25 oktober 2008

Vad då, tack? Jag är ju tvungen.

Brygubben har betalat familjens räkningar denna månad. 508 kr skickade jag till Radiotjänst för ett kvartals obligatorisk tv-licens. I samma stund kör SVT en reklamfilm där en kör dyker upp i mataffärens kassa och sjunger sitt tack till den licensbetalande kassören.

Att mitt hushåll betalar för de timmar vi ser på SVT:s kanaler kan jag smälta. Men att att licensen är kopplad till innehav av en tv-mottagare är förlegat. Det är dags för en nyordning.

Det måsta vara många, inte minst unga och de som har annat än svenska som förstaspråk, som inte ser många minuter i månaden på någon SVT-kanal.

Public service har ett berättigande, men medielandskapet har ändrat sig så radikalt på 52 år och därför är det hög tid att ändra systemet för finansiering. Är det rimligt att en ordning som infördes när det fanns en enda tv-kanal ska fungera som det var tänkt när valet står mellan hundratals?

Ett mediestöd som framstår som mer anpassningsbart är filmstödet. Produktionerna bedöms, inte kanalen.



Andra bloggar om: , , , ,

Inga kommentarer: