26 november 2010

Sommestad räknar Svenska Kyrkan som folkrörelse

Jag läser ett färskt blogginlägg av Lena Sommestad på hennes egen blogg. Då hon är en av de möjliga efterträdarna till Mona Sahlin är det intressant att ta del av hennes tankar om socialdemokratiska partiets framtid.

Hon har en sympatisk syn på lärande. Och det får ses som en positiv öppning att hon som redan är en framträdande företrädare för partiet räknar med Svenska Kyrkan. Hon skriver:

En ytterligare möjlighet är ett tätare samspel med de gamla och nya folkrörelser, som aldrig har tillhört arbetarrörelsen men som idag driver progressiv samhällsdebatt i Sverige av stort intresse. En sådan folkrörelse är miljörörelsen. En annan är Svenska Kyrkan. En tredje är solidaritetsrörelsen. Visst deltar socialdemokrater ibland både lokalt och centralt i gemensamma arrangemang med dessa rörelser, men en bärande idé om lärande och kunskapsbyggande tillsammans med den bredare folkrörelsen saknas.

Jag läser in ett bildningsideal som socialdemokratin och svenskt partiväsende i allmänhet skulle stärkas av att ta sin utgångspunkt i. Ja, det skulle vara välgörande för Svenska Kyrkan också om lärande och bildning värderades högre, fick ta större plats och ges större resurser.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

24 november 2010

Om man ska tro Karlskoga-Kuriren: Arbetsmiljöverkets Torsten Heinberg verkar inte vara mycket att hålla i handen

Han dök upp i SVT Aktuellt för att kommentera ett påstått arbetsmiljöproblem som han inte visste något om med hjälp av andra händelser som han kände till en del om. Och därför fick han kommentera händelser i en församling i Svenska Kyrkan i en tidningsartikel.

Arbetsmiljöverkets Torsten Heinberg är inte typisk för de medarbetare från samma statliga verk som jag haft kontakt med. Och det är tur det. Både hans människosyn, bild av svenskt arbetsliv i allmänhet och så Svenska Kyrkan och hennes medarbetare tycks kunna sammanfattas i det här citatet från Karlskoga-Kuriren:
– En jätteduktig kirurg blir kanske en usel klinikchef och en duktig kypare blir förmodligen en usel hovmästare, förklarar han och tillägger att det är sällan duktiga yrkesmän, eller kvinnor, klarar av att ta en ledarroll. Men att det inom Svenska kyrkan verkar finns gott om sådana. 
Enligt samma tidning ska han också ha framfört följande:
Att konflikter, usel psykosocial arbetsmiljö och trakasserier är vanligt förekommande inom Svenska kyrkan menar han beror på att verksamheten är relativt sluten samt att de är en religiös organisation. Dessutom har vigda präster och diakoner en mycket begränsad arbetsmarknad.

Jo, tjena. Det är tämligen lätt att finna andra sektorer i det svenska samhället, arbetsplatser och yrkesgrupper där det är betydligt mer slutet och där arbetsmarknaden är mer begränsad än Svenska Kyrkan. Vad sägs om att kolla forskarvärlden eller lite myndigheter?

Det finns arbetsplatser inom Svenska Kyrkan där det är ett elände. Arbetsmiljöverket skulle kunna erbjuda hjälp i flera fall. Men Heinberg har väl inte precis ökat förtroendet för myndigheten. Han skulle nog passa bättre som en gnällig och smått ansvarslös bloggare som sitter i baksätet med armarna i kors och tittar på. Som vilken brygubbe som helst, med andra ord.

Kontakten mellan Heinberg och tidningen i Karlskoga kan inte ha varit så tajt. Han får i artikeln förnamnet Torbjörn.

23 november 2010

Hemliga nummer i kyrkans egen Olymp

I senaste numret av Svensk Kyrkotidning skriver förste redaktören Göran Lundstedt själv ledaren. Och ämnet han tar upp är tillgänglighet, öppettider och telefontider. Bra.

Som han skriver, finns det ingen anledning att misstro människor med anställning i Svenska Kyrkan, de ligger i och jobbar som de flesta av oss. Men nog kunde tillgängligheten vara bättre. Telefontider anpassade efter när medlemmarna har möjlighet att ringa: före jobb och skola startar, på lunchen och på sena eftermiddagen och kvällen.

Göran Lundstedt minns hur det var för 20 år sedan när det inte fanns stå stora kyrkliga kanslier i stiftsstäderna som idag och det hände att till och med en biskop själv svarade i telefon. Han kritik mot att hålla inne med telefonnummer delar jag. Särskilt svårt är det att hitta telefonnummer till dem som jobbar i kyrkostyrelsens kansli i Uppsala. Det är knappt man kan få fram e-postadresser. För de som sitter innanför Svenska Kyrkans slutna nätverk är det lättare: de kan gå till en digital adressbok med mejladresser och en hel del telefonnummer. Men vi andra medlemmar, för oss är det svårare. Göran som är präst och jobbar deltid i en församling i Sundsvall, kanske skulle kunna krångla sig till en rätt att se i kyrknätets adressbok.

Särkilt när mejladresser som regel är personliga och nästan alla medarbetare bär med sig sin telefon med eget nummer, ja då är det just dessa kontaktuppgifter man ska vara öppen med, för att öka tillgängligheten.

Att stänga växeln för allmän fikarast både förmiddag och eftermiddag och dessutom hålla lunchstängt en timme eller så är inte okey. Och den som har en mejladress som man inte svarar på borde på något lämligt sätt uppmuntras till att komma på bättre tankar.

Voltaires nätverk var mer internationellt än nationellt.

Stanford University arbetar med att kartlägga brevkontakter under olika historiska epoker. Videon visar hur  Voltaires brevväxling såg ut på 1700-talet.



Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

19 november 2010

Ja, ett eget litet spionplan. Rätt in på önskelistan till Tomten



Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Jakten på ett extra skal till en iPhone

Som om jag inte hade något viktigare att bry mig om, så scannar jag av nätet för att finna ett extra skal och skydd som kan skydda min iPhone4 och hjälpa mig att hålla den oskadd en tid framöver. Här två riktigt olika skal som jag skulle kunna tänka mig att testa.

Hitta in på ARK och se fler färger och läs mer om Arkhippo











The Little Black Book skulle matcha Bookbook som omfamnar Macen.








Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

18 november 2010

Med senaste tillägg: Kan det vara något i vattnet? Eller bara dålig ledning på Sysslomansgatan?

Bloggposten är uppdaterat söndag 14 november 2010 och måndag 15 november och tisdag 16 november och torsdag 18 november och måndag 22 november och tisdag 23 november och onsdag 24 november och fredag 26 november och torsdag 2 december och fredag 3 december och onsdag 15 december.


Onsdag 15 december: Veckan efter att kyrkostyrelsen varit samlad kommer de första rapporterna. Tidningen Dagen har rubriken Efter kaoset. Men är verkligen kaoset i betydelsen oordningen ett avslutat kapitel? Ingen information som nått utanför styrelserummet och kyrkostyrelsens kansli på Sysslomansgatan ger skäl att tro på Dagen i detta stycke. Carina Etander Rimborg bloggar om det hon fått veta av de partipolitiskt obundna styrelseledamöterna: Nu ser man framåt. Jag säger "men" igen. Det låter för mycket som ett monarkiskt "nu vänder vi blad". Kyrkostyrelsens interna arbetsformer och styrelsens relation till sitt eget kansli ser utifrån inte ut att fungera som de borde. Några ledamöters uttalanden i Dagen nu och i andra medier tidigare bekräftar inre motsättningar i styrelsen.

Att tre av de högsta cheferna i kyrkostyrelsens kansli försvann och att ärkebiskopen vid samma tid tycks ha ställt kabinettsfråga är en stor och allvarlig sak i sig. Allvarligt är att den också kom att skymma det svårbegripliga i att samma kyrkoledning är ansvarig för att avveckla två långsiktiga ungdomssatsningar - Volontäråret och Bibelsajten - samtidigt som projektet 0-18 år pågår. Om ungdomsfrågorna har jag gjort egna bloggposter. Här länkar jag till en av många kritiska röster.


Fredag 3 december: Angelica Karlsson återkommer till Seglora Smedja och gör ett nytt inlägg.


Tillägg 2 december: Kyrkans Tidning har fått en intervju med ärkebiskop Anders. Samma tidnings chefredaktör drar i ledaren paralleller mellan händelserna på Sysslomansgatan i Uppsala och krisen i Röda Korsets ledning. På samma webbsida syns prästen Anna Karin Hammars replik. Redan igår lämnade Lars Friedner pusselbitar till sin version av händelserna. Gårdagens webbartikel med de sammanställda kostnaderna för de tre kickade cheferna finns idag i papperstidningen. Tidningen Dagen lämnar samma uppgifter.

Dag Sandahl är en av ersättarna i kyrkostyrelsen. Han bloggar om chefsavgångarna i kyrkokansliet idag efter att ha läst intervjun med ärkebiskopen och igår innan han gjort det. Sandahl avstår från de tvärsäkra påståendena som skulle förklara en affär som inte fått sin upplösning med Kyrkans Tidnings första egentliga intervju med Ärkebiskopen - exakt månad efter att det hela började.
Prästen Helle Klein bloggar hos tankesmedjan hon är medgrundare till. Den julefrid hon hoppas på, lär inte infrias. Och prästen Lars B Stenström, som varit närmaste man till en av de tidigare ärkebiskoparna kommenterar idag på morgonen artikeln i Kyrkans Tidning. Det gör han på egna bloggen Stillsam. Han noterar att telefonsamtal och SMS tycks ha haft mer avgörande betydelse för händelsernas utveckling än personliga möten med alla ansvariga och berörda samlade. Ytterligare en bloggande prälle är Anders Göranzon. Han har samma invändningar som jag mot att en ÄB som talar ut skulle ha satt punkt idag.

När en så annars välinformerad person som Sandahl saknar ord, då får man anta att följetongen kommer att få en fortsättning i många avsnitt. Och med viss sannolikhet kan få en oväntad vändning. Nästa vecka samlas kyrkosstyrelsen. Några ledamöter har yttrat sig och deras kommentarer drar åt olika håll. Ska leden slutas när man kommer samman i ett och samma rum? Eller kommer arbetsutskottets ledamöter som valde ärkebiskopen framför generalsekreteraren när kabinettfrågan närmast blev ställd.

Igår bloggade ordföranden i kyrkomötets kyrkolivsutskott Carina Etander Rimborg om de dryga 9 miljoner som chefsavgångarna i Kyrkans Hus i Uppsala beräknas kosta. Oerhört pinsamt, är hennes omdöme. Idag skriver prästen Miriam Klefbäck på sin blogg Storasyster i Vassen om vad dessa miljoner skulle kunna räcka till, omsatt i insamlingsändamålen för Svenska Kyrkans stora insamling från advent fram till Trettondag Jul.

Jag har senaste veckan missat länka till flera texter på webben i ämnet som avhandlas med påfyllning i den här bloggposten. Till exempel Angelica Karlssons från Seglora Smedja, fortsättning på egen blogg: Jag är medlem - jag vill ha svar.


-------------------------------------------------------


Tillägg 26 november: Läser i kommentarfältet en invändning från "David" och jag gissar att det är journalisten David Qviström som lite halvanonymt vill rätta mig. Det hade han anledning till. Jag efterlyste ord av ärkebiskopen från ett nattligt pressmeddelande i Svenska Kyrkans Tidning. Och jag hade kostat på mig en undran över texturvalet. David upplyser mig om att han visst citerat ärkebiskopen, fast i en separat artikel, som jag läst slarvigt. Uppenbarligen.



-------------------------------------------------------


Tillägg 25 november: För Svenska Kyrkans Tidning berättar nu den sparkade generalsekreteraren alltmer detaljerat. Senare samma dag skriver Kyrkans Tidning om prislappen för att ge informationschefen sparken.

Om Lars Friedners berättelse kan bekräftas, då har kyrkostyrelsens ordförande och vice ordförande hamnat i en knepig sits. Kommer hela kyrkostyrelsen att samlas till ett extra sammanträde inom kort?
Ärkebiskopen agerar som ordförande i kyrkostyrelsen stiftslös, så att låta en annan biskop resa in för att reda ut som i Växjö kan inte bli aktuellt. Och hur är det med tillsynen på den "nationella nivån" eller snarare i styrelsens ledning av kyrkokansliet? Jag får gå till Kyrkoordningen och se om det står något förklarande där?

Om nu Friedner så jurist han följt reglerna, liksom den hårdhänta personalchefen och informationschefen enligt advokatbyrån inte trakasserat, varför har de då slutat och kostar 20 (vad får personalchefen 6-12 månadslöner?) och 32 månadslöner? Jag får inte ihop det här.

Dagen intervjuar ovetande ledamöter i kyrkostyrelsen och skriver att ärkebiskop Anders och vice ordförande Levi Bergström gjorde upp vad de andra i arbetsutskottet blev informerade om. Tre ovetande ledamöter tycks tolka kyrkostyrelsens arbetsutskotts arbetsordning olika.

Aftonbladet med en första artikel om kyrkostyrelsen och kyrkokansliet.

Arbetsordningen tycks inte finnas att läsa, varken på kyrkokansliets webbsida eller någonstans i intranätet för Svenska Kyrkan.



-------------------------------------------------------




Tillägg 24 november: Pressmeddelande från kyrkokansliet kl 00:43 Kyrkokansliets informationschef lämnar
Svenska Kyrkans informationschef lämnar sin tjänst, skriver Svenska Kyrkans Tidning onsdag morgon.
Prästen Anders Göranzon skriver om Kyrkokansliet på sin blogg Moruti.
Sveriges Radio Uppland tycks ha fler källor än pressmeddelandet för sin rapportering.
Tidningen Dagen har fått en intervju med Lars Friedner

Med nattens pressmeddelande gör ärkebiskop Anders sitt första uttalande. Jag saxar citatet och lite runt omkring för sammanhangets skulle:
Den förre generalsekreteraren som vidtog åtgärder mot chefen i fråga gjorde detta utan att förankra dessa i kyrkostyrelsens arbetsutskott. Detta var bara ett ärende av flera där styrelsens arbetsutskott och generalsekreteraren haft olika syn på behovet av förankring. Därför såg sig ärkebiskopen, som kyrkostyrelsens ordförande, tvingad att agera.
– När jag fick kännedom om hur generalsekreteraren hade agerat, tog jag kontakt med kyrkostyrelsens 1:e vice ordförande Levi Bergström, säger ärkebiskop Anders Wejryd. Därefter hade jag ett sedan tidigare inplanerat möte med generalsekreteraren, då jag tog upp frågan om hans agerande gentemot informationschefen. Jag sa bland annat att jag ansåg att han hade överskridit sina befogenheter, genom att varken informera ordförande eller 1:e vice ordförande i kyrkostyrelsen om åtgärderna han vidtagit.
– Hur informationschefen agerat var för mig en helt annan fråga, som måste utredas grundligt och för sig av rättssäkerhetsskäl. Kansliledningen såg genast till att en oberoende utredning tillsattes, vilket jag såg som nödvändigt.
Så långt ärkebiskop Anders. För stunden. Jag undrar vad det kommer sig att Svenska Kyrkans Tidning väljer att citera tf generalsekretaren Helen Ottosson Lovén rakt av, men utelämnar ärkebiskopens uttalanden? Det är ändå han som är ordförande i kyrkostyrelsen.     Jag har fredag 26 november fått hjälp av David Qviström på Svenska Kyrkans Tidning att upptäcka att han visst citerat ärkebiskopen, fast i en annan artikel som jag uppenbarligen inte läst tillräckligt uppmärksam.

När klockan närmar sig 10 på onsdagsförmiddagen saknas pressmeddelandet från Kyrkokansliet fortfarande under rubriken Aktuellt på Svenska Kyrkans gemensamma webbportal. Det går att leta fram för den som googlar och når Cision Wire eller letar upp pressrum för att klicka vidare till pressmeddelanden.

Sent torsdag publicerar Dagen en artikel med flera svar från Lars Friedner. Hans beskrivning ställer den gångna nattens pressmeddelande från kyrkokansliet med ärkebiskopens första uttalande i ett märkligt ljus. Om det stämmer att juristen Friedner kan sitt reglemente och följt det i fallet med informationschefen, då borde väl ärkebiskopen inte ha överreagerat? Finns det en förhistoria som måste berättas för att affären ska bli begriplig? För tillfället framstår detta som nu händer för den utomstående som lika obegripligt som händelserna i Växjö stift, som slutade med att biskopen där fick lägga ner staven.


-------------------------------------------------------



Tillägg 23 november: Ett pressmeddelande från kyrkokansliet sent måndag kväll.
Uppsala Nya Tidning om "Turbulensen hos Svenska kyrkan"
Svenska Kyrkans Tidning kl 09:12 "Avstängd chef..."
Dag Sandahl kommenterar på sin blogg hos tidningen Östran
Helle Klein bloggar om samma sak för Aftonbladet
Angelica Karlsson igår på Seglora Smedjas webbplats idag på egen blogg
SKTF-tidningen "Kyrkochef misstänks..."

De fortsatta turerna och den fortsatt ryktesfloran kring kyrkostyrelsens kansli och de tre nu tomma chefstolarna är svårtolkad för den som söker en rimlig förklaring. I en första kommentar sa kyrkostyrelsens vice ordförande att det var händelser inom de allra senaste veckorna som gjort att styrelsens arbetsutskott förlorat förtroendet för generalsekreteraren. De händelser som sen blev kända, den förre generalsekreterarens egna kommentarer till massmedia och vice ordförandes följande uttalanden stärker inte den beskrivningen. Är det inte mer sannolikt att det är händelser och ordningar längre tillbaka som lett fram till det som nu gjorts känt?

Vad säger den majoritet kyrkostyrelseledamöter som inte inte ingår i arbetsutskottet?

Om informationschefen inte är välkommen tillbaka efter det att kyrkostyrelsen eller dess AU eller tf generalsekreteraren tagit ställning till advokatbyråns utredning, vad händer då med det arbete med ny kommunikationsstrategi för kyrkostyrelsen och dess kansli som infochefen sagt sig prioritera framför allt annat? Hur ska det kunna fullföljas och av vem?

I en krissituation blir det övertydligt hur svag kyrkostyrelsen är på grund den partipolitiska sammansättningen. Den socialdemokratiske vice ordföranden blir talesperson istället för Kyrkostyrelsens ordförande - den av alla stiftens domkapitel och Uppsala stifts elektorer och präster valde ärkebiskopen. Kyrkostyrelsens arbetsutskott är till sin majoritet och proportionellt befolkad med partipolitiska företrädare liksom hela kyrkostyrelsen.

Under senare år har den dominerande linjen varit att spetsa den kyrkliga organisationen. Det är förstås för tidigt att dra några slutsatser av vad den samling av makt till kyrkostyrelsen och kyrkokansliets ledning fått för konsekvenser och kan ha haft för betydelse för de aktuella problemen, men när saker och ting klarnat och det är dags att analysera, då bör det ingå att skissa på en mer struktur där ansvar och makt är mer fördelad.


-------------------------------------------------------




Tillägg måndag 22 november: Angelica Karlsson reagerar på Seglora Smedjas webbplats, så även Fredrik Olofsson och även den här osignerade kommentaren sent på måndagskvällen efter ett inslag i SVT Aktuellt och senare samma kväll i Rapport
Svenska Dagbladet i fredags 19 november



-------------------------------------------------------



Tillägg torsdag 18 november: Nu rapporterar Svenska Kyrkans Tidning att informationschefen Henrik Pederby vid kyrkostyrelsens kansli är bortkopplad från sina arbetsuppgifter. Enligt tidningen bekräftar generalsekreteraren som fick sparken förra veckan att det finns ett samband mellan händelserna kring hans person och att Pederby nu stängts ute från sin arbetsplats på Sysslomansgatan i Uppsala.

Den här historien känns inte alls bra och utvecklar sig inte alls i rätt riktning.

Kyrkosstyrelsens arbetsutskott beslutade om generalsekreterarens avgång redan onsdag 10 november. Först fredag 12 november kom pressmeddelandet. I förrgår informeras internt i kyrkokansliet att Pederby fick gå hem och först idag blir saken offentlig. Under två dygn har ryktesspridning kunnat föregå en öppen kommunikation.

Seglora Smedja uppmärksammar turbulensen i kyrkostyrelsen. Tidningen Dagen följer upp Kyrkans Tidnings artikel.

Kyrkostyrelsens vice ordförande Levi Bergström framstår i Kyrkans Tidning som ganska ovillig att reda ut vad det nu är frågan om. Yttranden från honom är inte samstämda med vad tf generalsekreterare Helén Ottosson Lovén säger till tidningen. Någon ny information om de senaste turerna finns inte på Svenska Kyrkans webbplats och inte heller i det nya intranätet.

Kyrkans Tidning skriver att informationschefen misstänks för att ha brutit mot Svenska Kyrkans värderingar och att det nu är en advokatbyrå inkopplad för att utreda något. Vad är det för värderingar som avses? Kan fråga och svar på Svenska Kyrkans webbplats ge en förklaring?

----------------------------------------------------------


Tilägg tisdag 16 november: Prästen Yngve Kallin har tidigare suttit med i kyrkomöte och haft flera rikskyrkliga uppdrag. Han skriver om gamla turer kring generalsekreterarposten och kyrkostyrelsen som jag glömt (förträngt?):
"Lars Friedner, som arbetade som rättschef i Kyrkokansliet fick jobbet efter ett misslyckat rekryteringsförsök 2003 av en annan person vid namn Ulf Lindelöw. Det var bara ett problem med Lindelöw. Han hade utträtt ur kyrkan för 19 år sedan. Hans ansökan om medlemskap i Svenska kyrkan sammanföll i tiden med intresseförfrågan om jobbet som generalsekreterare.  Levi Bergström (S) fick bittert ångra sitt uttalande om förslaget från managmentkonsulten: - Han är väl förankrad i Svenska kyrkan, en av fotfolket.  Efter fiaskot enades styrelsen efter ett slag att satsa på det säkra kortet Lars Friedner, som gjort ett erkänt gott arbete som rättschef."
Yngve Kallin funderar över sökprofilen i den inledda jakten på Friedners efterträdare:
"Nu ska den politiskt sammansatta kyrkostyrelsen enas om en ny man eller kvinna som återspeglar styrelsen d.v.s. en socialmoderat, med liberala åsikter, inriktad på miljön, aningen frimodig, förankrad i hembygdsrörelsen, som tror på en på en kyrka för alla, utom somliga, men samtidigt är partipolitisk obunden." 

Vänligare, men därför nödvändigtvis inte mer med sanningen överensstämmande, kunde det ha uttryckts. Möjligen kan ordet frimodig misstolkas i ett kyrkopolitiskt sammanhang.



---------------------------------------------------------------------

Här börjar texten till den ursprungliga versionen av bloggposten från lördag 11 november 2010.

Igår fredag 12 november på eftermiddag snappade Svenska Kyrkans Tidning upp veckans sista pressmeddelande från Kyrkokansliet. Den inte så lilla nyheten var att Svenska Kyrkans generalsekreterare hade fått sparken med omedelbar verkan. Inget fredagsmys där inte.

Generalsekreteraren Lars Friedner har suttit till synes säker på posten sedan 2002. De två första åren som tillförordnad, efter det att företrädaren och tidigare socialdemokratiska landstingsrådet Leni Björklund blev försvarsminister. Men nu får han alltså göra helg med det obehagliga silkessnöret i näven.

Som en konsekvens av att Svenska Kyrkans högsta styrelse ger den högste tjänstemannen foten, så väljer personalchefen Gunnel Ahlberg (som det heter?) att omedelbart lämna sin tjänst.

För mindre år sedan var det Friedner som med kyrkostyrelsens goda minne (?) sparkade informationschefen Ingrid Andersson. Men till skillnad från generalsekreteraren fick Andersson blir "arbetande styrgruppsordförande" inom kansliet. Lägg till det plötsliga personalbyten på mellanchefsnivå, som t.ex. enhetschefen som lyftes bort från ledningen för Svenska Kyrkans stora webbprojekt.

Som det brukar heta, ger en tom chefspost den tillsättande styrelsen tillfälle att analysera läget och tänka om. Men vad är kyrkostyrelsen kapabel till? Har den kanske nog med de inre motsättningar som är frukten av den tilltagande partipolitiseringen och fraktioneringen inom sig själv och i kyrkomötet?

Kyrkostyrelsens ansvar är styrningen av ett kyrkokansli som bullat ut rejält de senaste åren och framför allt under se senare åren efter skilsmässan kyrka-stat. Att man till och med växt ur sitt eget stora kontorshus kan till en del förklaras med att arbetsuppgifter från staten och att man ätit upp större delen av det gamla Svenska Kyrkans Pastoratsförbund som nu är den mindre Svenska Kyrkans Arbetsgivarorganisation. Styrande riksorgan i Svenska Kyrkan är även nämnden för utbildning, forskning och kultur, nämnden för Svenska Kyrkan i utlandet och internationella nämnden.

Att bara byta ut en nyckelspelare ändrar inte laguppställningen radikalt och heller inte spelstilen. Det är inte så att företagskultur sitter i väggarna. Den sitter i människor, det har med vision och vilja, medvetenhet och attityd att göra.

Det finns flera för hela Svenska Kyrkan gemensamma verksamheter som enskilda stift åtagit sig att driva och utveckla för helhets skull. Det är möjligt att flera delar av kyrkokansliet skulle kunna utackorderas till stift och församlingar. Skulle en församling klara att ta ett nationellt ansvar? Ja, det tror jag. Inte minst det utvecklingsarbete som bedrivs i projektform. Och med billig informationsteknik och Svenska Kyrkans rikstäckning kan kommunikationer sidledes även användas för nationella frågor.

En centralisering till Uppsala är verkligen inte nödvändig och det skulle ligga en värdefull symbolik i att sätta sätta kyrkokansliet på fötter och decentralisera så mycket som möjligt. Rekryteringen av medarbetare med ordentlig församlingsförankring skulle underlättas. Duktigt folk skulle kunna bo kvar i olika landsdelar och ändå under en period tjäna hela kyrkan.

Utan att känna till detaljerna i den senaste affären utgår jag från att man som alltid kan utgå från att en styrelse i största allmänhet har den vd man är värd, möjligen en som är lite bättre. Och en vd kan inte beklaga sig. Hon har den styrelse hon är värd, möjligen lite bättre.

Kriskommunikationen funkade i alla fall denna eftermiddag. Ett sent pressmeddelande var i huvudsak vad Svenska Kyrkans Tidning publicerade. En fredag eftermiddag när redaktionen redan tagit helg fanns inte så mycket energi att lägga till. Och efter helgen är saken inte lika het längre.

SVT Rapport (direkt till SVT Play) om att generalsekreteraren och personalchefen slutar
Tidningen Dagen om generalsekreteraren som saknar förtroende.
Toppnamn lämnar Svenska Kyrkan, rapporterar SR Jönköping.
Jnytt om Lars Friedner

Svenska Kyrkan är dominerande medlemsorganisation i studieförbundet Sensus. Igår fredag 12 november 2010 meddelade högste chefen där Mats Bernerstedt att han lämnar sin tjänst.

Tidningen Dagen om Mats Bernerstedt
Svenska Kyrkans Tidning om Mats Bernerstedt


Lars Friedner framträder på Ideellt Forums boksläpp tidigare i år 2010. Se honom på Bambuser.






Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

15 november 2010

Det är något lurt: Dödshot för både Volontäråret och Bibelsajten

Uppdatering 17 december: Frimodig Kyrka - en inomkyrklig förening för förtroendevalda - utmanar de andra grupperna i kyrkomötet att tillsammans med dem rädda Volontäråret med en del av "partistödet". Dagen rapporterar och Carina Etander Rimborg från gruppen Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan bloggar om saken. Prästen Dag Sandahl är med i gruppen Frimodig Kyrka och bloggar om stödet till Volontäråret.


Tillägg 25 november Carina Etander Rimborg är ombud i kyrkomötet och ordförande i kyrkolivsutskotet. Hon bloggar om dödshoten mot Volontäråret och Bibelsajten
------

När vuxenkyrkan går in i slutfasen på stortprojektet 0-18 år i Svenska Kyrkan är samtidigt existensen för både ungdomarnas Volontäråret och Bibelsajten hotade. Kyrkostyrelsen svarar för den budgeten. Hur tänker de?

Rädda Volontäråret heter en ny grupp på Facebook. Bibelsajten berättar själva om den kommande nedsläckningen. 

Nä, gubbar och gummor i kyrkoledningen, nu får ni ta och skärpa er. Det här är ju inte trovärdigt i någon ände.

Pengarna finns. Svenska Kyrkan är rik. Volontäråret har en betydande roll för rekrytering av nya medarbetare i Svenska Kyrkan när närmare hälften av de som nu jobbar går i pension de närmaste åren. Bibelsajten är ett långt mer seriöst webbprojekt än den upphausade bönewebben.

Uppdatering 17 november: Tidningen Dagen skriver om nedläggningshotet av Bibelsajten.

Uppdatering 18 november: Svenska Missionskyrkans blogg Amen.se skriver om Bibelsajten.

Och Svenska Kyrkans Tidning kommenterar nedläggningshotet i ett ledarstick: "Bibelsajten är en kvalitetssatsning på nätet, långsiktigare än de flesta. (...) Den mer glansfulla Bönewebben borde inte få överskugga sin äldre och mer lågmälda kusin. Tänk om, kyrkostyrelsen!"

Senare under torsdagen publiceras en artikel på Svenska Kyrkans Tidnings webbplats.


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

14 november 2010

Lunds stift i Svenska Kyrkan: Bygger vidare med ny vision

Svenska kyrkan har förlorat sin monopolställning och finns idag i ett mångreligiöst och mångkulturellt samhälle. Så beskriver stiftsledningen i Lund läget efter ett omfattande arbete med framtidsseminarier om omvärldsförändringar.

Helt nyligen har en ny vision för stiftsarbetet förankrats i styrelsen och hos de 18 kontraktsprostarna. Den 26 november 2010 tas visionen upp i stiftsfullmäktige. 

Bottna i nåden, skapa i världen är rubriken för visionen

Inspirera lärande och samlas kring hoppet... 
med dopet som grund... 
för att möta livets och världens utmaningar.
Så lyder de tre underrubrikerna i det dokument som stiftsfullmäktige nu ska ta emot och ta till sig.

Visionen kommer att lanseras på olika sätt i stiftet. Biskop Antje vill att visionen ska leda till kommunikation och samtal och fungera både för dem som har kyrkan som sitt hem och dem som inte alls känner till vad kyrkan gör.

Samhället förändras hela tiden. Det gäller även för kyrkan och vi ska följa med i utvecklingen. Samtidigt behöver vi stanna upp och reflektera, konstaterar biskop Antje. 

De andra tolv stiften i Svenska Kyrkan har sina visioner och sina planer. Det är bra. Med variation minskar risken att alla är påväg åt fel håll. Chansen att en, två eller flera biskopar leder och inspirerar församlingarna i sina stift i rätt riktning ökar. 

Det är bra att stora Lunds stift med många församlingar väljer att lyfta fram dopet som grund. Svenska Kyrkans Unga har dopets grund inskrivet i syftesparagrafen:

Svenska Kyrkans Unga är en demokratisk rörelse av barn och ungdomar i Svenska kyrkan. Vi vill med Kristus i centrum och med dopet som grund verka i hela Guds skapelse och vara en gemenskap i församlingen där vi får växa i tro och ansvar. 

Det som Svenska Kyrkans Unga tillför i sin vision är flera saker. Särskilt "Kristus i centrum". Att låta Jesus Kristus namn finnas med i en vision formulerad för en del av Svenska Kyrkan kunde gott vara obligatoriskt. 



10 november 2010

Man tycker de borde bli biskop i Svenska Kyrkan för Göteborgs stift

Uppdateringar 7 december Carina Etaner Rimborg twittrar och bloggar från det pågående nomineringsvalet med 1300 personer samlade på Svenska Mässan i Göteborg. Tre nya namn kommer upp: Jesper Svartvik, Torbjörn Edebo och Jan-Olof Aggedal.

Här är de namn som det röstas om idag från kl 15:30. Tidigast kl. 18 kommer ett besked om vilka som fick 5% eller fler av de avgivna rösterna. Och det är de namn som kan komma ifråga i själva biskopsvalet i mars 2011. Någon kan innan dess förklaras obehörig. Och någon kan välja att hoppa av. Det återstår att se.

Förutom de tre sista finns deras egna presentationer längre ner i den här bloggposten. För de sista tre finns något att hämta för den som följer de länkade namnen två stycken ovanför den här meningen.


Lars T Gåreberg
Dan Bernspång
Ingvar Humlen
Staffan Grenstedt
Peter Hellgren
Lars Hjort
Kerstin Hesslefors Persson
Per Eckerdal
Christina Eriksson
Michael Persson
Jesper Svartvik
Jan-Olof Aggedal
Torbjörn Edebo




Bloggposten uppdaterad 6 december 2010 med nya nominerade kandidater sist i bloggposten. Notera att Fredrik Modéus hoppade av för två veckor sedan. Imorgon 7 december genomförs nomineringsvalet som avgör vilka som kommer att finnas att välja på i det riktiga biskopsvalet 15 mars 2011. När nomineringstiden hade gått ut fanns 22 namn listade på stiftets webbplats. Det är ovanligt många namn och det kan bli fler som väcks när präster, diakoner och elektorer är samlade imorgon.

För inte så länge valdes ny biskop för Linköpings stift i Svenska Kyrkan. Tidigare i år valdes biskop för Växjö stift i samma kyrka. Valproceduren pågår i Visby stift pågår. Så även i Göteborgs stift, där man närmast ska ha ett nomineringsval. Så snart någon namn väcks och den som nämns ger sitt okey sätt namn, bild och CV upp på stiftets webbplats.

Tillägg 10 november: Idag rapporterar Svenska Kyrkans Tidning om det kommande biskopsvalet.

Stiftets webbplats listar redan föreslagna namn med länkar. Här är min sammanställning för den som inte vill klicka tre gånger eller mer på varje gubbe eller gumma för att få veta. (Tillägg 10 november: uppdaterad med Helena Inghammar) Och slippa öppna en pdf för var och en. Presenterna ser lite olika ut. Allt beror på kandidaternas egna val. Så här har de själva skrivit.


Dan Bernspång, född 1971
Jag är född och uppvuxen i Göteborg. Jag är gift med Maria och vi har tre söner. Jag prästvigdes 1997 i Skara. 2007 blev jag färdig med min magisterexamen i ledarskap, särskilt inom trossamfund. Sedan tre år är jag kyrkoherde i Backa församling i Göteborg. Som präst har jag arbetat både på landsbygd och i stad, med yngre och med äldre. Att församlingen är den bärande grunden i kyrkan är viktigt för mig. Under mina år som präst har jag också arbetat med kontakter och själavård via Internet. På detta sätt har jag kommit i kontakt med människor, många unga, som jag annars aldrig hade fått chansen att tala med. Många människor idag vet inte vad vi som kyrka står för och vad vi gör, detta gäller särskilt de yngre generationerna. Vi måste hitta nya vägar för att nå ut med evangeliet. Vi som kyrka behöver möta människor där de befinner sig. Oavsett om vi möter dem i kyrkan, på Internet eller någon annanstans i samhället. Detta är en utmaning vi som kyrka måste anta.

Teol kand. Uppsala Universitet. -1997 Johannelunds teologiska högskola 5-årigt program. -1997 Magisterexamen i ledarskap – särskilt inom trossamfund. Uppsala Universitet, -2007 Prästvigd i Skara Domkyrka 8/6 1997 Pastorsadjunkt, Götene pastorat 1997-1998 Komminister, Sunnersbergs pastorat 1998-2000 Komminister, Lundby församling 2000-2003 Komminister/Distrikstpräst, Lundby församling 2003-2007 Kyrkoherde, Backa pastorat/församling 2007-


Maria Ottesten, född 1963
Av mina 20 år som präst har jag varit kyrkoherde i tretton. Jag är en praktiker, som sysslat mycket med församlingsledning, församlingsutveckling, gudstjänster och kyrkliga handlingar, men jag är också en teoretiker, som hela tiden reflekterar kring det vi gör som kyrka. I växlingen mellan teori och praktik står jag på två ben, predikans och ledarskapets. Detta reflekterande över praxis ägnade jag mig åt i min ”Thesis” i min amerikanska D Min examen 2005 och utgör bakgrund till ”Predikan växer fram” som nyss kommit ut. Det andra benet, ledarskapets och strukturfrågornas ben, är förstås en huvuduppgift som kyrkoherde. Jag var mycket aktiv i arbetet med att lägga samman de sex församlingarna i Grimetons pastorat till Himledalens församling, och under åren där skedde en tydlig utveckling mot större delaktighet och ett sammansvetsat arbetslag. Jag var också delaktig i en stor kyrkorenovering, och bygget av en ny pastorsexpedition. I ledarskapet är mitt mål att hålla samman organisationen, tillsammans med medarbetare (anställda och ideella ) ta ut riktningen framåt, och få medarbetare att växa i sina uppgifter. Jag är gift med Anders sedan 25 år, och vi har en son, Fredrik, nu 24 år, samt katten Virus. Fritidsintressen: Att läsa, att laga mat och äta, att springa, simma, och promenera.

Teol kand-examen, Uppsala 1989 Pastoralinstitutet i Uppsala 1990 Prästvigd 13 jan 1991 i Karlstads domkyrka av Bengt Wadensjö Pastorsadjunkt i Karlskoga församling jan 1991-jan 1992 Komminister i Karlskoga Församling jan 1992-juni 1995 Konfirmandkonsulent i Karlstad stift ( arvodestjänst parallellt med Km–tjänst ) 1992-1995 Kyrkoherde i Grimetons pastorat – sedermera Himledalens församling 1995-2005 Stiftsadjunkt i Göteborgs stift 2005-2007 Kyrkoherde i Örgryte 2008- nu
“Doctor of Ministry in Preaching “ vid Lutheran School of Theology 2005 Författare till böckerna “Vardagens Gud” – Argument förlag 2007, och “Predikan växer fram” - Verbum


Lars Hjort, född 1955
Född och uppvuxen i Etiopien.Kom som 11 åring till Sverige. Teologisstudier i Lund. Gift med Barbro och har 4 vuxna barn. Bor i villa i Partille och har sommarhus på Orust. Kopplar av i natur, praktiskt arbete, resande och böcker.  Huvudtjänstgöring har varit i församling och primärt som kyrkoherde sedan 22 år och kontraktsprost sedan 16. Ledarskap av församling och personal har jag trivts med. Med gudstjänsten som centrum har jag arbetat för att kyrkans budskap ska vara relevant i ett föränderligt samhälle. I Stenungsund byggdes broar till de stora arbetsplatserna på den petrokemiska industrin, vilket bl.a. ledde till krisgruppsarbete och många kontakter med övriga samhället. Ledde projektet Medlem 2000 som syftade till att kommunicera med medlemmar inför relationsförändringen kyrka-stat. Internationella kontakter har varit viktiga, inte minst när vi sökt bygga vänförsamlingsrelationer. Studentprästarbete och prästutbildning i Etiopien har födjupat och berikat. I Partille-Lerums kontrakt leder jag flera samverkansprojekt. 2009 blev jag ordf i Svenska Kyrkans internationella arbete i stiftet.

Teol.kand, Lunds univeristet 1980 Missionshistoria 20 p, Uppsala universitet 1994 Kyrkledarhögskolan 20 p, Uppsala Univeristet 2007 Prästvigd för Göteborgs stift 1980 Pastoratsadjunkt juni-dec 1980, Falkenberg/Vinberg Kyrkoadjunkt dec 1980-aug 1982, Falkenberg Studentpräst aug 1982-dec 1986, Lund/Göteborg Komminister dec 1986-juni 1988, Ödsmål/Norum Kyrkoherde juni 1988-juli 2007, Norum/Ödsmål Kyrkoherde aug 2007- , Partille Kontraktsprost feb 1994- apr 2007 Älvsyssels norra kontrakt Kontraktsprost maj 2007 - , Partille-Lerums kontrakt Tjänstledig för studier vt 1994 Tjänstledig för undervisningsuppdrag i Etiopien feb-apr 1998, aug 2002-mar 2003.


Ingvar Humlén, född 1954
Ledamot i; stiftsungdomsrådet i Kyrkans Ungdom Gbgstift några år på 1970-talet, Åhs styrelse några år på 1990-talet, Lutherhjälpens stiftstyrelse i slutet på 1990-talet, S.t Lukas Bohusavdelnings styrelse några år på 1990-talet och nu från 2009. Ordförande i interimsstyrelsen och förste ordföranden i föreningen Kompass 2004-05.Ledamot för präster o diakoner i domkapitlet 2006-09. Var med och byggde upp ”Arken” Lysekils församlingar diakonala centrum och ”Saronhuset” Uddevalla församlingars diakonala centrum. Är född 1954 i Lyse. Hade efternamnet Andersson till 2006. Gift med Marianne sedan 32 år och vi har fyra vuxna barn. Bor i Uddevalla. Mår bra av att umgås med familj och vänner, segla, läsa böcker, snickra på stugan och att resa. Ser gärna på sport och lyssnar gärna på musik. Vill arbeta för en - Öppen kyrka med Kristus i centrum.

Utbildning: Teol kan Uppsala 1982 Pastoralteologisk utbildning Uppsala 1983 Prästvigd i Göteborg 1983 Kurser: Ortodox teologi och spiritualitet, Ekumeniska institutet Bossey, Geneve 1981 Baskurs sjukhuspräst, 1987 S.t Lukas själavårdsutbildning 1990 Förberedande chefs och ledarskapsutbildning 1996 Chefsutvecklingsprogram 2001 Utbildning Grupp Ledare 2008 Yrkesmeriter: Pastoratsadj, kyrkoadj och komminister Lysekil 1983-91 Stiftsadj 1991-94 Komminister Lyse 1994-98 Kyrkoherde Lysekil 1998-2004 Kyrkoherde Uddevalla 2004-09 Arbetar nu som stiftsdirektor i Göteborgs stift 
Övrigt: Konfirmandkonsulent Gbg stift 1988-94 Konfirmandpräst på Åh stiftsgård 6 somrar 1991-96 Kontraktsprost Södra Vikornes kontrakt 2001-04 vik Kontraktsprost Norra Vikornes kontrakt 2003-04 Kontraktsprost Uddevalla kontrakt 2007-09


Lars T Gåreberg, född 1948
Omfattar en teologi baserad på teologer som Dietrich Bonhoeffer, Jürgen Moltmann, Gustaf Wingren, Harvey Cox och Gustavo Gutierrez. Intresserad av framväxande asiatisk teologi. Genom praktik och många kontakter inom näringslivet är jag en person som vill driva församling och kyrka framåt utifrån en strategi baserad på kontinuerlig omvärldsanalys och med en teologisk bas som grund. Jag hävdar mångfald också inom kyrkan – teologin kan se olika ut från församling till församling – beroende på de lokala förutsättningarna. Jag gillar att läsa och att resa. Har också ett internationellt engagemang med bland annat konkreta projekt i Rumänien (tandvård) och Filippinerna (skola). För övrigt är jag fylld av humor och gillar att laga mat och gott umgänge.

Teol kand 1973 och prästvigd maj 1974 Pastoratsadjunkt och därefter kyrkoadjunkt i Öckerö pastorat 1974-1976 Komminister i Lundby pastorat 1976-1981 Kyrkoherde i Råda pastorat 1981 och alltjämt Medverkat som kolumnist i GT, tidigare debattör på GP:s kultursida Medarbetare på Sveriges Radios religionsredaktion 1978-1981 Timanställd lärare i etik på Lärarhögskolan 1998-1981 Ordförande Röda Korset Mölnlyckekretsen 1985-1998 Ordförande Råda församlings kyrkoråd, arbetsutskott och budgetberedning 1981-1997 President i Landvetter Råda Rotary Club 2000-2002 Styrelseledamot Swedbank styrelse lokalt 1999-2009 Ledamot av Stiftsfullmäktige sedan 2001 och kyrkomötet sedan 2010


Fredrik Modéus, född 1964 - Han meddelar 25 november att han inte längre kandiderar
Med glädje och tacksamhet för Ert förtroende står jag till förfogande vid biskopsvalet i Göteborgs stift. Jag känner förväntan och nyfikenhet inför en möjlig framtid som Er biskop. Som biskop skulle jag vilja leda arbetet med att bygga kyrka inför framtiden. Min vision handlar om levande församlingsliv, angeläget för många, med gudstjänst som får hjärtat att vibrera och en central förkunnelse som berör. Till sin församling ska man få komma som man är och gå därifrån stärkt inför vardagens diakonala uppgift att leva, tjäna och älska. I mina böcker arbetar jag genomgående med allt detta; reflektion kring möj- ligheten till utveckling av det lokala församlingslivet. Jag skulle önska att mina egenskaper togs i bruk i uppgiften som biskop. En social, lyssnande och relations- skapande sida ger möjligheter i människokontakt. Eftertänksamhet i balans med handlingskraft driver tryggt utvecklingen framåt. Jag älskar tydlig struktur och välorganiserat arbete, vilket skapar trygghet för människor att vara delaktiga. Jag tror att mitt ledarskap är tydligt, inspirerande och framtidsinriktat. Allt för att Svenska kyrkan ska leva. Mina rötter finns i Jönköping där jag är född och uppvuxen. Min morfar var kyrkoherde i Göteborg. Sedan min barndom har jag levt med i Svenska kyrkans liv och hämtat kraft och livsmod från gudstjänsten. På ledig tid ägnar jag mig åt musik, motion, litteratur, sport och kultur i vidaste mening. Balans mellan kropp och själ, familj och arbete är viktig. Jag är gift med Carina som är cancerläkare och vi har tre barn. Trygg i beslutet att stå till förfogande vid biskopsvalet och med bön om Guds Andes ledning, ser jag med spänning fram emot det kommande halvåret, då Göteborgs stifts nästa biskop ska väljas.


Utbildning: 2009 – Doktorand och lärare i systematisk teologi, CTR i Lund. Anställd av Växjö stift.
2001 - Kyrkoherdeutbildning i Lunds stift
1999 - Förberedande ledarutbildning i Lunds stift
1995 – 1996 Doktorand i teologisk etik, CTR i Lund
1994 – Pappa till tre barn
9 juni, 1991 - Prästvigd i Växjö domkyrka av biskop Sven Lindegård
6 juni, 1991 - Prästexamen inför Växjö domkapitel
1990 – 1991 - Pastoralteologisk utbildning i Lund
Vt 1989 Studier vid Svenska teologiska institutet i Jerusalem
1988 – 1989 - Studier i teoretisk och praktisk filosofi i Lund
1985 – 1990 - Teologiska studier i Lund (TK den 16 febr. 1989)
1980 – 1983 - Ekonomisk linje vid Per Brahegymnasiet i Jönköping

Yrkesmeriter m.m: 2000 – Kyrkoherde i Helgeands pastorat i Lund (tjl. från sept. 2008 för studier och andra uppgifter inom Svenska kyrkan).
1997 – 1999 - Arbetsledande komminister i Helgeands församling i Lund
Ht 1996 Studentpräst i Lund
1994 – 1995 - Vik. stiftsadjunkt vid Oskarshamns folkhögskola
(Skolpräst samt lärare i liturgik och bibelkunskap på Svenska kyrkans grundkurs och
kantorsutbildningen vid Oskarshamns folkhögskola)
1992 – 1994 - Komminister i Hässleholms församling
1991 – 1992 - Pastorsadjunkt i Värnamo
Sommar 1990 - Musikledare vid konfirmandläger på Åh stiftsgård
1980 – 1988 - Sommarvikarierande kyrkovaktmästare i Jönköping,
konfirmandledare i många olika grupper
1984 – 1985 - Fritidsledare och tjänstgöring vid bibliotek i
Västervik (Vapenfri militärtjänstgöring)
1983 – 1984 - Expeditionsförman vid Göta hovrätt i Jönköping

Föreläsningar kring församlingsbygge och gudstjänstutveckling i olika sammanhang i alla stift i Svenska kyrkan samt i Danmark, Norge, Finland och på Island under perioden 2001 – 2010. Krönikör i Kyrkans Tidning 2010 –

Litteratur: Mod att vara kyrka – om församlingsbygge och kyrkans identitet. Verbum Förlag 2005. Längta efter liv – församlingsväxt i Svenska kyrkan. Verbum Förlag 2009. Två böcker som utkommer 2011, en om gåvoupptäckt (medförfattare), Argument förlag, och en med arbetsnamnet
Med hjärtat mot jorden – kyrkoårstexter om liv och liturgi, Verbum.

Tack stiftsinformatör Sven-Erik Falk, Skara stift i Svenska Kyrkan för att du sände Brygubben en mer hanterlig version av Fredrik Modéus CV.



Ewa Selin, född 1960
Göteborg är min hemstad sedan drygt tre år tillbaka. Familjen flyttade hit från Jönköping när jag började min tjänst som kyrkoherde i Annedals församling. Hos mig finns ett intresse för frågor kring församlingsutveckling och ledarskap. En Magisterexamen i ledarskap, särskilt inom trossamfund i Uppsala gav möjlighet till fördjupning och nya perspektiv. Efter flera år som präst har jag erfarenhet av olika församlingars arbete. Vid flytten till Göteborg lämnades en tjänst som präst på skolor. Att närvara på skolor är att vara på annans planhalva. Att söka former för arbetet med närvaro på annans planhalva där kyrkan inte äger agendan är något kyrkan behöver arbeta vidare med. Den typen av arbete var också ämnet för den orationen som jag skrev till prästmötet i Växjö stift 2009. Jag har en god erfarenhet av Svenska Kyrkans verksamhet, församlingsarbete, arbetsledning och teori har varvats på ett konstruktivt sätt. Uppfattas som inspirerande, noggrann, arbetsam och flexibel.

Magisterexamen i ledarskap 2004 Prästexamen 1988 Praktisk teologisk Utbildning 1988 Swedish Theological Institute 1987 Teologie kandidatexamen 1987 40 högskolepoäng Engelska 1981 Kyrkoherde Annedal 2007, Komminister Kristine pastorat Komminister Norrahammars pastorat Pastoratsadjunkt Forserums pastorat 2003 - 2007 1989 - 2002 1988 - 1989


Jonas Eek, född 1970
Jonas Eek har inte lämnat någon personlig presentation i sin CV. Liksom Modéus har han ett dokument med spalter som inte från pdf ger oformaterad text. Så den som vill se årtal och lite till hämtar CV som pdf här.

Stiftsteolog på Göteborgs stift Timanställd lärare vid Göteborgs universitet. Domkyrkoteolog på Teologisk Forum – Göteborgs Domkyrka Komminister i Örgryte församling Timanställd lärare vid Metodistkyrkans Teologiska Seminarium, Göteborg Pastorsadjunkt i Göteborgs stift (Öckerö pastorat, Kungshamns pastorat) Timanställd studentpräst i Lunds Domkyrkoförsamling Värnpliktig som närskyddssoldat vid I 16, Halmstad Vårdbiträde på Strömmensbergs sjukhem
Teologie doktorsexamen (160 p) i religionspsykologi från Lunds universitet Filosofie kandidatexamen (120 p) i beteendevetenskap från Göteborgs och Lunds universitet Pastoralteologisk examen vid Svenska kyrkans pastoralinstitut i Lund Teologie kandidatexamen (160 p) från Teologiska fakulteten vid Lunds universitet Studentexamen från treårig Samhällsvetenskaplig linje från Sigrid Rudebecks Gymnasium, Göteborg Adjungerad ledamot av Kulturutskottet i Göteborgs kyrkliga samfällighet. Sekreterare och styrelseledamot i Kyrkosångens vänner, Göteborgs stift. Medlem i redaktionen för Korsväg. Debatt, kultur och nyheter i Göteborgs stift. Föredragsverksamhet inom de flesta av Svenska kyrkans stift.
Genomgått ”Utvecklingsprogram – att bli och vara ledare”, arrangerat av Göteborgs stift i samarbete med PU Organisationsutveckling AB I en Domkyrka nära dig. Projektrapport för Teologiskt Forum. Göteborgs stift. Via Mystica. Vägledning, (med Stefan Klint och Beata Åhrman Ekh, Verbum) Vägar framåt – i Svenska kyrkans konfirmandarbete, (med Niklas Grahn och Per Pettersson). Karlstads stift.
Via Mystica. Konfirmandens bok. (med Stefan Klint och Beata Åhrman Ekh, Verbum). Religious Facilitation Through Intense Liturgical Participation: A Quasi-Experimental Study of Swedish Pilgrims to Taizé. Göteborg: Lund Studies in Psychology of Religion 6, Lund University. Åtskilliga bokkapitel om konfirmandpedagogik, gudstjänstupplevelse och kulturteologi.


Leif Nordlander, född 1953
Jag växte upp i Norrbotten. Jag är gift med Ingrid sedan 36 år i januari. Vi har fem barn, alla vuxna. Vi har fem barnbarn hittills. Jag är en person som har både gåvor som administratör och själasörjare. Jag tycker om att förkunna Guds ord och leda gudstjänst. Idag är jag kh i ett pastorat med 24 kyrkor och 75 helårsanställda, en stor men härlig utmaning. Jag har stort tålamod och har ett förlåtande sinnelag. Jag har ibland kort stubin när det gäller orättvisor och tråkiga förhållanden i samhället men lugn i relation till människor som är problematiska. Jag är en glad och positiv människa och har nära till skratt. Jag försöker orientera mig i den teologiska litteraturen och främst i hur vi ska möta nutidsmänniskan med evangeliet om Jesus Kristus. Kyrkan har världens bästa budskap men vi tycks inte nå ut med det såsom vi borde. Jag har en stor ekumenisk öppenhet. Nytestamentlig exegetik är också ett område som intresserar mig och i synnerhet biskop N.T. Wrights teologiska produktion.

Assistent i Svenska kyrkan Ulrika Eleonora församling i London 1973-74 Teol.kand vid Uppsala universitet 1976, prakt 1976 ht, prästexamen och prästvigning januari 1977 i Skara. 1977 arbetade jag som VTP på Svenska kyrkans missions informationsavdelning. Församlings- och sjukhuspräst i Trollhättan, Skara stift, 1978-1986. 1986-1988 Församlingspräst 50% och stiftsgårdspräst 50% i Danmarks pastorat, Uppsala stift och stiftsgården Breidagård med själavård och retreater som huvudsaklig uppgift. 1988-2005 Församlingspräst i Sunnersbergs pastorat, Skara stift varav 16 år kyrkoherde Sommaren 2002 tjänstgöring under Borgåöverenskommelsen i Sheffield Cathedral, Church of England. Kyrkledarhögskolan vid Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet och Fjellstedska samt kyrkoherde utbildning i Göteborgs stift. Ledamot i stiftsfullmäktige och stiftsstyrelse i Skara stift Utbildad i själavård genom Helhet genom Kristus och Skara stifts själavårds utbildning vid Lilleskogs stiftsgård 2005-2008 kyrkoherde i Lysekil, Göteborgs stift. . Från augusti 2008 kyrkoherde i Vara pastorat, Skara stift. 2010 ledamot i Kyrkomötet


Per Eckerdahl, född 1951
Jag är uppvuxen i en prästfamilj i Göteborg. Prästvigd för Göteborgs stift och har varit församlingspräst i storstad och på landsbygd samt stiftsadjunkt. Sedan 1990 har jag arbetat som chef och de senaste två åren som styrelseordförande för Bräcke Diakoni, en av de svenska diakoniinstitutionerna. Vi har ungefär 900 medarbetare och en omsättning på ca 430 mkr. Bräcke Diakoni utbildar bland annat diakoner, men arbetar också med vård och omsorg på flera orter i Sydsverige. Bland förtroendeuppdrag kan nämnas att jag är styrelseordförande för Famna – den svenska branschorganisationen för non-profit vård och social omsorg, vice ordförande i styrelsen för Arbetsgivaralliansen, och ledamot i högskolestyrelsen för Ersta Sköndal högskola. Jag är gift med Monica Eckerdal Kjellström, präst och nationell samordnare för ”Jourhavande präst”. Vi bor i Göteborg, jag har fyra vuxna barn med familjer och två vuxna bonusbarn. Fjällen och skärgården är miljöer där jag gärna återhämtar mig. Min doktorsavhandling handlar om församlingsutveckling i svensk storstadsmiljö, Göteborg efter andra världskriget. Även annat jag skrivit behandlar strategifrågor för svenskt församlingsliv, inte minst med anknytning till kyrkans och församlingens diakonala ansvar.

Teol kand och prästvigd för Göteborgs stift 1975 Teologie doktor 1992, avhandling om Småkyrka i storstad (församlingsstrategi) Anställningar Pa och Kyrkoadjunkt i Kortedala 1975-77 Stiftsadjunkt i Göteborgs stift 1977-1982 Komminister i Älvsåker, Tölö pastorat 1982-1990 Direktor för Bräcke Diakoni 1990-2008 Arbetande styrelseordförande för Bräcke Diakoni 2008- Uppdrag Särskild utredare för Kyrkostyrelsen 2008-2009 (Arbetsformer i förändring)


Göran Lehnberg, född 1956
Jag föddes i Göteborg. Kyrkan hette Allhelgonakyrkan och fotbollslaget Änglarna, det var vind från himmelen redan från barnsben. Fördjupningen kom i familjebön och söndagsskola. Det bibelord som först fastnade var “Döm inte så blir ni inte dömda.” Mitt intresse för naturen fick mig till Fjälljägarskolan i Kiruna. Då det var för kallt där sökte jag till FN i Sinai öken där det var för varmt. Min tro växte i den bibliska miljön. Hemma engagerade jag mig i kristet ungdomsarbete. Jag har en härlig familj, är aktiv i ridning, pilbågsskytte, dykning, fiske och gitarrspel. Efter arbete inom sjukvården, skyddsombud, km i Hammarkullen är jag nu kh i Vallda. Jag rör mig ledigt bland alla människor. Min vision är att alla i stiftet skall ta emot Jesus. Med hjälp av missionsforskningen, av växande församlingar och alla goda krafter skall stiftet bli offensivt. Ingenting är omöjligt för Gud. Kraften kommer från Jesus som är mitt ibland oss.

Telegrafist Lapplands jägarregemente Svensk FN-batt. Vårdbiträdesutbildning Teologie kandidatexamen Människosynskurs, Lunds universitet 1989 Pastoralteologisk utbildning 1989 Prästvigd 1989 Bataljonspastor 1990 Kurs, Familjen idag 1994 Chefs och ledarskapskurs 1996 Chefsutvecklingsprogram 2000.1976 Har varit fackligt ombud och skyddsombud på Östra 1976 sjukhuset. 1980 Arbetat som komminister 1989-1997 i Angereds past. 1988 Är kyrkoherde i Vallda och Släps past. sedan 1998


Anders Runesson, född 1968
Jag är född och uppvuxen i en prästfamilj i Lunds stift, men har halva släkten i Göteborg och saknar därför inte förtrogenhet med stiftet och dess särskilda möjligheter och utmaningar. Min teologiska hållning betonar ekumeniken som en naturlig och omistlig del av kyrkans liv. Jag har lång erfarenhet av att möta människor av annan tro och har varit aktivt engagerad i religionsdialog i många år. För mig är teologi tredimensionell – den måste levas i gudstjänst och vardag. Med hårt arbete, trons glädje och inspiration samt en gemensam vision finner Gudsriket fast mark mitt i det gränsland som är vår tillvaro. Gudstjänsten står i centrum i den kyrka vars fundament är Kristus, och som vi varsamt förnyar tillsammans. Med en balans mellan utmaning och uppmuntran och ett tydligt lyssnandets ledarskap, där alla får komma till tals, har jag en bakgrund som jag tror skulle passa väl in i Göteborgs stift. Jag har bred internationell erfarenhet, nyss hemkommen från ett år i Jerusalem, med bakgrund i SKM (Tanzania), resor i ett 40-tal länder och snart 8 år som professor i Kanada. Samtidigt djupt förankrad i Svenska kyrkan, hennes tro och identitet; jag är stolt över att som präst få vara verksam inom hennes ramar. Under åren i Kanada har jag på olika sätt varit engagerad i Svenska kyrkan i Toronto, där min hustru Anna är kyrkoherde, och i kanadensisk-lutherska kyrkan i Hamilton: firande av mässa, predikande, bibelstudier etc. Anna och jag har tre barn. Kopplar av i naturen och springer gärna maraton och halv-maraton.

1987. Folkhögskoleexamen: U-landslinjen, Jämshögs folkhögskola (internationell ekonomi, ekologi, sociala och politiska aspekter i internationella relationer, samt rättvisefrågor; studier på plats i Indien). 1995. Teol.kand. Huvudämnen: Nya och Gamla testamentets exegetik. Lunds universitet (gäller alla akademiska examina). 1995. Fil.kand., judaistik. 1996. Fil.mag., religionsvetenskap. 1997. Teol. Lic., Nya testamentets exegetik. Avhandling: The Judgment According to Matthew. 2001. Fil.dr., Nya testamentets exegetik. Avhandling: The Origins of the Synagogue: A Socio-Historical Study. 2002. Docent, Nya testamentets exegetik. 2005. Pastoralteologisk examen (Pastoralinstitutet i Lund, med vissa praktiska utbildningsmoment i Kanada, 2004-2005.) 2005. Prästvigning, Visby stift. Engelska, tyska, franska, swahili, modern hebreiska. Grekiska, hebreiska, latin (Kortare anställningar som barn-, ungdoms- och konfirmandledare i Svenska kyrkan, kyrkovaktmästare, Åhus församling under 1980-talet. Före prästvigning var jag bl.a. tjänstebiträde i Härnösands stift. Efter min prästvigning har jag varit involverad i kyrkans liv på olika sätt i Sverige, Kanada [i Svenska kyrkan i Toronto och i Kanadensisk-lutherska kyrkan i Hamilton], och nu senast i Jerusalem, särskilt i Redeemer Lutheran Church i Gamla stan, där vi bodde 2009-2010, genom att fira mässa, predika, leda bibelstudier etc.) 1987-1988. Lärarassistent i byn Kidugala, sydvästra Tanzania för Svenska kyrkans mission (SKM). 1988. Korttidsanställd, dagkolloverksamhet, Spånga församling (i huvudsak arbete med barn i Tensta- Rinkebyområdet.) 1996-1997. Administrativ assistent, Bibelvetenskapliga avdelningen, Lunds universitet. 1997-2001. Anställd som doktorand, Lunds universitet. 2001-2003. Forskare, Lunds universitet. 2003-2008. Assistant Professor, Nya testamentet (Tidig kristendom) och Tidig judendom, Department of Religious Studies, McMaster University, Canada. 2008- . Associate Professor (med tenure), Nya testamentet (Tidig kristendom) och Tidig judendom, Department of Religious Studies, McMaster University, Canada. • 2009-2010. Gästprofessor, Hebrew University, Jerusalem.Andra uppdrag 1995-2002. Ledande roll i styrgruppen för InterReligiöst Forum (en dialoggrupp i Lund, med representanter från sju religioner.) 1996-1997. Redaktör för religionsdialogtidskriften Judisk-kristen Dialog. • 1999-2000/2002-2004. Ordförande, Institutet för kontextuell teologi. • 2001-2003. Ordförande, Samarbetsrådet för judar och kristna, Södra regionen (en gren av det världsvida International Council of Christians and Jews (ICCJ), med arbete i 38 länder). • 2004-2009. Ledamot av McMaster Campus Ministries Council, McMaster University (ett ekumeniskt kristet råd som jobbar med och för studenter). • 2007-2009. Medlem i styrgruppen för Science and Religion (en interdisciplinär sammanslutning av forskare vid McMaster University, som anordnar debatter, föredrag och andra evenemang kring relationen mellan religion och vetenskap. Gruppen får ekonomiskt stöd från organisationen Metanexus, vars syfte är att stödja dialogen mellan religion och vetenskap). Teologiska studierådet (TSR), representant i institutionsstyrelsen, Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet. 1998-2001. Ledamot av Teologiska doktorandrådet (TDR), Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet. 2000-2001. Teologiska doktorandrådets representant i Fakultetsrådet, Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet. 1999-2001. TDR’s ledamot, Lunds universitets doktorandkår. 2002 (januari)-2003 (juni). Ledamot, kyrkofullmäktige, Ringsjö församling. 2003-2009. Ledamot av Graduate Affairs Committee, McMaster University, Department of Religious Studies. 2003-2007. Religionsvetenskapliga institutionens representant vid Fakultetsrådet, Social Sciences, McMaster University. 2004-2008. Ordförande, Bibelvetenskap, McMaster University, Department of Religious Studies. 2005-2008. Ledamot av Anthropology and Religious Studies Research Ethics Committee. McMaster University, Faculty of Social Sciences. 2005-2008. Religionsvetenskapliga institutionens representant i Faculty Association Council. 2010- . Ledamot av Undergraduate Affairs Committee, McMaster University, Department of Religious Studies. 1999. Religionsteologi och Religionsdialog i Sverige idag. En konferens om religionsdialog (kristendom, islam, buddhism). Konferensen stöddes av Institutet för kontextuell teologi. 1999. Medansvarig för organiserandet av en offentlig presentation av Svenska kyrkans dokument Guds vägar: Ett inomkyrkligt samtalsdokument, en av media välbevakad händelse i Lund. Moderator för panel bestående av Biskop Christina Odenberg, Överrabbin Morton Narrowe, Prof. Anders Piltz, domprost Anders Svenningsen, och Kyrkoherde Mats Ekström. 2002. Teologi och befrielse i Globaliseringens tid. Tio år efter Per Frostin (särskild betoning av situationen i Sverige, Norge och Sydafrika). Medarrangör och moderator. Konferensen var ett samarbete mellan institutet för kontextuell teologi och tros- och livsåskådningsvetenskapliga avdelningen vid Lunds universitet. 2008. Mark and Matthew – Texts and Contexts I. Understanding the Earliest Gospels in their First Century Settings. En internationell konferens anordnad tillsammans med professor Eve-Marie Becker, vid Aarhus universitet, Danmark. 2009. Mark and Matthew – Texts and Contexts II. Hermeneutics, Reception History, Theology. En internationell konferens anordnad tillsammans med professor Eve-Marie Becker, vid McMaster University, Canada. 2009-2013. Tillsammans med professorerna Markus Öhler, Wien, och Hermut Löhr, Münster, ledare för det nytestamentliga seminariet Social History and the New Testament, inom Studiorum Novi Testamenti Societas (Society for New Testament Study; SNTS), en internationell sammanslutning av experter inom Nya testamentet som anordnar årliga konferenser på olika platser runt om i världen. Publikationer: En mer eller mindre komplett lista över mina publikationer återfinns på www.andersrunesson.com under ”publications”/”Books”/”Articles”/”Popular Studies”) Böcker och artiklar behandlar en rad ämnen, som t.ex. synagogans (och därmed kyrkans) ursprung, kontextuell teologi, domsbegreppet i Matteusevangeliet, missionens utveckling under de första århundradena, skapelseteologi i Gamla testamentet, Nytestamentlig forskningsmetodologi, hermeneutik, arkeologi, religionsmöten i antiken, Abraham i kristen tolkningstradition, ritual, kvinnors roller i Nya testamentet och den tidiga kyrkan, synagogarkitektur och vad den kan säga om relationen mellan judar och kristna. Jag har också bidragit till en del av Svenska kyrkans prästutbildning genom att vara med om att ge ut den nya läroboken i Nya testamentet, Jesus och de första kristna. Jag har just avslutat ett bokmanus om Jonas Gardells Jesustolkning med titeln: O att du slet itu himlen och steg ner! Om Jesus, Jonas Gardell och Guds andedräkt. Populärvetenskapliga texter och bidrag till tidskrifter och dagstidningar behandlar ämnen som religionsdialog, Svenska kyrkans relation till judendomen (bl.a. en text om förbundsteologi skriven för dokumentet Guds vägar, Svenska kyrkans utredningar 1999:1), uppståndelsens teologi, ekumenik, religionsdialog och religionsteologi, kontextuell teologi, Svenska kyrkans identitet och den teologiska förpliktelsen. För en översikt över föredrag och seminarier jag varit ansvarig för, se www.andersrunesson.com under ”Papers”) Mina akademiska föredrag kretsar mestadels kring kristen och judisk identitet och hur den formats, evangelierna, Paulus och synagogan kring Jesu tid. Teologiska frågor som behandlas tar bl.a. upp frågor om Guds dom och frälsningens möjlighet. Frågor om missionens ursprung och utveckling, samt om kunskapens roll i nytestamentlig frälsningsteologi hör till de ämnen jag behandlat de senaste åren. Jag tar ofta upp sociala och/eller politiska aspekter kring teologiska frågor och försöker forma teorier som tar hänsyn till hela människan i hennes olika livssammanhang. De offentliga föredragen behandlar delvis samma aspekter som de mer akademiska. Svenska kyrkans teologi, identitet och ekumenik har behandlats i paneldebatter, seminarier och bokcirklar. Jag har också behandlat frågor som rör kvinnors roller i de tidiga församlingarna, religionsdialog, strategier mot antisemitism, samt mission.


Kerstin Hesslefors-Persson, född 1960
Det är roligt med ledarskap. Jag vill gärna leda med ett kommunikativt och stödjande ledarskap, leda och inspirera medarbetare att växa med sina uppgifter. Mina ledord är; att se och bekräfta, med tydlig färdriktning. Att reflektera över vem jag är och hur jag relaterar till gruppen bidrar till ökad självinsikt.
Efter 21 år som präst i Göteborg har jag god kännedom om stiftet och genom mina uppdrag i kyrkomötet har jag inblick i Svenska kyrkans arbete på nationell nivå. Jag är en god administratör och tycker om struktur i arbetet, det ger också större frimodighet för det oväntade som alltid hör vardagen till. Evangeliet har ett fantastiskt budskap med sprängkraft och tröst. Jag är intresserad av hur vi kommunicerar detta så vi blir berörda mitt upp i livet, så som det faktiskt ser ut för oss just nu. Detta driver mig att skriva psalmer, sånger och liturgiska texter. Ett tilltal som berör, inspirerande gudstjänster som förmedlar evangelium på vår tids språk med mångfasetterade uttryck i vår tid och ideella medarbetare i alla åldrar, det behövs idag och i framtidens kyrka. Jag är gift med Ingmar och vi har tre barn födda -85,-86 och -93. På min fritid ägnar jag mig gärna åt ord, dans, god mat, vänner och familj.

Kyrkoherde i Lunds Allhelgonaförsamling 08- Stiftsadjunkt inom ledarutveckling i Göteborgs stift 99-08 Projektledare för gudstjänstutveckling i Näsets församling 25 % 07 Komminister i Näsets församling, Göteborgs stift 86-99 Komminister i Trelleborgs församling, Lunds stift 85 Föreläsare på tema som utbrändhet, friskvård, psalm i vår tid, inklusivt språk, ledarskaps- och grupputveckling
Studier, andra utbildningar och förtroendeuppdrag: Teol kand, prästvigd för Lunds stift -85. Studier på magisternivå inom arbets- och organisationspsykologi. Kyrkoherdeutbildning, Anders Frostensonstiftelsens psalmskola, UGL, Ledarutvecklingsprogram inom MiL Kyrkomötet, Kyrkostyrelsen, Nämnden för Utbildning Forskning och Kultur, Direktionen för Stora Sköndal, Orator vid prästmöte, Badpredikant i Arild och Mölle, Seminarieledare i gudstjänstnätverket Leitourgia
Publikationer: Medlem i Sveriges Författarförbund -03 Krönikör i Budbäraren, GP och Kyrkans tidning Dopmaterial och sångtexter (Argument) Här vill jag vara och Brinna, bli bränd, glöda igen (Libris), Samarbete – om kommunikation, ledarskap och konflikthantering (Verbum) Medverkat i Psalmer i 2000-talet, Dagboken med kyrkoalmanacka, Hjärtats samtal – en liten bönbok Nu kommer barnen in med Kerstin Andeby i Barnens katedral, Mässan Ge mig en ängel med Karin Wall Källming


Michael Persson, född 1959
Född i Askum, Sotenäset, uppvuxen i Varberg och Träslöv, döpt av och konfirmerad för Caspar Persson. Gift 1990 med Camilla, sv/sv2-lärare (f d korttidare i Kyrkans Unga, Gbg:s stift), barn: Amanda 18 och Caspar 16. Jag kopplar gärna av med resor, böcker, kultur i alla former och matlagning. Erfarenheter i teologi o ledarskap sedan 1986 från Utlandskyrkan, Göteborg och Kyrkokansliet. I försam- ling, på regional nivå och riksnivå; som kyrkoherde/pastor, som regionchef och som KG Hammars högra hand o Biskopsmötets sekreterare, typ: Biskopsbrev om begravning, Vägen valde dig, Hoppkampanjen, Påskupproret, Tsunamin, Psalmer i 2000-talet, resor och retreater för biskopsmötet mm. Goda erfarenheter från gemensamt arbete i strategi, struktur och vision i Kyrkokansliet. Predikant vid Prästmötet i Göteborg 1994, i Visby 2009 Ekumenik: initierat och avslutat EKD-avtalet, deltagit i Porvoo-primatmöten, olika förhandlingar, nordiska biskopsmöten, representerat Svenska kyrkan i div synoder och kyrkomöten, hos olika påvar och andra kyrkoledare. Nu i Storbritannien vice ordf. i Lutheran Council, luthersk repr i Faith and Order. Studieresor, t ex HIV-smittade barn i USA, spetälskearbete i Tanzania, liturgi inför ny Kyrkohandbok. Förtroendevald: kyrkoråd i många skiftande församlingar, Kyrkomötessekretare fyra år i kyrkoliv och i ekumenik, Stiftsungdomsrådet + PU i Göteborgs stift, Ordf i Kyrkans Akademikerförbund/utland 4 år. Arbetet i en stor utlandsförsamling är mångfacetterat med en särskild tyngdpunkt i diakonalt arbete. Det ger erfarenhet av många frivilligas engagemang, besparingar, ”fundraising”, och ett liv som minoritetskyrka - en bit ifrån Svenska kyrkan i Sverige. Här krävs en tydlig ledare med biblisk förankring, pastoral värme, ekumenisk inriktning, social kompetens, mod och glädje. Jag hoppas svara upp mot de förväntningarna.

Student 1978 vid Prästgymnasiet, Göteborg Studier i Uppsala: Teologi, latin, Teol kand 1984, Förste Kurator vid Göteborgs Nation 1982, vice Curator Curatorum vt 1983 Prästvigd i Gustavi Domkyrka 9 juni 1985 av Bertil E Gärtner Missiv till St Lars, Åsa, Frillesås (sju somrars sommarkyrka och omsider ordförande i Stiftelsen) därefter Veinge/Tjärby, Romelanda/Kareby och Kungälv 1986- 1987 vice pastor i Svenska Victoriaförsamlingen, Berlin 1987-1994 kallad till pastor och föreståndare i Evangeliska Brödraförsamlingen/K2R, (konfirmand-, ungdoms- och city/domkyrkoarbete förenat m tjänst (kadj) i Haga 87-89 och domkyrkokaplan 89-94. Kyrkoherde i Frankfurt/Main och München 1994-2000 2001-början av 2004 Kyrkokansliet/ Utlandskyrkan Utvecklingssekreterare (förs-instr), regionchef Kyrkokansliets Chefsutbildning 2004-maj 2007 kallad till Ärkebiskopens kaplan och Biskopsmötets sekreterare Maj 2007- kyrkoherde i Ulrika Eleonora församling, London. Pingstdagen 2007 Prost hc, 2008 licensed in Church of England av Rt Hon; Rt Revd Richard Charters



Helena Inghammar, född 1971  

På Pastoralinstitutet i Uppsala är jag ansvarig för undervisningen i liturgik. Kombinationen av teori och praktiska övningar ligger mig varmt om hjärtat. Det gör också musiken i gudstjänsten. Jag vill förmedla kunskap om, och väcka intresse för, psalmer och annan musik i gudstjänstsammanhang i mitt arbete med blivande präster. Min avhandling från 2006 behandlar vigningar av diakoner och diakonissor i Svenska kyrkan och vigningarnas funktion i ett samhälle och en kyrka i förändring.  Bland mina förtroendeuppdrag kan nämnas att jag f n är ledamot i Stockholms stiftsfullmäktige och var ledamot i kyrkomötet -06, i Sensus distriktsstyrelse Västra Sverige -04 och i dåvarande Kyrkans Akademikerförbunds styrelse Göteborgs stift 97-99.  Jag är fylld av respekt för alla frivilliga medarbetare och förtroendevalda som bär kyrkans uppdrag. Jag är gift, har två barn och bor i Stockholm.

Teologie doktor, Göteborg, 2006 Teologie kandidat, Lund, 1995 Kurstermin ”Guds folk” vid Svenska teologiska institutet, Jerusalem, ht 1995 Arbetsliv, organsation och ledarskap, Historia, Sexologi, (fristående kurser), Göteborgs Universitet 1990-1999 Musiklinjen Hvitfeldtska gymnasiet, Göteborg 1987-1990. Lärare i liturgik vid Pastoralinstitutet i Uppsala från 2007- Doktorand Göteborgs universitet 2000-2005, med undervisning inom ämnet Kristendomens historia. Kursledare inom Volontär i Svenska kyrkan 1999-2002 Timlärare vid Helsjöns folkhögskola 1999-2000. Undervisning på Svenska kyrkans grundkurs och bibellinjen. Anställd av Göteborgs stift 1997-2007 (under denna tid föräldraledig och tjänstledig för studier), tjänstgöring i olika delar av stiftet som pastorsadjunkt och komminster samt stiftsadjunkt för ungdomsarbete Konfirmandledare och konfirmandpräst 1990-2002. Prästvigd i Göteborg 1997 Timanställd habiliteringspersonal vid korttidsboende, Göteborgs stad 1989-1993.


Christer Gardemeister, född 1956

Jag är född och uppvuxen i Göteborg. När jag kom till Lund för akademiska studier stötte den gammalkyrkliga traditionen på patrull. Jag fick där omvärdera mycket av det som var mitt barn- och ungdomsarv. Nu är jag en folkkyrklig präst, klart för kvinnliga präster och samkönade äktenskap. Jag har mött alltifrån företagsledare till intagna på fängelser och nyfikna ungdomar. Jag har blivit van vid att möta människor utan fördomar. Jag har brottats med tankar om kristendomens syn och andra religioner, som tagit sig uttryck i bl. a. en nyskriven bok. Jag vet efter fem år inom näringslivet mer om hur s.k. vanligt folk tänker sig livet och tillvaron, inte minst i kris. Och jag är inte längre rädd för utmaningar. Jag har på det personliga planet själv gått igenom ett mörker, som stärkt mig och som nu är vänt i ljus och glädje.  Jag tror på en öppen folkkyrka, där skrankorna skall bli mindre. Det gäller bl. a. om att vinna tillbaka människor till Svenska kyrkan, och det går bara på evangeliets och ärlighetens väg.

Organist- och kantorsexamen 1974 Student 1975 Teol. kand. 1979 Prakt. teol. prov 1979. Prästvigd i Göteborg 1979 Teol. lic. 1985 Teol. doktor 1989 1979-1981 pastoratsadj. i Nylöse och Härlanda, 1980-1981 kyrkoadj. i Nylöse, 1981-1988 komminister i Västra Frölunda, 1988-1992 komminister i Sånga (Stockholms stift), 1992-1993 komminister i Kungsholm, 1993-1998 kyrkoherde i Kungsholm, 1998-2004 etisk rådgivare inom IT-branschen, 2004- 2008 komminister i Masthugg, 2008 vik. komminister i Lextorp (Skara stift), 2009 komminister i Huskvarna (Växjö stift)


Staffan Grenstedt, född 1952
Jag har haft större delen av min uppväxt i en prästfamilj i Lerum på Sveriges ”framsida”. Det blev en glädje för mig att få utbilda mig till präst! Med i bagaget fanns också intresset för mission och det var Etiopien som gällde. Jag har tillsammans med min fru Ingela och mina tre nu utflugna barn haft möjligheten att snart under 8.5 år fått arbeta i en växande evangelisk luthersk kyrka i Etiopien - Mekane Yesus kyrkan. En kyrka som bärs av lekfolket. Det har väckt många tankar i min syn på Svenska kyrkan med sina resurser och många anställda. Vad kan vi i Sverige lära oss av de växande kyrkorna i Syd? Det är en fråga som utmanar mig! I min prästtjänst i Västerås har jag jobbat en hel del med konfirmander enligt en modell med många frivilliga assistenter. Där tog jag också arbetsledaransvar i ett distrikt med 11 000 invånare. Intensivt och roligt! Delegation, bemyndigande och tydlighet är viktiga ledord. Att vårda sin egen kristna andlighet är A och Ω. Att forma gudstjänster som alla åldrar kan uppskatta, även tonåringar, är viktigt för mig. Att ha fått vara med och utbilda blivande präster på Johannelund har fördjupat min syn på kyrkans uppgift som ju är att fira gudstjänst, undervisa, samt utöva diakoni och mission; (själavård och ekumenik ej att förglömma). En folkkyrka med låga trösklar och Kristus tydligt i centrum har stor dynamik. Som kyrka kan vi lära mycket av rörelsen ”Mission-shaped Church” (missionsformad kyrka) i Church of England, som ju liknar Svenska kyrkan. Rörelsens ärliga utvärderingar, rejäla analyser och uppriktiga böner utmanar mig! Jag är historiskt intresserad, sportig och tillhör ”Petri bröder” (flugfiskare). Just nu uppskattar jag dock mest av allt att ha blivit morfar och känner att livet har fina överraskningar att ta vara på.

Försvarets Tolkskola (ryska 40p) 1971-72; Teologiska studier U:a 1972-77; Svenska teologiska institutet Jerusalem VT 1977; Teol. Kand. Jan. 1978; Förberedande Missionärskurs (EFS) VT 1983; Förberedande Chefs-Ledarskapsutbildning Maj 1992; Teologie Doktorsgrad i Missionsvetenskap om lokal Etiopisk kyrkohistoria, Uppsala Universitet Dec. 2000; Pedagogisk kurs för Universitetslärare HT 2004; Svenska kyrkans kurs för utsända medarbetare Uppsala HT 2008, inklusive tre SIDA-kurser i Härnösand. Yrkesmeriter: Busschaufför på SJ parallellt med teologistudierna. Prästvigning Göteborg 29 Jan. 1978. Prästtjänst 5+11år: Studentpräst Stockholm 1978-1982 (SESG) / Pastoratsadjunkt Katarina församling på deltid 1978-80 (Stockholms stift); komminister i Lövånger 1987-89 (Luleå stift); komminister i Västerås Lundby förs. i EFS samarbetskyrka 1989-96 + VT 2001 (Västerås stift) med distrikts- och arbetsledaransvar. Utsänd medarbetare i Mekane Yesus kyrkan Etiopien 8.5 år: 1983-87 södra Etiopiens landsbygd; 1996-98 teologisk rådgivare Mekane Yesus k:ans huvudkontor Addis Ababa; 2009-2011 högskolelektor i Kristendomens historia på Ethiopian Graduate School of Theology (ekumenisk postgraduate högskola i Addis Ababa), samt missionsteologi på Mekane Yesuskyrkans prästseminarium i Addis (undergraduate). Högskolelektor i praktisk teologi vid Johannelunds teologiska högskola 2001-2008, 7 år: Huvudansvar för ”prakten”: undervisat blivande präster i kyrkoordningen, kyrkans bekännelsedokument, kyrkliga handlingar, gudstjänst, predikan och övat, övat, övat. Alltså förberett studenter för prästtjänst.


Anders Hult, född 1950
Framtiden för Kristi kyrka i Sverige blir strålande när vi i bön öppnar upp våra hjärtan för Andens kraft och hjälp. Biskopen är tydligt förankrad i Guds ord och bön. Biskopen är en andlig ledare med framtidsvisioner. Biskopen har ett stort herdehjärta med en brinnande omsorg om stiftet och alla församlingar samt inspirerar och uppmuntrar alla kyrkans medarbetare. Det är inte heller fel om biskopen har självdistans och en stor portion humor. Med stor församlingserfarenhet vet jag vilka glädjeämnen och problem som kan finnas i församlingarna. Varsamhet, raka besked och framtidstro är en god jordmån för att Guds Ande skall kunna verka bland oss så att vi enligt Guds beslut kan växa till som ett heligt folk. Människor skall kunna säga om oss: Se hur de älskar varandra. Sedan 32 år gift med min mångsidiga hustru Anne-Charlotte. Hon har liksom jag en stor livserfarenhet. Min släkt finns i Småland och på Västkusten. Jag har flera intressen, som gynnar en god hälsa till kropp och själ. Nu lägger jag allt med förtröstan i Guds hand.

Teol.kand, Uppsala universitet 1977, Prästvigd för Stockholms stift 1977, Propedeutisk kurs i juridik vid Stockholms universitet, 1973. Jourhavande präst 1978-2002, Lutherhjälpsombud 1978-2005, Bataljonspastor vid I 4 i Linköping 1980-1997 Styrelseledamot i Rädda Barnens Stockholmssektion 1993-1994, Kursen Utveckling av Grupp och Ledare ( UGL ) 2002 Kyrkoherdeprogrammet i Linköpings stift 2008-2009 Kyrkoherde i Ödeshögs församling, Linköpings stift 2007 - Komminister i Hedvig Eleonora församling, Stockholm stift 2006-2007 Tf. Kyrkoherde i Skee-Tjärnö pastorat, Göteborgs stift 2005 Komminister i Hedvig Eleonora församling 1989-2005 Kyrkoadjunkt i Hedvig Eleonora församling 1982-1989 Kyrkoherde för Svenska kyrkan i Schweiz, Italien och Österrike 1980-1982. Kyrkoadjunkt i Hedvig Eleonora församling 1978-1980 Pastorsadjunkt i S:ta Clara församling, Stockholm 1977.


Sara Blom, född 1973
Idag arbetar jag som komminister i Fässbergs församling (Mölndal), framförallt med vuxenverksamhet och kyrka-arbetsliv. Jag försöker också aktivt att vara en av kyrkans röster i det offentliga samtalet, och arbetar bl.a. med Svenska kyrkans engagemang i vetenskapsfestivalen i Göteborg. Jag är naturvetare i botten och använder lediga stunder till att arbeta teologiskt i mötet mellan naturvetenskap och teologi. I kyrkans liv menar jag att den teologiska reflektionen ska vara central, gudstjänsten i centrum, och att vi tillsammans försöker leva ett utgivande liv efter Kristi förebild. Jag vill också verka i och för en kyrka som är en självklar del av samhället och av det offentliga samtalet, i vilket hon både lyssnar och talar. Jag är gift med Hans och bor i ett radhus på Hisingen.

Prästvigd: 2005 Arbetslivserfarenhet: 2010- komminister Fässbergs församling; 2006-10 distriktspräst Mariakyrkan, Domkyrkoförsamlingen i Göteborg; 2005-06 pastorsadjunkt med missivering i Domkyrkoförsamlingen; 2001-02 Forskare, Imego AB; 1996-2001 Doktorand, Göteborgs Universitet och Chalmers Tekniska Högskola; 1999-2000 Vikarierande universitetsadjunkt (25%), Växjö Universitet

Examina: 2004 Teologie Kandidat (Filosofie Magister); Göteborgs Universitet; 2001 Teknologie Doktor, Chalmers Tekniska Högskola; 1996 Civilingenjör Teknisk Fysik, Chalmers Tekniska Högskola Övrigt: 2010 Kyrkligt ledarskap (behörighetsgivande utbildningen för blivande kyrkoherdar); 2007 Skrivarkurs för kulturteologer, Svenska kyrkan; 2006 Processinriktat konfliktarbete, St Lukas utbildningsinstitut; 2005 Administrativ teknik, 10 p, Göteborgs Universitet; 1992-95Fristående kurser i nederländska, 70p, Göteborgs Universitet

Publikationer: Krönikör i GP, inför helgen, senast: ”Dom och Fördom”, GP 2010-11-20 ”Framtiden stavas relevans”, SPT 22/2009, s. 734-737. ”Hur kan man då tänka?”, i Darwin och Vår Herre, Edman & Klein (red.), Cordia, 2009. ”Man behöver inte webbtesta sin tro”, GP Debatt 2009-06-27 (m M.Ringlander & J.Eek) ”Evolutionslära och kristen tro kan förenas”, GP Debatt 2008-12-31, (m O.Bäckersten & C.Erséus) ”Kyrkan som arena för samtal om samtiden”, SKT 14-15/2008, s. 162-164. ”Entangled Dialogues. A comparison of science theology dialogue and interreligious dialogue”, Studies in Science and Theology, presenterad vid ESSSAT:s konferens i Sigtuna 2008. ”Se på liljorna på ängen”, i Arbets(o)förmåga – ur ett mångdisciplinärt perspektiv, Vahlne Westerhäll (red.), Santérus förlag, 2008. ”Kom ihåg skapelsen på Midsommardagen!”, SKT 25-26/2007, s. 322-325. ”Fler och fler – numerär upptrappning i Rom 9-11”, Svensk Exegetisk Årsbok, 71, 2006, s. 97-107


Peter Hellgren, född 1952


Jag är född i Härlanda församling och uppvuxen i Göteborg. Min fru heter Marita och är förskollärare och diakon. Att resa, fjällvandra och äta god mat betyder mycket för mig. Utlandsåren(13) har gett många erfarenheter av hur en kristen församling kan arbeta. Vårt frivillig- och församlingsutvecklingsprojekt i Askim, där vi har besökt växande församlingar i England och USA, har ordet ”delaktig ” blivit ett nyckelord för att kunna växa som församling. Evangelisation och andlig växt är nödvändigt för Svenska kyrkan. Där betyder smågrupper mycket. Kyrkan skall vara salt och ljus i vårt svenska samhälle. När Västra Götalandsregionen bildades 1998 var jag 1:e ersättare i Regionfullmäktige 1998-2001 och under samma tid ordförande för EPV-kommittén (Etik, prioriteringar och vårdgaranti). Svenska kyrkan står inför en stor utmaning att möta dagens människor med evangeliet. Det förändringsarbetet vill jag gärna vara en del av. Om jag väljs till biskop kommer jag att prioritera församlingarna i stiftet och arbeta för att bygga upp mötesplatser så att våra församlingsbor kan växa som kristna.

Teol.kand examen 1975. Prästvigdes för tjänst inom Skara stift 14/12-1975. Pastoratsadjunkt och kyrkoadjunkt , Hassle Pastorat 1975-1976. Kyrkoadjunkt och komminister(sjukhuspräst) , Vänersborgs Pastorat 1976-1981. Sjömanspräst i Yokohama och ambassadpräst i Tokyo 1981-1983. Kyrkoadjunkt , Starrkärrs Pastorat 1983-1985. Kyrkoherde i Mexico City och civilattaché på Svenska Ambassaden 1985-1990. Kyrkoherde, Rommele Pastorat 1990-1995. Kyrkoherde,Härlanda Pastorat, 1995-2001. Kyrkoherde, Melbourne 2001-2007. Kyrkoherde Askims församling 2007- . Stiftsfullmäktige i Göteborgs stift, ersättare och ledamot 1992-2001. Ledningsgruppen för Svenska kyrkans Riksmöte i Göteborg 2000. Kyrkoherdeutbildning i Göteborgs stift 1992, 1994-1995, 1996-1997(Mil), 2000 och 2001. Ledamot av Göteborgs kyrkliga samfällighets sjukhuskommitté 1995- 2001. Ordförande för SKUT-rådet i Göteborgs stift 2007- . Ledamot av företrädargruppen för SKUT-råden i Sverige 2008- . Projektledare för församlingsutvecklingsprojekt i Askims församling 2007-



Johanna Andersson, född 1962


Jag räknar mig som liberal lutheran, liturgiskt sparsmakad och exegetiskt orienterad. På olika sätt har jag arbetat med frågor om människovärde och jämställdhet, både innanför och utanför Svenska kyrkan. Inom båda dessa områden har kyrkan mycket att bidra med, men också anledning till fördjupad reflektion kring sina egna förhållningssätt och grundvärderingar. Litteratur, poesi, förkunnelse, filosofi är viktiga för mig. Likaså musik och konst och allt som kan bidra till att tolka livet, utan att förenkla för mycket. Den dagliga bönen och bibelläsningen är lugna andetag som omsluter vardagen. Fritidsintressena är många och har växlat en del genom åren. Nu handlar mycket om husrenovering, jakt och trädgård. Familjen, Schubert och Rilke finns där alltid.


Teol kand 1990, fil kand 1991, prästvigd 1991, antagen till forskarutbildning religionsvetenskap 1995. Pastorsadjunkt Annedals församling 1991, komminister Angereds församling 1991, komminister/sjukhuspräst Oscar Fredriks församling 1992, Mil-utbildning unga chefer 1997, Studentpräst Chalmers 2000, anställd som jämställdhetssamordnare vid personalavdelningen Chalmers 2004. Andra uppdrag: tidigare styrelseuppdrag i kvinnojour, Kvinnliga prästers riksförbund, Vetenskapsrådet/ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap och Svenska bibelsällskapet, kaplan för teologgruppen i Göteborg, krönikör i bl GP och Metro.


Christina Eriksson, född 1959
Sedan 1998 är jag förtroendevald i & för Göteborgs stift. Just nu är i stiftsfullmäktige och som v ordf i stiftsstyrelsen. Under ca 10 år var jag v ordf/ledamot i stiftsstyrelsens ekonomiutskott. Sedan 2006 är jag ordinarie ledamot i Kyrkomötet och fn ordf i Gudstjänstutskottet. Sedan 2004 tillhör jag styrelsen för Göteborgs kyrkliga stadsmission och är sedan 2007 dess v ordf. Under åren 2006-2008 deltog jag i utredningen ”Demokrati och delaktighet”. Jag finns fn i styrelsen för Åh stiftsgård. Under åren 1991-2000 har jag varit ordf/sekreterare i föräldrakooperativ förskola resp Tyska Skolan i Göteborg. Dessa och en del andra mindre uppdrag har både stimulerat mig och vidgat min horisont vad gäller kyrka och samhälle. Församlingslivets utveckling och de många människornas delaktighet, de många människornas möten med Gud är viktigast för mig när jag tänker på kyrkans framtid. Arbetet i utsatt förort har självklart präglat mig mycket. Nätverket ”Framtiden bor hos oss” som jag var med och bildade, belyser och bearbetar redan nu den framtid som kommer oss till mötes. Detta sker genom kunskapsbildning & erfarenhetsutbyte. Under 2001-2004 fick vi EU bidrag inom växtkraft mål 4 för utbildningen ”att vara kyrka i utsatt förort”. Detta möjliggjorde en kompetenshöjning av all personal i våra församlingar. Nationella och Europeiska kontakter inom frågor som rör storstad/förort. Dessa möten bidrar till reflexion och praktik över vad det innebär att vara Kyrka i en tid när tillhörigheten inte alltid är självklar

Utbildning: Religionsvetenskaplig linje Göteborgs universitet 1984-05-07 Pastoralteologisk utbildning i Lund 1988-05-31 Prästvigd i Skara Domkyrka 1988-06-05 av Karl Gunnar Grape MiL unga chefer, MUC 5 under 1996. UGL februari 2007 Arbete: Jan 2010 kyrkoherde i nybildade Lundby församling Mars 1999 kyrkoherde i Biskopsgårdens församling Vt96-feb 99 tf kh i Masthuggs församling Dec93-vt96 km i Masthuggs församling. Juni 88-dec 93 padj & km i Annedals församling Nov 85-juni88 Stiftskonsulent Göteborgs stift


Olle Carlsson, född 1955

Jag är född i Hudiksvall 1955 och flyttade som åttaåring till Stockholm. Vid tjugo års ålder började jag studera teologi vid Uppsala universitet och prästvigdes som tjugofemåring för Stockholms stift 1980. Mina första prästår tjänstgjorde jag i Kista församling. I början av åttiotalet inledde jag ett textsamarbete med musikern Ingmar Johansson som resulterade i ett flertal musikproduktioner. I mitten av åttiotalet var jag med och introducerade den så kallade Minnesotamodellen i Sverige och 1990 började jag arbeta på Fryshuset, som den första präst som varit anställd där. Mitt liv tog en dramatisk vändning när jag 1994 tvingades söka hjälp för mitt alkoholberoende. Två år senare, 1996 anställdes jag som komminister i Katarina församling och var en av dem som initierade Allhelgonamässan. Jag har sedan dess som komminister varit drivande i att bygga upp verksamheten där. 2007 gav jag ut boken ”Kristendom för ateister” på Bonniers Förlag. 2009 kom boken ”Mitt himla liv” på samma förlag. Tillsammans med Else Blomgren har jag också skrivit boken ”Hej och välkommen till Allhelgonamässan” ( Verbum). Jag är sedan maj 2009 kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm, där både Allhelgonakyrkan och Katarina kyrka ingår. Jag arbetar målmedvetet med att förnya församlingens organisation och förena förnyelse och tradition. Jag är gift och har sex barn samt fem barnbarn.

Teol kand Uppsala universitet 1979 Prästvigd för Stockholm stift 1980 Pastorsadjunkt och kyrkoadjunkt i Kista församling 1980-1983 Komminister i Torpshammars församling 1983- 1985 Komminister i Katarina församling 1985-1987 Verksam i Alfastiftelsen 1987-1990 Präst på Fryshuset 1990-1993 Komminister i Vantörs församling 1993-1995 Komminister i Katarina församling 1995-2009 Kyrkoherde i Katarina församling 2009- ff


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,