29 november 2011

Adventskalendern 29 november: Hilmas mjuka pepparkaka

"Men oktober och november och december är så grå" heter det i den månads-kom-ihåg-visa som jag "och många med mig" sjunger på samma melodi som gäller för EU-hymnen. Gamla Luddes dänga från 1823.

Texten tycks närmast vara en översättning från språk talat på kontinenten, om än inte nödvändigtvis söder om alperna. Grå är inte november på de breddgrader jag befinner mig: mörk för det mesta, om än barmhärtigt mild just i år.

Sommaren känns rätt avlägsen, den som är gången likaväl som den som ska komma. Så återstår att liva upp sig med sommarminnen. Många av mina hör Österlen till och där på kusten ligger Skillinge. Och det var på sista sträddet norrut i lejet där har jag en fast punkt i sommarsverige. Så har det varit sedan 1963.

Kring Båtbyggarsträddet trängs de små husen och ett av dem växte Hilma upp. Hon lämnade Skillinge för ett liv i Stockholm. På somrarna återvände hon. Då blev vi några veckor eller så, sommargrannar. Och jag sa tant till henne.

Sommarfikat blev fest när tant Hilma bjöd på sin godaste mjuka pepparkaka. Det hembakta till och med på Kaffestugan Annorlunda * vid Stenshuvud, smakade massproducerat i jömförelse med det hon kom och räckte över i en vit handduk till mor, som skivade upp och bjöd mig och mina syskon.

Hilma bakade vidare, sommar efter sommar. Så fick också mina barn ett stycke kaka.

Receptet på Hilmas mjuka pepparkaka är skiljer sig lite, för inte är väl vispad grädde den vanligaste ingrediensen. Men gott-gottigott-gott blir resultatet.


Vispa ihop 3 ägg med 4 dl socker. Och tillsätt:

150 gr rört smör
2dl lättvispad grädde
2 tsk nejlikor
1 msk kanel
2 tsk ingefära
4 dl vetemjöl

Häll i en bröad form och grädda i ugnen på 45 min i 175 C.

Återstår att se om kakan lämnar formen lika perfekt gräddad och utan att fastna det minsta. Som i tant Hilmas dagar.

Så, en mjuk pepparkaka till kaffet, det är sommar för mig. Sen må det vara hur tokmörkt och smällkallt som helst omkring mig. Punkt.


* = Jag förstår av omdömen på Cafékartan att Annorlunda inte är detsamma som i min ungdom. Då vallfärdade vi dit för att äta på poäng: 1 p för småkaka, 2 p för mjuk kaka och 3 p för bulle. Någonstans vid 30-40 poäng började det ta emot även om det brukade gå att få ner ett par mjuka till.

Inga kommentarer: