Vad vi kan klura ut tillsammans är mer än vi lyckas med i vår ensamhet. Jag hade en lärare i svenska och historia på gymnasiet som jag uppskattade mycket. Men jag köpte för den skulle inte allt han sa. När han definierade grupparbete, som konsten att lära sig hälften så mycket på dubbelt så lång tid. Då var vi oeniga.
Låt oss samla vårt gemensamma vetande. Jag vet något och med det kan jag bidra. Med sociala medier och aktiva deltagare som bidrar, så händer det grejer.
Mer om "The Wisdom of The Crowd" och mycket mer i en artikel av Johan Norberg. Jag väljer att länka till Norbergs artikel, därför att han inte döljer svagheterna i Francis Galtons gärning.
Liksom internet är en kniv, så kan teorier som Galtons användas för att skada. Och den människa som är upphov till en teori eller innovation är aldrig rakt igenom efterföljansvärd. Men hindrar det att uppskatta någon av vad hon bidrar med och får uträttat?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar