Till skillnad från mer kända svenskkyrkliga bloggar och tankesmeder är hon hon inte så förutsägbar i sina bloggposter. Därför blir hon mer intressant än många andra svenskkyrkliga bloggare. Samtidigt har hon en linje i det hon skriver. Och hon ställer öppna frågor varvat med sina självständiga kommentarer.
Nyligen har hon tagit upp ett viktigt resonemang och kyrkliga begravningar. Hon beskriver väl hur ett kyrkligt digitalt (antingen-eller) regelverk riskerar att stå i vägen för människor. Hon gör saken tydlig genom att fråga sig vad skillnaden är mellan att ge en begravning till den som inte är medlem och att bjuda den som valt att stå utanför församlingen på en konsert eller ett annat evenemang i kyrkan.
Hon skriver:
Varför ska vi som är medlemmar betala för icke-medlemmars musikkonsumtion, men inte för deras eventuella begravningar? Frågan är god. Mycket god. För även om de flesta icke kyrkotillhöriga svenskar antingen själva medvetet valt bort alternativet kyrklig begravning genom att lämna Svenska Kyrkan, eller tillhör något annat samfund där de sedan också får sin begravning, så finns det alltid tillfällen, där principer inte riktigt funkar.
Läs hela hennes inlägg och känn efter själv: Vad tänker du om saken? Och varför tänker du just så?
1 kommentar:
Men detta är ju så självklart.
Jag ser mycket hellre att mina medlemspengar används till begravningar av icke-medlemmar, i de fall efterfrågan finns, än till att tillfredställa svenska folkets behov av musikunderhållning. Den sista riten är ju helig. Det konstiga är ju hur kyrkan prioriterar, eller?
Skicka en kommentar