14 december 2007

14 december Brygubbens Adventskalender

Enligt den katolska helgonkalendern äras Johannes av Korset idag på sin dödsdag. Denne spanske kyrkolärare är en av kristenhetens största mystiker genom tiderna.

Tillsammans med den heliga Teresa av Avila reformerade han karmeliterorden på 1500-talet. Han föddes 1542 och dog 49 år gammal. Flera av hans mest berömda dikter är översatta till svenska av Hjalmar Gullberg. 135 år efter sin död helgonförklarades Johannes av Korset och 1926 fick han titeln kyrkolärare.

Dag Hammarskjöld, som under senare år fått en renässans mycket tack vare Svenska Kyrkans förre ärkebiskop KG Hammar, kände väl till Johannes av Korset och hans skrifter.

Hammarskjöld skriver i Vägmärken:

"De som i 'Guds förening med själen' dömts att vara jordens salt - ve dem, om de mister sin sälta." (sidan 84)

"Guds förening med själen" är starkt förknippat med Johannes av Korsets undervisning och Hammarskjöld använder uttrycket på flera ställen i Vägmärken.

I en samling meditationer med titeln Vägen valde dig skriver biskop KG Hammar:

"Så är tro inte språkliga formler för vad jag tänker om livet, Gud och meningen. Tro är Guds inneboende, »Guds förening med själen«, att vara ett med Gud. Men samtidigt är tro att leva inför Gud, i relation till Gud, i frihet och oberoende. Hela tiden handlar det om ett val, valet att leva öppet och mottagande, närvarande i ögonblicket.Tro och liv hör samman. Gud är livets, kreativitetens och kärlekens Gud. Den som säger sig tro på Gud kan inte samtidigt ställa sig utanför livet, kreativiteten och kärleken. Tro är att låta Gud vara Gud i mitt liv, låta Gud vara den handlande, låta Guds handlingar prägla livet."

Den här beskrivningen av en troende människa är förstås väldigt otidsenlig. Med sin frihet från samtidens bindningar kan den istället läsas som en länk i en kedja genom alla tider.

Det är inte lätt att låta Gud ta så stor plats i mitt liv att mina handlingar blir ersatta, att min kreativitet byts ut mot en annans.

Gud tar väldigt stor plats. Det har sin poäng att det gudomliga kommer mig till mötes i julnatten som ett litet barn. Det blir på något sätt överkomligt på så sätt. Om jag nu böjer mig ned där vid krubban. Han kan ju inte gå själv, eller resa sig upp en gång.

Människor i arbete, ute på en äng med får eller i kassan på ICA, får av en budbärare veta att Gud har kommit till deras värld. Lärda forskare ser tecken, på att världen står och väger. De tar risken att göra sig löjliga och går för att se om det verkligen är sant.

Om tio dagar står en kyrka nära dig öppen. Berättelsen om vad som hände den Heliga Natten ska ännu en gång läsas. Förbanna inte mörkret. Gå och tänd ett ljus i julnatten. Förbanna inte barnet. Gå och se Världens Ljus. Låt Gud bli ett med dig - om så bara i den stunden.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,





Inga kommentarer: