I senaste numret av Svensk Kyrkotidning skriver förste redaktören Göran Lundstedt själv ledaren. Och ämnet han tar upp är tillgänglighet, öppettider och telefontider. Bra.
Som han skriver, finns det ingen anledning att misstro människor med anställning i Svenska Kyrkan, de ligger i och jobbar som de flesta av oss. Men nog kunde tillgängligheten vara bättre. Telefontider anpassade efter när medlemmarna har möjlighet att ringa: före jobb och skola startar, på lunchen och på sena eftermiddagen och kvällen.
Göran Lundstedt minns hur det var för 20 år sedan när det inte fanns stå stora kyrkliga kanslier i stiftsstäderna som idag och det hände att till och med en biskop själv svarade i telefon. Han kritik mot att hålla inne med telefonnummer delar jag. Särskilt svårt är det att hitta telefonnummer till dem som jobbar i kyrkostyrelsens kansli i Uppsala. Det är knappt man kan få fram e-postadresser. För de som sitter innanför Svenska Kyrkans slutna nätverk är det lättare: de kan gå till en digital adressbok med mejladresser och en hel del telefonnummer. Men vi andra medlemmar, för oss är det svårare. Göran som är präst och jobbar deltid i en församling i Sundsvall, kanske skulle kunna krångla sig till en rätt att se i kyrknätets adressbok.
Särkilt när mejladresser som regel är personliga och nästan alla medarbetare bär med sig sin telefon med eget nummer, ja då är det just dessa kontaktuppgifter man ska vara öppen med, för att öka tillgängligheten.
Att stänga växeln för allmän fikarast både förmiddag och eftermiddag och dessutom hålla lunchstängt en timme eller så är inte okey. Och den som har en mejladress som man inte svarar på borde på något lämligt sätt uppmuntras till att komma på bättre tankar.
1 kommentar:
Vi kanske får meditera över kamelen och nålsögat. Vem har ansvaret?
Skicka en kommentar