var anledning till att jag fick vara med på en workshop med redaktionen och och några till, som fick känna sig lite utvalda för en dag. Trevligt.
På kort tid har redaktionen engagerat en rad intressanta skribenter och fört en rad angelägna frågor på tal. Och redaktionsmedlemmarna är i högsta grad produktiva för egen del.
Inför första mötet med redaktion tänkte jag i skrift så här:
Mitt intryck är att det är vanligt, ja vanligare än för 10 år sedan, att församlingar erbjuder mer eller mindre kända föreläsare.
Deras medverkan i församlingen skulle kunna dokumenteras bättre än vad som är regel.
Vad de kommer och delar med sig av, kan bli en karamell som församlingen kan suga på lite längre, med hjälp av det en prenumeration på Evangelium ger.
Och det där kan jag stå för också någon månad senare. Det finns det som är gott, som kan få ett än större värde med ett före och ett efter. Faktum är att den kommunikationsteknik som speedar upp tillvaron till vad som kan kännas som ett enda ogripbart och alltför överväldigande nu (eller närmast nyss, när tiden rusar fram) också kan användas till tidsutsträckning och tidsoberoende.
Vardagsrum är en bra beteckning på det slags mötesplatser som behövs. Så mycket mer än sammanträdesrum och kontor. Församlingen har sitt kyrkorum och runt det behövs andra rum för människors möte.
Bilden är lånad från Evangelium och fotografen är tidskriftens bildredaktör Simon Berg. Se fler av hans bilder och exempel från hans produktion i på hans egen webbplats.
Läs även andra bloggares åsikter om evangelium, kulturtidskrift, studier, essä, församling, svenska kyrkan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar