07 september 2010

Do not Pimp My Ride - please!

När jag kommer till slutet av en krönika i Svenska Dagbladet signerad Lars Berge blir jag en vanlig sketen tisdag bjuden på några meningar som med endast ett uns bearbetning går från en kritisk analys av svensk partipolitik till en marknadsstrategi för Svenska Kyrkan.

Lars Berge ser framför sig hur alla riksdagspartier vart och ett förtränger sin egen historia, hur man vänder sina trogna anhängare ryggen och aldrig beskriver sin politik i ideologiska termer.

Denna tisdagsmorgon hjälpte hans krönika mig att se hur ansatt Svenska Kyrkan är av dem som vill förvränga historien. Det handlar om hur man beskriver demokratiseringen i kyrkan, gudstjänstförnyelsen och nattvardsväckelsen, hur dopet blev medlemsgrundande och hur Svenska Kyrkan befriades från att vara statskyrka. Ett opassande tänkande och värdefulla resurser kan inte få ett erkännande.

Liksom när partipolitiken krisar riskerar de som står in den främsta ledningen i Svenska Kyrkanatt vända de mest trogna ryggen, för att istället rikta en överbudspolitik som ska kittla de motvilliga och trolösa. De trogna med sin kärlek till kyrkan, sitt församlingsengagemang och med det en kunskap och en erfarenhet av kyrkoliv blir en belastning. Med dem kan man inte hitta på vad som helst, skifta mål och medel utan att behöva förklara och förankra.

Och om ett av symptomen på partipolitikens kris är att ledarna aldrig beskriver sin politik i ideologiska termer,  så har det sin motsvarighet i Svenska Kyrkan i att inte vittna om tro, tala om bekännelse och lära med hjälp av kristna symboler och teologiska begrepp som klarar att bära ett innehåll av viss halt.

Lars Berge varnar för den marknadsanpassade politiska retorik som ger "blanka fan i dig om du inte tillhör målgruppen missnöjda socialdemokrater".  Detta hans fjärde varningstecken ser jag inte så klart hur det har sin motsvarighet i Svenska Kyrkan. Men nog finns det mycket gnäll inom kyrkan som får ett alldeles för stort utrymme, får för stor inverkan på besluten och lägger sig som en våt filt där någon likt ett pingstunder fått lite eld i håret, eller på annat sätt börjat brinna för Guds Rike?

Jag motsätter mig att Svenska Kyrkan likt Moderata samlingspartiet pimpas till ett Nya Moderaterna. Lars Berge jämför omvandlingen med krisdrabbade statsligt ägda Pripps som med en gammal låt av Tomas Ledin blev Pripps Blå med svenska folket.

Är det några politiska partier som har en attityd som är av intresse för Svenska Kyrkans ledare att studera, då  är det Feministiskt initiativ och Piratpartiet. De andra mer som avskräckande exempel.

2 kommentarer:

– – – sa...

Tänk om Svenska kyrkans ledning vågade tala om kristen tro på ett vuxet sätt, och inte förenkla allt ner till dagisnivå!
Vi kanske skulle kunna få igång en ordentlig evangelisationssatsning då!
Det hjälper ju inte att säga att folk är myndiggjorda om man inte talar till dem i vuxna termer, och lär ut vad man säger om det behövs...

Anonym sa...

Gnälligt och abstrakt. Bättre kan du, det vet jag.