Netbook är är ett generiskt varumärke, liksom vaselin, postit, fresbee och frigolit. Det får företagsjuristerna på Psion faktiskt tugga i sig. Att komma nu och bråka om att netbook används för att beteckna de mindre modellerna av bärbara datorer blir rätt larvigt. Särskilt när man hänvisar till en produkt som sålde dåligt.
Andra bloggar om: brand, branding, varumärke, juridik, marknadsföring, netbook, bärbart, pc, datorer, it, språk
Väsentligheter bör uppmärksammas. Annat ska förbigås. Brygubben har svårt skilja det ena från det andra. Stå ut med blandningen av seriöst och trams. Eller inte. Bloggen Brygubben skrivs av mig Martin Garlöv. Kommunikation och mediebruk är mitt yrke. Kristen är min livsåskådning. Alla ni som längs livsvägen hjälpt mig med förnuft och känsla har all rätt att ta åt sig äran av det som läsaren uppskattar. Dumheterna är helt mina egna.
19 januari 2009
Kärleksdirektör satsar på bara människor

Brygubben läser i Dagens Media att kärleksdirektören och tillika marknadschefen för Match.com vandrar vidare och bildar byrån Only People.
Med mottot Just Google It och visionen att redan nästa år vara Sveriges Trevligaste Byrå, så kommer Helena med vänner att nå längre än de flesta. Lycka till!
Andra bloggar om: marknadsföring, byrå, google, ehnbom, brygubben, match.com
SvT granskar Svenska Kyrkan
På onsdag 21 januari planerar SvT Rapport att sända ett inslag som bygger på en enkät till präster i Svenska Kyrkan om hur de personligen ställer sig till att viga par av samma kön.
Nyhetsredaktionens idé är säkert att uppmärksamma den aktuella frågan om en ändring i lagstiftningen om äktenskap och vilka konsekvenser förändringarna får för Svenska Kyrkan.
Varken Svenska Kyrkan eller något annat samfund kan innan riksdagsbehandlingen är klar och lagen ändrats ta ställning till om man vill behålla vigselrätten eller ej. Däremot bör man förstås inom varje kyrka vara så förberedd som det bara går, för att sedan kunna fatta mest lämpliga och hållbara beslut.
En nyordning kan bli att Kammarkollegiet som statens företrädare delar ut vigselrätt till enskilda personer. Och det är en skillnad från dagens ordning.
Förslag om nya vigselordningar har nyligen skickats från kyrkostyrelsen i Svenska Kyrkan på remiss till den tretton stiften. Det finns ett förslag till vigselordning för par av samma kön, som ersättning för ordningen för välsignelse för partnerskap i remissen. Kvar finns den ordning för vigsel som står i Svenska Kyrkans handbok. Och den gäller för par av olika kön, tills dess andra beslut i kyrkomötet träder i kraft.
För den enskilde kan det både bli fråga om en rätt att viga människor så att de i lagens mening blir gifta. Den rättigheten skulle kunna bli förknippad med en vigselskyldighet. Det är i så fall en nyordning.
Rapport planerar för att intervjua två av Svenska Kyrkans biskopar, ärkebiskop Anders och biskop Antje i Lunds stift.
Alla borgliga och de flesta kyrkliga vigslar är juridiskt bindande i Sverige. Tillstånd att förrätta borglig vigsel ges av länsstyrelserna. En och annan riksdagsledamot har säkert ett sådan tillstånd. Alla skulle säkert kunna få det.
Eftersom ändring av lag om äktenskap närmast är en riksdagsfråga, så skulle man kunna tänka sig att Rapport-redaktionen riktat sin enkät till riksdagsledamöterna och frågat dem motsvarande fråga som man nu ställt till präster i ett av landets trossamfund.
Svenska Kyrkan har ett kyrkomöte som samlas i höst. Där kommer frågor om vigselrätt och vigselordningar att behandlas i september och beslutats i oktober. I årets kyrkoval är det sannolikt att mer än ett allmänpolitiskt parti kommer att göra sak av äktenskapet, eftersom man vet att det drar till sig uppmärksamhet och engagemang.
Men hur ska samma partier samtidigt lyckas nå fram med budskapet att valresultatet inte har med årets kyrkomöte att göra? De som samlas i höst är valda 2005. De som väljs i år samlas först 2010. Några kanske tycker det vore bättre om det är det nya kyrkomötet 2010 som ska fatta de avgörande besluten? Det återstår att se.
Senast 15 april 2009 ska stiften i Svenska Kyrkan komma in med sina remissvar till kyrkostyrelsen. Det kommer säkert att finnas många olika kommentarer där och flera alternativa förslag om vigselrätt, kyrkoordningsfrågor, gudstjänstordningar och hur kyrkan ska förhålla sig till prästernas enskilda frihet, rättigheter och skyldigheter.
Andra bloggar om: media, rapport, äktenskap, svenska kyrkan, politik, riksdagen, vigselförrättare
Nyhetsredaktionens idé är säkert att uppmärksamma den aktuella frågan om en ändring i lagstiftningen om äktenskap och vilka konsekvenser förändringarna får för Svenska Kyrkan.
Varken Svenska Kyrkan eller något annat samfund kan innan riksdagsbehandlingen är klar och lagen ändrats ta ställning till om man vill behålla vigselrätten eller ej. Däremot bör man förstås inom varje kyrka vara så förberedd som det bara går, för att sedan kunna fatta mest lämpliga och hållbara beslut.
En nyordning kan bli att Kammarkollegiet som statens företrädare delar ut vigselrätt till enskilda personer. Och det är en skillnad från dagens ordning.
Förslag om nya vigselordningar har nyligen skickats från kyrkostyrelsen i Svenska Kyrkan på remiss till den tretton stiften. Det finns ett förslag till vigselordning för par av samma kön, som ersättning för ordningen för välsignelse för partnerskap i remissen. Kvar finns den ordning för vigsel som står i Svenska Kyrkans handbok. Och den gäller för par av olika kön, tills dess andra beslut i kyrkomötet träder i kraft.
För den enskilde kan det både bli fråga om en rätt att viga människor så att de i lagens mening blir gifta. Den rättigheten skulle kunna bli förknippad med en vigselskyldighet. Det är i så fall en nyordning.
Rapport planerar för att intervjua två av Svenska Kyrkans biskopar, ärkebiskop Anders och biskop Antje i Lunds stift.
Alla borgliga och de flesta kyrkliga vigslar är juridiskt bindande i Sverige. Tillstånd att förrätta borglig vigsel ges av länsstyrelserna. En och annan riksdagsledamot har säkert ett sådan tillstånd. Alla skulle säkert kunna få det.
Eftersom ändring av lag om äktenskap närmast är en riksdagsfråga, så skulle man kunna tänka sig att Rapport-redaktionen riktat sin enkät till riksdagsledamöterna och frågat dem motsvarande fråga som man nu ställt till präster i ett av landets trossamfund.
Svenska Kyrkan har ett kyrkomöte som samlas i höst. Där kommer frågor om vigselrätt och vigselordningar att behandlas i september och beslutats i oktober. I årets kyrkoval är det sannolikt att mer än ett allmänpolitiskt parti kommer att göra sak av äktenskapet, eftersom man vet att det drar till sig uppmärksamhet och engagemang.
Men hur ska samma partier samtidigt lyckas nå fram med budskapet att valresultatet inte har med årets kyrkomöte att göra? De som samlas i höst är valda 2005. De som väljs i år samlas först 2010. Några kanske tycker det vore bättre om det är det nya kyrkomötet 2010 som ska fatta de avgörande besluten? Det återstår att se.
Senast 15 april 2009 ska stiften i Svenska Kyrkan komma in med sina remissvar till kyrkostyrelsen. Det kommer säkert att finnas många olika kommentarer där och flera alternativa förslag om vigselrätt, kyrkoordningsfrågor, gudstjänstordningar och hur kyrkan ska förhålla sig till prästernas enskilda frihet, rättigheter och skyldigheter.
Andra bloggar om: media, rapport, äktenskap, svenska kyrkan, politik, riksdagen, vigselförrättare
Politiska partier har en smal rekryteringsbas
Helgen som gick samlades närmare 150 medlemmar i Svenska Kyrkan, som också är medlemmar i den inomkyrkliga föreningen Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan, till Kyrkodagar i Vadstena. Jag var där.
Här på kyrkohistorisk mark, med den heliga Birgittas klosterkyrka som kraftcentrum, delade vi med oss till varandra av kunskaper och erfarenheter, uppmuntrade och utmanade varandra. Efter två innehållsrika dagar sa vi adjö till varandra och reste hem var och en till sin församling. Vi ser fram emot kyrkovalet 20 september.
I Svenska Kyrkans demokratiska organisation finns ett inslag som gör henne till en udda fågel i den världsvida kyrkofamiljen: Allmänpolitiska partier är också partier inom Svenska Kyrkan. En följd är att rekryteringsbasen till de kyrkliga styrelserna i församlingar, stift och på riksnivå blir mycket smal.
[Stycket är uppdaterat 20 januari kl 19:32] 5,5 miljoner medlemmar i Svenska Kyrkan har rösträtt i kyrkovalet söndag 20 september. Närmare 5 miljoner är dessutom i princip valbara. Undantagna är medlemmar 16 och 17 år gamla. Undantagna är de ännu inte döpta, om de inte har varit förtroendevalda sen tiden före 2000. Undantagna är också kyrkoanställda på den nivå där de är anställda.
Men i praktiken innebär de allmänpolitiska partiernas närvaro i Svenska Kyrkans demokratiska organisation att att urvalet partivis begränsar sig till några tusen kyrkomedlemmar som kan visa upp partibok. Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan har däremot en rekryteringsbas som omfattar miljoner kyrkomedlemmar.
Till exempel det Socialdemokratiska arbetarpartiet kör en hård linje mot Svenska Kyrkans medlemmar som också är medlemmar i partiet. Den som skulle få för sig att ställa upp i kyrkovalet på en lista som inte kontrolleras av socialdemokraterna blir utesluten ur partiet. Samma regler finns också i andra allmänpolitiska partier.
Det är förstås ingen rim och reson i att en medlem i Svenska Kyrkan som ställer upp i kyrkovalet på "fel" lista ska straffas och till exempel tvingas från ett uppdrag i en kommunal nämnd, ett landstingsorgan eller från sin riksdagsplats. Moderaterna har bestämt att ge partimedlemmarna frihet i församlingsvalet. Men i stora Stockholms stift kommer moderaterna inte att följa partistämmans beslut. Det blir samma hårda linje som tidigare.
Partipolitiseringen av Svenska Kyrkan inleddes 1930 och var inte så påtaglig de första decennierna under 1900-talet. Men i slutet av förra århundradet blev det alltmer påtagligt att hur otidsenligt och begränsande systemet var för Svenska Kyrkan i praktiken. Det var förstås en olycka för kyrkan att de allmänpolitiska partierna genomdrev att ordningen skulle tas med också in i den fria Svenska Kyrkan från 2000.
Två kyrkoval efter det att kyrka och stat skiljts åt har genomförts. Söndag 20 september 2009 är det tredje gången gillt. Det kommer säkert vara svårt för de allmänpolitiska partierna att få fram tillräckligt många kandidater till listorna i flera församlingar runt om i landet. Svårt, men inte omöjligt.
Ändå är det en 100-årig parentes för Svenska kyrkan som är på väg att ta slut. Ordförande för POSK är Hans-Olof Andrén. När han avslutade Kyrkodagarna i Vadstena var det hans profetia.
Och vi som var där, minns var vi hörde det först: Senast om 20 år kommer demokratin i Svenska Kyrkan vara mer utvecklas och fler medlemmar kommer också i praktiken under friare former att vara delaktiga i beslutsfattandet och styra sin kyrka på alla nivåer. Det är något att se fram emot och aktivt arbeta för.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, politik, kyrkoval,
Här på kyrkohistorisk mark, med den heliga Birgittas klosterkyrka som kraftcentrum, delade vi med oss till varandra av kunskaper och erfarenheter, uppmuntrade och utmanade varandra. Efter två innehållsrika dagar sa vi adjö till varandra och reste hem var och en till sin församling. Vi ser fram emot kyrkovalet 20 september.
I Svenska Kyrkans demokratiska organisation finns ett inslag som gör henne till en udda fågel i den världsvida kyrkofamiljen: Allmänpolitiska partier är också partier inom Svenska Kyrkan. En följd är att rekryteringsbasen till de kyrkliga styrelserna i församlingar, stift och på riksnivå blir mycket smal.
[Stycket är uppdaterat 20 januari kl 19:32] 5,5 miljoner medlemmar i Svenska Kyrkan har rösträtt i kyrkovalet söndag 20 september. Närmare 5 miljoner är dessutom i princip valbara. Undantagna är medlemmar 16 och 17 år gamla. Undantagna är de ännu inte döpta, om de inte har varit förtroendevalda sen tiden före 2000. Undantagna är också kyrkoanställda på den nivå där de är anställda.
Men i praktiken innebär de allmänpolitiska partiernas närvaro i Svenska Kyrkans demokratiska organisation att att urvalet partivis begränsar sig till några tusen kyrkomedlemmar som kan visa upp partibok. Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan har däremot en rekryteringsbas som omfattar miljoner kyrkomedlemmar.
Till exempel det Socialdemokratiska arbetarpartiet kör en hård linje mot Svenska Kyrkans medlemmar som också är medlemmar i partiet. Den som skulle få för sig att ställa upp i kyrkovalet på en lista som inte kontrolleras av socialdemokraterna blir utesluten ur partiet. Samma regler finns också i andra allmänpolitiska partier.
Det är förstås ingen rim och reson i att en medlem i Svenska Kyrkan som ställer upp i kyrkovalet på "fel" lista ska straffas och till exempel tvingas från ett uppdrag i en kommunal nämnd, ett landstingsorgan eller från sin riksdagsplats. Moderaterna har bestämt att ge partimedlemmarna frihet i församlingsvalet. Men i stora Stockholms stift kommer moderaterna inte att följa partistämmans beslut. Det blir samma hårda linje som tidigare.
Partipolitiseringen av Svenska Kyrkan inleddes 1930 och var inte så påtaglig de första decennierna under 1900-talet. Men i slutet av förra århundradet blev det alltmer påtagligt att hur otidsenligt och begränsande systemet var för Svenska Kyrkan i praktiken. Det var förstås en olycka för kyrkan att de allmänpolitiska partierna genomdrev att ordningen skulle tas med också in i den fria Svenska Kyrkan från 2000.
Två kyrkoval efter det att kyrka och stat skiljts åt har genomförts. Söndag 20 september 2009 är det tredje gången gillt. Det kommer säkert vara svårt för de allmänpolitiska partierna att få fram tillräckligt många kandidater till listorna i flera församlingar runt om i landet. Svårt, men inte omöjligt.
Ändå är det en 100-årig parentes för Svenska kyrkan som är på väg att ta slut. Ordförande för POSK är Hans-Olof Andrén. När han avslutade Kyrkodagarna i Vadstena var det hans profetia.
Och vi som var där, minns var vi hörde det först: Senast om 20 år kommer demokratin i Svenska Kyrkan vara mer utvecklas och fler medlemmar kommer också i praktiken under friare former att vara delaktiga i beslutsfattandet och styra sin kyrka på alla nivåer. Det är något att se fram emot och aktivt arbeta för.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, politik, kyrkoval,
Brygubben spanar på spanare: Ombytta roller
Linda Skugge delar med sig av ett smart drag, som det finns skäl att ta efter för att nå yrkesframgångar. Hon argumenterar väl för att välja mentorer, yngre än sig själv. Och hon gör det i Svenska Dagbladet 18 januari:
Skugge berättar om de två unga kvinnor hon valt som sina mentorer. De är nästan tio år yngre än henne, välutbildade och driver egna företag.
Så skriver Linda Skugge till sist i sin artikel. Måhända har hon med det ändå halkat ned i ett gammalt hjulspår? Jag tror inte man ska vara allt för säker på att gamla kontaktnät håller sig så fräscha att de är användbara. Och kunskap har per definition inget evigt värde. I många brancher åldras kunskapen snabbt. Halveringstider på ned till 18 månader ligger nära sanningen.
Säg så här, det finns en vinst att göra i varje bransch på att arbeta generationsöverskridande. Den ålderssegregerade arbetsplatsen är illa ute. Därför är lågkonjunkturen ett hot mot många företag när avtal om sist in, först ut ska tillämpas.
Jag har inget i princip att invända mot gamlingar som talar om att de även fyllda femti känner sig unga. Men ungdom är ändå en försvinnande egenskap i den mening att att unga som har ålderdomen framför sig bidrar med ett särskilt perspektiv och är fysiologiskt mindre nedbrutna.
Det var hos Deepedition jag första gången läste om skillnaden mellan den unga generation som är infödingar den digitala världen och oss andra som är invandrare. Generationsskillnaden är verkligen inte bara begränsad till om man tar kommunikationstekniken för given eller inte. Det handlar om mycket mer. Därför är utbytet mellan generationer så betydelsefullt. I dagsläget är det framför allt unga som behöver ges mer utrymme.
55+are som gnäller över åldersdiskriminering är fel ute, men enskilda undantag. De känner sig i allmänhet trängda på samma sätt som män tycker att de tystas ner i grupper där kvinnor och män får halva taltiden var.
Andra bloggar om: samhälle, arbetsliv, jobb, unga, ungdom, linda skugge, deepedition, utbildning, mentor, brygubben, generationer
Simon 19 år är min favvo-adept, det är spännande att följa honom i hans briljans. Eftersom hans unga hjärna är så mycket mer skärpt än min som "började jobba" när mobiler, internet och mail inte fanns, kan han mycket väl vara min mentor.
Skugge berättar om de två unga kvinnor hon valt som sina mentorer. De är nästan tio år yngre än henne, välutbildade och driver egna företag.
Vi äldre har kontakterna och erfarenheter, de unga har kunskapen och ivern.
Så skriver Linda Skugge till sist i sin artikel. Måhända har hon med det ändå halkat ned i ett gammalt hjulspår? Jag tror inte man ska vara allt för säker på att gamla kontaktnät håller sig så fräscha att de är användbara. Och kunskap har per definition inget evigt värde. I många brancher åldras kunskapen snabbt. Halveringstider på ned till 18 månader ligger nära sanningen.
Säg så här, det finns en vinst att göra i varje bransch på att arbeta generationsöverskridande. Den ålderssegregerade arbetsplatsen är illa ute. Därför är lågkonjunkturen ett hot mot många företag när avtal om sist in, först ut ska tillämpas.
Jag har inget i princip att invända mot gamlingar som talar om att de även fyllda femti känner sig unga. Men ungdom är ändå en försvinnande egenskap i den mening att att unga som har ålderdomen framför sig bidrar med ett särskilt perspektiv och är fysiologiskt mindre nedbrutna.
För gick man till någon Gandalf för att få råd och vägledning i yrkeslivet. I dagens värld är det snarare tvärt om, nu är det Gandalf som får gå till de unga hobbitarna för att lära sig vad som gäller.
Det var hos Deepedition jag första gången läste om skillnaden mellan den unga generation som är infödingar den digitala världen och oss andra som är invandrare. Generationsskillnaden är verkligen inte bara begränsad till om man tar kommunikationstekniken för given eller inte. Det handlar om mycket mer. Därför är utbytet mellan generationer så betydelsefullt. I dagsläget är det framför allt unga som behöver ges mer utrymme.
55+are som gnäller över åldersdiskriminering är fel ute, men enskilda undantag. De känner sig i allmänhet trängda på samma sätt som män tycker att de tystas ner i grupper där kvinnor och män får halva taltiden var.
Andra bloggar om: samhälle, arbetsliv, jobb, unga, ungdom, linda skugge, deepedition, utbildning, mentor, brygubben, generationer
16 januari 2009
Sågningen av Lennart var rätt speciel
Brygubben har sett och hört två tv-intervjuer i SVT och TV4 med Kristdemokraternas ordförande där han gör ner partimedlemmen Lennart Sacrédeus. Det var - som Sacrédeus själv sa - ord och inga visor.
(TT:s nya skrivregler är inte logiska. Rätt att skriva partiernas namn med inledande versal, men annas är det gemener rakt igenom som gäller. Absolut.)
Nog var det rätt speciellt och det vittnar om Kristdemokraternas problem med att hitta en ledig plats i svensk politik, som inte bara redan är paxad av någon annan utan som dessutom ger röster.
Vad talar för att Kristdemokraterna hänger kvar i riksdagen efter valet 2010? Inte mycket, som det ser ut idag.
Lennart Sacrédeus uttalar bara det som förre partiledaren Alf Svensson sa på sin tid. Om tiden runnit ifrån honom, ja då har väl tiden runnit ifrån partiet som sådant.
Det gäller inte någon sakfråga när resultatet av en intern medlemsomröstning inför EU-valet rundas av partiledningen. Enbart taktik.
När partipolitik allt mindre styrs av ideologisk övertygelse, då går existensberättigandet samma väg. Därför är en brinnande högerkvinna och en röd man så mycket mer intressant än de teknokrater och strateger som alltid vinögda håller koll på en monitor eller tidningssida.
Ha inte Göran Hägglund en något ostyrig blick? Liksom statsminister Reinfeldt?
Brygubben deklarerar sig som en röd vän av den europeiska gemenskapen. Jag skulle aldrig komma på tanken att starta ett parti som bygger på en religion och jag kommer aldrig att gå med på att religion kan separeras från politik. Men det är det väl ingen som är intresserad av?
Andra bloggar om: parti, partiledare, göran hägglund, lennart sacredeus, politik, kristdemokraterna,
(TT:s nya skrivregler är inte logiska. Rätt att skriva partiernas namn med inledande versal, men annas är det gemener rakt igenom som gäller. Absolut.)
Nog var det rätt speciellt och det vittnar om Kristdemokraternas problem med att hitta en ledig plats i svensk politik, som inte bara redan är paxad av någon annan utan som dessutom ger röster.
Vad talar för att Kristdemokraterna hänger kvar i riksdagen efter valet 2010? Inte mycket, som det ser ut idag.
Lennart Sacrédeus uttalar bara det som förre partiledaren Alf Svensson sa på sin tid. Om tiden runnit ifrån honom, ja då har väl tiden runnit ifrån partiet som sådant.
Det gäller inte någon sakfråga när resultatet av en intern medlemsomröstning inför EU-valet rundas av partiledningen. Enbart taktik.
När partipolitik allt mindre styrs av ideologisk övertygelse, då går existensberättigandet samma väg. Därför är en brinnande högerkvinna och en röd man så mycket mer intressant än de teknokrater och strateger som alltid vinögda håller koll på en monitor eller tidningssida.
Ha inte Göran Hägglund en något ostyrig blick? Liksom statsminister Reinfeldt?
Brygubben deklarerar sig som en röd vän av den europeiska gemenskapen. Jag skulle aldrig komma på tanken att starta ett parti som bygger på en religion och jag kommer aldrig att gå med på att religion kan separeras från politik. Men det är det väl ingen som är intresserad av?
Andra bloggar om: parti, partiledare, göran hägglund, lennart sacredeus, politik, kristdemokraterna,
Anitra och Göran
Jag tycker Skavlan ger ut ett bra jobb. Det kräver vissa förberedelser och ett arbete för att skapa en stämning där han får Anitra och Göran och bjussa på sig.
Göran Persson har kvalitéer som borde väga över det trams som sägs om hans kroppsform och hans avigsidor som ledare. Anitra Steen lämnar nu chefposten för Systembolaget och gör det med en äran.
Brygubben har låtit sig underhållas av Fredrik Skavlan under flera säsonger och hälsar honom välkommen i en SVT-produktion. Premiärprogrammet var en utmärkt fredagsunderhållning.
Efter första programmet är det bara en sak som jag kräver ändras: Bort med textningen!
Andra bloggar om: fredrik skavlan, göran persson, anitra steen, svt, tv, teve, underhållning, journalistik
Göran Persson har kvalitéer som borde väga över det trams som sägs om hans kroppsform och hans avigsidor som ledare. Anitra Steen lämnar nu chefposten för Systembolaget och gör det med en äran.
Brygubben har låtit sig underhållas av Fredrik Skavlan under flera säsonger och hälsar honom välkommen i en SVT-produktion. Premiärprogrammet var en utmärkt fredagsunderhållning.
Efter första programmet är det bara en sak som jag kräver ändras: Bort med textningen!
Andra bloggar om: fredrik skavlan, göran persson, anitra steen, svt, tv, teve, underhållning, journalistik
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)