Förstå nätet och molnet genom att studera klosterväsendet

När människor bjuder in mig att tala med dem om kommunikation, då har jag för vana att plocka ned en packe böcker ur min bokhylla. På plats hos mina värdar så dukar jag ett litet bokbord. Inget som intresserar alla, men alltid är det några som stannar upp i pausen för att vrida, vända och bläddra.

Min mening med böckerna är att låta de jag får möta också få möta mina källor, inspiratörer, antagonister och förebilder. Min förhoppning är att böckerna ska tala till dem som inte hörde vad jag sa. Att sidorna mellan pärmarna ska öppna upp där jag med mina brister blockerade.

En bok som fått följa med några gånger det senaste året är Rosens namn, Umberto Ecos klassiker. För mig är den en berättelse med så stora kvalitéer med flera skikt. På ett plan beskriver den väl vad ett nätverk med delad information är och vilka negativa konsekvenser det kan få att låsa in information. Inte för att låsta intranät alltid slutar med en katastrofal brand och död. Men det är alldeles för många organisationer och företag som tar onödiga risker och utsätter sig och sina medarbetare för fara, när man brister i transparens och motarbetar delandets kultur.

Systrar och bröder i ett kloster lovar egendomslöshet. Det betyder inte att klostret äger stora värden och meningen är att de som gått in i en orden har del i tillgångarna i molnet.

Det viktiga är inte att äga en bok utan att ha full access till biblioteket där den finns. Eco beskriver en tid där det var människan som fick resa långt eller mycket långt för att komma åt det ovanliga. Klostret i en orden är en nod i ett nät. När vägarna nu byggs av glasfiber eller dras genom rymder, då surfar den vetgirige längs dessa.

Eco berättar om ett kunskapssökande, om informationslager, om mänskliga relationer. Hans roman handlar om ont och gott.

När informationen flyttar till molnet är tillgång viktigare än ägande, blir delandet viktigare än samlandet.

Läs även andra bloggares åsikter om kommunikation, kloster, umberto eco, historia, nätverk

Nunnor på Omberg i tio år

Nu kan mariadöttrarna i klostret på Omberg se tillbaka på de första tio goda åren. Kvinnorna här står i en mycket gammal tradition inom kristenheten, men deras kloster är en mycket modern skapelse. Arkitekten heter Rudi de Bruin.

Mariadöttrarna är en orden som grundades inom Svenska kyrkan och nu har förgreningar inom både den evangelisk lutherska kyrkan och den romersk katolska.

Ordens grundare Gunvor Norrman (1903-1985) blev Paulina Mariadotter. 1964 etablerade sig Mariadöttrarna i Vadstena och det var klostergemenskapen här som konverterade till den romersk katolska kyrkan 1988.

Mariadöttrarna i klostret i Enköping är kvar i Svenska kyrkan.

Andra bloggar om: omberg, enköping, katolska kyrkan, mariadöttrarna, svenska kyrkan, arkitektur

Tidig kyrkobyggnad utgrävd vid Vänern

Nu i sommar har nya utgrävningar gjorts av lämningarna efter en kyrkobyggnad på Lurö i Vänern. Bengt Wadensjö som varit biskop i Svenska Kyrkan Karlstad stift är en drivande kraft bakom utgrävningarna.

Klosterruinen kallas platsen sedan länge i folkmun, men biskopen anser att det är fråga om en gårdskyrka.

Utgrävningarna av kyrkan påbörjades 1989 och man föreställer sig att den är byggd så tidigt som i mitten av 1100-talet. Men biskop Wadensjö säger till Sveriges Radio att han tror kyrkan kan vara mycket äldre, från 700-talet.

Kyrkans läge längs pilgrimsleden till Trondheim och den helige Olavs grav där gör att man kan anta att platsen haft betydelse under lång tid, även efter det att kyrkan kommit ur bruk.

En teori är att kyrkan byggts av munkar som senare flyttade till Varnhem för att bygga kloster och kyrka där. Om det fanns ett kloster på Lurö, då var det sannolikt cistercienserordens munkar som befolkade anläggningen. Samma orden som byggde kloster på order som Herrevad, Nydala, Alvastra, Roma och Örebro.

Uppdatering 11 aug I Värmlands folkblad kommer arkeologen Tony Axelsson till tals. Han säger att sommarens utgrävningar inte stöder teorin om ett kloster på Lurö. Säkerligen är det kvinnogravar man hittat vid kyrkan i år och det passar förstås inte ihop med ett munkkloster. De senaste rönen minskar inte kyrkans betydelse. En kyrka som verkar ha använts som smedja, berättar biskop Wadensjö.

Lurö förekommer i Jan Guillous bok om riddaren Arn, Vägen till Jerusalem.

Andra bloggar om: kloster, kyrka, arkeologi, Bengt Wadensjö, Lurö, pilgrimsled, pilgrimmer, orden, cistercienser, medeltiden, vänern, värmland

Moder Tyra blir abbedissa

Moder Tyra som leder det romerskkatolska klostret Mariavall på Österlen får nu ring och stav som tecken på att hon blir abbedissa. Den andra i Sverige.

Liksom en biskop har hon ringen som tecken på sitt ämbete i kyrkan och även hon väljer ett valspråk. Kommuniteten Jesu Moder Marias systraskap bildat 1957 var tidigare en del av Svenska kyrkan.

Andra bloggar om: religion, kristendom, katolska kyrkan, svenska kyrkan, abbedissa, biskop