En gång i tiden var en tv en stor investering för de flesta hushåll. För många var det under decennier en möjlighet att hyra sin tv.
Nu är den siste (?) aktören inom hyrteve påväg att avrunda. Supermarket.se berättar om saken idag.
Idag kostar en vanlig teve inga stora pengar. Sen kan en exklusivare pjäs förstås kosta hur mycket som helst.
Det som en gång var en lysande affärsidé överlevde inte en ny tid och en ny ekonomi. Detta är helt naturligt. Vilka av dagens mjölkkor kommer att sina imorgon?
23 mars 2006
Ämbetsmannen har inte lätt att byta perspektiv
Svenska kyrkan leds av ämbetsmannen Lars Friedner. I dagens Kyrkans Tidning kommenterar han Skatteverkets önskan om att slippa arbetet med medlemsavgifter till trossamfunden. Friedner ser det som ett brott mot kyrka-statuppgörelsen om ordningarna skulle ändras. Så därmed tycks saken vara ur världen för kyrkoledningen.
Generaldirektor Mats Sjöstrand säger att han inte tror att hans verk har uppgiften kvar om tio år. Och med det generösa tidsperspektivet har han goda förutsättningar för att spå rätt.
Dagens Industri följde upp Göteborgs-Postens artikel från igår om Skatteverkets utspel om kyrkoavgifter som en statlig angelägenhet eller ej. 93 läsare hade före kl 9 tordagmorgon kommenterat. Inga roliga kommentarer.
Svenska kyrkan har kraften att bygga en lösning för att själv hantera medlemsavgifterna. Och borde föreslå ett system som kan användas av alla trossamfund som önskar.
Generaldirektor Mats Sjöstrand säger att han inte tror att hans verk har uppgiften kvar om tio år. Och med det generösa tidsperspektivet har han goda förutsättningar för att spå rätt.
Dagens Industri följde upp Göteborgs-Postens artikel från igår om Skatteverkets utspel om kyrkoavgifter som en statlig angelägenhet eller ej. 93 läsare hade före kl 9 tordagmorgon kommenterat. Inga roliga kommentarer.
Svenska kyrkan har kraften att bygga en lösning för att själv hantera medlemsavgifterna. Och borde föreslå ett system som kan användas av alla trossamfund som önskar.
22 mars 2006
Dags att förbereda för nyordning
Flera medier rapporterar idag att Skatteverket vill slippa att plocka in medlemsavgifter till trossamfunden.
Merarbetet med rättelser tycks vara det som stör mest. Och TT-materialet ger intryck av att framför allt Stockholms katolska stift gett tjänstemännen på verket många timmars jobb.
Att katolikerna som inte haft denna typ av obligatorisk medlemsavgift har haft inkörningsproblme är i sig inte förvånande. Men nu kan 13 400 rättelser på 55 000 medlemmar slå mot Svenska kyrkan och andra samfund. Svenska kyrkan hade ett par tre tusen rättelser på över fem miljoner betalande medlemmar.
Generaldirektör Mats Sjöstrand har satt bollen i rullning. Bäst då för Svenska kyrkans ledning att förbereda för egen lösning för medlemmarnas inbetalning av sin avgift. Och i den vevan vore det bra att bestämma sig för en enhetlig avgift för hela samfundet. Det interna tranföreringssystemet Kollekt och Betalsystemet kan byggas ut för fördelningen mellan församlingarna.
Merarbetet med rättelser tycks vara det som stör mest. Och TT-materialet ger intryck av att framför allt Stockholms katolska stift gett tjänstemännen på verket många timmars jobb.
Att katolikerna som inte haft denna typ av obligatorisk medlemsavgift har haft inkörningsproblme är i sig inte förvånande. Men nu kan 13 400 rättelser på 55 000 medlemmar slå mot Svenska kyrkan och andra samfund. Svenska kyrkan hade ett par tre tusen rättelser på över fem miljoner betalande medlemmar.
Generaldirektör Mats Sjöstrand har satt bollen i rullning. Bäst då för Svenska kyrkans ledning att förbereda för egen lösning för medlemmarnas inbetalning av sin avgift. Och i den vevan vore det bra att bestämma sig för en enhetlig avgift för hela samfundet. Det interna tranföreringssystemet Kollekt och Betalsystemet kan byggas ut för fördelningen mellan församlingarna.
Regeländring en spark i baken på ointelligent DR
Senast den 1 januari 2011 ska posten delas i boxar i entrén till alla flerfamiljshus, istället för att tryckas in genom lägenhetsdörren. Det har Post- och telestyrelsen beslutat.
Vartannat hushåll i Sverige (cirka 2,3 miljoner lägenheter) berörs. Nyordningen har skapat oro kring de framtida möjligheterna att dela ut direktreklam.
Det som är bra med nyordningen är att annonsköpare, byråer och distributörer måste tänka om och tänka nytt. Upplevelsen av att ha (över-)full box med reklam bara man är bortrest ett par dag kommer inte gynna avsändarna.
Det är inte en dag förtidigt att säljarledet ser sina kunder som individier och noga utvalda grupper. Tekniken och informationen finns för en mer intelligent kommunikation med konsumenterna. Till rimliga priser.
Vartannat hushåll i Sverige (cirka 2,3 miljoner lägenheter) berörs. Nyordningen har skapat oro kring de framtida möjligheterna att dela ut direktreklam.
Det som är bra med nyordningen är att annonsköpare, byråer och distributörer måste tänka om och tänka nytt. Upplevelsen av att ha (över-)full box med reklam bara man är bortrest ett par dag kommer inte gynna avsändarna.
Det är inte en dag förtidigt att säljarledet ser sina kunder som individier och noga utvalda grupper. Tekniken och informationen finns för en mer intelligent kommunikation med konsumenterna. Till rimliga priser.
19 mars 2006
Kina växer i Afrika
Kinesiska intressen i Afrika är omfattande. Uppskattningsvis fler än 700 kinseiska företag är verksamma på denna stora kontinent för att söka råvarutillgångar. Sudan säljer större delen av sin olja till Kina.
Det finns berättelser om att kineserna mycket tidigt seglade västerut och nådde Madagaskar och troligen även det afrikanska fastlandet. Men den kejserliga ledningen visade inget intresse för den västliga delen av världen. Inte då.
Nu är östern het och i de amerikanska och västeuropeiska inversteringarna i Afrika verkar vara begränsade. Ett expansivt Kina tar plats.
Kan kineserna till och med ha rundat jorden före européerna? Den pensionerade ubåtskaptenen Gavis Mendizes hävdar det.
Det finns berättelser om att kineserna mycket tidigt seglade västerut och nådde Madagaskar och troligen även det afrikanska fastlandet. Men den kejserliga ledningen visade inget intresse för den västliga delen av världen. Inte då.
Nu är östern het och i de amerikanska och västeuropeiska inversteringarna i Afrika verkar vara begränsade. Ett expansivt Kina tar plats.
Kan kineserna till och med ha rundat jorden före européerna? Den pensionerade ubåtskaptenen Gavis Mendizes hävdar det.
6,5 miljarder Public Service
Imorgon presenterar kulturminister Pagrotsky propostitionen om sändningsvillkoren för SvT, SR och UR.
Redan i veckan framkom det i flera medier att proppen inte innehåller något förslag om sammanslagning av bolagen.
Att det är valår kan möjligen få fler att ge sig in i en debatt om framtiden och villkoren för public service.
När medielandskapet är så kapitalt (i flera betydelser) förändrat sedan avregleringen av etermedierna, en ny "dagspresskarta" med färre och mer korsvist ägda tidningar och med de nya digitala medierna: vad motiverar då en licensfinasierad radio och tv?
Hur reklamfritt och oberoende verkar de tre bolagen? SvT sponsras - påtagligt i nyligen genomlevda OS-tider. Och beroendet av tittarsiffror och sneglandet på andra kanaler märks väl.
Det senaste halvåret har public service till ringa del uppmärksammats för sitt innehåll. Distributionsfrågan med övergången till digitala sändningar har stått i fokus. Redaktioner har gett röst åt den svenssons som sett tv som en mänsklig rättighet. Är det en rättighet att se tv - jämfört med vad då?
Så vill SvT berätta om sig själva för världen - i alla fall den engelsktalade.
Historien bakom lösningen med licensmedel - om Radiotjänst får berätta.
Redan i veckan framkom det i flera medier att proppen inte innehåller något förslag om sammanslagning av bolagen.
Att det är valår kan möjligen få fler att ge sig in i en debatt om framtiden och villkoren för public service.
När medielandskapet är så kapitalt (i flera betydelser) förändrat sedan avregleringen av etermedierna, en ny "dagspresskarta" med färre och mer korsvist ägda tidningar och med de nya digitala medierna: vad motiverar då en licensfinasierad radio och tv?
Hur reklamfritt och oberoende verkar de tre bolagen? SvT sponsras - påtagligt i nyligen genomlevda OS-tider. Och beroendet av tittarsiffror och sneglandet på andra kanaler märks väl.
Det senaste halvåret har public service till ringa del uppmärksammats för sitt innehåll. Distributionsfrågan med övergången till digitala sändningar har stått i fokus. Redaktioner har gett röst åt den svenssons som sett tv som en mänsklig rättighet. Är det en rättighet att se tv - jämfört med vad då?
Så vill SvT berätta om sig själva för världen - i alla fall den engelsktalade.
Historien bakom lösningen med licensmedel - om Radiotjänst får berätta.
Min bank byter namn
I veckan som gick berättade Föreningssparbanken att man byter till Swedbank. Redan det internationella namnet på banken.
Första tanken: bytte man inte nyss namn och skaffade kopparslanten som logga? Nix, det var nästan tio år sedan - 1997 - som Föreningsbanken och Sparbanken gick samman.
Föreningssparbanken var det långa namnen som många tvivlade på. Sen funkade det nästan ett decennium. Och kopparslanten var en rätt signal till småsparandet och gav plats för nittion bokstäver runt om. Och både eken tjärvarna i mitten. Snyggt jobbat.
Namnbyte nu är okey för mig. Men Swedbank...? Saatchi & Saatchi (fy, vilken jobbig sajt - gå inte dit) är bankens byrå sedan en tid. Nu får de ta sig an att kommunicera det nya namnet. Vad blir budskapet? Svenskt, fast på svengelska?
Mycket har hänt inom banksektorn sedan 1997. Många nya aktörer och bankkrisen ligger ljusår tillbaka i tiden.
Brygubben störs lite nu och då av att inte ha bytt bank en enda gång i livet. Till och med när egna aktiebolaget skulle skaffa bank blev det Föreningssparbanken. Fånigt, på något viss.
Brygubbens förebild i bloggvärlden Researcher har redan gett sin kommentar till namnbytet.
Föreningssparbankens historia - om banken själv får berätta.
Första tanken: bytte man inte nyss namn och skaffade kopparslanten som logga? Nix, det var nästan tio år sedan - 1997 - som Föreningsbanken och Sparbanken gick samman.
Föreningssparbanken var det långa namnen som många tvivlade på. Sen funkade det nästan ett decennium. Och kopparslanten var en rätt signal till småsparandet och gav plats för nittion bokstäver runt om. Och både eken tjärvarna i mitten. Snyggt jobbat.
Namnbyte nu är okey för mig. Men Swedbank...? Saatchi & Saatchi (fy, vilken jobbig sajt - gå inte dit) är bankens byrå sedan en tid. Nu får de ta sig an att kommunicera det nya namnet. Vad blir budskapet? Svenskt, fast på svengelska?
Mycket har hänt inom banksektorn sedan 1997. Många nya aktörer och bankkrisen ligger ljusår tillbaka i tiden.
Brygubben störs lite nu och då av att inte ha bytt bank en enda gång i livet. Till och med när egna aktiebolaget skulle skaffa bank blev det Föreningssparbanken. Fånigt, på något viss.
Brygubbens förebild i bloggvärlden Researcher har redan gett sin kommentar till namnbytet.
Föreningssparbankens historia - om banken själv får berätta.
14 mars 2006
Skönt med Svt24
Så zappar jag över till Svt24 igen: Korseld
Hamnar i en debatt om affärsetik. Intressant. Mats Qviberg på plats. Och Johan Norberg.
Tomas Brytting från Etik och Sasja Beslik från Banco Fonder.
Det är den här sortens tv som gör licensen värd att betala. Sofie Ribbing sköter sitt jobb med den äran.
Johan Norberg har på sin sajt - liksom Brygubben - förvånats över ärkebiskopkandiadten Anna-Karin Hammars val av första kontakt efter det att hon skulle blivit vald: statsminister Persson.
Hamnar i en debatt om affärsetik. Intressant. Mats Qviberg på plats. Och Johan Norberg.
Tomas Brytting från Etik och Sasja Beslik från Banco Fonder.
Det är den här sortens tv som gör licensen värd att betala. Sofie Ribbing sköter sitt jobb med den äran.
Johan Norberg har på sin sajt - liksom Brygubben - förvånats över ärkebiskopkandiadten Anna-Karin Hammars val av första kontakt efter det att hon skulle blivit vald: statsminister Persson.
13 mars 2006
Ungdomars medievanor - bakom fördomarna
Det är sedan decennier vanligt förekommande att från vuxenvärldens sida uttala sig fördomsfullt och fördömmande om unga människors medievanor.
Rubriken länkar till en artikel som refererar till både tysk och svensk statistik som ger fakta i målet.
Att generalisera nedsättande och moraliserande om hur unga brukar medier hjälper förstås inte de människor - unga eller äldre - vars mediebruk gått över i ett missbruk.
Unga läser mer än de surfar Det visar aktuella siffor från alltid intressanta Nordicom
Rubriken länkar till en artikel som refererar till både tysk och svensk statistik som ger fakta i målet.
Att generalisera nedsättande och moraliserande om hur unga brukar medier hjälper förstås inte de människor - unga eller äldre - vars mediebruk gått över i ett missbruk.
Unga läser mer än de surfar Det visar aktuella siffor från alltid intressanta Nordicom
Förutsättningar för en väl fungerande demokrati
I mitten på 90-talet gav SNS förlag ut den amerikanske statsvetaren Robert D. Putnams bok Den fungerande demokratin. Boken bygger på ett måmgårigt studium av medborgaranda i norditalien. Putman och hans medarbetare gör mycket intressanta jämförelser mellan syd- och norditaliens lösningar.
2001 gav SNS ut Den ensamme bowlaren av samme författare och den här boken blev mer uppmärksammade än den förra.
En av Putnamns viktigare teser är att föreningslivet är demokratins växthus. Han kan med ett omfattande emperiskt underlag visa hur en nedgång i föreningslivet minskar det sociala kapital som ska föda demokratin. Eller inte.
Föreningsliv som är en "postgirogemenskap" som i Svenska Turisföreningen eller Motormännen ger Putnamn inte mycket för. Han beskriver motsättningar mellan engagemang i föreningsliv och konsumism.
Robert D. Putman är årets mottagare av Skytteanska samfundets pris. Professor Leif Lewin presenterar pristagaren och hans arbeten i en understreckare i SvD måndag 13 mars.
2001 gav SNS ut Den ensamme bowlaren av samme författare och den här boken blev mer uppmärksammade än den förra.
En av Putnamns viktigare teser är att föreningslivet är demokratins växthus. Han kan med ett omfattande emperiskt underlag visa hur en nedgång i föreningslivet minskar det sociala kapital som ska föda demokratin. Eller inte.
Föreningsliv som är en "postgirogemenskap" som i Svenska Turisföreningen eller Motormännen ger Putnamn inte mycket för. Han beskriver motsättningar mellan engagemang i föreningsliv och konsumism.
Robert D. Putman är årets mottagare av Skytteanska samfundets pris. Professor Leif Lewin presenterar pristagaren och hans arbeten i en understreckare i SvD måndag 13 mars.
12 mars 2006
Arvet efter Hammar
I veckan som kommer väljer Svenska kyrkan ny ärkebiskop.
I går visade Sveriges Television ett program med anledning av att ärkebiskop KG Hammar lämnar sin tjänst. Den deppiga ingången var Existensredaktionens fundering om Svenska kyrkan kommer att finnas kvar.
Biskopen gav inget bränsle till den journalistiska vinklingen. Istället framträdde, de ledande frågorna till trots, hur Hammar envist håller fast vid samtalet.
Hammars risktagande är att han prövat massmedias möjlighet att vara en plats för samtal. Det har inte alltid fungerat, men tillräckligt ofta har det visat sig möjligt att väcka samtal, visa vägen vidare.
Den språkfilosofi som leder Hammar är vinnande i längden och därmed får man ta de missuppfattningar och förenklade tolkningar som mottagarna stundom uppvisar. En kyrka som verkat i tvåtusen år - och tusen år i Ultima Tule - ska välja den väg som vinner i ett par tusen år till.
I går visade Sveriges Television ett program med anledning av att ärkebiskop KG Hammar lämnar sin tjänst. Den deppiga ingången var Existensredaktionens fundering om Svenska kyrkan kommer att finnas kvar.
Biskopen gav inget bränsle till den journalistiska vinklingen. Istället framträdde, de ledande frågorna till trots, hur Hammar envist håller fast vid samtalet.
Hammars risktagande är att han prövat massmedias möjlighet att vara en plats för samtal. Det har inte alltid fungerat, men tillräckligt ofta har det visat sig möjligt att väcka samtal, visa vägen vidare.
Den språkfilosofi som leder Hammar är vinnande i längden och därmed får man ta de missuppfattningar och förenklade tolkningar som mottagarna stundom uppvisar. En kyrka som verkat i tvåtusen år - och tusen år i Ultima Tule - ska välja den väg som vinner i ett par tusen år till.
Verklighet utan standardförenklingar
Dagens Nyheter reser till Knivsta söder om Uppsala och mötes Svenska kyrkans lokala verklighet.
Brygubben blir glatt överraskad av reportaget som avstår från standardförenklingar och fördömanden utan att undanhålla läsarna från åsiktsskillnaderna i Svenska kyrkan.
Kyrkoherden Anders Johansson fick helt nyligen klä skott i en nidbild av Svenska kyrkan som var signerad prästen Karin Långström Vinges på DN Debatt. Här får Anders Johansson komma till tals i ett sammanhang där det överlåts åt läsaren att tolka och ta ställning. Så bra.
Brygubben blir glatt överraskad av reportaget som avstår från standardförenklingar och fördömanden utan att undanhålla läsarna från åsiktsskillnaderna i Svenska kyrkan.
Kyrkoherden Anders Johansson fick helt nyligen klä skott i en nidbild av Svenska kyrkan som var signerad prästen Karin Långström Vinges på DN Debatt. Här får Anders Johansson komma till tals i ett sammanhang där det överlåts åt läsaren att tolka och ta ställning. Så bra.
10 mars 2006
Bokreans härliga efterdyningar
Idag hämtade jag dubbla bokpaket på Hagströms Spel & Tobak. Härliga efterdyningar till bokrean i förra månaden.
Ett av guldkornen jag packade upp var Dorte Nielsens Idéer. Utgiven på förlaget Arena 2003.
Uppslagsrikt och med humor om kreativitet. Jag köpte 10 böcker till på stört.
Ett av guldkornen jag packade upp var Dorte Nielsens Idéer. Utgiven på förlaget Arena 2003.
Uppslagsrikt och med humor om kreativitet. Jag köpte 10 böcker till på stört.
Fokus växer
Sedan i höstas prenumerar jag på veckotidningen Fokus. Jag gillar den mer och mer. Idag kom senaste numret med en islam i Sverige som tema.
En nyhetsinriktat veckotidning har en plats i tidskriftsfloran. Och Fokus egna vinklingar gör den läsvärd.
En mindre initierad artikel om ärkebiskopsvalet där forskare Anders Bäckström helt lämnade sin akademiska roll för kyrkopolitiska påståenden uppvägdes av en fin minnesteckning av psalmdiktaren Anders Frostensson som nära 100 år gammal nyligen gått ur tiden.
Begravningsgudstjänst för Frostensson ska hållas av ärkebiskop KG Hammar i Olaus Petri kyrka i Örebro den 31 mars. Dagen efter det som kan bli den andra och sista valdagen för Hammars efterträdare.
En nyhetsinriktat veckotidning har en plats i tidskriftsfloran. Och Fokus egna vinklingar gör den läsvärd.
En mindre initierad artikel om ärkebiskopsvalet där forskare Anders Bäckström helt lämnade sin akademiska roll för kyrkopolitiska påståenden uppvägdes av en fin minnesteckning av psalmdiktaren Anders Frostensson som nära 100 år gammal nyligen gått ur tiden.
Begravningsgudstjänst för Frostensson ska hållas av ärkebiskop KG Hammar i Olaus Petri kyrka i Örebro den 31 mars. Dagen efter det som kan bli den andra och sista valdagen för Hammars efterträdare.
Vadslagning sänker nivån
TT snappar upp och för vidare vad Upsala Nya Tidning erfarit: det är vadslagning om vem som ska vinna ärkebiskopsvalet.
Att ett val av förman för ett av Svenska kyrkans tretton stift hamnar hos engelska bookmakers är en konsekvens för hur valprocedurens presenterats av Svenska kyrkan själv. Den rikskyrkliga informationsavdelningen och pressansvariga skördar frukten av sitt arbete.
Bet365 är företaget som svarar för vadslagningen. Anders Wejryd spelas 1.72 gånger pengarna Ragnar Persenius ger 2.00. Redan trean i provvalet Thomas Söderberg ger 15 gånger pengarna
och Anna Karin Hammer hamnar på 17. Högoddsaren är Carl-Erik Sahlberg. Spela en hundring på honom och om han vinner får du 2 100 kr att stoppa i bössan till Lutherhjälpen.
Att ett val av förman för ett av Svenska kyrkans tretton stift hamnar hos engelska bookmakers är en konsekvens för hur valprocedurens presenterats av Svenska kyrkan själv. Den rikskyrkliga informationsavdelningen och pressansvariga skördar frukten av sitt arbete.
Bet365 är företaget som svarar för vadslagningen. Anders Wejryd spelas 1.72 gånger pengarna Ragnar Persenius ger 2.00. Redan trean i provvalet Thomas Söderberg ger 15 gånger pengarna
och Anna Karin Hammer hamnar på 17. Högoddsaren är Carl-Erik Sahlberg. Spela en hundring på honom och om han vinner får du 2 100 kr att stoppa i bössan till Lutherhjälpen.
08 mars 2006
Risk för biskopssåpa
Det kan tyckas vara generöst av Svt24 att sända från utfrågningen av kandidater till ärkebiskopsstolen i Svenska kyrkan. Men med hänsyn till vad kanalen annars sänder, så hamnar tänkbara biskopar i dåligt sällskap.
Att sända över webben på Svenska kyrkans egen webbplats - som kyrkomötet under senare år - är en annan sak.
Symboliken skadar Svenska kyrkans trovärdighet eftersom sättet att kommunicera ger en fel bild.
Valet av ärkebiskop är en inomkyrklig angelägenhet.
Att sända över webben på Svenska kyrkans egen webbplats - som kyrkomötet under senare år - är en annan sak.
Symboliken skadar Svenska kyrkans trovärdighet eftersom sättet att kommunicera ger en fel bild.
Valet av ärkebiskop är en inomkyrklig angelägenhet.
05 mars 2006
Nu blir det söndagsskola i Sveriges Radio
Produktionsbolaget Baluba med nye Så ska det låta-Peter Settman tar sig in i radiobranschen och producerar Söndagsskola för Sveriges Radio.
Inte den slags söndags skola som Hans Rosenfeldt tycker att idén är - och jag citerar - "klockren". Häpp.
Ännu ett i raden av tidigare levande kyrkliga företeelser och begrepp laddas om i ett annat och profant sammanhang. I en kontext där kyrkliga företrädare i allmänhet kunde visa mer rakryggad stolthet och engagemang för den kyrkliga vokabuläret kunde man låta det passera. Men nu är det inte så: Det är klent ställt med ordkunskapet och kärleken till det kyrkliga språket.
Synd i ordet vardagliga och egentliga bemärkelse. Det språkliga ansvaret är förbundet med uppdrag, tjänst och vingning. En präst som inte känner sig bekväm med kyrkans språk har ett utbildningsbehov. Oberoende av medvetandegrad.
Inte den slags söndags skola som Hans Rosenfeldt tycker att idén är - och jag citerar - "klockren". Häpp.
Ännu ett i raden av tidigare levande kyrkliga företeelser och begrepp laddas om i ett annat och profant sammanhang. I en kontext där kyrkliga företrädare i allmänhet kunde visa mer rakryggad stolthet och engagemang för den kyrkliga vokabuläret kunde man låta det passera. Men nu är det inte så: Det är klent ställt med ordkunskapet och kärleken till det kyrkliga språket.
Synd i ordet vardagliga och egentliga bemärkelse. Det språkliga ansvaret är förbundet med uppdrag, tjänst och vingning. En präst som inte känner sig bekväm med kyrkans språk har ett utbildningsbehov. Oberoende av medvetandegrad.
01 mars 2006
Därför lämnar medlemmar Svenska kyrkan
Hösten 2002 intervjuade forskaren Jonas Bormander 18 föredetta medlemmar i Svenska kyrkan. Resultatet av intervjuerna och analysen av materialet presenterades i rapporten Utträden som utmanar.
Nu senast i en debattartikel i DN hänvisar prästen Karin Långström Vinge till den här rapporten. Hon skriver att "massflykten från kyrkan förklaras med att medlemmarna inte längre står ut med en pågående diskrimineringen av kvinnliga präster."
Bromander skriver själv om hur missuppfattningar tyvärr ofta påverkar människors inställning till sitt medlemsskap. "Under studiens gång har det framträtt en bild av Svenska kyrkan som är, om inte felaktig, så åtminstone tämligen skev. Kanske hade utträdet inte alltid varit nödvändigt..."
"Den skeva bilden kan man inte skylla på individen eftersom kyrkan faktiskt givit honom eller henne den bilden. Det kan röra sig om uppfattingar som att manliga biskopar är emt kvinnliga präster, att man inte får skratta i kyrkan, att kyrkans demokrati inte fungerar (apropå kvinnliga präster), att kärlek och sex anses fult eller att Svenska kyrkan ställer krav på hur medlemmarna tror."
Debattartikeln i DN spär på fördomarna om Svenska kyrkan.
Utträden som utmanar en sammanfattning i pdf
Nu senast i en debattartikel i DN hänvisar prästen Karin Långström Vinge till den här rapporten. Hon skriver att "massflykten från kyrkan förklaras med att medlemmarna inte längre står ut med en pågående diskrimineringen av kvinnliga präster."
Bromander skriver själv om hur missuppfattningar tyvärr ofta påverkar människors inställning till sitt medlemsskap. "Under studiens gång har det framträtt en bild av Svenska kyrkan som är, om inte felaktig, så åtminstone tämligen skev. Kanske hade utträdet inte alltid varit nödvändigt..."
"Den skeva bilden kan man inte skylla på individen eftersom kyrkan faktiskt givit honom eller henne den bilden. Det kan röra sig om uppfattingar som att manliga biskopar är emt kvinnliga präster, att man inte får skratta i kyrkan, att kyrkans demokrati inte fungerar (apropå kvinnliga präster), att kärlek och sex anses fult eller att Svenska kyrkan ställer krav på hur medlemmarna tror."
Debattartikeln i DN spär på fördomarna om Svenska kyrkan.
Utträden som utmanar en sammanfattning i pdf
Mediesmart präst
Bloggprästen Karin Långström Vinge slog sig ihop med jämställdhetsutredaren Irma Irlinger och skrev en debattartikel i DN i söndags.
Av den framgår att prästen Karin Långström Vinge inte respekterar kyrkomötets beslut. Och hon är kyrkomötesledamot. Skillnaden i positionering mellan Karin Långström och prästen Yngve Kalin gentemot kyrkomötets beslut är i praktiken ingen.
Hennes uppdelning i en "folkkyrklig och en konservativ kyrka" är en retorisk figur som funkar i snabba medier. Men inte blir den sann för det.
Motsättningen folkkyrklig och konservativ är en ren konstruktion som en kort stund kan skyla en ringa genomtänkt argumentation. Den är dessutom mycket provinsiell. Karin Långström Vinge argumenterar om tillsynes samtida frågor och levererar lösningar, men sättet och argumentationen är gammaldags och hör hemma i en svunnen tid: i en nationalkyrka och i ett enhetssamhälle som inte längre existerar.
Med den världsvida kyrkans perspektiv i nutiden och med lärdom av kyrkohistorien står det klart att en kristen församling inte är en åsiktsgemenskap. Den är en trosgemenskap.
En nyligen gjord undersökning visade att de flesta insändare och debattinlägg som kritiserar Svenska kyrkan är skrivna av anställda och förtroendevalda. Mer sällan av medlemmar utan särskilda uppdrag eller av människor som inte är med i kyrkan.
En mediesmart präst ska förstås välja DN Debatt som sin talarstol framför att föra ett samtal i sin egen kyrka. Effektivt: ja. Trovärt: inte särskilt.
Av den framgår att prästen Karin Långström Vinge inte respekterar kyrkomötets beslut. Och hon är kyrkomötesledamot. Skillnaden i positionering mellan Karin Långström och prästen Yngve Kalin gentemot kyrkomötets beslut är i praktiken ingen.
Hennes uppdelning i en "folkkyrklig och en konservativ kyrka" är en retorisk figur som funkar i snabba medier. Men inte blir den sann för det.
Motsättningen folkkyrklig och konservativ är en ren konstruktion som en kort stund kan skyla en ringa genomtänkt argumentation. Den är dessutom mycket provinsiell. Karin Långström Vinge argumenterar om tillsynes samtida frågor och levererar lösningar, men sättet och argumentationen är gammaldags och hör hemma i en svunnen tid: i en nationalkyrka och i ett enhetssamhälle som inte längre existerar.
Med den världsvida kyrkans perspektiv i nutiden och med lärdom av kyrkohistorien står det klart att en kristen församling inte är en åsiktsgemenskap. Den är en trosgemenskap.
En nyligen gjord undersökning visade att de flesta insändare och debattinlägg som kritiserar Svenska kyrkan är skrivna av anställda och förtroendevalda. Mer sällan av medlemmar utan särskilda uppdrag eller av människor som inte är med i kyrkan.
En mediesmart präst ska förstås välja DN Debatt som sin talarstol framför att föra ett samtal i sin egen kyrka. Effektivt: ja. Trovärt: inte särskilt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)