Idag fyller transistorn 60 år. Från första åren av tillverkning av transistorer i massupplaga har priset gått ner en hel del, får man säga. Jämfört med för 40 år sedan är priset endast en miljondel. Om priset på bilar skulle gjort samma resa, då skulle du kunna handla en ny bil för mindre än en krona.
Något slarvigt kan man säga att en dator tänker med transistorer. De första transistorerna mättes i centimeter. Idag är de krympta mer än en miljon gånger. Faktum är att flera hundra transistorer ryms på en yta lika liten som en cellen i våra kroppar.
John Bardeen, Walter Brattain och William Schockley vid Bell Laboratories i USA som konstruerade den första transistorn behövde bara vänta till i slutet av 1950-talet för att få ta emot Nobelpriset i fysik. Deras forskning länkade tillbaka till i alla fall 1920-talet.
Med transistorn kunde de energikrävande, ömtåliga och stora elektronrören ersättas. De integrerade kretsar - datachip - som är en del i grunden för datorn förutsätts av transistorn. 2009 är det dags att 50-årsjubilera datachipet.
Transistorn används både för att förstärka och koppla om elektricitet.
Först efter 1971 när fler än 2.000 transistorer kunde samlas på en liten platta till en mikroprocessor blev det fart på masstillverkning av datorer. Men jämfört med idag var det fortfarande en begränsad tillverkning. I USA tillverkades mindre än 70.000 minidatorer totalt 1976.
Tranistorn nådde inte en massmarknad först med persondatorer. Däremot visades den första transistorradion i Sverige 1954. Också i radioapparaten hade elektronrören kunnat ersättas. Priset var högt och skulle motsvara 2 500 kr idag.
De billiga och små transistorerna finns nu runt omkring oss i små och stora prylar. Resultat av beräkningar visar att det varje år produceras 350 miljoner transistorer per varje levande människa i världen.
Billigare och fler lär transistorerna bli framöver. Försök med att trycka integrerade kretsar och på så sätt ersätta kisel (smält sand) som material vid tillverkning går över i produktion. Ett användningsområde är s.k. RFID-etiketter, små billiga microschip som inte behöver egen ström och ändå fungera och läsas av.
Användningen av RFID-etiketter öppnar spännande och sannolikt nyttiga tillämpningar. Men också det som oroar, inte minst för att ett missbruk kan inkräkta på den personliga integriteten.
I en "märkt värld" kommer ingen undan...
Andra bloggar om: adventskalender, julkalender, brygubben transistor, dator, datachip, microprocessor, nobelpriset, nobel, transistorradio
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar