Den som jobbar diakonalt, i sin profession eller som frivillig, är ingen vanlig socialarbetare, som har till uppgift att tillfredsställa klientens grundläggande materiella behov. Han eller hon har dessutom helt andra resurser att erbjuda, möjligheter till en varaktig förbättring av tillvaron, chansen till upprättelse och till ett liv som fullvärdig samhällsmedborgare. Men då krävs det att insatserna är grundade i bön. Det handlar inte om att knäppa händerna som hastigast vid ett enstaka pliktskyldigt tillfälle. Bönen måste få fungera som en kontinuerligt flödande kraftkälla, som ger mod, ork, tröst och inspiration till nya insatser.Jo, så är det. Jag instämmer. Eller Amen, skulle man också kunna säga.
Väsentligheter bör uppmärksammas. Annat ska förbigås. Brygubben har svårt skilja det ena från det andra. Stå ut med blandningen av seriöst och trams. Eller inte. Bloggen Brygubben skrivs av mig Martin Garlöv. Kommunikation och mediebruk är mitt yrke. Kristen är min livsåskådning. Alla ni som längs livsvägen hjälpt mig med förnuft och känsla har all rätt att ta åt sig äran av det som läsaren uppskattar. Dumheterna är helt mina egna.
26 februari 2010
Fredagsläsning om hur det hänger ihop: Jobb och samtal med Gud
Allkristna tidningen Dagens ledare handlar idag om bön och arbete. Chefredaktören Elisabeth Sandlund kommenterar Dagens Nyheters kultursida, där annonser om bön från Svenska Kyrkan Stockholms stift kallats för rapakalja. Elisabeth Sandlund skriver:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej!
Tänkvärd bloggpost och lovvärt initiativ att skapa en mer matnyttig lista. På den borde Göran Skyttes "Omvänd" passa bra.
Skicka en kommentar