21 februari 2010

"Missbruk och kriminalitet drabbar inte vem som helst"

För några veckor sedan accepterade jag att gratis få DN på prov fyra helger i rad. Det här är den sista. Får erkänna att jag läst fler artiklar i pappers-DN än jag regelbundet gör i nätupplagan.

Ett stopp blir det i kulturdelen, där jag konstaterar att Maria Schottennius på sitt förutsägbara sätt skräms med Opus Dei i sin ständigt pågående kampanj mot normala troende kristna. Snacka om att ändamålen helgar medlen. Men det var inte det som var mitt ärende för denna bloggpost.

Rubriken är ett citat från Ulrika Kärnborgs söndagskrönika (ska länka till den när jag finner något  att länka till) där hon med tydlighet framför vad som behöver upprepas. Att vara bli  obemedlad och bov är inget som drabbar vem som helst. Hon refererar till Susanna Alakoskis senaste roman Håpas du trifs bra i fengelset. Den har jag inte läst, men förstår av recensioner och annat att Alakoski är minst lika intressant och har ett minst lika angeläget budskap som i sin genombrottsbok Augustprisbelönade Svinalängorna.

Det är störande att den politiska makten är så lite medveten klassskillnaderna. Alternativt stötande, om makten är medveten men ändå förnekar de svalj som finns mellan människors uppväxtförhållande.

Ulrika Kärnborg skriver kritiskt och bra om samtidens "underhållning" (citattecknen är mina) i teve med Lyxfällan, Du är vad du äter, Generation fet, o.s.v. Hon sätter upp den spegel jag behöver. För visst har jag zappat in på mer än ett av dessa program och förletts att moralisera över människors svaghet.

Det är märkligt att underklassen ska ta sig i kragen på ett sätt som inte är kravet på överklassen. Märkligt och  oanständigt.

Klassmedvetenhet är en förutsättning för att vara med i kampen för ett jämlikt samhälle. I år är det valår och före valdagen väntar en valrörelse.

Nu är det fastetid i stora delar av kristenheten. Kristendomen är en klassmedveten livsåskådning. I fem veckor fram till påsk handlar de noga utvalda bibeltexterna om att det mänskliga är att se in i en annan människas ansikte med barmhärtighet. Skitsvårt och inget det står i mänsklig makt att klara på egen hand. Den enda lösningen för att inte tappa ansiktet - och värrre - är att ta rygg på Mästaren själv.

Veckorna av valrörelse borde vara en lilafärgad fastetid. Då skulle starka röster ges åt dem vars egna röster är alltför svaga eller helt tystats.

1 kommentar:

Leif Ekstedt sa...

Klassmedveten har jag aldrig varit.
Uppfödd i litet torp med optimuslampa, vatten brunnen ,inga pengar. Lekte med barnen på pensionatet. Pappor som var läkare,färghandlare, grevar.
Barn hamnar inte i underläge om de inte petas in i ett Ghettobaserat på mamma och pappas självförakt.
I Norra Latin hade jag klasskamrater från alla möjliga "klasser" ingen skillnad på bemötande.
Socialdemokraterna tycks älska klasskampen och jag frågar mig varför det?
Inför vår Herre är vi alla lika mycket värda, men vi måste väl lägga manken till.