Förstå nätet och molnet genom att studera klosterväsendet

När människor bjuder in mig att tala med dem om kommunikation, då har jag för vana att plocka ned en packe böcker ur min bokhylla. På plats hos mina värdar så dukar jag ett litet bokbord. Inget som intresserar alla, men alltid är det några som stannar upp i pausen för att vrida, vända och bläddra.

Min mening med böckerna är att låta de jag får möta också få möta mina källor, inspiratörer, antagonister och förebilder. Min förhoppning är att böckerna ska tala till dem som inte hörde vad jag sa. Att sidorna mellan pärmarna ska öppna upp där jag med mina brister blockerade.

En bok som fått följa med några gånger det senaste året är Rosens namn, Umberto Ecos klassiker. För mig är den en berättelse med så stora kvalitéer med flera skikt. På ett plan beskriver den väl vad ett nätverk med delad information är och vilka negativa konsekvenser det kan få att låsa in information. Inte för att låsta intranät alltid slutar med en katastrofal brand och död. Men det är alldeles för många organisationer och företag som tar onödiga risker och utsätter sig och sina medarbetare för fara, när man brister i transparens och motarbetar delandets kultur.

Systrar och bröder i ett kloster lovar egendomslöshet. Det betyder inte att klostret äger stora värden och meningen är att de som gått in i en orden har del i tillgångarna i molnet.

Det viktiga är inte att äga en bok utan att ha full access till biblioteket där den finns. Eco beskriver en tid där det var människan som fick resa långt eller mycket långt för att komma åt det ovanliga. Klostret i en orden är en nod i ett nät. När vägarna nu byggs av glasfiber eller dras genom rymder, då surfar den vetgirige längs dessa.

Eco berättar om ett kunskapssökande, om informationslager, om mänskliga relationer. Hans roman handlar om ont och gott.

När informationen flyttar till molnet är tillgång viktigare än ägande, blir delandet viktigare än samlandet.

Läs även andra bloggares åsikter om kommunikation, kloster, umberto eco, historia, nätverk

Nyskördat från skog och äng i webbvärlden

Sommaren framskrider och det är skördetid, både här och där. Jag nyper och plockar. Smakar och smackar.

Det spelande folkhemmet

Karl Erik Hagström är död.  Hagströms hör till Folkhemmets byggare och en omistlig faktor bakom det svenska musikundret med världsrykte. Mr Storyteller, min kamrat Matts Heijbel skriver om saken och länkar vidare. Hagströms lärde svenskar spela både dragspel och bas. Och gitarr.


Nya Ning rullades ut idag

Ett av mina ideella projekt sedan i vintras är Nätverket Livet i Svenska Kyrkan. Det bygger på communityverktyget Ning. Idag rullade nya Ning ut och jag valde att satsa på Ning Plus. Det ger flera nya funktioner och ger medlemmarna större möjligheter att anpassa sin personliga sida och bidra mer till innehållet.


Min iPhone 1G är en sprucken kärlek

Det var vännen Gustaf som lät mig köpa hans importerade första iPhone för tre år sedan. Så mycket mer oneurotiskt det digitala livet blev när jag kunde lägga P910:an i en låda och synka kalender och annat utan strul med äppeltelefonen. Den har verkligen tjänat mig väl. Men det är en sprucken kärlek och felet är helt mitt. Första sprickan i glaset kom när mobilen gled ur byxan vid ett olyckligt toabesök och dunsade i det hårda golvet. Sen krackelerade skärmen fullständigt efter en luftfärd från soffans armstöd ner i parketten. Det hela hålls samman av en sådan där platsfilm som jag borde lagt på från första början.

Intresseanmälan inlagd hos operatören Tele2, som jag helst vill behålla. Så jag hoppas, på gränsen till förväntar mig att jag får ett prisvärt erbjudande endera dagen om köp av en 4G.


En av helgens höjdare

Det blev en Stockholmsweekend mitt i bästa högsommaren. En riktig höjdare var första - men absolut inte sista - besöket på nya Fotografiska museet inrymt i stora tullhuset på Stadsgårdskajen. Stiliga lokaler och stiliga utställningar. Inte minst A Photographer’sLife med Annie Leibovitz bilder var mycket imponerande och medryckande. 





Halvtidsmamman gläder mig

Hon hör inte till de flitigaste av bloggarna jag följer, Agneta i Örebro. Men det hon skriver är både roligt och tänkvärt. Hennes Halvtidsmammans memoarer följer jag uppmärksamt.


Sommarlätt plånbok med korten i mobilen

Jag hör till de privilegierade som har roligt på jobbet. Ett lustfyllt engagemang har jag i unga Uppsalaföretaget MyClubCards. Idén är att ersätta platskorten som trängs i plånboken eller ligger och skräpar hemma med en behändig lista i mobilen. Här får gamla kort plats och några nya till. Klick, klick så visas kortet med logga, mitt namn, medlemsnummer och streckkod på skärmen. Avläsning i kassan, lika lätt som med vilken prislapp som helst. I sin smartaste variant kopplas klubbkortet ihop med erbjudanden som jag själv väljer att hämta hem. En kuponglösning väntar bakom hörnet. Skulle jag förlora mobilen, ja då finns alla mina kort kvar på MyClubCards server.


Reslust inför augusti Mälardalen runt

TIM-kortbrukare som jag är sedan år tillbaka, anmälde jag mig i våras som frivillig bloggare om nya månadskortet TIM Komplett. Bland alla 60 som anmälde sig blev jag en av de sex utvalda. Igår tjyvstartade jag med en bloggpost. Om mindre än två veckor sätter jag igång på allvar med mina bidrag till TIM-bloggen.
Det blir resor till jobb och resor för att jobba. Häng med vetja.

Järnvägsnät som internet

På bloggen En västernärkings bekännelser hittar Brygubben goda tankar om likheterna mellan järnvägen som nät och internet. Om perrongerna som ersatts av forum.

Andra bloggar om: järnväg, smalspår, internet, nätverk, brygubben

Tolkskolan inte bara ryskalektioner

DN berättar i en av söndagsbilagorna 22 april om en massa killar genom åren - och några tjejer på senare tid - som pressat sig igenom tolkskolan och blivit kompisar och efterfrågade i skilda branscher. Mest handlar det enligt artikeln om att traggla ryska glosor i expressfart och lära sig tuffa förhörsmetoder utan att tortera.

Inte skära, bara rispa! Eller?

Samma dag annonserar försvarsmakten efter lärare i dari och persiska (farsi) till just tolkskolan. Kunskaper i pashto och baluchi är meriterande. Den som har erfarenhet från livet i Iran och Afghanistan har extra stor chans att få jobb. Sen ska man vara svensk medborgare också. Sök senast 10 maj 2007 och räkna med sex månaders provanställning.

DN berättar om mer eller mindre känt näringslivsfolk och kända kulturarbetare och journalister som gått tolkskolan. När artikeln nått webben blir det en länk ungefär här >

Värnpliktsnytt om tolkskolan
Dagens Industri om näringslivstoppar som gått på tolkskolan

Andra bloggar om: tolkskolan, pashto, dari, persiska, farsi, förhörsmetoder, Dagens Industri, Dagens Nyheter

Informatören och grannen 2.0 skriver intressant om 3

Bloggen Informatören och grannen 2.0 skriver intressant om konstanter och information i nätverk. Bloggen refererar till forskaren Martin Rosvall som sätter värde på talet tre i forskning.
Följ länken i rubriken.

Kvalitativa bloggen Researcher berättar att han blivit en hubb. Det handlar om hur bloggar länkar till varandra. Några mer än andra. Särskilt Researcher. Läs här >

Andra bloggar om: nätverk, bloggande