Det är roligt att titta på foton, att få se bilder som andra tar av människorna och tingen omkring dem. Bilderna berättar.
Det är rätt kul att tå egna bilder också, och få dela dem med andra. Både med vänner och människor jag ännu inte mött.
Jag är en av många som använder Instagram. Bilddelandet började för mig med Hipstagram. (Vet faktiskt inte hur den webbtjänsten mår idag. Borde kolla upp det.) Men sedan ett par år är det Instagram som jag använder allra mest.
Om ett par veckor är det min tur att vid sidan av mitt eget Instagram-konto också ta hand om ett konto som heter @svenskakyrkan Ett slags stafettkonto som startade på försommaren i år och som växlar användare varje vecka. Jag tror jag kommer att bli den tioende i raden.
Gå gärna och titta på foton från @svenskakyrkan och på mina egna bilder på @martingarlov
Läs även andra bloggares åsikter om instagram, foto, bilder
Väsentligheter bör uppmärksammas. Annat ska förbigås. Brygubben har svårt skilja det ena från det andra. Stå ut med blandningen av seriöst och trams. Eller inte. Bloggen Brygubben skrivs av mig Martin Garlöv. Kommunikation och mediebruk är mitt yrke. Kristen är min livsåskådning. Alla ni som längs livsvägen hjälpt mig med förnuft och känsla har all rätt att ta åt sig äran av det som läsaren uppskattar. Dumheterna är helt mina egna.
18 juli 2013
17 juli 2013
Vandring i spåren av broder Frans
Med fru och goda vänner vandrade jag i den helige Franciskus spår för ett par veckor sedan. Det var mycket gott.
När jag på Facebook delade några foton från vandringen i Umbrien ned mot Assisi, så hörde Anna Braw på förlaget Libris av sig. Hon är redaktör för bloggen Pilgrimslivet, som delar namn med en bok som kom ut våren 2012. Nu bad hon mig skriva något om vandringen.
Ja, det är skillnader mellan vandringen i den mer befolkade franska pilgrimsleden till Santiago de Compostella i spanska Gallicien och den här i italienska Umbrien. Tack för skillnaden. Bra på båda ställen, men olika.
Läs hela bloggposten på Pilgrimsliv
När jag på Facebook delade några foton från vandringen i Umbrien ned mot Assisi, så hörde Anna Braw på förlaget Libris av sig. Hon är redaktör för bloggen Pilgrimslivet, som delar namn med en bok som kom ut våren 2012. Nu bad hon mig skriva något om vandringen.
På Franciskusleden är det verkligen ingen trängsel. Och det är rätt skönt. Men man ska vara inställd på det. I alla fall den del av leden i Italien som vi gick var dragen genom färre samhällen än de spanska. Det betyder att det gäller att planera det här med maten för hela dagen innan man börjar för dagen. Och det går inte att räkna med att finna kaféer för att få en espresso på förmiddagen.
Ja, det är skillnader mellan vandringen i den mer befolkade franska pilgrimsleden till Santiago de Compostella i spanska Gallicien och den här i italienska Umbrien. Tack för skillnaden. Bra på båda ställen, men olika.
Läs hela bloggposten på Pilgrimsliv
16 juli 2013
Gästbloggare hos Diakonibloggen
På Diakonibloggen får jag idag berätta om bloggen Livet i Svenska Kyrkan, som också blev nätgemenskapen och Facebooksidan med samma namn. Här gästbloggar jag.
Diakonibloggen är en samlingssida på nätet för att lyfta fram, hylla, beklaga, fira och inspirera till diakonalt arbete inom Svenska Kyrkan. Det är de båda diakonerna Karin Ahlqvist och Charlotte Säll som håller i trådarna och skriver de flesta av inläggen.
Bloggen Livet i Svenska Kyrkan startade jag för att dra mig själv ur en årstid med kyla och mörker, som för några höstar sedan smittade av sig på min syn på sakernas tillstånd i den kyrka som jag är medlem i sen över femtio år. Några månader senare tog jag initiativ till nätgemenskapen Livet i Svenska Kyrkan.
Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, kyrkan, församling, församlingsliv,
Diakonibloggen är en samlingssida på nätet för att lyfta fram, hylla, beklaga, fira och inspirera till diakonalt arbete inom Svenska Kyrkan. Det är de båda diakonerna Karin Ahlqvist och Charlotte Säll som håller i trådarna och skriver de flesta av inläggen.
Bloggen Livet i Svenska Kyrkan startade jag för att dra mig själv ur en årstid med kyla och mörker, som för några höstar sedan smittade av sig på min syn på sakernas tillstånd i den kyrka som jag är medlem i sen över femtio år. Några månader senare tog jag initiativ till nätgemenskapen Livet i Svenska Kyrkan.
Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, kyrkan, församling, församlingsliv,
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)