Få sökande till viktiga poster i Svenska Kyrkan

Svenska Kyrkans Tidning berättar idag att bara tre personer har sökt den utannonserade tjänsten som domprost i Strängnäs stift. En tillsättning av domprosttjänsten i Göteborgs stift håller på att avslutas. Här sökte elva. En tog tillbaka, en var inte behörig och så var de bara nio kvar. För lite mer än ett år sedan söktes ny domprost till Visby stift och åtta sökte.

Det är bekymmersamt och nyckelpositioner inom Svenska Kyrkan inte attraherar och inte får många sökande. Mitt intryck är att det är färre sökande även till kyrkoherdetjänster i Svenska kyrkan.

Förklaringarna till att det blivit så här är flera. En är ansökningsförfarandet. Den regerande Alliansen upptäckt fungerar det dåligt att annonsera ut statliga chefsjobb. Det finns för många goda krafter som inte ser poängen med att behöva skylta med sina namn under en rekryteringsprocess. Motsvarande fenomen finns inom andra sektorer och branscher. Svenska Kyrkan är inte undantagen.

En juste behandling av sökande kan garanteras även om ansökningarna inte betraktas som offentlig handling. Svenska Kyrkan regelverk behöver ses över.

Möjligen kan de äldsta acceptera ordningar som man funnit sig i, men för att få fler yngre sökande är regeländringar nödvändiga.

För att få fler sökande krävs säkert flera olika åtgärder. Arbetsvillkoren för de kyrkliga chefstjänsterna behöver ses över. Styrelserna som är arbetsgivare har det avgörande ansvaret i sammanhanget.

Nästa gång kan det bli i Västerås stift man behöver ny domprost. Den nuvarande Margarethe Isberg blir sannolikt ny biskop i sitt stift.

Andra bloggar om: svenska kyrkan, kyrkan, domprost, biskop, göteborg, visby, strängnäs, västerås, rekrytering, offentlig handling,

Fotbollslag vill ersätta domprost i Uppsala

Idag går ansökningstiden ut för den lediga tjänsten som Svenska Kyrkans domprost i Uppsala. Kandidater så att det räcker till ett fotbollslag har ställt sig till förfogande. Här kommer listan med tio av dem. En vill vara hemlig. Men det kommer snart att läcka ut vem hon eller han är.

Det är ett förhållandevis ungt lag som kyrkoråd och stiftsstyrelse nu kan göra sitt urval från. Ja, inget hindrar att ytterligare personer kallas in, så det kan bli fler. Knappt två av tre är under femtio år. Tre har passerat femtistrecket och närmar sig de strecket. Och en sökande fyller 60 år i år. Det lär vara så att fem av de sökande har en doktorsexamen i teologi. Fyra (eller fem om den hemliga ska räknas in) är kvinnor. Tre är präster i församlingen som nu ska få sin nya kyrkoherde och domprost.

Jan-Olof Aggedal, präst och kyrkoherde, Lomma
Boel Hössjer Sundman, präst och samordnare av kulturarvsfrågor på kyrkokansliet i Uppsala
Jonas Lindberg, präst och komminister, Uppsala
Mikael Mogren, präst och tf kyrkoherde i Helga Trefaldighets församling, Uppsala
Susann Senter, präst och kontraktsadjunkt, Västerås
Hans Fredrik Sillén, präst och komminister, Arboga
Gunnar Sjöberg, präst och utvecklingschef på Uppsala stiftskansli
Cecilia Wadstein, präst och lärare i pastoralteologi på Svenska Kyrkans pastoralinstitut, Uppsala
Carin Åblad Lundström, präst komminister, Uppsala
Lars Åstrand, präst och kaplan, Uppsala

Och så en hemlig person. Vem kan det vara? Någon mer av biskopskandidaterna från valen nu senast i Härnösand eller Stockholm? Cecilia Wadstein och Mikael Mogren var på tapeten i Stockholms stift.

Mer om saken på församlingens webbplats.

Tillägg kl 16:02 TV4 Uppland har nästan hela listan.

Tillägg kl 18:11 Kyrkans Tidning har nu också haft listan sen 90 minuter.



Andra bloggar om: domprost, uppsala, svenska kyrkan, biskopsval, mikael mogren

Gerillamarknadsföring i Skara

En platsannons i en tidning är beviset på att arbetsgivaren inte vet vem man vill ha på det lediga jobbet eller ens vilka som borde bli de sökande.

En platsannons på ett tröja, på en människa bland andra människor i målgruppen. Det är klart bättre än samma annons på papper eller på webben.

Tröjan på bilden dök upp på Medarbetarmöte i Skara stift igår.

Andra bloggar om: marknadsföring, gerillamarknadsföring, platsannons, annonser, annonsering, rekrytering, kommunikation, skara stift, präst

Nu brådskar det att modernisera prästrekryteringen

Svenska Kyrkan har ett sätt att rekrytera chefer som är otidsenligt. Och chefstjänsterna är inte tillräckligt attraktiva.

Det var inte länge sedan jag kommenterade att för få sökande ville bli domprost i Göteborg och Strängnäs. Idag får jag ett mer lokalt exempel på problemet. Det kommer från Svenska Kyrkan i Kristianstad, där bara två sökt den lediga kyrkoherdetjänsten. Och då handlar det här om att efterträda en präst som många ville se som ny biskop för Lunds stift.

Ledaruppgiften som kyrkoherde är den vanligaste chefsbefattningen i Svenska Kyrkan. Såsom Svenska Kyrkan är organiserad kommer upp emot varannan präst att behöva ta på sig kyrkoherdeuppdraget under sitt yrkesliv, har någon påstått. Det låter som en rimlig beräkning.

En förklaring till att för få söker de lediga kyrkliga chefstjänsterna är den offentlighet som gör att alla, även de som inte ens kallas till en intervju, får skylta med sina namn. Medlemmarnas rättmätiga insyn rekryteringen av kyrkans chefer kan lösas på ett vis som passar morgondagen. Inte minst för att få en ung generation att lockas av att ta ledarroller, så brådskar förändringarna.

En annan är att Svenska Kyrkan inte formar tillräckligt attraktiva kyrkoherdetjänster. Kyrkoråd och kyrkonämnder har ett ansvar för att ge de chefer man anställer rimliga arbetsarbetsförhållande, där ansvar och mandat matchar varandra, liksom förväntningar och resurser. Stiftsledningarna behöver göra mer för att främja förnyelsen.

Läs här vad jag skrivit i samma ämne tidigare.

Andra bloggar om: svenska kyrkan, kyrkan, arbete, arbetsliv, arbetsmarknad, kristianstad, lund, präst, kyrkoherde, kyrkoråd, stift

Längs vägen till vuxen tro blir två gardellböcker knaper matsäck

Jag läser Svenska Kyrkans Tidning till frukost. På debattsidan har min vän Bertil Murray skrivit. Han undrar om någon mer än han är upprörd över att det på den gemensamma webbplatsen för Svenska Kyrkan bara finns två boktips för vuxna som vill bli kristna eller lära mer om den tro de är döpta till. Två böcker av en och samma författare.

Jag känner efter, men nej jag blir inte upprörd. Lite sorgsen, det blir den känsla jag uppamma. Så fyller jag på temuggen, värmer händerna och tänker att det är tur att det finns så många människor i så många församlingar som möter längtande, sökande människor som vill lära känna Jesus. Och där i mötet är det många fler och matigare böcker som cirkulerar.

Så vänder jag blad i Svenska Kyrkans Tidning och där under vinjetten Kultur & Teologi får jag veta att SVT nästa vecka börjar sända en serie, åtta halvtimmar, med artisten och författaren Jonas Gardell som programledare  Fast det visste jag redan att det skulle bli folkuppfostring som en present från SVT i fastetid och påsk.

Lite längre fram i samma tidning recenserar en annan vän, prästen Mikael Mogren filmen Agora. Den handlar om kristna som mördar en kvinnlig vetenskapare i det antika Alexandria. Mogren konstaterar att filmen är ännu ett exempel på tidsandan, där vi kristna framställs som en obildad skränande hopp. Dramaturgin på filmduken och i tv-rutan blir förstås mer svart-vit än den vardagliga verkligheten. Samtidigt är filmer och tv-serier uttryck för opinionsbildarnas värderingar och teser.

Svenska Kyrkans Tidning låser in stora delar av artiklarna på nätet. Det krävs konto för att läsa om Gardell och recensionen av Mogren. Det märker du som klickat på de närmast två föregående länkarna.

Tillbaka till böckerna att stoppa i ryggsäcken för en vuxen trosvandring. Låt mig påbörja en blandad lista, som jag hoppas att du som läser den här bloggposten vill fylla på. Gör det gärna i kommentarfältet.

Anteckningar efter en frontalkrock med Gud, Maria Küchen, Cordia 2006
Steg på vägen - en katekes för vår tid, Verbum 2007
Frälsarkransen (originalet i 4:e upplagan) Martin Lönnebo, Verbum 2010
Drabbad av det oväntade, Elisabeth Sandlund, Cordia
Jesus - motspänstig medmänniska, Dag Sandahl, Verbum
Tecken och verklighet • Samtal om Gud • Ecce Homo, KG Hammar, Arcus 2006

Livet i Svenska Kyrkan levs i de många församlingarna. Det är både risk och chans. Ett valår som 2010 tar partierna med sig bokbord ut i offentligheten. Församlingar skulle kunna göra något liknande. I alla fall fräscha upp bokborden i kyrkorna: Småskrifter till en billig peng och de lite tjockare volymerna som blädderex med tydliga vägvisare till de sajter på nätet där böckerna kan köpas. Ja, före det en vägbeskrivning till den kristna bokhandeln om den finns inom rimligt avstånd, som hemma hos mig i Uppsala. Här finns Gospelhörnan.  

PS. Hurra för Bertil som fyller 60 år idag 25 februari.
 

 

Hur får man goda ledare i Svenska kyrkan

Jag är medlem i Svenska Kyrkan och församlingen jag tillhör söker ny kyrkoherde. Eftersom församlingens huvudkyrka är en domkyrka kallas kyrkoherden för domprost. Det finns en domprost i vart och ett av de tretton stiften i Svenska Kyrkan. Församlingen jag tillhör är Uppsala domkyrkoförsamling. Och får domprost valdes nyligen till biskop i Härnösands stift.

Nu har kyrkorådet och stiftsledningen samrått om hur rekryteringen av ny kyrkoherde ska gå till. Det har upprättats vad som numer ofta kallas för en sökprofil. En del i rekryteringen är att annonsera den lediga platsen. På den webbplats som min församling delar med en av grannförsamlingarna finns en utförlig annons. Gå till livet.nu och klicka vidare på annonsen till höger på startsidan.

Församlingens kyrkoråd och stiftsstyrelsen skriver att de söker en kommunikativ och framtidsinriktad ledare. Den kommunikativa kompetensen sägs vara extra viktig efter som domkyrkan i Uppsala inte bara är församlings- och stiftskyrka, utan även rikshelgedom. Det leder kopplar kyrkorådet och stiftsstyrelsen till att domprosten blir oftare än andra kyrkoherdar och domprostar blir företrädare för Svenska Kyrkan i offentliga sammanhang.

Detta ställs krav stora krav på en ny domprost:

• är en tydlig andlig ledare, som har en stor teologisk medvetenhet och är teologiskt reflekterande samt bör ha en högre akademisk examen inom teologi eller närliggande ämne.
• är en god organisatör med kyrkoherdeerfarenhet, gärna från en stor församling som ingått i en kyrklig samfällighet, eller motsvarande.
• har stort engagemang för gudstjänstlivet, är en god liturg och förkunnare.
• har gedigen kunskap om kyrkans organisation och dess regelverk.
• är insatt i stiftets roll, främst i förhållande till församlingarna, men även i relation till nationell nivå.
• bör ta aktiv del i det offentliga samtalet.
• är öppen för förändringar, angelägen om samverkan samt resultatmedveten.

Vid en första genomläsning så baxnar jag inför uppräkningen. Är kravlistan verkligen en rimlig förväntan på en ny ledare för vår församling? Är det summeringen av många viljor i församlingsstyrelsen och från stiftsledningen som lagts samman till dessa så högt ställda förväntningar.

Med högre akademisk utbildning får man anta att det är en disputerad teolog, en teologie doktor. Kanske tycker de som skrivit sig samman möjligen att de duger med en lic-avhandling, eller kan det vara så att även den som gått t.ex. Svenska Kyrkans kyrkoledarutbildning eller predikofortbildning kan passera genom filtret? Den sökande ska ha ha kyrkoherdeerfarenhet. Betyder det att den som söker redan måste vara eller ha varit i kyrkoherde?

Med en snäv tolkning är kraven är så högt ställda att vår domprost som nu lämnar oss för biskopsuppdraget i Härnösand inte skulle nått upp till dem. Domprosttjänsten var väl hennes första kyrkoherdetjänst, eller?

När det blir aktuellt att byta ledare, då erbjuds ett tillfälle att välja den som inte är en kopia av sin företrädare. När chefen går och en ny ska komma, då kan det ske en generationsväxling. När platsen som kyrkoherde i en församling väntar på sin nya innehavare, då kan rollen omprövas. Det öppnar sig ett tillfälle för att tänka i nya banor: delat ledarskap, ökat delaktighet för medarbetare, mer av självstyrande grupper, nya strukturer, nya visioner.

Chefsskapet i Svenska Kyrkan är på det hela taget mycket decentraliserat. En kyrkoherde även i en stor församling har ett förhållandevis litet lag medarbetare att leda. Det får man hålla i minnet vid rekrytering. Ledaregenskaper kan identifieras under rekryeringsprocessen och det absoluta kravet att en kandidat ska ha haft anställning som kyrkoherde i en annan församling bör man avstå från.

Engagemanget för gudstjänsten som församlingens viktigaste uppgift kan man också försäkra sig om, utan att kräva att den blivande själv är exeptionellt duktig på att predika eller kan alla utföra alla liturgiska moment med finess. Särskilt i den större församlingen är det betydligt viktigare att ledaren gör det klart för de många som planerar och medverkar i de många gudstjänsterna dessas betydelse - uppmuntrar och motiverar, mer än själv en framträdande roll utåt.

En försvinnande egenskap för kvinnor och män som får förtroendet att vara ledare och chefer är deras ålder. I Svenska Kyrkan är medelåldern bland kyrkoherdar för hög. Den är inte lägre bland domprostar. Engagemang och öppenhet för förändringar är åldersrelaterade egenskaper. För en bättre balans behövs fler riktigt unga kyrkoherdar och domprostar i Svenska Kyrkan. Med valet av ny domprost i Uppsala kan en viktig markering göras.

Jag vill tro att min församling kommer att få den nya ledare den är värd, möjligen lite bättre.

Andra bloggar om: svenska kyrkan, domprost, uppsala, rekrytering, ledarskap,

En osynlig andevarelse eller en ateist som syns: Vem vill du ha vid spakarna?

Som siste talare på Teologifestivalen i Uppsala den 1-3 februari 2008 ställde sig den katolske prästen Gerard W Hughes på podiet i universitetsaulan.

- Vi lever i en värld, så splittrad i sin andlighet att vi inte ens märker det. Så vana är vi. Hur ska det kunna bli en förändring? frågade han.

Rubriken för hans föredrag var Vardagsliv - Andligt liv. Gerard W Hughes är präst, lärare och andlig vägledare. Genom sina böcker "Skatten i åkern" och "De omöjligas Gud" har han gjort den ignatianska spiritualiteten tillgänglig i sin samtid.

Du kan inte ändra på andra människor. Bara på ditt eget sätt att se på världen och på andra människor kan du göra något i. Den möjligheten ligger i oss alla, var och en. Det var fader Jerrys besked till festivalens deltagare på Fastlagssöndagens morgon.

I ordböcker definieras ofta andlighet som något verklighetsfrämmande. Som något utan kropp, utan lukt och smak. Vi har våra sinnen att erfara med, så hur skulle vi då kunna erfara den slags andlighet som inte har med verkligheten att göra? frågade Gerard W Hughes.

Tänk dig att du ska ut på en flygresa och sätter dig i planet. Vill du att det sitter en osynlig andevarelse eller en verklig ateist vid spakarna?

Ett stycke in i sitt föredrag argumenterade fader Jerry livligt för att räkna med bön som en del av det vardagliga livet. Som lärare för kristna terapeuter uppmuntrar han dem att också tala om bön med sina klienter.

Den andliga splittringen i världen går rakt igenom var och en av oss. Se hur vi skiljer intellekt från känsla. Och konsekvensen blir att känslan lämnas utanför logiken och får människor att utsätta varandra för grymheter av olika slag. Att inte blanda in det gudomliga i praktiken, det är att hålla Gud borta från vår egen verklighet.

Se på din dag. Vilka känslor låter du dominera dig? Är det rädsla, ilska, kärlek...? Vi är skapade för att prisa och tacka Gud. Vi är inte ordinära, vi är extraordinära.

Den sökande människan, vilket rike vill hon finna? Sitt eget rike eller Guds rike? frågade fader Jerry. Kyrkofadern Augustinus kom fram till att Gud hade skapat människan för sin egen skull.

Vi har inget annat val än att söka Gud med hjälp av våra erfarenheter. Och teologins uppgift är att hjälpa oss att upptäcka det som redan är i oss.

Den ignatianska andligheten som fader Jerry praktiserar brukas också i Sverige. Prästen Truls Bernhold erbjuder på Kumlafängelset internerna ett klosterliknande liv enligt samma tradition och metod.

Utmärkta kristna magasinet Trots Allt har en intervju med fader Gerard W Hughes på sin webbplats.

Andra bloggar om: gerard w hughes, teologi, andlighet, spirituell, religion, ignatius, ignatiansk, gud, tro, augustinus, trots allt

Domprost kluven inför innerlighet och värme

Svenska Kyrkans domprost i Stockholms stift har på kort tid seglat upp som en av de flitigaste bloggarna i Svenska Kyrkan. Förra helgen predikade domprost Åke Bonnier i en av kyrkorna i sin församling, i S:ta Klara.

Om gudstjänsten och mötet med de 200 som firande gudstjänst tillsammans här skriver han:

...en mer evangelikal och karismatisk tradition än vad jag gör och att vi ibland märker att det finns stora skillnader i vår bibelsyn, gläds jag ändå över den innerlighet och värme jag möter i det sammanhanget.

Åke Bonniers inlägg har hittills innehållet en hel del väldigt bestämda uttalanden, som ändå blir hanterliga när han i andra inlägg direkt och indirekt (mer omedvetet?) ger uttryck för en kluvenhet inför tro, andra kristna och kyrkan.

Läs gärna domprostens ord om detta med olika sätt att hälsa men även den inblick han ger i hur Stockholms stift sållar bland sökande till lediga kyrkoherdetjänster.

Andra bloggar om: s:ta klara, stockholm, Svenska kyrkan, åke bonnier, domprost, gudstjänst, evangelikal, karismatisk

Det finns inga ursäkter för ett stökigt skrivbord

Ett stökigt skrivbord är resultatet av ett ostrukturerat arbete. Några få kan övervinna sin egen oordning, men de flesta dukar under och blir offer för egen brist på diciplin.

Nästa gång jag ska rekrytera ska varje sökande få skicka in en bild på sitt skrivbord. Nåde den som fuskar: städar eller plåtar någon annans skrivbord.

Jobba utan stök. Här är flera goda råd.

Andra bloggar om: arbetsliv, jobb, organisation, struktur, diciplin, rekrytering

Bättre än tidningarnas valmaskiner

Varenda tidningsredaktion känner sig tydligen tvingad att han en enkät som ska tala om vad jag röstar på. För fyra år sedan kan det tänkas att Brygubben gjorde en (eller ett par) sådana där enkäter. Men i år får det vara.

Bättre är att inspireras i det viktiga valet innan kuverten slickas igen är att läsa Karl-Erik Edris senaste nyhetbrev. Här ett smakprov:

Miljöpartiet är från mitt perspektiv i princip ett intressant parti i kraft av dess civilisationskritiska anslag. Här finns förstås en utopisk potential, en längtan efter att få delta i en politisk process av sökande efter en annan utvecklingsmodell än den rådande. (...) Men eftersom Göran Perssons favoritsamarbetspartner centerpartiet drog sig undan fick miljöpartiet på riksnivå träda in i ett samarbete som ledningen visade sig vuxen att hantera på ett klokt och moget sätt.

Läs hela nyhetsbrevet här