När penningen styr

I gammal tid fick prästerna sin lön från den avkastning kyrkans fasta egendomar gav. Så var det i Svenska kyrkan, som i många andra kyrkor.

Genom prästlönereformen 1910 samlades kyrklig jord för att avkastningen skulle ge lön till präster och kyrkomusiker. Blev det överskott gick pengarna in i kyrkofonden. Sedan 1982 finns inget direkt samband mellan tillgångarna och lönerna. 1972 överfördes förvaltningen av kyrkans skog från församlingarna till stiften. Egendomsnämnder i varje stift har från 1995 hand om förvalningen av fastigheterna - både jord och skog - och fonder bildade av avkastningen åt församlingarna.

Prästlönetillgångarna är en slags stiftelser och minst hälften av avkastningen går tillbaka till församlingarna som är delägare. Resten används för utjämning mellan rika och fattiga församlingar i Svenska kyrkan. Utan reformen 1910 hade inte Svenska kyrkans indelning med många ofta små församlingar bevarats så länge.

Själva skötseln av jord och skog sköter stiften oftast var för sig, även om några samarbetar. I Västerås stift har man försökt lägga verksamheten i ett aktiebolag. Men stiftets beslut har upphävts av högre instans.

När kyrkan skildes från staten 2000 ingick en tidsbegränsad skattebefrielse fram till 2009 för prästlönetillgångarna.

Igår tog kyrkostyrelsen arbetsutskott emot en utredning som föreslår en nationell samordning av det förvaltade kapitalet.

Förslaget ska remissas och det kommer garanterat att bli många invändningar mot att befria stiften från sina nuvarande uppgifter. Redan i höst ska frågan upp i kyrkomötet.

Ett utomstående skattehot mer än Svenska kyrkans egna proaktiva överväganden ser ut att bli motorn i processen. Det är för ofta dramaturgin i Svenska kyrkan. Det ideologiska får en begränsad styrande inverkan.

Artikeln i Kyrkans Tidning som är Svenska kyrkans veckotidning

Andra bloggar om: svenska kyrkan, ekonomi, ägande, stift, kyrkostyrelsen, prästlöner

Öppna kyrkan mer för unga

Forskarna Mia Lövheim och Anders Sjöborg presenterar en ny undersökning om aktiva unga i Svenska kyrkan. Nästa vecka, måndag 12 februari medverkar de i ett seminarium på Kulturhuset i Stockholm. Idag skriver Svenska kyrkans veckotidning, Kyrkans Tidning om deras rön.

1 av 5 aktiva ungdomar i Svenska kyrkan kommer från familjer som är engagerade i kyrkan. Den viktigaste rekryteringen sker genom konfirmationsundervisningen.

Men undersökningen visar att konfirmanderna och ungdomsgrupperna lever sitt eget liv i kyrkan. De har sina egna grupper och gudstjänster och finns inte med i annat församlingsliv eller söndagsgudstjänster.

Artikeln i Kyrkans Tidning


Andra bloggar om: ungdomar, svenska kyrkan, forskning, Mia Lövheim, Anders Sjöborg

Brygubben brydd: Den riktiga prinsessan eller ej?

Först trodde jag att det var som Beta Alfa skrev att Karonlina Lassbo själv fått spel över att hennes bloggtjänst inte gjorde det hon ville. Men när jag läser vad som ska vara Glamourprinsessans egna kommenter till egna inlägg, ja då blir jag tveksam. Att någon annan är där och skriver i hennes namn borde väl vara en möjlighet.

Som Jinge skriver riskerar hon nog annonsörer pga det dåliga språket - eller nyspråket - som pga att bloggen inte uppdateras.

Ger intervjun med Karolina i SvD från 24 januari någon förklaring?

Eller redan i den här artikeln från 26 september förra året?

Andra bloggar om: karolina lassbo, bloggosfären, bloggande, glamourprinsessan

Håller med Elmberg: Ulf Samuelsson i Jakarta är en schysst kille

Björn Elmbrant gjorde nu på eftermiddagen "vågen" för ambassadsekreteraren Ulf Samuelsson som öppnat sitt hem för de som drabbats av översvämningarna i Jakarta. Jag håller med.

I morgonens nyhetssändningar i SR intervjuades Samuelsson. Ljudfilen på SR Ekots webbplats

Elmbrant menar att Samuelsson ger altruismen ett ansikte. Det så ut. Bra.

I maj förra året citerades samme Samuelsson av SvT efter jordskalvet i Indonesien, som var det värsta som hänt efter Tsunamin annandagen 2004. Tusentals människor dog då.

Andra bloggar om: ulf samuelsson, jakarta, altruism, etik, moral, björn elmbrant,

Olika slags präster

Folkbladet i Norrköping är en av de tidningar som publicerar en intervju med skådespelaren Gunnel Fred, med anledning av pjäsen Helgonlegender som går upp på Dramaten.

Pjäsen är skriven av Majgull Axelsson och beskrivs som en uppgörelse med folkhemmet och arbetarrörelsen. En ung präst i pjäsen säger till sin far politikern:

"Förr var det vi som representerade överheten, nu är det ni", säger den unga kvinnliga prästen till sin far, politikern. I pjäsens program talar Majgull Axelsson om "en sorgesång över folkhemmet och den gamla socialdemokratin".

Pjäsen tar sin början vid tiden för mordet på Olof Palme. Majgull Axelsson jämför socialdemokratin med Svenska kyrkan - båda dras med tomma samlingslokaler ute i landet och en svikande åhörarskara.

Politiske chefredaktören Helle Klein har flera gånger också hon jämfört kyrkan med arbetarrörelsen. Några gånger har hon beskrivit likheten - mer drastistikt än Axelsson - som döende. Och hon kan dem båda.

Det är bestämt fruktbart i en kritisk diskussion att tala om ledande politiker som ett prästerskap. Den som ställer sig i tjänst hos ett system blir en företrädare. Han eller hon kan inte komma ifrån att vara representant. Och det finns ett personligt moraliskt ansvar som ingen kan springa ifrån med mindre än ett avsked.

Det finns ett annat prästerskap som också behöver ställas till svars. Det är journalisterna. Bilden av kyrkor och kyrkornas präster som fördömande är med några enstaka undantag förlegad. Men jag tycker det finns ett statistiskt fog för att säga att stora grupper av journalister är vår tids moralister, men utan moral.

Dreven går varje vecka och de tidningar som lever på lösnummer skriver så mycket skit att man väl måste plocka ned alla speglar inne i tidningshusen. För vilka av dem som jobbar där kan må bra av att se sina spegelbilder.

Olle Svenning medverkade i SR P1 Godmorgon Världen söndag 4 februari. Han tog avstånd från egna tidningen Aftonbladets jakt på Lars Danielsson och förstasida och löpet som kallade Danielsson för lögnare. Sa han. Men Olle, upp till bevis. Använd ditt utrymme på ledarsidan för att säga emot.

Förra våren lade forskaren och teologen Susanne Wigorts Yngvesson fram en avhandling om yrkesetik för journalister. Den utmanande frågan till varje journalist är inte vad hon bör göra, utan hur hon bör vara, påstod hon och presenterar åtta punkter för en hållbar yrkesetik för journalister:

1. Att ha en välgrundad livsåskådning.
2. Att arbeta för sanning, hänsyn och rättvisa.
3. Att låta yrkesmoralen harmoniera med den personliga moralen.
4. Att eftersträva goda egenskaper och goda handlingar.
5. Att respektera människors värde och integritet.
6. Att tjäna sina medmänniskor på ett godtagbart sätt.
7. Att erkänna brister och vara öppen för försoning.
8. Att eftersträva mångfald i tolkning och uttryckssätt.

Ett pressmeddelande om hennes avhandling här.

Majgull Axelssons pjäs tas upp i SR P1 Vågen idag måndag 5 februari där temat är bilden av Palme.

Andra bloggar om: politik, präster, media, journalistik, moral, etik, journalistermajgull axelsson, gunnel fred, olle svenning, helle klein

Svenska kyrkan kan bli mer demokratisk

När Svenska kyrkan skildes från staten 2000 ersattes kyrkolagen av en lag om Svenska kyrkan och kyrkans egna regler i det som kallas kyrkoordningen.

Till största del av kyrkoordningen en konvertering av kyrkolagen och därmed mer ett testamente över ett svunnet 1900-tal än ett regelverk anpassat för 2000-talet. Men man får mer än annat ha överseende med de kyrkopolitiker som då tyckte de gjorde det bästa av situationen.

Sedan några år arbetar en nationell utredning inom Svenska kyrkan med demokrati och delaktighet. Just nu och fram till 9 mars är ett delbetänkande från utredningen på remiss. Man ber om svar från församlingar och alla som vill kan yttra sig.

Det behövs reformer. Svenska kyrkans tre nivåer: församlingarna lokalt, stiften regionalt och den nationella nivån med kyrkomöte och kyrkostyrelse håller på att glida ifrån varandra. När kontakterna förloras spär det på splittringen inom kyrkan. Det blir mycket svårt att förankra viktiga beslut, så istället hanterar beslutsorganen som borde ha makt och ta ansvar mer perifiera frågor. När det verkligen gäller går man andra vägar. Ingen skada sked om besluten går i rätt riktning, men om inte.... Ja, det är en principsak att få demokratin att fungera och bli respekterad.

Utredningens majoritet föreslår en spärr för småpartier till kyrkomötet som är Svenska kyrkans årsmöte på riksnivå. Ett förslag som gynnar de stora partierna som varit med länge och minskar chansen för kyrkans medlemmar att fullt ut få valuta för sitt röstande. Att det finns en spärr till riksdagen är ett svagt argument.

Hade inte Sverigedemokraterna kommit in i kyrkomötet hade nog inte spärrförslaget tagits fram. Ett mycket bättre sätt att se till att kyrkomötet blir representativt är att ledamöterna väljs stiftsvis.

Utredningen föreslår att församlingarna ska utse ledamöter i det fullmäktige som bestämmer mest när församlingar går ihop i en samfällighet med gemensam ekonomi och samlat arbetsgivaransvar. Det är bra. Med den ordning som testats i två val efter 2000 finns inga garantier för att en enda ledamot i ett samfällt fullmäktige vet vad församlingarna vill och behöver.

Utredningen borde också föreslagit att ledamöter i stiftens fullmäktige skulle väljas församlingsvis. Men det gör man inte. Direktval till stiften gynnar inte medlemmarnas delaktighet. Och när stiftsledningarna tar beslut om ekonomiskt stöd eller ej till församlingar som behöver hjälp saknas kopplingen mellan de två nivåerna. När församlingsgränser ska ändras och församlingar slås ihop - det beslutas på stiftsnivå - då blir det uppenbart vilken nackdel det är med bristen på samband.

Läs om utredningen och hitta hela betänkandet på Svenska kyrkans webbplats

Svenska kyrkans veckotidning heter Kyrkans Tidning och presenterade utredningens delbetänkande i december. Läs här

Andra bloggar om: svenska kyrkan, kyrkoval

Dagens namnsdagsbarn: Ansgar

4 februari är dagens namn Ansgar. En en svensk kalender. En känd Ansgar i Norden är S:t Ansgar "Nordens apostel". Länken i rubriken leder vidare till en artikel om Ansgar. Den 4 februari är hans dödsdag och dödåret 865. Traditionen är delad, för även den 3 februari är känd som Ansgars dödsdag.

Ansgar var 29 år gammal och munk i ett kloster som låg i nuvarande Westfalen i västra delen av Tyskland. Då skickas han norrut och kommer med ett frisistikt fartyg till handelsstaden Birka i Mälaren om hösten. Hans reskamrat hette Vitmar.

Det område som Ansgar reste från 829 tillhörde det stora frankerriket som skapats under Karl den store och nu leddes av kesjar Ludvig, som kallades den fromme. På sin första resa till Norden stannade Ansgar troligen till våren 831. Möjligen kunde en första kyrka invigas och tas i bruk 830.

Sin andra resa norrut gjorde Ansgar 852 eller 853. Och kunde då konstatera att det inte var så mycket kvar av hans missionarbete två decennier tidigare. Från den andra resan tror man sig veta vem som blev den förste prästen i Birka. Han hette Erimbert och var son till Gautbert, i sin tur son till Ansgars gamle ärkebiskop Ebo av Rheims.

Angar ägnade under sin tid inte bara det blivande Sverige uppmärksamhet utan verkade också för kristnadet av Danmark. Till Danmark reste han första gången 826.

Han blev ärkebiskop hemma i Hamburg redan 831, alltså 30 år ung. När Hamburg blev en kyrkoprovins med Bremen blev Ansgar ärkebiskop över det nya stiftet också tio år senare.
Det är hans efterträdare Rimbert som skrev hans biografi.

Ansgar hör inte till Sveriges mest populära helgon. Kyrkorna som fått hans namn är inte mång. En finns i Uppsala. Den är så mycket livaktigare.

I kryptan under Lunds domkyrka finns en av de få kända relikerna av S:t Ansgar. En annan i den katolska kyrkan S:t Eugenia i Stochholm från 1982. Det ska ha funnits en i Uppsala domkyrka också, omnämnd 1344.

Webbplats för S:t Ansgar, kyrka och stiftelse med studenthem i Uppsala

Källor: Ansgar, Sveriges apostel av Yngve Brilioth, 1930 och En svensk helgonkrönika av C H Martling, 2001

Andra bloggar om: ansgar, helgon, kristendom, svenska kyrkan, katolska kyrkan, namnsdagar, birka, reliker, Uppsala domkyrka, Lunds domkyrka

Bildt lovar komma

Calle Bildt - en utrikesminister med (minst?) två bloggar - lovar komma till Sveriges blivande ambassad i cyberrymden. Rätt attityd till Olle Wästbergs initiativ. Mycket PR för pengarna. Minst sagt. Researcher har redan gett sina positiva kommentarer. Detta var Brygubbens.

Hos Researcher finns tillräckligt många länkar för att bekräfta att Wästberg gjort sitt jobb. Ett exempel här från bloggosfären.

Och att Bildt fattat poängen och säkert inte låter sig störas av att jämnåriga moderutter inte fattar galoppen.

Redigering 3 februari 13:51: Lagad länk. Rättat Stavfel. Tack Per Westberg för uppmärksamheten.

Andra bloggar om: politik, diplomati, carl bildt, regeringen, olle wästberg, second life, ambassad