29 maj 2009

Namnbyte med stolthet?

Niklas Hallstedt på tidningen Kollega har hört ett inslag på SR Ekot som jag missat. Han skriver:

Men nu har trenden vänt rapporterar SR:s Ekot. På Patent- och registreringsverket har man märkt att personer med ett utländskt efternamn numera hellre byter till ett annat utländskt efternamn.

I programmet medverkar Arash, som bytte namn från Sheikholeslami till Sanari. Han var trött på att alltid tvingas bokstavera, samtidigt ville han ha ett namn som han hade en relation till.

- Det kändes fånigt att byta till typ Gyllengylf bara för att det skulle låta svenskt, säger han.

Det är bara att instämma.

Då instämmer jag också. När det gäller förnamn så tror jag att flera arabiska namn kommer att ges till barn med föräldrar utan utländskt ursprung allt oftare. I första hand tänker jag på många flicknamn som föräldrar födda på 90-talet tar för givna kommer att användas.

Andra bloggar om: , , , ,

Källa: Kollega

Det böjliga språket. Predikotur med ny betydelse

Läser en sågning av sommarens utställning på skånska Wanås signerad Dan Jönsson. Den har rubriken "Ekologisk predikotur" och Jönsson skriver:

Predikoturen börjar redan in­nanför dörren till konsthallen, där Tue Greenfort staplar mjölkkartonger för att visa hur extremt liten del av vår mjölkkonsumtion som är ekologisk.

Vad tror du? Är Dan Jönsson en ordlekare eller är han fläckvis obildad? Vet han inte att predikoturer bara är ett kalendarium med offentliga gudstjänster, ofta annonserade i lokaltidningen? Eller vet han?

Predikoturer i Hallandsposten

Andra bloggar om: , , ,

Fotbollslag vill ersätta domprost i Uppsala

Idag går ansökningstiden ut för den lediga tjänsten som Svenska Kyrkans domprost i Uppsala. Kandidater så att det räcker till ett fotbollslag har ställt sig till förfogande. Här kommer listan med tio av dem. En vill vara hemlig. Men det kommer snart att läcka ut vem hon eller han är.

Det är ett förhållandevis ungt lag som kyrkoråd och stiftsstyrelse nu kan göra sitt urval från. Ja, inget hindrar att ytterligare personer kallas in, så det kan bli fler. Knappt två av tre är under femtio år. Tre har passerat femtistrecket och närmar sig de strecket. Och en sökande fyller 60 år i år. Det lär vara så att fem av de sökande har en doktorsexamen i teologi. Fyra (eller fem om den hemliga ska räknas in) är kvinnor. Tre är präster i församlingen som nu ska få sin nya kyrkoherde och domprost.

Jan-Olof Aggedal, präst och kyrkoherde, Lomma
Boel Hössjer Sundman, präst och samordnare av kulturarvsfrågor på kyrkokansliet i Uppsala
Jonas Lindberg, präst och komminister, Uppsala
Mikael Mogren, präst och tf kyrkoherde i Helga Trefaldighets församling, Uppsala
Susann Senter, präst och kontraktsadjunkt, Västerås
Hans Fredrik Sillén, präst och komminister, Arboga
Gunnar Sjöberg, präst och utvecklingschef på Uppsala stiftskansli
Cecilia Wadstein, präst och lärare i pastoralteologi på Svenska Kyrkans pastoralinstitut, Uppsala
Carin Åblad Lundström, präst komminister, Uppsala
Lars Åstrand, präst och kaplan, Uppsala

Och så en hemlig person. Vem kan det vara? Någon mer av biskopskandidaterna från valen nu senast i Härnösand eller Stockholm? Cecilia Wadstein och Mikael Mogren var på tapeten i Stockholms stift.

Mer om saken på församlingens webbplats.

Tillägg kl 16:02 TV4 Uppland har nästan hela listan.

Tillägg kl 18:11 Kyrkans Tidning har nu också haft listan sen 90 minuter.



Andra bloggar om: , , , ,

Konfirmanderna blir fler - Det är också sant

För ett par dagar sedan kunde Svenska Kyrkan Härnösands stift berätta att en uthållig satsning på de unga och konfirmationsundervisningen ger resultat i en ett trendbrott: antalet konfirmander ökar.

Från Onsala församling i Göteborgs stift rapporterar SVT om en lokal vändning.



Riksgenomsnittet för Svenska Kyrkans församlingar är att andelen unga medlemmar som väljer konfirmation minskar. Det är sant. Men det betyder alltså inte att det blir färre konfirmander i varje församling. Att en negativ trend kan brytas bevisas gång på gång. Alla församlingar kan göra ett bättre arbete som samlar fler unga.

Söndag 20 september är det val i Svenska Kyrkan. Alla medlemmar har rösträtt redan från 16 år. Både konfirmerade och ännu inte konfirmerade har rösträtt. Fler borde använda sin rätt att rösta. T.ex. alla föräldrar till konfirmanderna. Liksom föräldrar och mor- och farföräldrar till barnen i babysången, öppna förskolan, kyrkans dagis, barnkören, miniorerna, juniorerna, ungdomsgruppen, ungdomskören ....

Det snackas ofta om att barn och ungdomar är kyrkans framtid. Bra, men det räcker inte. Barnen och ungdomarna har rätt att ta stor plats och rätt till inflytande i sina församlingar och i sin kyrka redan idag.

Den unga delen av Svenska Kyrkan har inte tillräckliga resurser. Det behövs en omfördelning, särskilt om det blir mer knappt med arbetstid och pengar.

Det enda positiva med att för få röstar i kyrkovalet är att varje ny röst har stor betydelse. Att rösta på de kandidater som verkligen kommer att satsa på barn och ungdomar gör skillnad. Och i Svenska Kyrkans val betyder personvalet mycket mer än i allmänna val. Om väljarna använder sina rättigheter: 3 kryss på varje valsedel. Det blir 9 kryss tillsammans i de tre valen till församlingen, stiftet och det nationella kyrkomötet.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

27 maj 2009

Kris inför kyrkovalet

Så kommer ännu en signal om att demokratin i Svenska Kyrkan måste förnyas. Trots att massor med miljoner kronor pumpas in för att hålla liv i det partipolitiska systemet så går det ändå inte vägen i alldeles för många församlingar.

I Uppsala stift finns det flera församlingar där inga (noll!) kandidater är anmälda.

I Närtuna församling församling ska ett kyrkoråd med åtta ledamöter direktväljas. Inte en enda kandidat är anmäld. Samma sak i Tegelmora församling, där saknas 10 kandidater till kyrkorådet.

Lika illa är det i Mo-Bergviks församling. Där har ingen kandidat anmälts till kyrkofullmäktige som ska fyllas med femton ledamöter. Samma sak i Tolfta församling och i Vendels. Till kyrkofullmäktigevalet i Boglösa församling är en (1) person registrerad som kandidat. Det fattas 14.

Ett kyrkomöte har nyligen avskaffat och därmed förbjudit kyrkostämmor, alltså medlemsmöten av det slag som vi är vana vid från andra folkrörelser. I mindre församlingar är det förstås en mycket naturligt ordning att kalla till församlingsmöte efter söndagens gudstjänst och där välja församlingens styrelse. De som inte kan komma på möten, kan brevrösta i förväg.

Tillägg fredag 29 maj: Arbetarbladet skriver om bristen på kandidater till kyrkovalet i Tierp

Andra bloggar om: , ,

26 maj 2009

Jag erbjöd mig, men blev inte bjuden på SJ-möten

Tidigt i våras svarade jag snällt på en enkät från SJ och erbjud mig att vara med på gruppintervju om SJ:s framtid. Men jag blev bortvald. Snyft.

Idag kom ett mejl som berättade om resultaten från mötena som jag inte fick bidra till.

Produktchef Johan Wadman och Anders Larsson, regionalt marknadsansvarig berättar:

Under april och början av maj har resultaten från intervjuerna presenterats och analyserats. Vår ambition är att gå vidare och sjösätta ett antal av förslagen inom ett till två år.

Inför resa

  • Generellt sett enklare rutiner för att köpa biljett.
  • Bantat och mer överskådligt biljettsortiment
  • Fler automater som också klarar av att ladda och betala mitt resekort med bankkort
  • Snabbare biljettbokning via Internet – ladda kort och köpa alla sorts resor via nätet.
  • Biljettköp via SMS – via enkelt formulär som är laddat med lagrade, kundspecifika uppgifter
  • Besked via SMS om förseningar och alternativa avgångar – SJ kan min reseprofil!
  • Möjlighet att köpa ”flexibel” biljett – gäller för avgång mellan ex.vis 16.00 och 19.00

Ankomst till station

  • Kan resa på ett enda kort med buss från bostad, tåg till jobbet och buss/tunnelbana till jobbet.
  • Bevakad cykelparkering.

Påstigning

  • Inga ”blippanden”
  • Ingen straffavgift för ”blip-missare”
  • Möjlighet att köpa dryck, macka, tidning på perrong

Ombord

  • Tysta avdelningar för dem som vill jobba ombord med bra arbetsutrymmen, fritt internet och bra mobiltelefontäckning
  • Bokade och obokade vagnar
  • Nytt utbud i varuautomaterna – färsk frukt, juice, fräscha sallader
  • Snabb information vid oväntade störningar – via display i varje vagn och högtalare.

Flera bra förslag.Tycker jag.

Man borde kunna ha hela TIM-kortet i mobilen. Liksom SJ-Priokortet, med streckkod istället för magnetremsa.

Andra bloggar om: , , , ,

Biskop Eva - ny herde för Stockholms stift

Så var det klart och ingen överraskning: Eva Brunne blir Svenska Kyrkans nya biskop för Stockholms stift.

Kyrkans Tidning rapporterar att Eva Brunne, 55, fick 413 röster och att motkandidaten Hans Ulfvebrands fick 365 röster.

Det var 437 röster som lagts på någon av de sex andra kandidaterna i valets första omgång och nu skulle kunna fördela sig på de två toppkandidaterna i den andra och avgörande röstningen. Då röstade 840 präster och elektorer från församlingarna. Denna gång var det ett 20-tal som skolkade. Var 20:e röst (5%) idag var blank och tre var ogiltiga.

Brunne fick ytterligare 175 röster och Ulfveband 205 i dagens val. Så mellan de båda blev utfallet lite jämnare nu när det skulle avgöras. Hade 25 röster flyttats, då hade resultatet varit det omvända. Jämnt, men inte lika jämnt som när biskop valdes för Svenska Kyrkan Härnösands stift i början av april i år.

I domkapitel och stiftsstyrelse blev det mycket jämnt 11-9 till Brunne. I några kontrakt hade Ulfvebrand fler röster än Brunne. Men inte så att det finns någon skillnad mellan norrort och söderort, eller city- och landsförsamlingar.

Biskopsvalet i Stockholm har varit mycket politiserat, så en uppgift för den nyvalda biskopen blir att ena stiftets medarbetare.

Kristna dagstidningen Dagen rapporterar kort och skriver att det kommer en intervju lite senare. SVT regionala ABC har rapporterar och påminner om ett överklagande av valet i första omgången. Det handlar om att informationen om tider för valet inte var så tydlig att alla röstande fattade vad som menades.

Pressmeddelande från Stockholms stift

Andra bloggar om: , , , , , , ,

18 maj 2009

Milda matilda

Hoppas det inte så många fler än chefredaktören för Medievärlden som ska hänga Murdoch i hasorna.

Andra bloggar om: , , ,

Precis

Transparens är inte bara ordet. Det är sanningen också. Precis.

Andra bloggar om: , ,

Dagen ändrade sig: Igår var Olle kändispräst, men inte idag

Igår var det kyrkoherdemottagning i Katarina församling, Svenska Kyrkan. Tidningen Dagens rapporterade från den välbesökta gudstjänsten i Katarina kyrka.

Rubriken var: Kändisprästen Olle Carlsson välkomnades som ny kyrkoherde. Det var ingen bra rubrik. Idag har samma artikel en annan rubrik där ordet "kändisprästen" har deletats. Det blev bättre så. Den gamla rubriken ligger kvar i Dagens twitterkanal.

Andra bloggar om: , , ,

Snälla ärkebiskopen: Droppa tidningen och börja twittra

Förra veckan var ett par hundra informatörer som arbetar för Svenska Kyrkan samlade i Upplands Väsby. Då fick de se en dummy på en lite tidning i A5, som är tänkt att bli Svenska Kyrkans medlemstidning. Det berättades att det var ärkebiskop Anders förslag, som informationschefen Klas Hansson och hans medarbetare fått i uppdrag att paketera.

Snälla ärkebiskopen, droppa idén med medlemstidningen omgående. Ta sen fram mobilen ur din ficka - eller var du nu har den. Klappa på den, tryck på den - för det här är ditt bästa verktyg att föra samtal med Svenska Kyrkans medlemmar med.

Det är bara en tidsfråga innan hela den tidning du önskar dig ryms i mobilen. Redan nu kan manicken i din hand tillräckligt mycket. Ärkebiskop Anders, bli en förebild i biskopsmötet. Bli en förebild för alla oss som lever vårt medlemskap i Svenska Kyrkan, i våra församlingar som volontärer, förtroendevalda eller anställda.

* Ge oss alla ett mejlkonto fornamn.efternamn@svenskakyrkan.se Det underlättar när vi ska samtala med varandra kors och tvärs.

* Gå själv med i alla grupper på Facebook som handlar om Svenska Kyrkan. I alla fall de hundra första du hittar.

* Skapa ditt Twitter-konto och börja följa oss andra "kyrkoarbetare".

* Har du ingen Iphone än, så köp dig en. Det finns andra smarta telefoner, men du är värd den bästa.

* Skicka ett SMS till Dag Tuvelius, Kyrkans Tidnings chefredaktör och be honom fixa en applikation av Kyrkans Tidning till din nya telefon. Låt honom gärna förstå att du är otålig och skulle vilja att tjänsten kommer igång nu när du förhoppningsvis får några lediga dagar i ditt kära sommarhus.

Hoppas jag nu missat en massa saker på den här önskelistan, så att det kommer en massa påfyllning i kommentarerna till den här postningen. Hoppas flera stycken tycker att mina önskningar är töntiga och kommer med mycket smartare och mer framsynta förslag själva. Hoppas de allra flesta fattar att jag menar allvar och fattar vilken som är min point.

Vad är det mer som kan göras för att vi och vår ärkebiskop ska göra som Martin Luther: använda samtidens nya medier för att reformera kyrkan?

Andra bloggar om: , , , , ,

13 maj 2009

Förre ordföranden i Svenska Kyrkans pressbolag blev ärkebiskop

Svenska Kyrkans ärkebiskop var en gång ordförande i Svenska Kyrkans Press AB. Under sitt nya nuvarande namn Berling Press äger bolaget Svenska Kyrkans egen nyhetstidning Kyrkans Tidning med veckoutgivning och magasinet Amos som kommer ut varannan månad.


Igår presenterades ett förslag från Svenska Kyrkans nationella kyrkokansliet på en liten medlemstidning. Och det är tydligen ärkebiskop Anders själv som kommit med idén. Så märkligt.

Kyrkokansliets informationschef Klas Hansson säger till Kyrkans Tidning:

Det finns alltför många församlingsblad som idag inte håller tillräckligt hög klass. Och magasinet Amos har inte fått det genomslag som vi hoppades på.

Informationschef Klas Hansson har också han ett förflutet i styrelsen för Svenska Kyrkans eget pressbolag.

Ledningen för kyrkokansliet är alltså både missnöjda med spridningen av Amos via ett antal församlingar och tycker att många församlingar gör egna tidningar som är för dåliga.

Förslaget till tidning som är upptryckt och visades på Svenska Kyrkans KOM-dagar i Upplands Väsby är en liten nätt historia i A5-format. Den påminner därför inte så litet om en traditionell församlingstidning.

Nu var det visserligen några år sedan ärkebiskop Anders - då biskop i Växjö stift - med engagemang och intresse ledde styrelsen för pressbolaget, ändå överraskar han mig. Hur ser resonemangen och analysen ut som lett fram till den lilla tidningen? Och hur hänger den samman med en mångårig satsning på en gemensam webbplats för Svenska Kyrkan med alla stift och församlingar?

Det framgår inte av rapporteringen om presentationen av den nya medlemstidningen på Svenska Kyrkans KOM 2009 har föregåtts av samråd med den nuvarande ledningen för Berling Media. Kyrkostyrelsen har som huvudägare tung representation i den nuvarande styrelsen.

Vad vill ledningen för kyrkokansliet i Uppsala signalera? Till de många som gör så gott de kan i många församlingar för att få till en medlemskommunikation via olika kanaler? Till de församlingar i t.ex. Malmö, Lund, Helsingborg, Örebro, Göteborg, Borlänge osv. vad vill man säga till dessa? Och vilken är signalen till det egna pressbolaget?

Andra bloggar om: , , ,

Lika som bär XXVI: Carl Philip och Orlando Bloom

En mycket nära släkting till mig arbetar mitt i Stockholm. En son till hans chef är lik en skådis som jag mest sett som pirat.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Ledande centerpartist: "Ni är väl medvetna om att en prästerskapets och biskoparnas kyrka vore en farlig kyrka?".

Citatet i rubriken är hämtat från tidningen Dagens artikel om en kyrkopolitiskt debatt från den nyligen genomförda centerstämman i Örebro. Orden är Karin Perers. hon är partiets talesman i kyrkopolitiska frågor. Ja, alltså i frågor som rör ett av trossamfunden, Svenska Kyrkan, får man utgå ifrån.

Enligt Dagen påstår hon att det finns 40.000 medlemmar i Centerpartiet som också är förtroendevalda inom Svenska Kyrkan. Men det måste vara en missuppfattning.

Karin Perers ska på centerstämman ha hävdat att Svenska Kyrkan och staten inte skildes åt 2000. Hon ska ha hävdat att det är relationerna som är ändrade och att det skulle innebära något annat. Betyder det att Centerpartiet närmast anser att Svenska Kyrkan fortfarande är en slags statskyrka. Brrrr!

Söndag 20 september hålls kyrkoval i Svenska Kyrkan. Den som vill stödja demokratin inom den fria Svenska Kyrkan, där medlemmar i olika funktioner samarbetar - lekfolk tillsammans med präster och biskopar - ska uppenbarligen inte offra sin röst på Centerpartiet. Smartare är att stödja en av de tre partipolitiskt obunda grupperna inom Svenska Kyrkan: Öppen Kyrka, Frimodig Kyrka och POSK.

Påfyllning onsdag kväll: Markus Wallgren bloggar om detsamma som jag. Liksom Prästerik i Örebro och Kungsbackaherden Joachim Holmgren.

Andra bloggar om: , , ,

11 maj 2009

Konfa 2.0 i Uppsala


Svenska Kyrkans sex församlingar i Uppsala går för första gången ut med ett gemensamt erbjudande om konfirmation till stadens fjortisar. Det skickas vykort, sätts upp stortavlor och busskyltar och publiceras en kampanjwebb Uppsalakonfa.se

Det är reklambyrån Cowboy som har haft uppdraget att snickra ihop kyrkans kampanj.

Aktuellt i Uppsala är också Svenska Kyrkans samarbete med fotbollsklubben Sirius. Ungdomar på högstadiet bjussas på lagets hemmamatcher. Svenska Kyrkans satsning på rättvis handel med garanterat rättvisa fotbollar ingår i samarbetet med Sirius, berättar Dagen.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Viktigt att läsa: För diakoner och präster i Svenska Kyrkan i synnerhet.

Miriam Wredén Klefbeck är präst i Svenska Kyrkan. Och hon är en flitig och läsvärd bloggare. Idag tar hon upp en delikat fråga som rör det inomkyrkliga regeverket.

Hon konstaterar att många medarbetare känner varandra trots att Svenska Kyrkan är en så stor kyrka. På stiftsnivå får det vissa följder. Mirjam pekar både på plus och minus.

Mirjan länkar till ett aktuellt inlägg i samma fråga på Helle Kleins blogg.

Andra bloggar om: , , s

10 maj 2009

Kyrkomötet 2.0

Svenska Kyrkan har ett kyrkomöte med 251 ledamöter som samlas tåv höstveckor varje år. Arbetsformerna är mycket traditionella och härmar för mycket riksdagens arbetsordning. Att Svenska Kyrkan är en folkrörelse märks det litet av på kyrkomötet.

Fyra ombud har till höstens kyrkomöte skrivit sig samman om en intressant motion. Hoppas nu deras huvudärende inte skyms av detaljerna i deras text. Risken finns att enskildheterna avfärdas på bekostnad av en angelägen reform.

Se här vad de fyra, Maria Abrahamson (M), Kerstin Hesslefors-Persson (POSK), Marta Axner (S), Ann-Sofie Persson (C) skriver:

Förslag till Kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet ställer sig bakom motionens intentioner och tillsätter en arbetsgrupp som får i uppdrag att, tillsammans med Kyrkomötets presidium, ta fram ett förslag för en mer processorienterad arbetsform för Kyrkomötet.

Motivering

Kyrkomötet hanterar varje år ett stort antal centrala frågor för Svenska kyrkan - såväl långsiktiga och strategiska frågor som de mer kortsiktiga och löpande, såväl stora framtidsfrågor som detaljer. Tyvärr har vi motionärer upplevt att det är både frustrerande och olyckligt att så mycket tid läggs på frågor som behandlats flera gånger tidigare. Detta samtidigt som de stora sammanhangen, de strategiska övervägandena och inriktningsbesluten inte alltid diskuteras med ett helhetsgrepp. Arbetsformerna är inte helt optimala för att uppnå dessa övergripande diskussioner och leder inte till den delaktighet och spänst i diskussionerna som det finns potential för i Kyrkomötet, och som skulle gynna våra beslut.

Vi som motionärer ser fram emot en mer öppen och uppgraderad form av Kyrkomöte, man skulle kunna kalla det Kyrkomötet version 2.0.
Kyrkomötet bör i större utsträckning hantera de strategiska frågorna istället för detaljer, och arbeta mera utvecklingsorienterat istället för att begrava viktiga och långsiktiga utvecklingsfrågor i utredningar i "slutna rum" som löper under flera år. Då skulle det inte gå åt så mycket av kyrkomötesledamöternas tid till att år efter år behandla samma frågor som tidigare redan utretts, debatterats och beslutats för kanske 3:e eller 4:e året i rad. Samtidigt skulle kyrkomötet kunna ta tillvara intentionerna i motionerna bättre och inte som nu avslå 90 % av alla goda idéer.

För att hantera tiden bättre

Kyrkomötet utvecklar metoder för att förbättra fördelningen av talartiden, vilka förhoppningsvis också gör att tonen i debatter förbättras, fördelningen mellan män och kvinnor blir jämnare samt att fler ledamöters röster blir hörda.
Här kommer ett antal förslag;
- Dubbla talarlistor, där förstagångstalare ges företräde
- Två talarstolar, för en mer spänstig debatt
- Talarlista på en enskild skärm
- Prioritera ner motioner som behandlats tidigare (exempelvis inom de senaste 4 åren). Möjligen genom att inför ett "begravningsutskott", som har som uppgift att inför kykomötet hantera (läs begrava) ständigt återkommande motioner och/eller alt. 1 samla dessa i en klump som på första plats i dagordningen avslås utan debatt eller alt.2 läggs sist i dagordningen för att inte ta tid från nya motioner.
- Överväga att lägga frågedebatten på en senare tid i dagordningen, eftersom många diskussioner återkommer i behandlingen av motioner.

Att utveckla arbetsformerna för kyrkomötet, för en mer processorienterad form

En mer öppen och processorienterad mötesform ökar delaktighet och engagemang.

- Introduktionskurs för nyblivna kyrkmötesledamöter, med information om kyrkomötets upplägg och process, pågående utredningar, debattform, jämställdhetsmätning mm.
- Inriktningsbeslut inför beslut om utredningar. En politisk viljeinriktning ger tydligare styrning inför exempelvis utredningar och borde antas av Kyrkomötet.
- Organisationsutskottet borde kunna hantera frågor om utveckling i ett vidare strategiskt perspektiv än förändringar av kyrkoordningen. Om inte, borde ett framtidsutskott/beredning snarast bildas, då kyrkoordningen inte ensam ligger till grund för kyrkans utveckling. Det är av oerhörd vikt att Kyrkomötet skapar en plattform för strategiska framtidsfrågor.
- Öppna möjligheten i regelverket för försöksverksamhet i projektform, särskilt viktigt inför strukturella beslut. Att parallellt med utredningsarbete genomföra försöksverksamhet t.ex i ett stift eller i en församling ger ett bättre beslutsunderlag.
- Variera ordningen för utskottbehandlingen i plenum, för att undvika att samma utskotts frågor drabbas av nattmangling.

Undersök och sök inspiration från andra ideella organisationer och politiska organ som provat andra former för beredning, beslutsfattande och utvecklingsarbete. Exempel: Åsiktstorg, Framtidsverkstad mm.


Kyrkans Tidning skriver om motionen här


Andra bloggar om: , ,

Hur får man goda ledare i Svenska kyrkan

Jag är medlem i Svenska Kyrkan och församlingen jag tillhör söker ny kyrkoherde. Eftersom församlingens huvudkyrka är en domkyrka kallas kyrkoherden för domprost. Det finns en domprost i vart och ett av de tretton stiften i Svenska Kyrkan. Församlingen jag tillhör är Uppsala domkyrkoförsamling. Och får domprost valdes nyligen till biskop i Härnösands stift.

Nu har kyrkorådet och stiftsledningen samrått om hur rekryteringen av ny kyrkoherde ska gå till. Det har upprättats vad som numer ofta kallas för en sökprofil. En del i rekryteringen är att annonsera den lediga platsen. På den webbplats som min församling delar med en av grannförsamlingarna finns en utförlig annons. Gå till livet.nu och klicka vidare på annonsen till höger på startsidan.

Församlingens kyrkoråd och stiftsstyrelsen skriver att de söker en kommunikativ och framtidsinriktad ledare. Den kommunikativa kompetensen sägs vara extra viktig efter som domkyrkan i Uppsala inte bara är församlings- och stiftskyrka, utan även rikshelgedom. Det leder kopplar kyrkorådet och stiftsstyrelsen till att domprosten blir oftare än andra kyrkoherdar och domprostar blir företrädare för Svenska Kyrkan i offentliga sammanhang.

Detta ställs krav stora krav på en ny domprost:

• är en tydlig andlig ledare, som har en stor teologisk medvetenhet och är teologiskt reflekterande samt bör ha en högre akademisk examen inom teologi eller närliggande ämne.
• är en god organisatör med kyrkoherdeerfarenhet, gärna från en stor församling som ingått i en kyrklig samfällighet, eller motsvarande.
• har stort engagemang för gudstjänstlivet, är en god liturg och förkunnare.
• har gedigen kunskap om kyrkans organisation och dess regelverk.
• är insatt i stiftets roll, främst i förhållande till församlingarna, men även i relation till nationell nivå.
• bör ta aktiv del i det offentliga samtalet.
• är öppen för förändringar, angelägen om samverkan samt resultatmedveten.

Vid en första genomläsning så baxnar jag inför uppräkningen. Är kravlistan verkligen en rimlig förväntan på en ny ledare för vår församling? Är det summeringen av många viljor i församlingsstyrelsen och från stiftsledningen som lagts samman till dessa så högt ställda förväntningar.

Med högre akademisk utbildning får man anta att det är en disputerad teolog, en teologie doktor. Kanske tycker de som skrivit sig samman möjligen att de duger med en lic-avhandling, eller kan det vara så att även den som gått t.ex. Svenska Kyrkans kyrkoledarutbildning eller predikofortbildning kan passera genom filtret? Den sökande ska ha ha kyrkoherdeerfarenhet. Betyder det att den som söker redan måste vara eller ha varit i kyrkoherde?

Med en snäv tolkning är kraven är så högt ställda att vår domprost som nu lämnar oss för biskopsuppdraget i Härnösand inte skulle nått upp till dem. Domprosttjänsten var väl hennes första kyrkoherdetjänst, eller?

När det blir aktuellt att byta ledare, då erbjuds ett tillfälle att välja den som inte är en kopia av sin företrädare. När chefen går och en ny ska komma, då kan det ske en generationsväxling. När platsen som kyrkoherde i en församling väntar på sin nya innehavare, då kan rollen omprövas. Det öppnar sig ett tillfälle för att tänka i nya banor: delat ledarskap, ökat delaktighet för medarbetare, mer av självstyrande grupper, nya strukturer, nya visioner.

Chefsskapet i Svenska Kyrkan är på det hela taget mycket decentraliserat. En kyrkoherde även i en stor församling har ett förhållandevis litet lag medarbetare att leda. Det får man hålla i minnet vid rekrytering. Ledaregenskaper kan identifieras under rekryeringsprocessen och det absoluta kravet att en kandidat ska ha haft anställning som kyrkoherde i en annan församling bör man avstå från.

Engagemanget för gudstjänsten som församlingens viktigaste uppgift kan man också försäkra sig om, utan att kräva att den blivande själv är exeptionellt duktig på att predika eller kan alla utföra alla liturgiska moment med finess. Särskilt i den större församlingen är det betydligt viktigare att ledaren gör det klart för de många som planerar och medverkar i de många gudstjänsterna dessas betydelse - uppmuntrar och motiverar, mer än själv en framträdande roll utåt.

En försvinnande egenskap för kvinnor och män som får förtroendet att vara ledare och chefer är deras ålder. I Svenska Kyrkan är medelåldern bland kyrkoherdar för hög. Den är inte lägre bland domprostar. Engagemang och öppenhet för förändringar är åldersrelaterade egenskaper. För en bättre balans behövs fler riktigt unga kyrkoherdar och domprostar i Svenska Kyrkan. Med valet av ny domprost i Uppsala kan en viktig markering göras.

Jag vill tro att min församling kommer att få den nya ledare den är värd, möjligen lite bättre.

Andra bloggar om: , , , , ,

09 maj 2009

Här skulle jag kunna sitta

Fakta bakom bänken här
Andra bloggar om: ,

Konfirmationstid: Så ska det låta!

En av Svenska Kyrkans församlingar i Örebro heter Olaus Petri. Det är en församling med profil och liv i sann reformatorisk anda. Så har den som synes också ett namn att leva upp till.

Olaus Petri har en egen grupp på Facebook -OP:s änglar. Den har jag anslutit mig till. Idag kom ett meddelande till oss i gruppen (tillägg söndag 10 maj från Helena Sachs som är ansvarig för konfirmandaretet):

Ofta kan konfirmationsgudstjänsterna bli ”familjeangelägenheter” dit konfirmandernas familjer, men få av våra vanliga gudstjänstbesökare går.

Detta till trots att konfirmanderna är hela församlingens angelägenhet: löftet om en framtid för vår kristna kyrka.


Just du behövs för att med bön och psalmsång göra gudstjänsten till en fest. Kom till kyrkan, för att stötta, uppmuntra och glädjas med konfirmanderna och deras familjer!


Så ska det låta. Svenska Kyrkan står inför en stor utmaning i samtiden mot en privatisering av den kristna tron. Saken är ju den - som Svenska Kyrkans ärkebiskop Anders brukar påminna om - att vi är en livsgemenskap och inte en åsiktsgemenskap. Så det är angeläget att de som ser sig som aktiva medlemmar i Svenska Kyrkan med sin närvaro bekräftar konfirmanderna.

Det finns enskilda präster som skulle behöva byta stil och i handlig visa att det förstått att deras ämbete inte är deras utan Kyrkans och det är genom att väva in det som kallas de kyrkliga handlingarna i hela församlingens liv, istället för att köra egen firma på Kyrkans bekostnad. Men inget tyder på att prästerna i Olaus Petri missar sitt uppdrag.

Tillägg söndag 10 maj: Att församlingpedagogen Helena Sachs, som svarar för konfirmandarbetet i Olaus Petri församling, har just de mål som jag efterfrågar visste jag sen tidigare. Med sin kommentar här på bloggen gör hon det tydligt.

Svenska Kyrkans gudstjänster är alltid offentliga. Det gäller även dop, vigslar och begravningar. Flitiga gudstjänstdeltagare har ett särskilt ansvar. Extra viktig är församlingsmedlemmarnas närvaro vid dop och konfirmation. Så manifesteras att livet och gemenskapen i Svenska Kyrkan är en massrörelse.

Apropå Olaus Petri församling: Brygubben rekommenderar den nya bloggen som en av prästerna startade för några dagar sedan. Läs bloggen YR här

Andra bloggar om: , , , , , , ,

08 maj 2009

Om konformismen inte är den enda sanna vägen?

Den kyrka jag tillhör, Svenska Kyrkan, har på riksplanet sedan några år en kommunikationsstrategi som innefattar vad som på fackspråk kallas en monolitisk varumärkesmodell. Det är inget konstigt i det. Men det är för den skull inte ett självklart val. Utan det är ett ideologiskt val som får konsekvenser långt utanför vad som i begränsad mening är kommunikation och mediebruk.

Jag läser ett referat av en studie från Handels i Stockholm som ger ett mindre vanligt perspektiv på reglerad kommunikation. Doktoranden Fredrik Törn säger:

- En vanlig uppfattning är att det krävs enhetlig och konsekvent kommunikation för att bygga ett starkt varumärke. Men den uppfattningen kan behöva omprövas när det handlar om varumärken som redan är väletablerade eftersom enhetlig kommunikation riskerar att sätta en tvångströja på kommunikationen av varumärket. Det kan faktiskt vara mer effektivt att inte vara enhetlig, och istället våga utmana det egna varumärket genom att kommunicera ett budskap som avviker från det konsumenter normalt förväntar sig av varumärket.
Ett pressmeddelande från Handelshögskolan

Vad han säger är förstås inget som utan vidare tillämpas på Svenska Kyrkan. Men likaväl som rikskyrkans nuvarande kommunikationsplattform är tydligt inspirerad av storföretagstänkande, så kunde det väl ha sina poänger att se på alternativen och att vid lämpligt tillfälle utvärdera grunderna för Svenska Kyrkans interna och externa kommunikation. Mitt första intryck är att Fredrik Törns avhandling skulle kunna vara ett av flera bidrag till en sådan översyn.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

05 maj 2009

Presenter till en nybliven präst

Om du ska gå på prästvigning nu i vår och vill ge en present till en kvinna som är nyvigd, vad skulle det vara?

Bloggande prästen Karin Långström Vinge har en hel räcka bra förslag. Flera kan lätt konverteras för att passa till en man.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Borgfrid - gärna för mig

På medeltiden var borgfriden var en utsträckning av den konungsfrid som i Norden gällde kring kungens person och fanns fanns kvar i strafflagen så sent som 1948. Den innebar att brott som begicks på gårdar eller befästningar där kungen brukade vistas behandlades straffades hårdare än brott på andra platser.

När statsminister Reinfeldt nu räknar med att det ska råda borgfred under halvåret Sverige är ordförandeland i EU, så är det inte precis samma sak. Är han "kungen" som behöver ett extra skydd för sin ställning?

KG Bergström säger att det blir ett dämpat tonläge i den inrikespolitiska debatten från sommaren och fram till nyår. Sen återstår nio månader fram till valet i september 2010. Kommer det att räcka för oppositionsledaren Mona Sahlin? Jag är tveksam.

Kanske blir det så att ett bedrägligt lugn det kommande halvåret ger tid för eftertanke inom det socialdemokratiska partiet. Är det så säkert att Sahlin har det stöd hon behöver för att utmana Alliansen nästa vår? Hon ska ju uppfattas som den självklara ledaren för V och MP också.

Andra bloggar om: , , , ,

I morse funderade jag på att lära mig PowerPoint. Men jag har kommit på bättre tankar.

Det är verkligen inte första gången i livet som jag stannat upp och övervägt att lära mig göra fina slides till en PowerPoint. Idag hände det igen. Men så läste jag en blogpost av Matts Heijbel och då kom jag på bättre tankar. Vilken tur.



Kommer bilderna först från Rohan Manahan? Matts hittade dem hos Cris Collison.

Andra bloggar om: , , ,

Bloggen är död. Lägg av.

Bloggen ett ämne i SVTs morgonsoffa. Mia Skäringer kommer ut som en av dem som slutat. Brit Stakston och Mats Svegfors svartklädda i samma soffa.



Svegfors tror inte bloggare sorterar information. Bah!

Traditionella medier filtrerar bort nyheter så att det inte blir för mycket. För vem skulle klara ha en tidning full av nyheter? Den skulle man inte orka läsa. Ett par minuter med tidningen till frukost förutsätter att det inte trängs för mycket nyheter på sidorna.

Redan Nietzche beskrev med rätta tidningsläsandet som en rituell handling. Dagstidningen har som ett viktigt syfte att bekräfta att jorden bara snurrat ännu ett varv kring sin egen axel och att det mesta går sin gilla gång.

Inga medier försvinner. Sättet att bruka medier förändras. Hela tiden.

Så gammelmedier kan förnyas och komma till användning på nya sätt. Nya medier kommer att få fettvalkar och rynkor.

Det är mänskligt att uttrycka sig. Därför är det bra att rätten att publicera sig inte begränsas till den som har pengarna, till den som har en utbildning eller en anställning.

De tekniska begränsningarna övervinns både i början och i slutet av en era. Märkligt lätt att låta fascinationen över det tekniska ta överhanden till att börja med. Och märkligt lätt att krampaktigt hålla fast vid en föråldrad teknik i slutet av sista akten.

Viktigare än allt annat är att ha ett ärende. De medier åldras snabbast är de som brukas utan en vision, utan att ha något angeläget eller underhållande att berättaoch utan medarbetare som brinner.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

01 maj 2009

Wij Trädgårdars mäster Lars i SVT

På måndag 4 maj kl 07:43 sitter Wij Trädgårdars trädgårdsmästare Lars Krantz
i godmorgonsoffan i SVT1.

Uppdatering 5 maj. Här tipsar trädgårdsmästare Krantz om trädgårdsböcker
Se honom i aktion på SVT Play

Andra bloggar om: , , ,

Vacker majblomma

The Conversation Prism by Brian Solis and Jesse Thomas



Andra bloggar om: , ,