Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen frälsarkransen. Sortera efter datum Visa alla inlägg
Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen frälsarkransen. Sortera efter datum Visa alla inlägg

18 februari 2011

Frälsarkrans får inte bli kvarnsten

Uppdatering 21 februari och 24 februari sist i bloggposten.

Frälsarkransen är samtidens radband, skapat av biskop Martin Lönnebo. Själva Frälsarkransen i flera versioner och en rad böcker om den säljs av förlaget Verbum, som har Svenska Kyrkan som huvudägare.

Det är tusentals aktiva medlemmar i Svenska Kyrkans över tusen församlingar som tagit emot det hjälpmedel för evangelisation och andligt växande som Frälsarkransen är. Och det är dessa människor som gett Frälsakransen en så stor spridning.

För någon vecka sedan sände förlaget ett brev till stiftsinformatörerna i Svenska Kyrkans tretton stift och tyckte att informatörerna skulle sända vidare det till församlingarna. Varför tog man inte kontakt med församlingarna direkt? Kanske kände medarbetare på förlaget någonstans inom sig inte helt bekväma med en direkt kontakt med församlingsfolket? För brevet var inte alls vänligt.

"Vi på Verbum Förlag har upptäckt att det finns ett stort intresse kring Frälsarkransen och Livets pärlor. Detta är naturligtvis jätteroligt och vi uppskattar initiativ. Det finns emellertid vissa saker som den som önskar använda Frälsarkransen eller Livets pärlor bör tänka på. Verbum Förlag har skyddat namnen Frälsarkransen och Livets pärlor för att på bästa möjliga sätt kunna förvalta och bevara den genuina tradition som Martin Lönnebo har skapat. Därför följer här rättslig information om användandet av Frälsarkransen och Livets pärlor.

Vi ber dig vänligen vidarebefordra detta mail till samtliga informatörer i församlingar inom ditt stift.

Vill du

... använda texter och bilder ur Frälsarkransen eller Livets pärlor?

Tänk på att texterna och bilderna i Frälsarkransen och Livets pärlor skyddas av upphovsrätt. Om du avser att använda texterna för annat än för privat bruk krävs det därför tillstånd. Det är inte privat bruk att framställa exemplar av texterna i broschyr eller på hemsida som görs tillgänglig för allmänheten. Det har ingen betydelse om det görs gratis.

Om du vill tonsätta någon av texterna i böckerna och avser att framföra dem någon annanstans än hemma på kammaren bör du först kontakta Verbum Förlags jurist för att kontrollera om tillstånd krävs. Detsamma gäller för dig som vill kopiera noter ur Runt Frälsarkransen.

... använda namnen Frälsarkransen, Livets pärlor eller logotypen?

Namnet Frälsarkransen och dess logotyp (bild på Frälsarkransen radbandet) samt namnet Livets pärlor, Kristuskransen m.m. är registrerade varumärken som innehas av Verbum Förlag AB. Detta innebär att det t.ex. inte är tillåtet, att i sin näringsverksamhet, använda namnen eller logotypen i t.ex. broschyr, på hemsida, som namn på pilgrimsvandring, föreläsning, egen ljuskreation eller på annat material inspirerat av Frälsarkransen etc, utan föregående tillstånd från Verbum Förlag AB. Observera att det endast är Verbum Förlag som kan utfärda giltigt tillstånd för användandet av Frälsarkransen och Livets pärlor.

Om tillstånd ges från Verbum Förlag ska namnet Frälsarkransen alltid skrivas ut i bestämd form, med versalt F och får ej skrivas ihop med annat ord (exv "Frälsarkransbok"). Livets pärlor skrivs i bestämd form och med versalt L.

… tillverka Frälsarkransen radbandet?

Även själva radbandet är skyddat av upphovsrätt. Det är alltså inte tillåtet att framställa kopior av radbandet annat än för privat bruk. Det är inte privat bruk att framställa kopior av Frälsarkransen i t.ex. söndagsskola eller i en församling oavsett om detta sker gratis eller till självkostnadspris. Det är naturligtvis tillåtet att köpa och trä de pärlor som säljs av Verbum Förlag samt anordna sammankomster när dessa träs.

… göra ett eget material om Frälsarkransen eller Livets pärlor?

Den som vill ge ut eget material om Frälsarkransen eller Livets pärlor bör kontakta Verbums förlagschef, Kerstin Kyhlberg Engvall via e-post, kerstin.kyhlberg-engvall@verbum.se, eller på telefon 08-7436500.

För tillstånd, kontakta Verbums förlagsjurist på juridik@verbum.se  Var noga med att uppge exakt vad ni avser att göra, samt vilka texter eller bilder som ni vill använda för smidigare och snabbare handläggning. Alla tillstånd från Verbum Förlag ges skriftligen. Om tillstånd beviljas från Verbum Förlag ska det i aktuellt material alltid finnas en hänvisning till vår hemsida juridik@verbum.se.

Vänlig hälsning Verbum Förlag"


Slut citat. Brevet som det såg ut när det skickades till stiften.


Jag kort i en status om saken på Facebook och förstod att jag inte var ensam om att reagera på förlagets attityd och budskap. Så skrev jag en kommentar på väggen i den grupp för vänner av Frälsarkransen som Sanna Nilsson från Halmstad har startat på Facebook. För det tredje skrev jag ett mejl till förlagschefen.

Förlagschefen har svarat på mitt mejl och jag har fått en kopia av ett nytt brev som skickats ut från förlaget.


"Hej!

Igår skickade vi ut ett e-brev med rättslig information kring användandet av Frälsarkransen och Livets pärlor. Vi bad dig som stiftsinformatör om hjälp att skicka brevet vidare till övriga informatörer inom stiftet, vilket också gjordes. Stort tack för hjälpen!

Dessvärre fanns en del olyckliga formuleringar i brevet, vilket några mottagare också – med rätta – har reagerat på. Istället för att tillsammans med den juridiska informationen uppmuntra alla de fantastiska initiativ som görs kring Frälsarkransen och Livets pärlor runtom i kyrkan, fokuserade vi enbart på vad man får och inte får göra. Brevet fick en uppfordrande ton, vilket inte var meningen. Juridik kan ofta låta fyrkantigt och vi kunde ha formulerat oss annorlunda. Man kunde också uppfatta det som att Verbum Förlag tror att församlingarna bedriver näringsverksamhet kring Frälsarkransen och Livets pärlor, vilket vi naturligtvis inte tror. Det blev helt enkelt väldigt fel, och det beklagar vi djupt.

Vi vill understryka att de allra flesta initiativ runt Frälsarkransen och Livets pärlor både beviljas och mottas med glädje från Verbums håll. Vi uppmuntrar verkligen såväl enskilda som församlingar att utforska Frälsarkransen och Livets pärlor! Frälsarkransen är Martin Lönnebos skapelse och Verbums uppdrag är att vara hans ombud och skydda hans verk och anda. I detta uppdrag ligger ett ansvar att se till att Frälsarkransens anda inte urvattnas och blir till något annat än det som är Frälsarkransens grund. Frälsarkransen växer hela tiden, och upptäcks av fler och fler människor – både i och utanför Sveriges gränser. Men i och med detta uppstår här och var också felaktigt användande av varumärkena Frälsarkransen och Livets pärlor. Det finns till exempel de som tillverkar egna böcker om Frälsarkransen och Livets pärlor, eller egna radband som de säljer vidare. Detta sker inte ofta i Svenska kyrkans församlingar, men det tvingar oss att informera så många och så tydligt som möjligt, om varumärkesrätten. I vårt ansvar mot Martin Lönnebo och de andra upphovsmännen inom familjen Frälsarkransen ingår att hålla ihop allt och skydda Martin Lönnebos ursprungstanke.

Vi vill alltså be om ursäkt för tonen i brevet och samtidigt ställa en fråga till dig. Kan vi få skicka en betydligt mer positiv text om detta, skriven i artikelform, med tillhörande bildmaterial, som ni skulle kunna publicera i något kommande nummer av stiftstidningen? Det skulle kunna bli ett enklare och mer lättillgängligt sätt för församlingarna att ta del av vad som gäller kring användandet av varumärkena Frälsarkransen och Livets pärlor.

Återkom gärna med synpunkter till oss om detta! Stort tack på förhand och varma hälsningar

Per Andersson
Marknadschef Verbum Förlag
per.andersson@verbum.se, telefon 0705614749"


Slut citat. Här har jag inget att länka till. Du läsare får lita på att jag kopierat vad jag fått med mejl rakt av utan ändringar.

Så läser jag idag en artikel i tidningen Dagen som uppmärksammar förlagets agerande gentemot församlingar i Svenska Kyrkan. (Nog används Frälsarkransen även i andra kyrkor. Om deras informatörer också fått brev, vet jag inte.)

Dagen frågar och marknadschefen Per Andersson svarar.
Har det missbrukats i församlingar? - Det har väl funnits någon enstaka incident men inget större. I allmänhet är det inga som helst problem, det mesta sanktioneras, alla goda initiativ uppmuntras. Men efterfrågan på Frälsarkransen finns bredare än så och på den kommersiella marknaden har den exempelvis kopierats och plagierats på ett sätt som strider emot copyrightlagen.
Svaret kan uppfattas som om förlagets representant ytterligare vill tona ned de närmast hotfulla formuleringarna och den bild av missbruk man tecknade. I det andra brevet talas om felaktig användning nu och då av Frälsarkransen. I tidningen om enstaka incidenter. Om det senast sagda nu gäller, då kan man verkligen fundera över tillkomsten av det första brevet och hur det överhuvudtaget kunde lämna förlaget och varför stiftsinformatörerna förväntades vara budbärare av ett annat meddelande än vad tidningen nu blir.

Tidningen Dagen intervjuar prästen David Silverkors. Till tidningen säger han:

- Känns som att nivån på tilliten till oss i församlingarna är rätt liten. Jobbar man i huvudsak i relation till oss, såsom Verbum gör, kan det vara bra med lite större lyhördhet och utifrån det ge lite större flexibilitet kring hur produkterna kan användas, säger han.

David Silverkors har en poäng i att det inte tycks som att förlaget, trots att Svenska Kyrkan och Svenska Missionskyrkan är ägarna, anser sig stå på församlingarnas och de aktiva medlemmarnas sida. 

I det första brevet skriver förlaget att det inte är tillåtet församlingarna att använda skriva Frälsarkransen broschyr, på församlingens hemsida, som namn på pilgrimsvandring, eller en föreläsning utan föregående tillstånd från Verbum Förlag AB. "Observera att det endast är Verbum Förlag som kan utfärda giltigt tillstånd för användandet av Frälsarkransen och Livets pärlor."


Niclas Strandh kommenterar brev nr 1 på sin blogg DigitalPR och skriver:
Lite udda säkert men eftersom jag har ett förflutet inom kyrkan och eftersom Martin Lönnebo alltid varit en av mina idoler så blir jag upprörd över det här. Att så totalt missa att vissa saker kan man inte skydda med någon sorts generell copyright är en sak: att som förlag totalt negligera det faktum att såväl bibel som kyrklig tradition bygger på remixkulturens grundvalar är galet. Jag blir lätt upprörd.
Tänk om - som en vän skrev till mig - alla församlingar och alla människor som använder Frälsarkransen skulle ta Verbum på orden, då skulle de väl få anställa ett par människor som inte gjorde annat än satt och administrerade den här tillståndsgivningen. Skulle jag be om tillstånd för att skriva om Frälsarkransen med namnet nämnt i min blogg? Ja, så tycks förlaget vilja att församlingarna och vi som använder Frälsarkransen ska uppfattade det. Men det är förstås inte rimligt.

Mission är den världsvida kristna kyrkans främsta uppdrag. Frälsarkransen är ett hjälpmedel för bön, för kontemplation, för att sprida den glada budskapet, evangelium och ett ting för tanken, för andlig växt. Precis som David Silverkors säger till Dagen är inte frågor om upphovsrätt en given naturlag. Det handlar om en reglering till skydd för upphovsmannen, ideellt och ekonomiskt. Hur den ska praktiseras rymmer flera val.

Bli gärna medlem i Facebook-gruppen Frälsarkransen och dela med dig av dina berättelser och tankar om Frälsarkransen där.



Om Frälsarkransen på bloggen Livet i Svenska Kyrkan


Uppdatering 21 februari: Jag har tagit bort två korta kommentarer till den här bloggposter - den ena anonym och den andra från Sofia - som båda enligt min mening föll utanför vida ram som gäller för bloggen Brygubben. Ni som skrivit är välkomna tillbaka med nya inlägg, för det går att vara kritisk utan att vara kränkande.

Uppdatering 24 februari: Prästen David Silverkors bloggar om att han blev intervjuad i Dagen. Han utvecklar sina argument för Creative Commons.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

11 november 2011

Pandurokitet dagisaktivitetens pärlplattekonstruktion - som vi andra kallar Frälsarkransen

I senaste numret av en tidning som heter Svensk Kyrkotidning och beskriver sig som "öppen, resonerande och nyskapande" så finns ett uppslag där professorn Henry Cöster sågar biskop Martin Lönnebo och Frälsarkransen han skapat.

Foto: Verbum Förlag
Professorn slår fast att Frälsarkransen representerar något som står i motsats till kristen bön. Och biskop Martin representerar en skenbar fromhet tömd på kyrkans tradition, i det att han skapat och uppmuntrar till användning av "en pärlkrans som enbart bjuder till den aktivitet som låter skenbar religiös fantasi snurra runt i självcentreringens snöre".

För Henry Cöster är Frälsarkransen en dagisaktiviteternas pärlplattekonstruktion, ett pandurokit vars användning leder till ett missbruk av kristen bön.

Kan det vara så illa? Har Svensk Kyrkotidning berett plats för "skarp och självständig" kritik av upphovsmannen till Frälsarkransen och oss som använder den, så att det äntligen blir sagt vad som så länge förtigits?

Eller kan det förhålla sig på något annat vis?

Utanför min bloggpost ligger den känsla av överraskning som följdes av en ska-man-skratta-eller-gråta-reaktion när jag läste artikeln igår. Och eftersom jag vet ganska lite om vem Henry Cöster, så utvecklar jag inte de första tankar om vad det kan vara för en människa som skriver så här. Men låt mig ändå säga så här: Jag kom att tänka på en av figurerna i bilderboken Petter och hans fyra getter. Inte på Petter, inte på någon av getterna och inte heller på katten Murre Svart eller hans vän Sixten.

Kommentera gärna bloggposten med att berätta om hur du ser på Frälsarkransen i relation till kristen bön, till ditt eget böneliv och skriv gärna något om hur Frälsarkransen används i din församling. Eftersom det inte är min mening att uppmuntra till personangrepp, så kommer jag att rensa bland kommentarerna om det skulle behövas.  


Biskop Martin Lönnebo tog den 10 november 2011 emot det kulturpris som delas ut av arbetsgivarorganisationen för Svenska Kyrkan.

Uppdatering måndag 14 november: Miriam W Klefbeck bloggar om Cösters kritik av biskop Martin och Frälsarkransen han skapat. Lars Karlsson i Karlstad har lämnat kommentar med länk som jag lyfter upp. Han bidrar med vägvisning till en recension ur Signum av Cösters bok Livsmodets språk från 2009.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

13 februari 2007

Samtidens radband bär på mening


Den lokala tidningen för Svenska kyrkan i Umeå finns både på papper och på webben. En av de aktuella artiklarna handlar om samtidens radband som fått mycket stor spridning i Svenska kyrkan och i andra kyrkor. Det handlar om Frälsarkransen, skapad av den förre biskopen i Linköping Martin Lönnebo.

Tidningen Spira låter Erik 16 år berätta om sitt radband. Läs här

Det finns en webbplats för Frälsarkransen. Tyvärr rätt dåligt uppdaterad. Men ändå...

Kyrkans Tidning, som är Svenska kyrkans veckotidning, om Frälsarkransen. Läs här

Tidningen Världen idag skriver om Frälsarkransen. Läs här

Andra bloggar om: , , , , , ,

02 april 2009

Om du stannar hemma från kyrkan på söndag


Om du inte går i kyrkan på Palmsöndag, så sätt på radion. Lyssna på en radiogudstjänst om Frälsarkransen, vår tids radband eller Livets pärlor som de också kallas. Vi är många tusen som bär Frälsarkransen, vars barnsliga pärlor stärkt vår vuxna tro.

Andra bloggar om: , ,

10 mars 2010

I försoningens tid

Den tidiga våren är i kyrkoråret fastans förberedelsetid för Långfredag och Påskdag. Om några veckor kommer miljarder människor jorden runt att läsa och lyssna till evangeliet (just, det glada budskapet) om hur Barabbas (ett hebreiskt namn som betyder faderns barn) blir räddad från döden och hur en fullständigt oskyldig människoson går in i hans ställe. Alla fyra evangelierna berättar om den historiska händelsen: Matteus kap 27, Markus kap 15, Lukas kap 23 och Johannes kap 18.

Människor kommer att följa Långfredagens kamp mellan ont och gott in i den död som övergår i den segrande uppståndelsens påskmorgon. På mer eller mindre tafatta sätt kommer människor försöka gestalta den största berättelsen av dem alla, om den verkliga sanningen om livets mening och en barmhärtighet utan gräns. Inte minst med sånge bärs budskapet om räddning för var och en som ser in i ansiktet hos den som sa om sig själv: Jag är vägen, sanningen och livet.

Jesus från Nasaret går här fram än som i gången tid, löser ur vanmakt, ur synd och skam, ger oss sin kraft och frid: himmelriket är nära. (Nr 39 i den Svenska psalmboken)

Jesus för världen givit sitt liv: öppnade ögon, herre mig giv. Mig att förlossa offrar han sig, då han på korset dör ock för mig. (Nr 45 i den Svenska psalmboken)

Prästern Lars B Stenström skriver på sin blogg Stillsam om försoningens ofrånkomliga plats i kristen tro och dess hoppfulla budskap som fyller den Svenska Psalmboken. Han gör det med anledning av det andra avsnittet i Sveriges Televisions serie under fastan och påsken, Åh herre gud. Det är säkert många, många präster som liksom honom nu ser vikten av att ta sig extra tid de kommande veckorna att lyfta fram bibelns ord och sjunga psalmer tillsammans med medlemmarna i församlingen.

Kunde de vara fler? Kunde det vara färre präster som nöjer sig med att intellektuellt (?) kittlas av att följa hur SVT ger plats för en tendensiös, rätt känslolös och i flera avseende nedsättande skildring av judisk och kristen tro, som mest går ut över människor som kämpar med sin tro och som saknar formuleringsprivilegiet och sändningtid. Ja, jag att kvoten är fylld för ett bra tag sedan.

Den Kristna kyrkan förvaltar genom årtusendena det glada och skandalösa budskap, som redan från dag 1 skojades bort av en del, skulle reduceras intellektuellt av andra och för vissa var en provokation som bara måste kämpas ned.

Jag tar min Frälsarkransen i handen, låter fingrarna dra över de färgade pärlorna. Stannar vid den svarta nattpärlan. Sjunger tyst i mig själv: Gud, för dig är allting klart,allt det dolda uppenbart. Mörkret är ej mörkt för dig och i dunklet ser du mig. (nr 217 i den Svenska psalmboken) Samtidigt strålar vårsolen in genom köksfönstret, får de röda tulpanerna att brinna.

Är det inte förenklingarna som reducerar människan och gör oss till främlingar för varandra? Och blir det kanske just därför den provocerande paradoxen som bär på hoppet, som inte lovar frihet från det svåra, men all den kraft som bär rakt igenom?

25 februari 2010

Längs vägen till vuxen tro blir två gardellböcker knaper matsäck

Jag läser Svenska Kyrkans Tidning till frukost. På debattsidan har min vän Bertil Murray skrivit. Han undrar om någon mer än han är upprörd över att det på den gemensamma webbplatsen för Svenska Kyrkan bara finns två boktips för vuxna som vill bli kristna eller lära mer om den tro de är döpta till. Två böcker av en och samma författare.

Jag känner efter, men nej jag blir inte upprörd. Lite sorgsen, det blir den känsla jag uppamma. Så fyller jag på temuggen, värmer händerna och tänker att det är tur att det finns så många människor i så många församlingar som möter längtande, sökande människor som vill lära känna Jesus. Och där i mötet är det många fler och matigare böcker som cirkulerar.

Så vänder jag blad i Svenska Kyrkans Tidning och där under vinjetten Kultur & Teologi får jag veta att SVT nästa vecka börjar sända en serie, åtta halvtimmar, med artisten och författaren Jonas Gardell som programledare  Fast det visste jag redan att det skulle bli folkuppfostring som en present från SVT i fastetid och påsk.

Lite längre fram i samma tidning recenserar en annan vän, prästen Mikael Mogren filmen Agora. Den handlar om kristna som mördar en kvinnlig vetenskapare i det antika Alexandria. Mogren konstaterar att filmen är ännu ett exempel på tidsandan, där vi kristna framställs som en obildad skränande hopp. Dramaturgin på filmduken och i tv-rutan blir förstås mer svart-vit än den vardagliga verkligheten. Samtidigt är filmer och tv-serier uttryck för opinionsbildarnas värderingar och teser.

Svenska Kyrkans Tidning låser in stora delar av artiklarna på nätet. Det krävs konto för att läsa om Gardell och recensionen av Mogren. Det märker du som klickat på de närmast två föregående länkarna.

Tillbaka till böckerna att stoppa i ryggsäcken för en vuxen trosvandring. Låt mig påbörja en blandad lista, som jag hoppas att du som läser den här bloggposten vill fylla på. Gör det gärna i kommentarfältet.

Anteckningar efter en frontalkrock med Gud, Maria Küchen, Cordia 2006
Steg på vägen - en katekes för vår tid, Verbum 2007
Frälsarkransen (originalet i 4:e upplagan) Martin Lönnebo, Verbum 2010
Drabbad av det oväntade, Elisabeth Sandlund, Cordia
Jesus - motspänstig medmänniska, Dag Sandahl, Verbum
Tecken och verklighet • Samtal om Gud • Ecce Homo, KG Hammar, Arcus 2006

Livet i Svenska Kyrkan levs i de många församlingarna. Det är både risk och chans. Ett valår som 2010 tar partierna med sig bokbord ut i offentligheten. Församlingar skulle kunna göra något liknande. I alla fall fräscha upp bokborden i kyrkorna: Småskrifter till en billig peng och de lite tjockare volymerna som blädderex med tydliga vägvisare till de sajter på nätet där böckerna kan köpas. Ja, före det en vägbeskrivning till den kristna bokhandeln om den finns inom rimligt avstånd, som hemma hos mig i Uppsala. Här finns Gospelhörnan.  

PS. Hurra för Bertil som fyller 60 år idag 25 februari.
 

 

28 september 2013

Tänk om: En biskop

Tänk, bara tänk om det här myckna snacket om att en biskop tvunget ska vara massmedial skymmer något viktigare?
Tänk, bara tänk om det är andra saker som behövs som för att leva uppdraget? Att kunna sitta ner. Att se de närmaste medarbetarna. Att både gilla att gå med vänner och stundom gå sin egen väg.
Att kunna be om hjälp och visa tacksamhet. Att vara nyfiken så att det märks. Att älska kyrkan som en mor och visa det. Att älska att fira gudstjänst och göra det så det smittar. Att gilla att åka tåg hellre än vara en flygande biskop. Att försvara och uppmuntra de många som bygger kyrka i församlingsliv mot angrepp och anfäktelse. Att visa barmhärtighet.
Att leda korta och bra sammanträden. Att bära korset. Och Frälsarkransen.

Den här texten skrev jag efter min morgonbön lördag 28 september 2013. Mellan nomineringsval inför val av ärkebiskop i Svenska Kyrkan och hearingen med de fem kandidaterna. Jag publicerade först texten i Facebook-gruppen Ny Ärkebiskop 15 juni 2014 och senare samma dag här på bloggen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

01 mars 2010

Böcker längs vägen till en vuxen tro

Svenska Kyrkans webbplats behöver utöka och uppdatera den sidan är man rekommenderar böcker för läsning längs vägen till vuxen tro. Jag skrev om saken för ett par dagar sedan och välkomnade tips. Och de har nått mig på lite olika vägar. Så här kommer en första utökad boklista. Tack kära bloggläsare för era bidrag. Fortsätt att höra av er. Och fortsätt gärna att kommentera min blogg i största allmänhet.

Anteckningar efter en frontalkrock med Gud, Maria Küchen, Cordia 2006
Steg på vägen - en katekes för vår tid, Verbum 2007
Jesus Guds hemlighet, Margit Sahlin, Verbum 1999
Frälsarkransen (originalet i 4:e upplagan) Martin Lönnebo, Verbum 2010
Drabbad av det oväntade, Elisabeth Sandlund, Cordia
Jesus - motspänstig medmänniska, Dag Sandahl, Verbum 2004

Språk för en vuxen tro, Ylva Eggehorn, Cordia 2001 (tillägg 4 mars 2010)
Tecken och verklighet • Samtal om Gud • Ecce Homo, KG Hammar, Arcus 2006


Omvänd, Göran Skytte, Libris (pocket även i 10-pac)

Ja, det var elva titlar, några moderna klassiker, ett par läroböcker och andra mer personliga vittnesbörd i samma genre som Gardells båda böcker. I listan finns både de böcker som ger andlig vägledning och de som berättar levande om Jesus. De flesta böckerna är bara några år gamla och finns att köpa. En och annan är några år äldre och får sökas i antikvariaten (på nätet) och hos vänners eller i församlingens bibliotek.  

Bloggen Storasyster i Vassen har sin boklista. Poskval-bloggen ger också lästips.

Den som senast gav offentlighet åt den korta och enahanda litteraturlistan på Svenska Kyrkans gemensamma webbplats var prästen Bertil Murray, med ett debattinlägg i Svenska Kyrkans Tidning förra veckan. 

Det var den här sidan på Svenska Kyrkans gemensamma webb som startade debatten.