Presstödet - har det inte överlevt sig själv?

Lämnar teven efter att ha kollat in SVT 24 som ägnade en stund åt det statliga presstödet. Nog har det väl överlevt sig själv.

Idag har presstödsutredningen lämnat sitt betänkande till kutlruminister Pagrotsky.

500 miljoner om året till svenska dagspress som är en ägarhärva där ett fåtal andratidningar är självständigt ägda.

I en tid med nya medier är en förändring nödvändig.

Det kostar mindre att göra en tidning än att dela ut den, påstås det. Stämmer det, ja då går presstödet i distributionsföretagens fickor. Här är ägarkoncentrationen än större än bland tidningarna.

Moderaten Mats Johanssson (fd chefred på SvD) satt i tevestudion. Han är en av reservanterna i presstödsutredningen, tillsammans med Birgitt Friggebod. Johansson bloggar själv om saken här. Tillsammans skrev de på DN-debatt den 10 januari.

Jag avslutade själv före jul min prenumeration på DN. När en årsprenumeration gick ut försökte jag omvandla till söndagsabonnemang. Det tog veckor innan kundtjänst överhuvud reagerade med annat än meningslösa autosvar: det kom en faktura.

Det skulle kosta mig mer med en årsprenumeration på söndagarna än att köpa lösnummer i kiosken. Ingen mängdrabatt här inte. Å andra sidan bevisar det väl disitributionens höga kostnad.

För mig blir det en söndagspromenad ned på hörnet, om jag känner behov av en DN.

Kunden gör jobbet med pennan i hand

McDonalds tycker att jag ska rita deras nya kaffemuggar och Felix bjuder mig att designa etiketten på deras ketchupflaskor. Även Heinz såg nyligen fram emot att jag skulle släppa loss på deras flaskor.

Vad kommer mera? Lacka din egen Volvo? Bokomslag? Epressens löp? SJ:s tidtabell? Anna Lindmarkers frissa?

Tidtabell för val av ärkebiskop

Tidsplan för val av ärkebiskop i Svenska kyrkan efter KG Hammar

1-20 januari I Uppsala stifts samtliga pastorat sker val av elektorer + ersättare
26 januari Samråd i Uppsala mellan alla domkapitel, stiftsstyrelser och kyrkostyrelsen.
30 januari Samråd i Gävle Folkets hus med alla röstberättigade i Uppsala stift
8 februari Provval klockan 11.00-12.00, och prel rösträkning i resp stift
14 februari Slutlig rösträkning provval av stiftsstyrelsen i Uppsala
7 mars Överklagandetid för provvalet löper ut
9, alt 10, mars Ansvarnämnden för biskopar sammanträder för behörighetsprövning.
13 mars Eventuell hearing med de behörigförklarade.
15 mars 1:a valomgång klockan 11.00-12.00, och prel rösträkning i resp stift
20 mars Slutlig rösträkning 1:a valomgången av stiftsstyrelsen i Uppsala
30 mars Ev. 2:a valomgång, klockan 11.00-12.00, och prel rösträkning i resp stift
4 april Slutlig rösträkning 2:a valomgång av stiftsstyrelsen i Uppsala
25 april Överklagandetid för ärkebiskopsvalet löper ut
16-17 maj Kyrkostyrelsen bekräftar valet och utfärdar bevis
4 juni Avskedsgudstjänst för KG Hammar
2 september Mottagande av ny ärkebiskop. (Om hon eller han inte redan är biskop blir det i stället vigning den 3 september)
19 november Ev biskopsvigning. Om det blir en av de nuvarande biskoparna som blir ärkebiskop ska det väljas en ny biskop i det stiftet och då vigs hon/han.

Svenska kyrkan lever

Igår var jag kallad till en församling i Hälsningland för att medverka i en inspirationsdag för medarbetare och förtroendevalda. Församlingen är två som blivit en vid årsskiftet och nu skulle man ta sats gemensamt inför en ny mandatperiod på fyra år.

Ett trettital människor ägnade hela sin lördag åt Svenska kyrkan bästa. Medarbetarna på en dag utöver den vanliga arbetsveckan och de förtroendevalda på fritiden vid sidan av arbete och andra uppdrag.

Känslan av att vilja kyrkan väl var den helt övervägande. Här var en grupp människor som verkligen ville göra en insats, och var och en bidrog de med sina särskilda kunskaper och erfarenheter.

De bidrog mycket aktivit i ett samtal om församlingens viktigaste uppgifter, om vad av de lokala traditionerna och vilka kännetecknen man ville ta med sig in i framtiden. Viljan att räta ut frågetecken om arbetsfördelning och ansvarsfördelning mellan styrande förtroendevalda, kyrkoherdens ledarskap och medarbetarna i deras ledarroller var påtaglig.

Svenska kyrkan lever. Och livet är minst av allt eländigt eller hopplöst. Inte i allmänhet och synnerhet inte i en av församlingarna i Hälsingland våren 2006.

Kyrkan får de biskopar och kandidater hon är värd

Valet av ny ärkebiskop i Svenska kyrkan efter KG Hammar närmar sig. På några platser i bloggosfären kommenteras dagsläget. Nu senast listningen av kvinnor som står till förfogande.

Men domprost Tuulikki i Uppsala "nobbar" (som Kyrkans Tidning beskriver saken) biskopsvalet i Uppsala.

Marta Axner har i ett par omgångar kommenterat och tyckt.

Biskop i Svenska kyrkan väljs av ombud för församlingarna (elektorer som väljs av kyrkoråden) och prästerna i det stift som valet gäller. Ledamöterna i stiftsstyrelsen och domkapitlet (som också är en styrelse för stiftet) har också rösträtt. När ärkebiskop ska väljas röstar dessutom de som sitter i den nationella kyrkostyrelsen och ledamöterna i alla tretton stiftsstyrelserna och lika många domkapitel. Det blir ett antal.

Här en länk till en pdf med sidorna om biskop och biskopsval i kyrkoordningen för Svenska kyrkan.

Man ska räkna med att det inom partierna nu snackas, rings och mejlas en del om möjliga och önskade biskopskandidater. Biskopsval har inte blivit mindre politiska på senare år, trots att kyrka och stat skildes åt för fem år sedan.

De senaste biskopsvalen i Skara, Göteborg och Strängnäs har föregåtts av alter mer upptrissade utfrågningar. Referaten från dessa utfrågningar har dock inte gett intryck av att det är de mest centrala uppgifterna och kvalifikationerna för en biskop som upptagit utfrågade och utfrågade.

I kyrkoordningen inleds kapitlet om biskopen med en punktlista över uppdraget:

En biskop ska förkunna det kristna evangeliet i ord och handling. Det är den först listade (och viktigaste?) uppgiften.

Biskopen har ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten förvaltas enligt kyrkans bekännelse och ordning. Detta mer "rent och klart" är en formulering hämtad från Svenska kyrkans bekännelseskrifter.

Biskopen ska svara för ledning och tillsyn. Och då menas ledningen av stiftets arbete och tillsynen av församlingarna, prästerna och diakonerna. Man kan gott säga att en biskop har ansvaret för den kyrkliga revisionen som ska säkra inriktning och kvalitet på det som sägs och görs i församlingarna.

En biskop ska vårda och värna kyrkans enhet. Ett nog så utmanande uppdrag i en tid av kontroversiella frågor och när både en del medlemmar i Svenska kyrkan och en del utomstående fått för sig att en kristen kyrka är en åsiktsgemenskap. Det är den inte.

Biskopen viger präster och diakoner. Innan vigningen har biskopen som ledare ansvar för rekrytering och prövning av de som säger att de skulle vilja bli präster och diakoner.

Biskopen ska kalla präster och diakoner till överläggningar. I regel hålls större präst- och diakonmöten med jämna mellanrum i stiften och biskoparna är vanligen rätt angelägna om att ta sig runt i sina stift för att möta "sina" präster och diakoner.

Utöver dessa sex punkter så finns det en del saker på olika ställen i kyrkoordningen som biskopen också ska göra och hålla sig till. T.ex. att vara med på kyrkomötet och sitta i kyrkomötets läronämnd.

Notera att biskopens uppdrag i första hand har med livet i kyrkan att göra. Det står inte i kyrkoordningen att biskopen ska göra sig bra i teve eller vara en fena på att skriva artiklar till DN Debatt.

Det grekiska ord för biskop som vi lånat in svenskan kan i grunden översättas med lagbas eller verkmästare. Det säger något viktigt om biskopens uppdrag: att leda ett arbetslag (präster och diakoner) som verkar både på en plats och ute på fältet, att se till att medarbetarna gör vad de ska med kvalitet och sköter sig mot sina beställare och kunder.

Det är inte massmediernas eller allmänhetens tillfälliga önskemål som ska styra valet och inte heller ska de som har fått förtroendet att välja behöva känna lojalitet mot en allmän opinion.

Så ska det låta

Hans Rosling är en kille med kapacitet. Med uttalanden av den här typen kommer man långt - med all rätt:

"- Den världsbild mina studenter har skapades av böckerna om Tintin. Den är alltså sedan 1962, och många studenter tycks tro att utvecklingen i världen har stått still sedan dess."'

Och grabben bloggar här

ETC fyller hedervärda 30 år

Johan Ehrenbergs ETC fyller hedervärda 30 år. Så många gånger jag har haft anledning att hänvisa tll Ehrenbergs lika provokativa som sanna beskrivning av journalistikens och journalistens villkor.

"Det finns inget journalistisktoberoende, det finns bara ett spel för gallerierna, det finns nyanser, skillnader i hur man agerar, men det stora problemet är självbedrägeriet i grunden. " säger han i Dagens Medias intervju.

ÄB talade med Maria vid återkomsten

Den fjärde söndagen i advent återkom Maria till Uppsala domkyrka. Rubriken länkar till en utskrift av ärkebiskop Hammars dialogpredikan med Anders Widoffs Mariabild som invigdes denna helg.

Ett citat: "Kan du grekiska? Du har väl hört en hel del genom åren även om du har hört mer latin? Det här ordet som är översatt med ödmjuk, det är ett ord som utanför bibeln är tecken på det sämsta av allt, samhällets underklass. Det är fullt av förakt. Men när det används i Nya testamentet är det den ödmjukhet som betyder nakenhet och öppenhet och tomhet inför Gud, tomhet som kan ta emot. Det som är ringa i världen det utväljer Gud, står det gång på gång i bibeln. Du är själva bilden för den ödmjukheten. Men du är också kvinna och hela vår historia slår emot oss."

Ärkebiskop Hammar påminner om hur den unga kyrkan valde sin egen väg också genom språket. Ord hämtades i samtiden och laddades om.

SvD intervjuar konstnären Anders Widoff med bild den 18 december 2004

Hälsa och andlighet

I fredags publicerade SvD en understreckare med rubriken Hälsospråket ska vinna själar till kyrkan. Författare är Erik Sidenvall. Han inleder medt noteringen att pingsförsamlingen i Knutby profilerar om från "svavelosande stil" till massage. Intressant.

Han noterar flera samfunds påtagliga intresse för vårdfrågor, som både yttrar sig i ett kyrkligt intresse för att driva vårdinrättningar och vårdens intresse för samverkan med kyrkorna.

Hans problematisering i den fortsatta texten är viktig. Vad är språklig nyorientering? Vad är oppurtunism och inte?

Att intresset för det hälsa inte är lätt att hantera för en kristen församling eller ett samfund är Livets Ords historia ett bevis på, som jag ser det.

Att Svenska kyrkan i år prövade hälsospråket i den offentliga kommunikationen blev uppenbart i reklamkampanjen inför kyrkovalet i september: Hälsokontroll för själen

Och det är bara några dagar sedan studieförbundet Sensus med Svenska kyrkan och svenskkyrkliga organisationer som största medlemmar sände ut pressmeddelande om sitt nya friskvårdscentrum i Malmö: Friskhuset som ska drivas som ett bolag samägt med Svenska kyrkan i Malmö

Avslutningsvis spekulerar Sidenvall i sin understreckare om att hälsospråket kanske blir vår tids religiösa lingua franca. Han avslutar med en seriös och tänkvärd invändning mot detta - som många andra nysprål: "Men minst lika sannolikt är att även hälsospråket mister sin attraktionskraft..."