Att Peter Englund är en av allt flera intellektuellt rediga människor som outat med sin kristna tro är ingen nyhet. I Aftonbladet 28 februari 2006 fick har frågan: Muhammed eller Jesus? Och svarade:

– Jesus, jag är kristen, en präst diagnostiserade mig som pietist en gång.

Men nu har dagen.se publicerat en intervju med Peter Englund från Svenska Journalen. Han lindar inte in sig i vaga formuleringar om Jesus Kristus Guds son.

Det var honom du mötte under de här starka upplevelserna på 80-talet?

- Ja, det var inte det där "ljuset" som vissa talar om, utan Kristus själv. Det är inte ofta jag pratar om det här, det är fortfarande så oerhört laddat för mig. Men det är alltså ingenting jag kom fram till på resonerande väg. Mera något som kom över mig, än något jag aktivt sökte.

Det skulle vara till stor välsignelse om fler präster och biskopar i Svenska kyrkan som ser sig själva som någorlunda belästa och tänkande kunde vara lika frimodiga som t.ex. Englund.

Den utbredda bristen på frimodighet som tynger livet i Svenska kyrkanberor säkert på att många inte känt sig trygga i sin vigningstjänst under de senare decennierna. En snedvriden rekrytering som inte tillräckligt aktivt sökt nya präster bland de kyrkligt aktiva ungdomarna har förstås bidragit till att för många inte på ett naturligt sätt kunnat förhålla sig kyrkans tro, till allmänkristna begrepp och församlingsliv.

Det är förstås beklagligt att enskilda kristna skäms över andra trossyskon till och med i sin egen kyrka, så att de måste ägna tid och kraft att som Petrus på natten till långfredagen förneka samröre. För den som accepterat vigningen till det särskilda ämbetet som diakon, präst eller biskop kan inte ens unna sig den "lyxen". Vigningen är som ett äktenskap. Att säga nej till sin fru eller man är att skilja sig. Familjen är ifrågasatt.

Frihet och modighet i den kristna tron är förstås inget som i första hand handlar om att synas och höras i massmedier. Nej, främst handlar det om möten utan kamera och mikrofon i de mindre sammanhangen: i församlingen, på arbetsplatser, i skolan, på universiteten och i föreningslivet.

Präster och biskopar ska gör sitt jobb som herdar för församling och kyrka. I en och annan församling och ett och annat stift finns det med säkerhet utrymme för herdarna att inbjuda människor till samtal och undervisning. Söndagens gudstjänst är det lämpligaste stället att annonsera inbjudningar till gamla och nya mötesplatser.

Peter Englund mötte uppenbarligen en präst som både tog Peter och Kristus på allvar. Tack Gud för det.

Andra bloggar om: peter englund, kyrkan, tro, präst, biskop, svenska kyrkan, brygubben