En är Erik Johansson i Örebro. På egna bloggen Prästerik skriver han:
Vad kyrkan står för kan man (åtminstone i idealfallet) läsa i våra bekännelseskrifter. Vad enskilda medlemmar tror det kan man inte veta, och det är inte kyrkan särskilt intresserad av att spekulera i eller sätta upp gränser för.
Och så är det. Svenska Kyrkan varken är eller har varit en medlemsorganisation av samma slag som Aktiespararnas förening, Röda Korset, Naturskyddsföreningen eller Moderaterna.
Den andre prästen med klara besked är Dag Sandahl. Hans bloggfönster finns hos tidningen Östran i Kalmar. Där skriver han:
Ett ord till om det kyrkobegrepp som nu dyker upp. Kyrkan tror och enskilda bjuds med i en gemenskap där trons formas och levs utifrån Skriften och den samlade erfarenhet som Traditionen utgör. Vad som avgör sanningshalt är glasklart eftersom kristen tro är en uppenbarelsereligion som hålls med Helig Skrift. "Alla ska med"-linjen är ett uttryck för insikt om vad frälsningen går ut på. Det är inte detsamma som slapphet. Förkunnelse, själavård och församlingstukt är redskap för att människor ska bli heliga - men det är något helt annat än de idoga försöken att göra sig kvitt dem som tänker eller tror fel.
Det är alltså kyrkan som tror och det ligger helt utanför den evangeliska tanken att - som Dag Sandahl uttrycker det - göra sig kvitt dem som tänker och tror fel. Ändå är det så många, både i och utanför Svenska Kyrkan som resonerar på det omvända sättet.
Det skadar Svenska Kyrkan att präster och andra med ledaruppdrag arbetar för att öka ensidigheten och därmed enfalden. I en föränderlig tid är det ett stort risktagande att inte värna mångfalden. Historien ger tillräckligt många bevis för det. Att upprepa andra misslyckade metoder leder lika fel, även om motsättningarna i sak kan uppfattas som nya.
Andra bloggar om: präster, Svenska kyrkan, religion, ateist,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar