När jag var tonåring och intresserade mig för kommunikation och medier, så var det en ungdomsledare i församlingen jag tillhörde som lätt oss unga göra en egen tidning. Och han lärde ledde oss i skrivandet och i tidningsskapandet.
Det var på 1970-talet och det häftigaste man kunde skriva på var en IBM-skrivmaskin med utbytbar skrivkula. Man kunde byta till kursiv stil och till plakatskrift. Rubrikernas bokstäverna var gnuggisar från ark som verkligen inte var gratis. Tidningen trycktes på en stencilapparat från Rank Xerox.
Rullbandspelare och tippex
Vi gjorde ljudinspelningar också, med rullbandspelare. Flerkanalig. När jag blev lite äldre kom lokalradion, men inte i min församling. Som jag minns det startade lokalradion en allemansradio där jag vid något tillfälle fick vara med. Jag hade kamrater i andra delar av landet som fick göra närradio, nere i ett äggkartongsklätt rum i församlingshemmets källare.Det fanns något som hette Kyrkans Informationscentral, KIC som höll på både med ljudinspelningar och film. Och så fanns Logos, en kyrklig förening, som samlade reportage på kassettband, som församlingarna kunde prenumerera på.
Både Sveriges Radio och Sveriges Television hade mycket större resurser avdelade för andakter och gudstjänster än idag.
En annan och skönare värld
Oj, oj det där var länge sedan. I en helt annan värld, närmast helt analog – utan internet.Idag ser det annorlunda ut. Och det ser bättre ut.
Ordbehandlande, redigering, layout, hela tryckprocessen är en annan idag. En helt annan.
Teknik för att spela in, redigera och sända har blivit så mycket lättare att använda och så mycket billigare. Webben erbjöd en kommunikationsrevolution, som stegrades med sociala medier. Och det som har tillkommit på senare år är nya smidiga sätt att jobba med ljud och rörlig bild. Video på Youtube och Vimeo, kortkorta inspelningar med Instagram eller Vine.
Ljudet delas med Soundcloud och liknande appar. De flesta har idag en smart mobil som ger dem en bra kamera och en videokamera, inte sällan med HD-kvalitet. Lägg till en mic för ett par hundra kronor och ljudet blir helt okey.
Nu är podcast det roligaste
Podcast är ett sätt att göra radio som nu fått fäste i Svenska Kyrkan. Det senaste året har flera nya program startats. Här är två favoriter:Kyrkoårspoden med syskonen Karin och Gabriel Fjellander
Du och jag och världen med Frida Johansson och Diana Drewstad
En av de allra första podcast som jag började följa och fortfarande följer är engelskpråkiga The Break
med nederländaren Roderik Vanhögen. Han är en romersk-katolsk präst som ingår i ett nätverk som kallar sig SQPN
Det här är mitt inlägg nummer 2001 i bloggen som jag startade för nio år sedan 2005. Våren 2014 har jag anslutit mig till Blogg100 och förlägger mitt bloggande till sajten Cumpan Totalkommunikation.
