Jo, det ska erkännas. Även jag har testat att följa studierna som visat att det skulle vara bättre att skicka nyhetsbrev vissa dagar och tider. Så kommer besked om att det var på tok för många som gjorde detsamma. Och då blev tipsen utan värde.
Här är artikeln som berättar om hur det blev så.
Så misstänker jag att det finns andra grejer i livet som inte längre är desamma, nu när de blivit kända av massorna.
Är det här den digitala världens motsvarighet till svampställen? Man ska inte berätta om sina bästa.
Man håller dem hemliga. Kommer dit och finner att maskarna varit före.
Läs även andra bloggares åsikter om kommunikation, nyhetsbrev, e-post, strategi, forskning
Visar inlägg med etikett forskning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett forskning. Visa alla inlägg
10 februari 2013
04 oktober 2012
Fråga prästen
Hur tolkar dagens präster Svenska Kyrkans tro och lära? I ett pressmeddelande från försommaren får jag veta att Svenska Kyrkans forskningsenhet vid kyrkokansliet i Uppsala ska starta ett forskningsprojekt med fokus på spänningen mellan tro och vetenskap i vissa frågor. Nu är det igång.
Bloggposten är uppdaterad med länkar senare under dagen för första publicering och med följebrevet som skickats ut.
Idén med "Om prästers trostolkning” är att klura ut hur präster i Svenska Kyrkan tolkar delar i kristen troslära, och då särskilt de frågor som kan utmanas av naturvetenskapen, Jesu uppståndelse, de dödas uppståndelse, försoningsläran och synen på under.
– Mitt intryck är att det både bland kristna och icke-troende finns väldigt bestämda uppfattningar om vad kristna faktiskt ”ska tro”, säger prästen och forskningschefen Anne-Louise Eriksson.
Han berättar att hon för en tid sedan analyserade ett antal predikomanuskript och då fann att det påfallande ofta var omöjligt att avgöra hur bokstavligt eller bildligt prästerna tolkar till exempel berättelsen om att Jesus grav är tom, på tredje dagen efter hans korsfästelse och död. Det gjorde henne nyfiken på hur präster i Svenska Kyrkan tolkar ett sådant bibelställe som tycks motsägas av dagens vetenskap och varför de uttrycker sig som de gör.
Kyrkokansliets undersökningen har inte ambitionen att fånga in prästernas tro i en allmän bemärkelse utan är inriktad just på spänningen mellan tro och vetenskap, där den verkar vara som störst idag.
Undersökningen börjar med en webbenkät till samtliga präster med anställning i en församling inom Svenska Kyrkan. De är ungefär 3500 stycken. Alla får svara anonymt. Det finns fler präster som tjänstgör i Svenska Kyrkan, med anställning på annat sätt än i församling eller så leder de gudstjänster, predikar och har andra prästuppgifter utan anställning. Men till dem når inte frågorna.
Undersökningen fortsätter med ett tiotal djupintervjuer. Också här garanteras anonymiteten genom att ingen annan än forskaren vet vilka som intervjuas och att intervjuerna raderas när studien är avslutad. Resultaten kommer i en bok våren 2014.
Här är frågorna som ställs till de 3500 prästerna i Svenska Kyrkan.
1. Kön?
2. Födelseår?
3. Prästvigningsår?
4. Vilket är ditt tjänstgöringsstift?
5. Om Jesu uppståndelse
Alternativen är: Instämmer inte alls/ Mycket tveksam/ Instämmer i viss mån/ Instämmer i stort sett
För mig innebär orden om Jesus uppståndelse att Jesus uppväcktes av Gud, och att hans döda kropp fick liv så att han kunde lämna graven.
För mig uttrycker orden om Jesus uppståndelse en erfarenhet av att han är levande, men innebär inte att kroppen återuppväcktes.
Orden om Jesus uppståndelse skall inte uppfattas bokstavligt. Jesus dog, men berättelsen om honom och hans liv lever vidare.
Uppståndelsen – han var död och började leva igen – innebär ett historiskt faktum och är ett under som inte kan förklaras på något naturvetenskapligt sätt. Men det känns inte som ett problem för min tro.
Gud uppväckte Jesus och att lärjungarna kunde möta honom, men den uppståndne Jesus hade inte en fysisk kropp.
6. Om evigt liv
Alternativen är: Instämmer inte alls/ Mycket tveksam/ Instämmer i viss mån/ Instämmer i stort sett
Evigt liv innebär en kroppslig uppståndelse.
Endast de som dör i tro på Jesus som frälsare får evigt liv.
Jag tror att alla som dör kommer hem till Gud.
Jag tror inte att orden om ”evigt liv” skall förstår bokstavligt. När man dör är man död på riktigt.
Men vi lever genom minnet av oss och vad vi varit.
Jag har ingen aning om vad som händer när vi dör.
7. Om försoningen
Alternativen är: Instämmer inte alls/ Mycket tveksam/ Instämmer i viss mån/ Instämmer i stort sett
Jag tror att Jesus död var ett nödvändigt offer för att människor skall kunna räddas undan dom och död.
Jag tror att Jesus död var en konsekvens av människors ondska men hans död är inte en nödvändig förutsättning för vår frälsning.
Jag tror att Jesus död och uppståndelse innebär att hela tillvaron förvandlats till något annorlunda än vad som gällde innan denna historiska händelse.
Jag tror att Jesus genom sin död för alltid besegrade världens ondska.
Berättelsen om Jesus död och uppståndelse skall inte uppfattas bokstavligt.
8. Om undren
Alternativen är: Instämmer inte alls/ Mycket tveksam/ Instämmer i viss mån/ Instämmer i stort sett
Jag tror att Jesus verkligen uppväckte Lasaros trots att han var död på riktigt.
Jag tror att berättelsen om Lasaros, liksom andra ”underberättelser” i evangelierna, har en naturlig förklaring.
Jag tror inte berättelsen om Lasaros skall uppfattas bokstavligt.
Jag tar inte ställning till om det var ett under eller inte.
Jag tror att Gud kan göra under, som t.ex. att uppväcka Lasaros, men det är på intet sätt avgörande för kristen tro
9. Det är inte helt enkelt att sätta ”Svenska kyrkans tro” på en formel. Men om du jämför din egen tro med vad du uppfattar vara Svenska kyrkans troslära, skulle du kunna säga att din tro överensstämmer helt med vad kyrkan lär, eller stämmer det inte alls.
Placera dig själv på skalan där 1 betyder att du inte upplever någon skillnad och 10 att det är stor skillnad.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Det är ingen skillnad mellan min tro Det är stor skillnad mellan min tro
och Svenska kyrkans troslära och Svenska kyrkans troslära
10. Hur ser du på följande påståenden?
Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet
1 2 3 4 5
Jag tycker att det är viktigt att människor får veta att man kan tro på många olika sätt och att det inte gör något.
När jag predikar försöker jag uttrycka mig så att ingen i församlingen skall uppleva att deras tro inte räcker till.
11. Då och då blossar det upp en debatt om vad som är ”rätt” tro men egentligen vet vi ganska lite om vad präster i Svenska kyrkan verkligen tror om den typ av trosutsagor som du fått frågor om här.
Skulle du kunna tänka dig att ställa upp på en intervju där du fick möjlighet att tala om detta och nyansera dina resonemang och tankar. Syftet med intervjun är att kunna ge några mer heltäckande exempel på hur den ”intellektuella” sidan av kristen tro kan uttryckas idag. Skriv i så fall ditt namn och ett telefonnummer där vi kan nå dig.
12. Här har du möjlighet att ge dina synpunkter på enkäten.
Prästerna har nått frågeformuläret med en länk till en webbsida i ett mejl. Så här stod det i mejlet:
Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, teologi, naturvetenskap, tro, kristendom, kyrkan, forskning, predikan,
Bloggposten är uppdaterad med länkar senare under dagen för första publicering och med följebrevet som skickats ut.
Idén med "Om prästers trostolkning” är att klura ut hur präster i Svenska Kyrkan tolkar delar i kristen troslära, och då särskilt de frågor som kan utmanas av naturvetenskapen, Jesu uppståndelse, de dödas uppståndelse, försoningsläran och synen på under.
– Mitt intryck är att det både bland kristna och icke-troende finns väldigt bestämda uppfattningar om vad kristna faktiskt ”ska tro”, säger prästen och forskningschefen Anne-Louise Eriksson.
Han berättar att hon för en tid sedan analyserade ett antal predikomanuskript och då fann att det påfallande ofta var omöjligt att avgöra hur bokstavligt eller bildligt prästerna tolkar till exempel berättelsen om att Jesus grav är tom, på tredje dagen efter hans korsfästelse och död. Det gjorde henne nyfiken på hur präster i Svenska Kyrkan tolkar ett sådant bibelställe som tycks motsägas av dagens vetenskap och varför de uttrycker sig som de gör.
Kyrkokansliets undersökningen har inte ambitionen att fånga in prästernas tro i en allmän bemärkelse utan är inriktad just på spänningen mellan tro och vetenskap, där den verkar vara som störst idag.
Undersökningen börjar med en webbenkät till samtliga präster med anställning i en församling inom Svenska Kyrkan. De är ungefär 3500 stycken. Alla får svara anonymt. Det finns fler präster som tjänstgör i Svenska Kyrkan, med anställning på annat sätt än i församling eller så leder de gudstjänster, predikar och har andra prästuppgifter utan anställning. Men till dem når inte frågorna.
Undersökningen fortsätter med ett tiotal djupintervjuer. Också här garanteras anonymiteten genom att ingen annan än forskaren vet vilka som intervjuas och att intervjuerna raderas när studien är avslutad. Resultaten kommer i en bok våren 2014.
Här är frågorna som ställs till de 3500 prästerna i Svenska Kyrkan.
1. Kön?
2. Födelseår?
3. Prästvigningsår?
4. Vilket är ditt tjänstgöringsstift?
5. Om Jesu uppståndelse
Alternativen är: Instämmer inte alls/ Mycket tveksam/ Instämmer i viss mån/ Instämmer i stort sett
För mig innebär orden om Jesus uppståndelse att Jesus uppväcktes av Gud, och att hans döda kropp fick liv så att han kunde lämna graven.
För mig uttrycker orden om Jesus uppståndelse en erfarenhet av att han är levande, men innebär inte att kroppen återuppväcktes.
Orden om Jesus uppståndelse skall inte uppfattas bokstavligt. Jesus dog, men berättelsen om honom och hans liv lever vidare.
Uppståndelsen – han var död och började leva igen – innebär ett historiskt faktum och är ett under som inte kan förklaras på något naturvetenskapligt sätt. Men det känns inte som ett problem för min tro.
Gud uppväckte Jesus och att lärjungarna kunde möta honom, men den uppståndne Jesus hade inte en fysisk kropp.
6. Om evigt liv
Alternativen är: Instämmer inte alls/ Mycket tveksam/ Instämmer i viss mån/ Instämmer i stort sett
Evigt liv innebär en kroppslig uppståndelse.
Endast de som dör i tro på Jesus som frälsare får evigt liv.
Jag tror att alla som dör kommer hem till Gud.
Jag tror inte att orden om ”evigt liv” skall förstår bokstavligt. När man dör är man död på riktigt.
Men vi lever genom minnet av oss och vad vi varit.
Jag har ingen aning om vad som händer när vi dör.
7. Om försoningen
Alternativen är: Instämmer inte alls/ Mycket tveksam/ Instämmer i viss mån/ Instämmer i stort sett
Jag tror att Jesus död var ett nödvändigt offer för att människor skall kunna räddas undan dom och död.
Jag tror att Jesus död var en konsekvens av människors ondska men hans död är inte en nödvändig förutsättning för vår frälsning.
Jag tror att Jesus död och uppståndelse innebär att hela tillvaron förvandlats till något annorlunda än vad som gällde innan denna historiska händelse.
Jag tror att Jesus genom sin död för alltid besegrade världens ondska.
Berättelsen om Jesus död och uppståndelse skall inte uppfattas bokstavligt.
8. Om undren
Alternativen är: Instämmer inte alls/ Mycket tveksam/ Instämmer i viss mån/ Instämmer i stort sett
Jag tror att Jesus verkligen uppväckte Lasaros trots att han var död på riktigt.
Jag tror att berättelsen om Lasaros, liksom andra ”underberättelser” i evangelierna, har en naturlig förklaring.
Jag tror inte berättelsen om Lasaros skall uppfattas bokstavligt.
Jag tar inte ställning till om det var ett under eller inte.
Jag tror att Gud kan göra under, som t.ex. att uppväcka Lasaros, men det är på intet sätt avgörande för kristen tro
9. Det är inte helt enkelt att sätta ”Svenska kyrkans tro” på en formel. Men om du jämför din egen tro med vad du uppfattar vara Svenska kyrkans troslära, skulle du kunna säga att din tro överensstämmer helt med vad kyrkan lär, eller stämmer det inte alls.
Placera dig själv på skalan där 1 betyder att du inte upplever någon skillnad och 10 att det är stor skillnad.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Det är ingen skillnad mellan min tro Det är stor skillnad mellan min tro
och Svenska kyrkans troslära och Svenska kyrkans troslära
10. Hur ser du på följande påståenden?
Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet
1 2 3 4 5
Jag tycker att det är viktigt att människor får veta att man kan tro på många olika sätt och att det inte gör något.
När jag predikar försöker jag uttrycka mig så att ingen i församlingen skall uppleva att deras tro inte räcker till.
11. Då och då blossar det upp en debatt om vad som är ”rätt” tro men egentligen vet vi ganska lite om vad präster i Svenska kyrkan verkligen tror om den typ av trosutsagor som du fått frågor om här.
Skulle du kunna tänka dig att ställa upp på en intervju där du fick möjlighet att tala om detta och nyansera dina resonemang och tankar. Syftet med intervjun är att kunna ge några mer heltäckande exempel på hur den ”intellektuella” sidan av kristen tro kan uttryckas idag. Skriv i så fall ditt namn och ett telefonnummer där vi kan nå dig.
12. Här har du möjlighet att ge dina synpunkter på enkäten.
Prästerna har nått frågeformuläret med en länk till en webbsida i ett mejl. Så här stod det i mejlet:
Hej
Uttrycken för kristen tro förändras över tid. Det gäller både trosläran och trons praktik. Svenska kyrkans präster är viktiga bärare av kyrkans reflektion över tron. Men prästers uttalanden om den kristna trosläran leder ibland till debatt. Det tycks föreligga ganska bestämda uppfattningar om vad som är kristen tro, och om vad präster bör tro eller får tro. Däremot finns ingen samlad kunskap om hur präster i Svenska kyrkan verkligen tänker om, och tolkar, kyrkans troslära. Det gäller inte minst de områden i trosläran som gör anspråk på något övernaturligt.
Kristen tro är naturligtvis mycket mer än att omfatta ett antal trosutsagor. Den enkät du nu ombeds att medverka i gör inte anspråk på att fånga in ”kristen tro” i en mer allmän bemärkelse utan fokuserar några områden som gör anspråk på något övernaturligt. Syftet är att skaffa kunskap om hur präster tolkar några av de trosföreställningar som tycks motsägas av dagens naturvetenskap. Vi som gjort enkäten är medvetna om att svarsalternativen ibland kommer att upplevas som trubbiga och otillfredsställande, men vi tror att enkäten ändå kan ge en översiktlig bild av vilken troslära som förkunnas och praktiseras i Svenska kyrkan idag.
Resultaten kommer, helt oavsett vilka de blir, att hjälpa Svenska kyrkan att utveckla sin reflektion över tron. Hur ni som undervisar och står mitt i predikogärningen tänker, tolkar och reflekterar är av avgörande betydelse för kyrkans framtid.
Den webbaserade enkät du inbjuds att delta i genomförs på ett sätt som garanterar full anonymitet för alla som deltar även om det undersökningsföretag vi använder kommer att kunna se om svar inte inkommit så att en påminnelse kan gå ut.
Ju fler som deltar dess säkrare resultat kan uppnås. Jag skulle därför verkligen uppskatta om du kunde ta dig tid att besvara enkätens sju frågor genom att gå till: (här fanns länken)
Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, teologi, naturvetenskap, tro, kristendom, kyrkan, forskning, predikan,
22 december 2011
Frihet motiverar intellektuellt arbete - inte pengar
Om du är chef och anser att du utför ett intellektuellt arbete, då är det inte din höga lön som motiverar dig. Det är fin frihetskänsla.
Och din chef gör inte ett bättre arbete för att hon eller han har en mycket högre lön än du. Möjligen kan du tro att du jobbar på ett finare företag än din granne, bara för att din chef har hög lön. Men det är en illusion.
Din kapacitet och din chefs, maximeras av ett skäl för arbetet, inte av vinst. Den här videon förklarar varför.
Och din chef gör inte ett bättre arbete för att hon eller han har en mycket högre lön än du. Möjligen kan du tro att du jobbar på ett finare företag än din granne, bara för att din chef har hög lön. Men det är en illusion.
Din kapacitet och din chefs, maximeras av ett skäl för arbetet, inte av vinst. Den här videon förklarar varför.
23 november 2010
Voltaires nätverk var mer internationellt än nationellt.
Stanford University arbetar med att kartlägga brevkontakter under olika historiska epoker. Videon visar hur Voltaires brevväxling såg ut på 1700-talet.
Läs även andra bloggares åsikter om voltaire, stanford, forskning, kommunikation
Läs även andra bloggares åsikter om voltaire, stanford, forskning, kommunikation
06 juli 2009
TV hjälper inte mot ofrivillig ensamhet
Ensamhet har inte sällan genom åren beskrivit som ett svenskt nationaldrag. Inga är så ensamma som vi svenskar. Och med tiden blir vi mer ensamma.
Men ensamheten ökar inte i Sverige. Under de senaste 20 åren har tvärtom ensamheten minskat visar en ny studie av Lars Tornstam, professor i sociologi vid Uppsala universitet, och hans studenter. Studien är en upprepning av en ensamhetsstudie som gjordes år 1985.
1985 var det var det varannan vuxen 25-79 år som ofta eller ibland kände ensamhet. År 2008 hade siffran sjunkit till fyra av tio.
Lars Tornstam har studerat vad vi svenskar gör när vi känner ensamhet, och om det vi gör hjälper:
Ensamheten motas med fokuserad aktivitet, tröstkonsumtion, inåtvändhet, förströelse, bedövning, eskapism och arbete.
Kvinnor ägnar sig oftare än män åt tröstkonsumtion och inåtvändhet. Män ägnar sig i högre grad än kvinnor åt eskapism, till exempel i form av musik eller alkohol, samt åt arbete för att bota ensamheten, berättar rapporten från Uppsala Universitet. Nog bekräftar det vad man kunde ana om skillnaden mellan könsrollerna. Eller könen?
Andra bloggar om: forskning, ensamhet, sociologi, uppsala,
Men ensamheten ökar inte i Sverige. Under de senaste 20 åren har tvärtom ensamheten minskat visar en ny studie av Lars Tornstam, professor i sociologi vid Uppsala universitet, och hans studenter. Studien är en upprepning av en ensamhetsstudie som gjordes år 1985.
1985 var det var det varannan vuxen 25-79 år som ofta eller ibland kände ensamhet. År 2008 hade siffran sjunkit till fyra av tio.
Lars Tornstam har studerat vad vi svenskar gör när vi känner ensamhet, och om det vi gör hjälper:
- Det allra vanligaste är att man tittar på TV , vilket inte hjälper.
Ensamheten motas med fokuserad aktivitet, tröstkonsumtion, inåtvändhet, förströelse, bedövning, eskapism och arbete.
Kvinnor ägnar sig oftare än män åt tröstkonsumtion och inåtvändhet. Män ägnar sig i högre grad än kvinnor åt eskapism, till exempel i form av musik eller alkohol, samt åt arbete för att bota ensamheten, berättar rapporten från Uppsala Universitet. Nog bekräftar det vad man kunde ana om skillnaden mellan könsrollerna. Eller könen?
Andra bloggar om: forskning, ensamhet, sociologi, uppsala,
13 januari 2009
Kor är mer än lovligt coola
SR Vetenskapsradion uppmärksammar mig på en nyhet i lantbrukstidningen ATL om hur skånska kor betedde sig när ett jordskalv drabbade Skåne i slutet av förra året. Sydsvenskan skriver om samma sak.
Det brukar sägas att djur är känsliga för skalv och jordbävning och reagerar i förtid. Men inte de skånska kossorna på Revinge hed.
2 av 8 kor reste sig när marken började svaja. En la sig istället lugnt ned när det började skaka. För att lukta på blommorna?
Andra bloggar om: djur, jordbävning, jordskalv, skåne, forskning, vetenskap, ko, kor,
Äh, nu ser jag att det här är en gammal grej, flera medier använde ett TT-telegram redan igår.
Det brukar sägas att djur är känsliga för skalv och jordbävning och reagerar i förtid. Men inte de skånska kossorna på Revinge hed.
2 av 8 kor reste sig när marken började svaja. En la sig istället lugnt ned när det började skaka. För att lukta på blommorna?
Andra bloggar om: djur, jordbävning, jordskalv, skåne, forskning, vetenskap, ko, kor,
Äh, nu ser jag att det här är en gammal grej, flera medier använde ett TT-telegram redan igår.
19 maj 2008
Pengar luktar inte. Men du gör det.
17 januari 2008
I Enköping är inte bara prosten en ost
[uppdaterad] Guds närmaste stad? är ordlekande titeln på en viktig rapport från Svenska Kyrkans egen forskningsavdelning, utgiven på kyrkliga förlaget Verbum med Kajsa Ahlstrand och Göran Gunner som redaktörer. Idag presenterades den på ett seminarium i Uppsala.
Syftet med undersökningen har varit att förstå religionens betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet. Studieobjektet är Enköping, kommunen och dess invånare.
Ett vanligt veckoslut samlas 2-3 av 100 av enköpingsborna till gudstjänst. Ett tusental går i kyrkan, vecka ut och vecka in. 6 av 100 går i kyrkan minst en gång i månaden.
Hösten 2004 skickades enkät ut som 1000 människor svarade på. Ett representativt urval. Ett 30-tal ställde upp på längre personliga intervjuer.
65 % av enköpingsborna svara själva att de är kristna, olika mycket och på olika sätt. 1 av 4 är enligt rapporten de som kan beskrivas som starkt kristna. Det religiösa livet i Enköping beskriver Kajsa Ahlstrand som en ostbricka, där fyra ostar vara metaforer för fyra kategorier enköpingsbor.
De med stark och hård religion är som parmesan
De med stark och mjuk religion är som gorgonzola
De med mild och hård religion är som fontina
De med mild och mjuk religion är som mozzarella
Kajsa Ahlstrand tänker sig att de flesta präster och diakoner i Svenska Kyrkan är som gorgonzola. De stora flertalet medlemmar i Svenska Kyrkan (8 av 10 i Enköping) är som mozzarella.
Människor i grupper har svårast att förstå och fördra sina motsatser. Parmesan mot Mozzarella. Gorgonzola mot fontina.
Fröding diktade:
Våran prost
är rund som en ost
och lärd som själva den onde,
men gemen likväl
och en vänlig själ
och skäms ej, att far hans var bonde.
Nu är det inte bara prosten som är som en ost. I alla fall inte i Enköping.
Historikern Björn Ryman bidrar med ett av kapitlen i rapporten. Hans beskrivning av hur statarnas mobilitet i östsvensk bygd har sin motsvarighet i samtidens mobilitet. Och mobilitet medför minskat trohet till ett och samma samfund. Svenska Kyrkan märkte av det vid förra sekelskiftet, liksom vid det senaste.
Religionssociologen Jonas Bormander berättade vid seminariet att man trodde att enköpingsborna skulle vara mer pluralistiska än de visade sig vara. De flesta kallar sig kristna, men utan att ge religionen så stor betydelse i vardagslivet. Bara 1 av 10 kallar sig själv ateist.
2 av 100 är medlemmar i en annan kyrka än Svenska Kyrkan. Ytterligare 4 av 100 svarar att de sympatiserar med en annan kyrka även om de i de flesta fall är medlemmar i Svenska Kyrkan. 1 av 4 som sympatiserar med en "frikyrka" går i kyrkan varje månad. 9 av 10 av medlemmarna i en annan kyrka än Svenska Kyrkan går varje månad.
Ett kapitel i rapporten handlar om demokratin i Svenska Kyrkan och är skrivet av av forskningschefen Anne-Louise Eriksson. 14 % använde sin rösträtt i Svenska Kyrkan det senaste valet 2005. Ett lågt valdeltagande som Eriksson analyserar. Hon kommer fram till att det kanske ändå är viktigare att de engagerade medlemmarna blir mer delaktiga än att fler röstar. Som det nu är har de förtroendevalda i Svenska Kyrkan en vag och svag bas. Här är hon något viktigt på spåret.
Fröding diktade vidare:
Och kyrkrådet smög sig med ryggen i kut
vid tjänstens slut
efter prosten ut,
ty rådet var kallat till stämma.
Men det förståss,
vi repade oss,
när prosten klarade strupen
till sist och sade: "välkomna
till smörgåsbordet och supen!"
Mer finns att berätta och tycka om Guds närmaste stad. Jag får återkomma för att skriva något om Erika Willanders kapitel om hälsotrend och religion och om Brian Palmers kapitel om paus i livsstressen.
Apropå undersökningar: Om skälen för att gå ur Svenska Kyrkan är flera sammansatta får religionssociologen och professorn Curt Dahlgrens säga ett och annat i allkristna dagstidningen Dagen. Och Stillsam bloggar om en ny undersökning från Svenska Bibelsällskapet.
Medier om Svenska Kyrkans undersökning:
UNT
Kyrkans Tidning före seminariet
och efteråt
Andra bloggar om: svenska kyrkan, forskning, enköping, religion, sociologi, ost, brygubben
Syftet med undersökningen har varit att förstå religionens betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet. Studieobjektet är Enköping, kommunen och dess invånare.
Ett vanligt veckoslut samlas 2-3 av 100 av enköpingsborna till gudstjänst. Ett tusental går i kyrkan, vecka ut och vecka in. 6 av 100 går i kyrkan minst en gång i månaden.
Hösten 2004 skickades enkät ut som 1000 människor svarade på. Ett representativt urval. Ett 30-tal ställde upp på längre personliga intervjuer.
65 % av enköpingsborna svara själva att de är kristna, olika mycket och på olika sätt. 1 av 4 är enligt rapporten de som kan beskrivas som starkt kristna. Det religiösa livet i Enköping beskriver Kajsa Ahlstrand som en ostbricka, där fyra ostar vara metaforer för fyra kategorier enköpingsbor.
De med stark och hård religion är som parmesan
De med stark och mjuk religion är som gorgonzola
De med mild och hård religion är som fontina
De med mild och mjuk religion är som mozzarella
Kajsa Ahlstrand tänker sig att de flesta präster och diakoner i Svenska Kyrkan är som gorgonzola. De stora flertalet medlemmar i Svenska Kyrkan (8 av 10 i Enköping) är som mozzarella.
Människor i grupper har svårast att förstå och fördra sina motsatser. Parmesan mot Mozzarella. Gorgonzola mot fontina.
Fröding diktade:
Våran prost
är rund som en ost
och lärd som själva den onde,
men gemen likväl
och en vänlig själ
och skäms ej, att far hans var bonde.
Nu är det inte bara prosten som är som en ost. I alla fall inte i Enköping.
Historikern Björn Ryman bidrar med ett av kapitlen i rapporten. Hans beskrivning av hur statarnas mobilitet i östsvensk bygd har sin motsvarighet i samtidens mobilitet. Och mobilitet medför minskat trohet till ett och samma samfund. Svenska Kyrkan märkte av det vid förra sekelskiftet, liksom vid det senaste.
Religionssociologen Jonas Bormander berättade vid seminariet att man trodde att enköpingsborna skulle vara mer pluralistiska än de visade sig vara. De flesta kallar sig kristna, men utan att ge religionen så stor betydelse i vardagslivet. Bara 1 av 10 kallar sig själv ateist.
2 av 100 är medlemmar i en annan kyrka än Svenska Kyrkan. Ytterligare 4 av 100 svarar att de sympatiserar med en annan kyrka även om de i de flesta fall är medlemmar i Svenska Kyrkan. 1 av 4 som sympatiserar med en "frikyrka" går i kyrkan varje månad. 9 av 10 av medlemmarna i en annan kyrka än Svenska Kyrkan går varje månad.
Ett kapitel i rapporten handlar om demokratin i Svenska Kyrkan och är skrivet av av forskningschefen Anne-Louise Eriksson. 14 % använde sin rösträtt i Svenska Kyrkan det senaste valet 2005. Ett lågt valdeltagande som Eriksson analyserar. Hon kommer fram till att det kanske ändå är viktigare att de engagerade medlemmarna blir mer delaktiga än att fler röstar. Som det nu är har de förtroendevalda i Svenska Kyrkan en vag och svag bas. Här är hon något viktigt på spåret.
Fröding diktade vidare:
Och kyrkrådet smög sig med ryggen i kut
vid tjänstens slut
efter prosten ut,
ty rådet var kallat till stämma.
Men det förståss,
vi repade oss,
när prosten klarade strupen
till sist och sade: "välkomna
till smörgåsbordet och supen!"
Mer finns att berätta och tycka om Guds närmaste stad. Jag får återkomma för att skriva något om Erika Willanders kapitel om hälsotrend och religion och om Brian Palmers kapitel om paus i livsstressen.
Apropå undersökningar: Om skälen för att gå ur Svenska Kyrkan är flera sammansatta får religionssociologen och professorn Curt Dahlgrens säga ett och annat i allkristna dagstidningen Dagen. Och Stillsam bloggar om en ny undersökning från Svenska Bibelsällskapet.
Medier om Svenska Kyrkans undersökning:
UNT
Kyrkans Tidning före seminariet
och efteråt
Andra bloggar om: svenska kyrkan, forskning, enköping, religion, sociologi, ost, brygubben
20 november 2007
Känslan av sammanhang förlänger livet
- Vi har aldrig haft så många friska äldre, men vår teknik har ännu inte lyckats lura döden, säger Kjell Kallenberg till SvD Idagsidan.
Prästen och professorn Kjell Kallenberg konstaterar att den teknik som förlängt vårt liv till över 80 år, är densamma som gjort 1900-talets folkmord och massförstörelsevapen möjliga: Strålningen som bekämpar cancertumörer är av samma slag som i atombomber. Och det är förstås märkligt.
Känslan av sammanhang förkortat till KASAM hämtar Kallenberg från den israeliske professorn Aaron Antonovsky. Med sammanhang förlänger vi våra liv.
Om vi upplever det som i och utanför os själva som förutsägbart, begripligt och strukturerat, och resurserna vi behöver för att hantera verkligheten på ett bra sätt är tillgängliga för oss, och om vi tycker att det finns utmaningar för oss som ger livet mening - då lever vi och lever vi längre. Antonovsky tänker sig att människan rör sig på en glidande skala från det sjuka till det friska utan ett antingen eller.
På samma sätt är det med tro och tvivel. Vi rör oss på en skala mellan tro och tvivel. Tro ger mening och en känsla av sammanhang. I den kristna kyrkan finns resurserna att hantera livet med.
Kjell Kallenberg disputerade 1987 på en avhandling om livsåskådning i kris. Han studerade om människor med en religiös tro lättare än andra klarade kriser i livet. Svaret var att det generellt är bra för hälsan med en livåskådning.
Men att att katoliker har mindre hjärt- kärlsjukdom än lutheraner beror inte på religionen utan på att man i katoliktäta delar av Europa har andra levnadsvanor än nordliga lutheraner. Kallenberg visade att det snarare är viktigare att ha en tro av något slag än vad man tror på.
Andra bloggar om: hälsa, tro, religion, präst, professor, kjell kallenberg, idagsidan, svd, kasam
Prästen och professorn Kjell Kallenberg konstaterar att den teknik som förlängt vårt liv till över 80 år, är densamma som gjort 1900-talets folkmord och massförstörelsevapen möjliga: Strålningen som bekämpar cancertumörer är av samma slag som i atombomber. Och det är förstås märkligt.
Känslan av sammanhang förkortat till KASAM hämtar Kallenberg från den israeliske professorn Aaron Antonovsky. Med sammanhang förlänger vi våra liv.
Om vi upplever det som i och utanför os själva som förutsägbart, begripligt och strukturerat, och resurserna vi behöver för att hantera verkligheten på ett bra sätt är tillgängliga för oss, och om vi tycker att det finns utmaningar för oss som ger livet mening - då lever vi och lever vi längre. Antonovsky tänker sig att människan rör sig på en glidande skala från det sjuka till det friska utan ett antingen eller.
På samma sätt är det med tro och tvivel. Vi rör oss på en skala mellan tro och tvivel. Tro ger mening och en känsla av sammanhang. I den kristna kyrkan finns resurserna att hantera livet med.
Kjell Kallenberg disputerade 1987 på en avhandling om livsåskådning i kris. Han studerade om människor med en religiös tro lättare än andra klarade kriser i livet. Svaret var att det generellt är bra för hälsan med en livåskådning.
Men att att katoliker har mindre hjärt- kärlsjukdom än lutheraner beror inte på religionen utan på att man i katoliktäta delar av Europa har andra levnadsvanor än nordliga lutheraner. Kallenberg visade att det snarare är viktigare att ha en tro av något slag än vad man tror på.
Andra bloggar om: hälsa, tro, religion, präst, professor, kjell kallenberg, idagsidan, svd, kasam
31 juli 2007
Därför köper svenskar så lite miljömärkt mat
Bara 2,2 procent av de svenska hushållens matpengar går till ekologiska och miljömärkta livsmedel. Varför det? Forskaren Tommy Gärling vid Handelshögskolan i Göteborg kan svara på det:
Den låga siffran beror på att priset är högre, att konsumenterna upplever att kvaliteten är sämre och att det är svårt att hitta miljömärkt mat.
Professor Gärling efterlyser ett begripligare märkningssystem. Hela rapporten finns här
Källa: Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Andra bloggar om: mat, konusmtion, miljö, ekologi, ekologisk mat, handelshögskolan, livsmedel
Den låga siffran beror på att priset är högre, att konsumenterna upplever att kvaliteten är sämre och att det är svårt att hitta miljömärkt mat.
— Konsumenterna upplever att det är svårt att göra miljövänliga matinköp. Det är så många olika miljöeffekter och det är svårt att få information om dem. Skall man väga in både kemikalieanvändning, energiförbrukning och koldioxidutsläpp blir det alldeles för komplexa beslut att ta i mataffären på vägen hem.
Professor Gärling efterlyser ett begripligare märkningssystem. Hela rapporten finns här
Källa: Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Andra bloggar om: mat, konusmtion, miljö, ekologi, ekologisk mat, handelshögskolan, livsmedel
27 april 2007
Brygubben frestas till hobbypsykologi
Forskaren Jan Almäng kan nu kalla sig filosofie doktor. Han har dispiterat på en avhandling om det som kallas praktisk intentionalitet.
Hur kommer det sig att människor inte kan låta bli att tillskriva andra människor mentala tillstånd, och förutsäga hur de skall bete sig? Almäng jobbar med ett par teorier:
Teori 1: Vi ser att andra grimaserar illa, minns att vi själva har ont när vi beter oss på det sättet, och drar slutsatsen att också andra har ont när de beter sig så.
Teori 2: Vi ser att en annan människa gråter, och har en teoretisk kunskap om att gråt normalt betyder sorg eller smärta.
Begreppet praktisk intentionalitet kommer från den franske filosofen Maurice Merleau-Pontys och handlar om det mentala tillståndet i vilket vi är medvetna om vilka praktiska handlingsmöjligheter vi har i en specifik situation. Ett kunnande som mer sitter i kroppen än knoppen.
Brygubben är inte helt bekväm med att gång på gång alldeles för snabbt göra en tolkning av en annan människa och hasta vidare till en reaktion, en handling, en lösning på problemet. Vilket problem?
Nog skulle världen och människor må bättre av lite mer konstpauser, lite mer av dra efter andan, räkna till tre (eller längre) och lite mer av ett nyfiket frågande än dessa psykologiserande ryggmärgsreaktioner? Eller finns inte den tiden och skulle en sävligare interaktion skapa ännu mer av missförstånd?
Fortsättning följer. Eller inte.
Källa Forskning.se
Andra bloggar om: filosofi, intentionalitet, jan almäng, psykologi, kommunikation, avhandlingar, teori, teorier,
Hur kommer det sig att människor inte kan låta bli att tillskriva andra människor mentala tillstånd, och förutsäga hur de skall bete sig? Almäng jobbar med ett par teorier:
Teori 1: Vi ser att andra grimaserar illa, minns att vi själva har ont när vi beter oss på det sättet, och drar slutsatsen att också andra har ont när de beter sig så.
Teori 2: Vi ser att en annan människa gråter, och har en teoretisk kunskap om att gråt normalt betyder sorg eller smärta.
Begreppet praktisk intentionalitet kommer från den franske filosofen Maurice Merleau-Pontys och handlar om det mentala tillståndet i vilket vi är medvetna om vilka praktiska handlingsmöjligheter vi har i en specifik situation. Ett kunnande som mer sitter i kroppen än knoppen.
Brygubben är inte helt bekväm med att gång på gång alldeles för snabbt göra en tolkning av en annan människa och hasta vidare till en reaktion, en handling, en lösning på problemet. Vilket problem?
Nog skulle världen och människor må bättre av lite mer konstpauser, lite mer av dra efter andan, räkna till tre (eller längre) och lite mer av ett nyfiket frågande än dessa psykologiserande ryggmärgsreaktioner? Eller finns inte den tiden och skulle en sävligare interaktion skapa ännu mer av missförstånd?
Fortsättning följer. Eller inte.
Källa Forskning.se
Andra bloggar om: filosofi, intentionalitet, jan almäng, psykologi, kommunikation, avhandlingar, teori, teorier,
Utan full frihet i bolagsstyrelsen
På en stämma i ett aktiebolag hör det till vanligheten att besluta om att bevilja styrelseledamöter och vd ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret. Huvudregeln är att ingen skadeståndstalan väcks mot personen i fråga, styrelseledamot eller vd, från bolagets sida, efter ett beslut om ansvarsfrihet. I föreningslivet och i de politiska organen är man van vid samma ordning.
Men huvudregel har många undantag, i alla fall i affärsvärlden. Det visar advokaten Carl Svernlöv i den avhandling han doktorerat på nyligen. Om det i årsredovisningen eller revisionsberättelsen utelämnats fakta eller rapporterats oriktiga eller ofullständiga uppgifter till bolagsstämman, då kan man väcka talan i alla fall. Och trots beviljad ansvarsfrihet är det helt i sin ordning att väcka skadeståndstalan som grundas på brott. För det tredje är ansvarsfriheten begränsad vid konkurs.
Att sitta i en styrelse är ofta ett både stimulerande och lärorikt uppdrag. Med uppdraget följer ansvar och det är en förutsättning att man kan lita på sina kollegor i styrelsen och på den ledning för verksamheten som styrelsen tillsatt. Oftast går det förstås bra, men det finns inga hundraprocentiga garantier mot att det inte skulle gå snett någon gång. Det moraliska ansvaret kan man inte komma ifrån. Men den personliga ekonomiska skadan bör man se till att vara försäkrad mot. Och sådana finns att teckna.
Med andra ord kan det komma surt långt efter, även för den ropat hej när hon eller han trodde sig hoppat över den bäck som stämman kan liknas vid.
Men att stämma i bäcken, det är något helt annat.
Källa forskning.se
Andra bloggar om: carl sernlöv, bolag, bolagsstämma, ansvarsfrihet, försäkring, brott, avhandling, revision, årsredovisning, doktorera
Men huvudregel har många undantag, i alla fall i affärsvärlden. Det visar advokaten Carl Svernlöv i den avhandling han doktorerat på nyligen. Om det i årsredovisningen eller revisionsberättelsen utelämnats fakta eller rapporterats oriktiga eller ofullständiga uppgifter till bolagsstämman, då kan man väcka talan i alla fall. Och trots beviljad ansvarsfrihet är det helt i sin ordning att väcka skadeståndstalan som grundas på brott. För det tredje är ansvarsfriheten begränsad vid konkurs.
Att sitta i en styrelse är ofta ett både stimulerande och lärorikt uppdrag. Med uppdraget följer ansvar och det är en förutsättning att man kan lita på sina kollegor i styrelsen och på den ledning för verksamheten som styrelsen tillsatt. Oftast går det förstås bra, men det finns inga hundraprocentiga garantier mot att det inte skulle gå snett någon gång. Det moraliska ansvaret kan man inte komma ifrån. Men den personliga ekonomiska skadan bör man se till att vara försäkrad mot. Och sådana finns att teckna.
Med andra ord kan det komma surt långt efter, även för den ropat hej när hon eller han trodde sig hoppat över den bäck som stämman kan liknas vid.
Men att stämma i bäcken, det är något helt annat.
Källa forskning.se
Andra bloggar om: carl sernlöv, bolag, bolagsstämma, ansvarsfrihet, försäkring, brott, avhandling, revision, årsredovisning, doktorera
20 oktober 2006
För snygg för ett jobb?
9 av 10 arbetsgivare vill ha vältränade medarbetare och 7 av 10 väljer bort feta vid en rekrytering. Hårda bud. Henrietta Huzell har frågat och forskat. Hon är knuten till Centrum för tjänsteforskning vid Karlstad universitet.
Läs artikeln i Ledarna här
ICA-kuriren skrev om saken redan i september. Läs här
Andra bloggar om: arbete, forskning, fetma, träning
Läs artikeln i Ledarna här
ICA-kuriren skrev om saken redan i september. Läs här
Andra bloggar om: arbete, forskning, fetma, träning
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)