Att mitt Rom också är andras Rom, det är inte något jag i varje stund kommer ihåg. Så låt mig bli påmind. Idag dyker jag på en för mig ny blogg My Real Rome. Det var en trevlig bekantskap.
En riktigt bra Rom-sajt är danska Annas Rom Guide och man ska inte låta sig avskräckas av det enkla utseendet.
Nyligen flanerade jag i Barcelona. Ett kort besök i den staden för 33 år sedan gjorde det till min andra vistelse i den katalonska huvudstaden. Riktigt fint är det här. Mycket att se för den som tittar uppåt, neråt och åt sidan. Jag kommer gärna tillbaka.
Ändå är Rom ohotad etta på min lista. Jag undrar vad som ska till för att ändra på den saken? Det blir nog inte så att jag kommer tillbaka till Rom i år, för jag har redan varit där två gånger: i januari och i maj. En kanonfin solig helg i januari och en annorlunda vistelse, en finfin konferens därpå.
Läs även andra bloggares åsikter om rom, kultur, resa, städer, italien, barcelona, katalonien, spanien
17 juli 2012
Auto correct: Så fel det kan bli
Självklart har det aldrig hänt mig, att jag skickat iväg ett mess eller ett mejl där autokorrigeringen bytt mina ord. Men jag tycker synd om alla andra. Det kan ju bli hur tokigt som helst. Så en sång om saken, det kan behövas.
Läs även andra bloggares åsikter om korrigering, rätta, ord, sms, mejl, ordbruk
Läs även andra bloggares åsikter om korrigering, rätta, ord, sms, mejl, ordbruk
16 juli 2012
Försvar av de heliga bilderna
14 juli 2012
Min församling på nätet
Församlingliv, liksom annat folkrörelseliv har utvecklats mest tack vare ny teknik. Bara i en mycket begränsad mening: trots allt ny teknik. Även om det finns en hel del människor som har ett motsatt perspektiv.
Framgångsrika företag lånar inte så lite av den ideella sektorn - så som den såg ut igår och så som den ser ut idag - och det är i första hand en positiv signal: Kom igen! Åter till källorna!
Starbucks inbjuder sina gäster att vara med och påverka produkter och tjänster med My Starbcucks
Det fattas i den digitala delen av t.ex. Svenska Kyrkan ett motsvarande erbjudande. Webbplatsen Svenska Kyrkan behöver förnyas, för att bli mindre enkelriktad. Eftersom alla medlemmar i Svenska Kyrkan finns kyrkobokförda, så finns förutsättningarna för att också låta medlemmarna logga in och bidra.
Som inloggade skulle de också få del av sina egna data och se sina familjemedlemmar. För i kyrkobokföringen räknar man med familjen: Har medlemmarna barn, ja då finns en anteckning om vilka de är. Och barn och ungdomar som är medlemmar, har en koppling till sina föräldrar även om dessa inte är medlemmar.
Den viktigaste digitala kopplingen i Svenska Kyrkan är den som har lokal förankring. Så därför skulle Svenska Kyrkans webbplats vinna så mycket på att publicera artiklar från församlingarnas webbsidor.
Nästa år är det kyrkoval i Svenska Kyrkan. Alla medlemmar från 16 år och uppåt får brev med röstkort. Det är bra. Brev är bra. Men ett brev var fjärde år räcker inte. Som tur var, så har fler än hälften av medlemmarna personlig kontakt med sin egen församling eller någon annan - varje år.
Pappersbrev oftare, det kan bli för lite pang för pengarna. Men att öppna upp digitalt och aktivt börja samla in e-postadresser. Och använda dem.
Ett arbete med att förenkla och förbättra systemet för kyrkobokföringen har kommit en god bit på väg. Det kallas Kyrksam. Blir det använt av församlingarna, då kommer det kunna leda till en större kyrksamhet. Det kulle kunna bidra till att skapa relationer mellan medlem och församling, där de saknas. Och till att stärka relationer som redan finns.
Församlingar som aktivt söker involvera medlemmarna mer använder Facebook. Bäst går det för dem som inte nöjer sig med en Facebook-sida, utan lägger till en eller ett par Facebook-grupper.
Kyrkovalen har i decennier alldeles för mycket blivit de politiska partiernas angelägenhet. I takt med att partiernas betydelse och förmåga minskar i Svenska Kyrkan, så behöver församlingsledningen, dess medarbetare ta flera steg framåt.
Många hundra församlingar har anställda medarbetare som är informatörer (vad de nu har för olika titlar). Vad kan vara viktigare uppgift för dem 2013 än att jobba med Kyrkovalet, som ger möjlighet att kommunicera med så många medlemmar?
Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, starbucks, kyrkobokföring, delaktighet, församling
Framgångsrika företag lånar inte så lite av den ideella sektorn - så som den såg ut igår och så som den ser ut idag - och det är i första hand en positiv signal: Kom igen! Åter till källorna!
Starbucks inbjuder sina gäster att vara med och påverka produkter och tjänster med My Starbcucks
Det fattas i den digitala delen av t.ex. Svenska Kyrkan ett motsvarande erbjudande. Webbplatsen Svenska Kyrkan behöver förnyas, för att bli mindre enkelriktad. Eftersom alla medlemmar i Svenska Kyrkan finns kyrkobokförda, så finns förutsättningarna för att också låta medlemmarna logga in och bidra.
Som inloggade skulle de också få del av sina egna data och se sina familjemedlemmar. För i kyrkobokföringen räknar man med familjen: Har medlemmarna barn, ja då finns en anteckning om vilka de är. Och barn och ungdomar som är medlemmar, har en koppling till sina föräldrar även om dessa inte är medlemmar.
Den viktigaste digitala kopplingen i Svenska Kyrkan är den som har lokal förankring. Så därför skulle Svenska Kyrkans webbplats vinna så mycket på att publicera artiklar från församlingarnas webbsidor.
Nästa år är det kyrkoval i Svenska Kyrkan. Alla medlemmar från 16 år och uppåt får brev med röstkort. Det är bra. Brev är bra. Men ett brev var fjärde år räcker inte. Som tur var, så har fler än hälften av medlemmarna personlig kontakt med sin egen församling eller någon annan - varje år.
Pappersbrev oftare, det kan bli för lite pang för pengarna. Men att öppna upp digitalt och aktivt börja samla in e-postadresser. Och använda dem.
Ett arbete med att förenkla och förbättra systemet för kyrkobokföringen har kommit en god bit på väg. Det kallas Kyrksam. Blir det använt av församlingarna, då kommer det kunna leda till en större kyrksamhet. Det kulle kunna bidra till att skapa relationer mellan medlem och församling, där de saknas. Och till att stärka relationer som redan finns.
Församlingar som aktivt söker involvera medlemmarna mer använder Facebook. Bäst går det för dem som inte nöjer sig med en Facebook-sida, utan lägger till en eller ett par Facebook-grupper.
Kyrkovalen har i decennier alldeles för mycket blivit de politiska partiernas angelägenhet. I takt med att partiernas betydelse och förmåga minskar i Svenska Kyrkan, så behöver församlingsledningen, dess medarbetare ta flera steg framåt.
Många hundra församlingar har anställda medarbetare som är informatörer (vad de nu har för olika titlar). Vad kan vara viktigare uppgift för dem 2013 än att jobba med Kyrkovalet, som ger möjlighet att kommunicera med så många medlemmar?
Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, starbucks, kyrkobokföring, delaktighet, församling
Krusbärsfestival
Eller så blir jag bara en en nyfiken besökare. Det är inte mång steg till festivalområdet från Röda Huset.
Läs även andra bloggares åsikter om festival, österlen, krusbär, skillinge, sommarsverige
22 juni 2012
Läser och funderar över sakernas tillstånd
Varför publicerar sig tre präster och två biskopar i Svenska Kyrkan i DN just på midsommarafton, för att debattera omskärelse contra svenska seder och bruk? Kommer deras kritik av enhetssamhället att leda till att de tar del i arbetet på en förnyelse av kyrkan de är ledare i? Kommer de att läsa vad en annan präst skrev på sin blogg igår, om vikten av att kyrkfolk tar saken i egna händer för att förnya kyrkan inifrån?
Prästerna och biskoparna i DN tar upp en angelägen fråga, men har de inga medierådgivare eller har de, fast lyssnar inte på dem? Midsommarhelgen är mediedöd. Svenska Kyrkans egen veckotidning tackade för sig igår klockan tre på eftermiddagen. Ingen uppföljning förrän om fyra dagar. Inget Studio 1 i Sveriges Radio i eftermiddag. Kopplingen till midsommarfirandet är sökt och lika lite funktionell som en publicering på julafton.
Och är DNs debattsida verkligen rätt forum? Är det inte först i församlingssammanhanget de svåra och viktiga frågorna behöver ges mer plats? Och med ett tilltal till kyrkans egna medarbetare - varför inte i Svenska Kyrkans egen veckotidning? Och varför inte på Svenska Kyrkans egen webbplats?
Den bloggande prästen Hans Engdahl önskar sig sin kyrka mer framåtblickande och befriad från traditionalismens börda. Till traditionalismen börda hör namnet på den kyrka som både de fyra, han och jag är en del av. För trovärdhetens, tydlighetens och respektens skull är det hög tid att byta till Evangeliska Lutherska Kyrkan. Det är min åsikt. Motstånd till namnbytet finner alla sina argument i det förgångna. Och där hör de hemma.
Till det förgångna hör också synen på Svenska Kyrkan som en enhetskyrka i den mening att den består bara av dem som tycker lika i alla dagsaktuella frågor. Rätten att vara annorlunda borde väl praktiseras först och främst i gudstjänsten och i församlingslivet?
Vad Svenska Kyrkan nu behöver mycket mer av är internationellt utbyte med troende över hela världen. Vänkontakter mellan församlingar, liksom mellan stift, på ett sätt som omfattar många unga människor och många i alla åldrar som inte är diakoner, präster eller andra som har anställning. Bilderna av "de andra" kristna som inte är som vi, begränsar.
Själv är jag tacksam för de möjligheter som jag fått att på mindre än ett år få möta den lutheranska minoriteten i Polen, anglikaner i Wales och en bukett av kristna från olika grenar på kyrkoträdet vid en konferens i Rom om bruket av nya medier trons tjänst. Att få ta emot polska och walesiska vänner i vårt hem har också var it betydelsefullt. Att få ställa frågor, att anstränga sig för att svara begripligt, att dela oro och glädjeämnen. Att få perspektiv på "i-landsproblemen". Att påminnas om det väsentliga. Allt detta blir så mycket mer framkomligt och - tycker jag - enklare i mötet som sträcker sig utanför det begränsat svenskkyrkliga. Till och med tacksamheten över det som är min egen kyrkas riktiga kvalitéer blir så mycket större genom dessa möten.
Läs även andra bloggares åsikter om kyrkan, svenska kyrkan, mänskliga rättigheter, traditioner
Tillägg 25 juni 2012: Jag läser vad Sofia Jönsson skriver på sin blogg om debattartikeln i DN. Och Svenska Kyrkans Tidning har under förmiddagen refererat till DN-debatt.
Prästerna och biskoparna i DN tar upp en angelägen fråga, men har de inga medierådgivare eller har de, fast lyssnar inte på dem? Midsommarhelgen är mediedöd. Svenska Kyrkans egen veckotidning tackade för sig igår klockan tre på eftermiddagen. Ingen uppföljning förrän om fyra dagar. Inget Studio 1 i Sveriges Radio i eftermiddag. Kopplingen till midsommarfirandet är sökt och lika lite funktionell som en publicering på julafton.
Och är DNs debattsida verkligen rätt forum? Är det inte först i församlingssammanhanget de svåra och viktiga frågorna behöver ges mer plats? Och med ett tilltal till kyrkans egna medarbetare - varför inte i Svenska Kyrkans egen veckotidning? Och varför inte på Svenska Kyrkans egen webbplats?
Den bloggande prästen Hans Engdahl önskar sig sin kyrka mer framåtblickande och befriad från traditionalismens börda. Till traditionalismen börda hör namnet på den kyrka som både de fyra, han och jag är en del av. För trovärdhetens, tydlighetens och respektens skull är det hög tid att byta till Evangeliska Lutherska Kyrkan. Det är min åsikt. Motstånd till namnbytet finner alla sina argument i det förgångna. Och där hör de hemma.
Till det förgångna hör också synen på Svenska Kyrkan som en enhetskyrka i den mening att den består bara av dem som tycker lika i alla dagsaktuella frågor. Rätten att vara annorlunda borde väl praktiseras först och främst i gudstjänsten och i församlingslivet?
Vad Svenska Kyrkan nu behöver mycket mer av är internationellt utbyte med troende över hela världen. Vänkontakter mellan församlingar, liksom mellan stift, på ett sätt som omfattar många unga människor och många i alla åldrar som inte är diakoner, präster eller andra som har anställning. Bilderna av "de andra" kristna som inte är som vi, begränsar.
Själv är jag tacksam för de möjligheter som jag fått att på mindre än ett år få möta den lutheranska minoriteten i Polen, anglikaner i Wales och en bukett av kristna från olika grenar på kyrkoträdet vid en konferens i Rom om bruket av nya medier trons tjänst. Att få ta emot polska och walesiska vänner i vårt hem har också var it betydelsefullt. Att få ställa frågor, att anstränga sig för att svara begripligt, att dela oro och glädjeämnen. Att få perspektiv på "i-landsproblemen". Att påminnas om det väsentliga. Allt detta blir så mycket mer framkomligt och - tycker jag - enklare i mötet som sträcker sig utanför det begränsat svenskkyrkliga. Till och med tacksamheten över det som är min egen kyrkas riktiga kvalitéer blir så mycket större genom dessa möten.
Läs även andra bloggares åsikter om kyrkan, svenska kyrkan, mänskliga rättigheter, traditioner
Tillägg 25 juni 2012: Jag läser vad Sofia Jönsson skriver på sin blogg om debattartikeln i DN. Och Svenska Kyrkans Tidning har under förmiddagen refererat till DN-debatt.
18 juni 2012
Borrby bokby
Borrby på Österlen, nära landsdelens hjärta om invånarna själva får ha en talan, är en ort med historia. Människor har bott på platsen i tusentals år. Sedan början av 1100-talet har de haft en egen kyrka här. Och intill kyrkan finns Sisselas (eller Cecilias) källa. En kvalificerad gissning är att källan betraktats som helig långt före kristen tid.
Den heliga Sisselas existens kan inte bevisas. Och vad som är saga och sägen i berättelsen om hennes friare kung Borre, ja det är svårt att reda ut.
Så mycket enklare är det då med saken att Borrby idag är en Bokby. Med egen Facebook-sida och app. Och en massa böcker, förstås.
Läs även andra bloggares åsikter om böcker, bok, borrby, kultur, historia, kyrka, källa
Den heliga Sisselas existens kan inte bevisas. Och vad som är saga och sägen i berättelsen om hennes friare kung Borre, ja det är svårt att reda ut.Så mycket enklare är det då med saken att Borrby idag är en Bokby. Med egen Facebook-sida och app. Och en massa böcker, förstås.
Läs även andra bloggares åsikter om böcker, bok, borrby, kultur, historia, kyrka, källa
22 maj 2012
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)