Helgen som gick samlades närmare 150 medlemmar i Svenska Kyrkan, som också är medlemmar i den inomkyrkliga föreningen Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan, till Kyrkodagar i Vadstena. Jag var där.
Här på kyrkohistorisk mark, med den heliga Birgittas klosterkyrka som kraftcentrum, delade vi med oss till varandra av kunskaper och erfarenheter, uppmuntrade och utmanade varandra. Efter två innehållsrika dagar sa vi adjö till varandra och reste hem var och en till sin församling. Vi ser fram emot kyrkovalet 20 september.
I Svenska Kyrkans demokratiska organisation finns ett inslag som gör henne till en udda fågel i den världsvida kyrkofamiljen: Allmänpolitiska partier är också partier inom Svenska Kyrkan. En följd är att rekryteringsbasen till de kyrkliga styrelserna i församlingar, stift och på riksnivå blir mycket smal.
[Stycket är uppdaterat 20 januari kl 19:32] 5,5 miljoner medlemmar i Svenska Kyrkan har rösträtt i kyrkovalet söndag 20 september. Närmare 5 miljoner är dessutom i princip valbara. Undantagna är medlemmar 16 och 17 år gamla. Undantagna är de ännu inte döpta, om de inte har varit förtroendevalda sen tiden före 2000. Undantagna är också kyrkoanställda på den nivå där de är anställda.
Men i praktiken innebär de allmänpolitiska partiernas närvaro i Svenska Kyrkans demokratiska organisation att att urvalet partivis begränsar sig till några tusen kyrkomedlemmar som kan visa upp partibok. Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan har däremot en rekryteringsbas som omfattar miljoner kyrkomedlemmar.
Till exempel det Socialdemokratiska arbetarpartiet kör en hård linje mot Svenska Kyrkans medlemmar som också är medlemmar i partiet. Den som skulle få för sig att ställa upp i kyrkovalet på en lista som inte kontrolleras av socialdemokraterna blir utesluten ur partiet. Samma regler finns också i andra allmänpolitiska partier.
Det är förstås ingen rim och reson i att en medlem i Svenska Kyrkan som ställer upp i kyrkovalet på "fel" lista ska straffas och till exempel tvingas från ett uppdrag i en kommunal nämnd, ett landstingsorgan eller från sin riksdagsplats. Moderaterna har bestämt att ge partimedlemmarna frihet i församlingsvalet. Men i stora Stockholms stift kommer moderaterna inte att följa partistämmans beslut. Det blir samma hårda linje som tidigare.
Partipolitiseringen av Svenska Kyrkan inleddes 1930 och var inte så påtaglig de första decennierna under 1900-talet. Men i slutet av förra århundradet blev det alltmer påtagligt att hur otidsenligt och begränsande systemet var för Svenska Kyrkan i praktiken. Det var förstås en olycka för kyrkan att de allmänpolitiska partierna genomdrev att ordningen skulle tas med också in i den fria Svenska Kyrkan från 2000.
Två kyrkoval efter det att kyrka och stat skiljts åt har genomförts. Söndag 20 september 2009 är det tredje gången gillt. Det kommer säkert vara svårt för de allmänpolitiska partierna att få fram tillräckligt många kandidater till listorna i flera församlingar runt om i landet. Svårt, men inte omöjligt.
Ändå är det en 100-årig parentes för Svenska kyrkan som är på väg att ta slut. Ordförande för POSK är Hans-Olof Andrén. När han avslutade Kyrkodagarna i Vadstena var det hans profetia.
Och vi som var där, minns var vi hörde det först: Senast om 20 år kommer demokratin i Svenska Kyrkan vara mer utvecklas och fler medlemmar kommer också i praktiken under friare former att vara delaktiga i beslutsfattandet och styra sin kyrka på alla nivåer. Det är något att se fram emot och aktivt arbeta för.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, politik, kyrkoval,
3 kommentarer:
I kyrkovalet 2001 fick de icke-partipolitiska nomeneringsgrupperna 16% av mandaten. I valet 2005 fick de 20%. Vi får hoppas att denna utveckling fortsätter! Vad kan det bli i år 25-30%???
(då har jag räknat nomenringsgrupper som exempelvis Vänstern i svenska kyrkan som en partipolitisk nomeneringsgrupp)
Tänk att Moderaterna har en sekulär Statsminister som visser-
ligen representerar Alliansen. Han vill ju privatisera en stor del av
den offentliga verksamhet som är möjlig.
Varför han inte försöker med det när det gäller Svenska Kyrkan är att inse.
Gärna en kristen person som är invald i Kyrkomötet men inte på partilistor.
En stark Svensk Kyrka borde reagera som min 2- årige dotter.
Hon svarade alltid "Kan sälv"
och så gjorde hon det.
Icke valbar är också den som inte är döpt (om han/hon inte varit förtroendevald tidigare dvs före 2000).
Förhoppningsvis blir det snart krav att ALLA måste vara döpta för att kunna väljas och att man måste vara döpt för att få rösta. Då först kan vi börja tala om att Svenska kyrkans styrning utgår från DE DÖPTAS OCH TROENDES allmänna prästadöme.
Skicka en kommentar