29 februari 2008

Klåfingrigt kyrkomöte gör Svenska Kyrkan mindre demokratisk

Förra året bestämde kyrkomötet i Svenska Kyrkan att rensa ut möjligheten för små församlingar att använda kyrkstämma. Därmed begränsades demokratin i Svenska Kyrkan. Samma kyrkomöte avstod från att göra något åt misstagen i kyrkoordningen från 2000.

Vad som behövs för att fler medlemmar i Svenska Kyrkan ska känna större delaktighet är variation. Likriktning leder till - ja just det - fler lik.

Andra bloggar om: ,

Bach-Uffe blir cykelorganist

Musikdirektören och organisten Ulf Samuelsson i Örebro är inte känd för att ligga på latsidan. Så det kanske inte är så förvånande att han nu gränslar velocipeden och trampar och spelar sig genom Sverige, från Kiruna till Ystad. Han ska förutom milen avverka den femte evangelisten Bachs alla 23 orgelverk på lika många olika kyrkorglar. Det kan man kalla en resa det! Undrar om rumpan håller hela resan eller om han får stå och spela på slutet?

Hör Ulf Samuelsson spela.

Läs mer i Kyrkans Tidning - Svenska Kyrkans egen veckotidning

Andra bloggar om: , , , , ,

28 februari 2008

Fler svenskar kommer att byta samfund och byta tro

En aktuell undersökning från USA visar hur amerikaner byter samfund och även religion. Nästan varannan vuxen har bytt samfund. Andelen kristna som är medlemmar i ett protestantiskt samfund minskar. Av de unga, 18-29-åringarna, är det en av fyra som inte tillhör något religiöst samfund. Nästan 3 av 10 vuxna amerikaner har bytt till en annan religion än den de uppfostrades i.

En utförlig sammanfattning av undersökningen finns på Pwe Forum on Religion and Public Life. Svenska dagstidningen Dagen har idag en artikel som om undersökningen.

Min framtidsspaning är att utvecklingen först i Sverige och senare i resten av Europa kommer att bli som den i USA. Och förändringarna kommer att vara uppenbara inom en snar framtiden. Allt fler kommer att gå mellan olika kristna samfund. Byten kommer att ske när man flyttar och ha med var i livscykeln man befinner sig. Det kommer liksom i USA bli vanligt med familjer där makarna tillhör olika samfund och även olika religioner.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Det går att ta betalt i Gratisvärlden

Nokia bjöd in tidningen Wireds Editor in chief Chris Anderson att tala på Nokia World 2007. Share more. Experience more.

Länk rakt in i en video med Chris Anderson.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Förbjud kyrkfoton

Det kom ett kuvert från Vattenfall som handlade om att vi ska få en ny elmätare och betala för vad vi förbrukar och inte det vi kanske kommer att göra av med. Bra. Vattenfall hade gjort en folder med människor på framsidan och text om elmätare inuti.

Jag är medlem i Svenska Kyrkan. Det slog mig hur eländigt ofta foldrar och broschyrer från min kyrka har ett hus med kors på taket på framsidan och handlar om människor inuti. Samma sak i massmedia. En artikel om en händelse eller om människor i Svenska Kyrkan illustreras med ett foto på en kyrkobyggnad. Det är både fantasilöst och förödande.

Antagligen cirkulerar för många gratis och billiga bilder på kyrkor. Göm dem. Stoppa dem.

Om en firma som kränger elektricitet inser att man inte behöver visa bild på en elmätare, så borde Svenska Kyrkan unna sig att visa bilder på människor. Och dom finns, både människorna och bilderna.

Den som vill kan säkert rota fram exempel på där jag själv brutit mot det förbud jag nu försöker lansera. Så jag erkänner på direkten: Jag har också slappt och obetänksamt använt bilder på kyrkobyggnader, där de inte har att göra.

Den som vill göra världen bättre och kyrkan rättvisa bjussar på exempel på när bilder på människor får illustrera Svenska Kyrkan.

Andra bloggar om: , , , ,

Lilla gumman, du ser väldigt ung ut

- Sterotypmetoden är ett vanligt sätt att bestraffa den andre. Vi bygger på generaliseringar och pekar ut det vi ser som ett avvikande beteende eller typiskt.

Nästa vecka kommer Elaine Bergqvists bok Härskarteknik och idag på morgonen intervjuades hon i SR P1

- Uteslutningsmetoden är den vi använder mest omedvetet: Tre personer sitter vid ett bort och samtalar. Du talar och lyssnar, men tittar bara på en av de två.

- Lättare att uppleva sig som förtryckt än vara medveten om att man förtrycker andra, säger Elaine Bergqvist. Du hjälper den omedvetne genom att spegla bemötandet. Låt oss bli mindre konflikträdda.

När du konfronterar den som utövar en härskarteknik kan det hända att du drabbas av en annan. Projeceringsmetoden är en vanlig uppföljning: Det är tråkigt att du tar det så.

Komplimangmetoden är förädisk: Du som är så duktigt på X kan väl hjälpa mig med Y.

Intervju med Elaine Bergqvist i Sydsvenskan. Och en annan intervju i Dagens Nyheter.

Hennes nya bok finns att köpa för 140 kr på Kulturbutik

Andra bloggar om: , , , , , , ,


Härskarteknikerna formulerades först av professor Berit Ås.

Vad Star Wars handlar om: Bara så att du vet!

Den här tjejen kan berätta en historia. Utan klippen, skulle hon gjorts ännu mer rättvisa. Tror jah.



Andra bloggar om: , , , , ,

27 februari 2008

Krympande Kyrkans Tidning behöver vända om

Svenska Kyrkans veckotidning heter sedan 1982 Kyrkans Tidning. Den krymper. En upplaga på 42.400 ex 2006 blev 40.800 ex förra året. Upplagan minskade enligt TS med 1 600 ex och 3,8 %.

Värre var det året innan. Då rasade upplagan med 18 % från 51.900 ex. Förklaringen bör till stor del vara att några tusen kyrkopolitiker valåret 2005 bjöds på prenumerationer, som de sedan valde att inte förnya.

Men illa är det att Kyrkans Tidning blir en mindre tidning. Den skapades på en plattform av en bukett av kyrkliga tidningar för 25 år sedan och fick snabbt en upplaga på 60.000 ex. Och det är inte en orealistisk upplaga 2008. Svenska Kyrkan närmare 25.000 anställda och minst det dubbla antalet förtroendevalda. Till det kommer hundratusen och fler medlemmar som är frivilliga medarbetare, som är gruppledare, jobbar med diakoni och internationella frågor, som sjunger i kör och är funktionärer i gudstjänsterna.

Det är rimligt att den som har en uppgift i Svenska Kyrkan ser till att hålla sig informerad och kan få veta det senaste. För anställda och förtroendevalda borde tidningen vara obligatorisk och alla andra funktionärer borde erbjudas en egen prenumeration. Med Kyrkans Tidning hem i brevlådan, så blir tidningen ofta delad med andra familjemedlemmar på samma adress.

Det går att skaka liv i Kyrkans Tidning igen. Den kan bli den mötesplats för Svenska Kyrkan den var tänkt att vara. Det ska inte behövas en informationssida från kyrkokansliet som är en annons. Det mesta som skrivs där är redaktionella nyheter. Och borde behandlas som det.

Budbäraren som kämpar med sin överlevnad borde bli en matig bilaga i Kyrkans Tidning.

Amos som är ett magasin som församlingarna köper för hushållsspridning eller utdelning i kyrkorna har också tappat i upplaga. Alla som prenumererar på Kyrkans Tidning borde få Amos på köpet. Så att man kan vara säker på att de vet vad församlingen delar ut, eller skulle kunna dela ut.

Andra bloggar om: , , , , ,

25 februari 2008

Rietz dialektlexikon från 1867 finns nu på nätet

Det är kul med dialekter. Och inte blir de mindre roliga när de digitaliseras. Faksimilupplagan av Rietz klassiska lexikon från 1962 finns nu som en ny del i Runebergprojektet.

Jag konstaterar att det härliga skånska ordet "hällörad" inte var känt av den gode Johan Ernst. Det torde vara en 1900-tals konstruktion. Likafullt ett beskrivande ord för en person som ser frikyrklig ut.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Kommunikationschefen om danska Speedbandits

En viral som många sett är de toplösa danskorna som ska få herrarna att lätta på gasen. Här förklarar kommunikationschefen bakom filmen hur man tänkte och vilket resultat man fick.



Och här är filmen



Andra bloggar om: , , , ,

Ny boksajt på svenska

För en bokälskare är nätet en tillgång. Bokbörsen har mycket att erbjuda. Nu kommer Gojaba på svenska.

Andra bloggar om: , , ,

Kränkt av en stoppnål

Senaste veckan blommande kränkningsdebatten ut. Här och var.

En och annan kunde, med all rätt, ge den journalist en tanke som beklagande konstaterade att skrev man om en stoppnål kunde en enögd känna sig träffad. Men var det Sigge Ågren som sa det eller Fritiof Nilsson Piraten? Och handlade det om en synål eller en stoppnål?

Jag litar på att Piratensällskapet säger sanningen på sin webbplats:

"Man kan inte tala om en stoppnål utan att någon enögd djävul känner sig träffad" (...) Detta citat använde aldrig Piraten ordagrant i sin skriftliga produktion, däremot ofta i intervjuer, t ex i K A Arvidssons radiointervju från 1957.

Det närmaste man kan komma beträffande detta citat är förordet till romanen "Tre terminer", när han reflekterar över om huruvida denna roman är en "nyckelroman" eller inte: "Och om han gjorde sin hjälte till cyklop skulle ändå någon stoppnål känna igen sig själv".

Läs mer här

Ett intressant fenomen är när starkare ger sig på svagare med påståenden om att de kränker tredje part. Lite skeptisk tycker jag man har rätt att vara mot de som styr och ställer med andra och har påstådda kränkningar som skäl, utan att deras agerande aldrig påverkar dem personligen.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

24 februari 2008

Tidningsstatistik och kyrkostatistik


I veckan som gick publicerades dagspressens och tidskrifternas senaste upplagor. Med riktiga kraftansträngningar kunde även de dystraste upplageras framställas som hälsan själv.

När redaktörerna ska tala om sig själva är attityden en helt annan, än när man t.ex. ska rapportera om förändringar som rör Svenska Kyrkans medlemmar. Då är det alltid de svartaste rubrikerna och krisstämningen som piskas upp.

Men det är inte bara mediernas bristande förmåga till nyans som det finns anledning att notera. De som bestämmer vad Svenska Kyrkans statistik ska handla om och hur den ska sammanställas har ett stort ansvar.

Jag har tidigare i bloggen skrivit om felet på statistiken över gudstjänstbesök. Och om inget under sker, så kommer samma felaktiga sätt att presentera gudstjänststatisiken att återkomma på sensommaren även i år.

I Uppsala Domkyrkoförsamling låter man inte medlemmar bara säga upp sitt medlemsskap utan att ta reda på varför. Alla utträdare erbjuds att svara på några frågor. En ny fråga för 2007 handlade om möjligheten att bli medlem igen. Bara 1 av 3 säger nej till det. 1 av 5 kan ser en återkomst som möjlig. Resten är avvaktande.

Allkristna dagstidningen Dagen berättar om undersökningen. Det gör Svenska Kyrkans egen veckotidning Kyrkans Tidning också. Församlingen skriver förstås om undersökningen på sin egen webbplats.

När man kollar vad folk anger för skäl för att säga upp sitt medlemskap i Svenska Kyrkan, så blir slutsatsen att om fler medlemmar hade upplevt att man kan protestera mot det man gillar så att det hörs och samtidigt vara kvar, då skulle färre gå ur.

Det behövs mer av närdemokrati i Svenska Kyrkan. Det ser så fint ut på papper med direkta val till kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkliga samfälligheter. Men faktum är att det gör att riksnivån i kyrkan länkar dåligt till livet i församlingarna. Och stiften riskerar att mer och mer dinga omkring däremellan.

Så länge kyrkan har pengar så kan även de mest allvarliga brister skylas över. Men det vore både en olycka och ett stort slöseri med pengar och förtroende att vänta med nödvändiga reformer tills i sista minuten.

Låt körmedlemmar få få ett påtagligt inflytande över församlingens musikliv, tillsammans med kyrkomusikerna. Låt föräldrar vara med och bestämma hur barnverksamheten ska fungera och utvecklas. Och ge barn ungdomar direktdemokrati - efter förmåga - från första skolåren och uppåt. Tusentals ungdomar är konfirmandledare och tillsammans med konfirmanderna själva borde de ha mycket mer att säga till om i uppläggningen av konfirmandarbetet.

Svenska Kyrkan har en samma kyrkor och en massa andra hus. Bilda brukarråd kring hus och husgrupper, så att de som använder byggnaderna också får ta ansvar för dem.

Med en tillämpad närhetsprincip, så menar jag också att förutsättningarna för samverkan sidledes mellan församlingar ökar. Att de som jobbar i en församling har flera församlingar, eller ett stift som sin arbetsgivare kan bli vanligare utan att det lokala fokuset förloras.

Att massmedierna ger vinklade beskrivningar av livet i Svenska Kyrkan är inget att hetsa upp sig för. Bättre då att jobba mer med direkt medlemskommunikation. Även med medlemmar som jobbar inom media.

Andra bloggar om: , ,

Oordning i kyrkan - 2008 års version

Kyrk-oordningen kan nu inhandlas i 2008 års version. Inte har det blivit smidigare med åren, Svenska Kyrkans eget regelverk, som vi som har humor avstavar som vi vill. För att lätta på trycket.

För Svenska Kyrkans bokförlag - gemensamt ägt med Svenska Missionskyrkan - är det säkert ingen nackdel att få sälja årliga upplagor av Svenska Kyrkans "lagbok". Om man nu bara inte har för många kvar i lager av förra årets version.

Kyrkomötet kommer säkert att lägga till eller ändra på något i kyrkoordningen även i år. Men bättre vore med ett antal rejäla strykningar. Kyrkoordningen är för detaljerad.

Dessutom är den i flera delar omodern. När den var ny, att användas i en kyrka skild från staten, var den mer ett testamente från ett svunnet 1900-tal och ett kvitto på kyrkopolitisk kohandel, än en färdplan för framtidens kyrka.

För många av de som lade ned själ och hjärta i skriverierna under 1990-talets sista år, tycks det otänkbart att ersätta kyrkoordningen. Men pilla i detaljerna, det kan man roa sig med. Men till vilken nytta?

Jag påstår inte att lagkunniga som författat har gjort ett dåligt jobb. Det är grunden och avsikten som ger anledning att tala om oordning.

Ett riskabelt sätt att använda kyrkoordningen, är att checka frågor och företeelser så här: Om de inte är omnämnda, ja då hör de inte hemma i Svenska Kyrkan. Det kan gälla verksamheter, inomkyrkliga sammanslutningar osv.

Kyrkliga förlaget Verbum säljer Kyrkoordningen i sin lilla butik Här finns även lyxversionen: Kyrkoordningen med kommentarer. Verbum kan berätta att flera som som köpt den här versionen också köpt Bibel för barn och Psalmer för 2000-talet. Det var en smula hoppingivande.

Andra bloggar om: , , , , ,

21 februari 2008

Obama en Mac och Clinton en PC?

Är det så att presidentkandidat Obamas webb har en design som mer ansluter till det som kommer från Apple och därmed attraherar Mac-användare mer än vad Clinton gör med sin sajt?

Frågan ställs i en artikel i The New York Times. Svaren som ges lutar väl åt - Ja.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

20 februari 2008

Alex Schulman mejlar till bloggare i USA

I söndags kom ett mejl till en bloggande student på den amerikanska västkusten från Sven Stolpens dotterson Alex Schulman, som skrev:

Du hade nog rätt i alla fall, min humor är ond, nedlåtande och den hjälper inte någon.

Och inte bara det. Läs hela mejlet på Hejhejusej

Andra bloggar om: , , , , , , ,

14 februari 2008

Helt rätt: Amos startar café

Kristina Lindh är redaktör för det kristna magasinet Amos. I Svenska Kyrkans egen veckotidning Kyrkans Tidning berättar hon i dagens pappersversion att hon nu startar ett exisentiellt café i Stockholm, tillsammans med Storkyrkoförsamlingen och studieförbundet Sensus (med Svenska Kyrkan som största medlemsorganistion).

Att koppla mötesplatser IRL till den kanal som magasinet på papper är ett initiativ att applådera. Varje café får ett tema. Lite intressant är att det första gången blir "Loser". För det är temat för det aktuella numret av ett annat magasin, Existera, som Svenska Kyrkan och Svenska Missionsförbundet ger ut genom gemensamma Berling Press.

Nu hoppas jag att cafésatsningen blir framgångsrik och ger redaktionen ett energitillskott som räcker till att göra något åt magasinet Amos webbplats, för den är inte rolig.

Berling Press är dotterbolag till Berling Media (fd Verbum) Den här veckan har Berling haft premiär för en kristen radiostation på webben. Sju dagar i veckan från kl. 6 på morgonen till midnatt sänder man andlig sång och musik varvat med talradio. En bra början, som kan bli än mer spännande om den kopplas samman med nyhetstidningarna Kyrkans Tidning och Sändaren, magasinen Trots Allt, Amos och Existera. Biskop Martin Lönnebo var i många år uppskattad krönikor i Amos och nu pratar han i Refugen.

Amos koncept är lokala editioner. När närradio är mest historia, då är det rätt att även testa editionerad webbradio. Berling Media borde ha möjlighet att få till samarbete med Svenska Kyrkan och Svenska Missionsförbundet på några orter i landet.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

13 februari 2008

Självfilmare borde växla perspektiv

Jag kollar på folk som filmar sig själv och lägger ut dessa alster på webben. Just nu är det mycket bambusing. Deras perspektiv är för ensidigt: 99,99 % nerifrån upp på sig själva. Jag får glo upp på dem, som om jag satt på marken/golvet eller var en lite unge som tyst ska lyssna till monologerna.

Sluta inte filma, ni alla pionjärer. Men jag ber om nya perspektiv. Sträck upp mobilarmen i luften och vinkla ner. Upp med webcamen på högre höjd eller kom ner på jorden själv.

Själv tänker jag testa med att byta position framför skärmen, för att se om illusionen kan brytas. Och jag tänker svara på och kommentera högt och tydligt det jag hör er säga. Där och då. Här och nu.

Andra bloggar om: , , , , ,

12 februari 2008

En tid som ställer stora krav på självbehärskning

Inte nog med att fastan kommer tidigare än på år och dag. Så är det plötsligt bokrea. En tid som ställer stora krav på självbehärskning. Även jag kommit ut som bibliofil för hur länge som helst, så är det inte lätt. Tre veckor av prövningar har nu inletts.

I broderlandet Danmark blir det ingen bokrea i år. Kanske lika bra det.

Nej, det där tar jag tillbaka på stubinen.

Traditionen i Uppsala bjuder vandring mellan LundeQ och Celsius natten till den 26 februari. Kommer Nordmarks nya ägare att hinna komma igång och håller de nattöppet?

Svensk bokhandel skriver om en tjyvstart som väcker starka känslor.

Andra bloggar om: , , , , ,

En osynlig andevarelse eller en ateist som syns: Vem vill du ha vid spakarna?

Som siste talare på Teologifestivalen i Uppsala den 1-3 februari 2008 ställde sig den katolske prästen Gerard W Hughes på podiet i universitetsaulan.

- Vi lever i en värld, så splittrad i sin andlighet att vi inte ens märker det. Så vana är vi. Hur ska det kunna bli en förändring? frågade han.

Rubriken för hans föredrag var Vardagsliv - Andligt liv. Gerard W Hughes är präst, lärare och andlig vägledare. Genom sina böcker "Skatten i åkern" och "De omöjligas Gud" har han gjort den ignatianska spiritualiteten tillgänglig i sin samtid.

Du kan inte ändra på andra människor. Bara på ditt eget sätt att se på världen och på andra människor kan du göra något i. Den möjligheten ligger i oss alla, var och en. Det var fader Jerrys besked till festivalens deltagare på Fastlagssöndagens morgon.

I ordböcker definieras ofta andlighet som något verklighetsfrämmande. Som något utan kropp, utan lukt och smak. Vi har våra sinnen att erfara med, så hur skulle vi då kunna erfara den slags andlighet som inte har med verkligheten att göra? frågade Gerard W Hughes.

Tänk dig att du ska ut på en flygresa och sätter dig i planet. Vill du att det sitter en osynlig andevarelse eller en verklig ateist vid spakarna?

Ett stycke in i sitt föredrag argumenterade fader Jerry livligt för att räkna med bön som en del av det vardagliga livet. Som lärare för kristna terapeuter uppmuntrar han dem att också tala om bön med sina klienter.

Den andliga splittringen i världen går rakt igenom var och en av oss. Se hur vi skiljer intellekt från känsla. Och konsekvensen blir att känslan lämnas utanför logiken och får människor att utsätta varandra för grymheter av olika slag. Att inte blanda in det gudomliga i praktiken, det är att hålla Gud borta från vår egen verklighet.

Se på din dag. Vilka känslor låter du dominera dig? Är det rädsla, ilska, kärlek...? Vi är skapade för att prisa och tacka Gud. Vi är inte ordinära, vi är extraordinära.

Den sökande människan, vilket rike vill hon finna? Sitt eget rike eller Guds rike? frågade fader Jerry. Kyrkofadern Augustinus kom fram till att Gud hade skapat människan för sin egen skull.

Vi har inget annat val än att söka Gud med hjälp av våra erfarenheter. Och teologins uppgift är att hjälpa oss att upptäcka det som redan är i oss.

Den ignatianska andligheten som fader Jerry praktiserar brukas också i Sverige. Prästen Truls Bernhold erbjuder på Kumlafängelset internerna ett klosterliknande liv enligt samma tradition och metod.

Utmärkta kristna magasinet Trots Allt har en intervju med fader Gerard W Hughes på sin webbplats.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

11 februari 2008

Möbelföretaget har mer finess än bärdrycken

Bärdryckens reklam tycker jag inte var den bästa. Kapade armar får mig inte att köpa. Det småländska möbelföretaget är lite småråa, -äckliga och -snuskiga. Fast med mer finess, tycker jag.



Andra bloggar om: , ,

Nu brådskar det att modernisera prästrekryteringen

Svenska Kyrkan har ett sätt att rekrytera chefer som är otidsenligt. Och chefstjänsterna är inte tillräckligt attraktiva.

Det var inte länge sedan jag kommenterade att för få sökande ville bli domprost i Göteborg och Strängnäs. Idag får jag ett mer lokalt exempel på problemet. Det kommer från Svenska Kyrkan i Kristianstad, där bara två sökt den lediga kyrkoherdetjänsten. Och då handlar det här om att efterträda en präst som många ville se som ny biskop för Lunds stift.

Ledaruppgiften som kyrkoherde är den vanligaste chefsbefattningen i Svenska Kyrkan. Såsom Svenska Kyrkan är organiserad kommer upp emot varannan präst att behöva ta på sig kyrkoherdeuppdraget under sitt yrkesliv, har någon påstått. Det låter som en rimlig beräkning.

En förklaring till att för få söker de lediga kyrkliga chefstjänsterna är den offentlighet som gör att alla, även de som inte ens kallas till en intervju, får skylta med sina namn. Medlemmarnas rättmätiga insyn rekryteringen av kyrkans chefer kan lösas på ett vis som passar morgondagen. Inte minst för att få en ung generation att lockas av att ta ledarroller, så brådskar förändringarna.

En annan är att Svenska Kyrkan inte formar tillräckligt attraktiva kyrkoherdetjänster. Kyrkoråd och kyrkonämnder har ett ansvar för att ge de chefer man anställer rimliga arbetsarbetsförhållande, där ansvar och mandat matchar varandra, liksom förväntningar och resurser. Stiftsledningarna behöver göra mer för att främja förnyelsen.

Läs här vad jag skrivit i samma ämne tidigare.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Ny svensk webbradio har börjat sända


Idag har sändningarna startat från en ny svensk webbradiostation. Den heter Refugen och drivs av Svenska Kyrkans och Svenska Missionsförbundets gemensamt ägda Berling Media.

En rastplats i livsbruset är Refugens programförklaring. Jag har redan skrivit om Refugen.

[uppdatering 13:42]

Den allkristna dagstidningen Dagen skriver om Refugen.

Berling Media gör en rätt satsning. Det blir intressant att se i vilken mån Svenska Kyrkans och Svenska Missionskyrkan kommunikationsansvariga förstår att uppmärksamma Refugen och samarbeta med redaktionen. En gång för länge sedan spelade närradion en viss betydelse inom kyrkorna. Webbradio som kan lyssnas av i vidare kretsar passar kyrkorna bättre. I alla fall i nutid.

Andra bloggar om: , , , ,

Kul reklamfilm: Surprice med Sprite

Kolla här http://5x5m.com/files/catwalk

Andra bloggar om: , , , ,

10 februari 2008

Tio Guds digitala prylar


En digital rosenkrans eller en mp3-spelare i korsform, hur understimulerad behöver man bli för att komma på något sådant? Se dessa och åtta andra ting där Guds finger varit framme och pillat.

Andra bloggar om: , , , ,

Bättre vara ute på hal is och ha det glatt - bloggstafetten

Skratt är bra. Skratt mår jag bra av. Så faller "r" bort och då jag får betala. Skatt blir något helt annat. Vad är det frågan om? Hur kan ett "r" betyda så mycket för att det ska bli skratt? R som Respekt, kanske?

Det sägs att den enda sanna glädjen är skadeglädjen. Att förena lytta med löje. Och det är ju rätt lustigt formulerat. Men allvarligt talat, så är det inte roligt att skoja på andras bekostnad.

Så det kanske ändå är vad det handlar om? Jag ska betala priset för min glädje och mina skratt, annars är det inte alls lika roligt. Någon gång inte roligt alls. Bättre att jag bjuder på mig själv, utan varken krav eller förväntan att få tillbaka.

Skrattet - låt det få finnas hela skalan mellan vrålgarv och ett leende i tvekan - är ett val. Det var väl Robban Broberg som sa: Bättre vara ute på hal is och ha det glatt. Än att gå i lera och sörja.

I år är det 80 år sedan den store humanistiske humoristen Tage Danielsson föddes. Det är väl inte alldeles säkert att han skulle känna sig odelat hedrad av hyllningarna som petat upp honom på pedistal, så här efter döden. Inte stod han och Hasse Alfredson med Svenska Ord för en humor som i sitt uttryck genomgående befann sig på ett högre plan. Det som gjorde skillnaden är ärendet och människosynen (humanism eller ej).

Nu klarar jag mig ur den här stafettpostningen med att citera Tage Danielsson.

Jag tänker. Alltså gör jag mig till.

Det där tycker jag är både humoristiskt och humanistiskt formulerat. Så det skrattar jag åt.

Bloggen Tungviktaren av Camilla Hällbom gav mig stafettpinnen och temat "s(kr)att" att spinna på. Nu lämnar jag vidare till In The Pendent med Thomas Hartman. Det ämne som jag ger dig Thomas är - Är det praktiskt med teorier?

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Kallur större än Ludmila

Det låg i luften, men när det händer är det ändå en helt annan sak: En svenska slår nytt världsrekord.

Susanna Kallur är stor. Det behöver man inte vara särskilt sportkunnig för att fatta. Eller särskilt sportintresserad för att glädjas åt.

Andra bloggar om: , , , , ,

Stillsam pekar på allvarlig brist i Svenska Kyrkan

Jag håller med Stillsam om att det inte kan få vara så här i Svenska Kyrkan: att människor som vill göra en insats inte tas i anspråk. Det kan handla om en missionär som kommer hem, om en församlingspedagog som bytt till ett jobb utanför kyrkan, om en pensionerad biskop eller ett proffs - inom vilken bransch det nu är - utan anställning. Ja, jag vet att det finns undantag. Och jag vet att det finns lokala satsningar som visar att en annan ordning är möjlig. Men det är strukturen som måste ändras.

Liksom Stillsam efterfrågar jag en Svenska Kyrkans tankesmedja. Ja, gärna flera runt om i landet i samverkan. Andra kyrkor är inblandade i tankesmedjor. Den som inte är nöjd med deras inriktning kommer ingen vart med att bara klaga. Det är upp till bevis i konkret handling som gäller.

En talarförmedling, som Stillsam skriver om, fanns förut i samarbete mellan de då tre kristna studieförbunden. Forum Liv och Tro kallades den. Sajten finns kvar här. Nu ska jag kolla om Sensus eller Bilda har något motsvarande aktuellt.

Andra bloggar om: , ,

08 februari 2008

Känn ingen oro och tappa inte modet

En ny biskop för Svenska Kyrkan i Västerås stift är vald. Han heter Thomas Söderberg och det var åttonde gången han var kandidat i en biskopsval. I en andra och avgörande omröstning stod det mellan honom och stiftets domprost Margarethe Isberg. Och det blev mycket jämnt. Söderberg fick 53,59 % av rösterna (239 st), vilket var 32 st fler än Isberg. Så det var 17 personer som till slut avgjorde saken. Mindre än två personer i varje kontrakt.

När den första omröstningen genomfördes den 10 januari tolkade jag resultatet som att Isberg skulle bli Västerås stifts nya biskop. Jag hade fel. Kanske gläder det någon. Till exempel en upprörd läsare i Finland som inte alls var tillfreds med mina skriverier då.

I första omgången fick Söderberg 126 röster, bara en (1) mindre än Isberg. 113 röster fler igår. Isberg ser ut att ha fått en hel del av rösterna som i första omgången gick till Christina Schenning i kontraktet Norra Dalarna. Domprosten fick flest röster i sitt eget kontrakt och i Väster Bergslagen. I de andra sju kontrakten vann Söderberg, med en rösts övervikt också i stiftsstyrelsen-domkapitlet.

En och annan röstande präst och kyrkopolitiker har säkert straffat Isberg för det påtryckarbrev som socialdemokraternas Lars Rydje skickade ut före förra omgången.

Den skrällande trean i första omgången, Lunds domprost Håkan Wilhelmsson, fick 102 röster. Nu fick nog Söderberg de flesta av hans röster.

Thomas Söderberg är en erfaren kyrkotjänare. Nu har han snabbt kommit ut med sitt valspråk. För ett sådant har varje biskop i Svenska Kyrkan. Orden fogas in i ett biskopsvapen som nu tas fram till Söderberg inför hans vigning i Uppsala Domkyrka den 4 maj. Biskop electus Thomas Söderbergs valspråk blir:

Känn ingen oro och tappa inte modet.

Ett bibelord från Johannesevangeliet 14:27.

Thomas Söderberg är andre vice ordförande i kyrkostyrelsen. Ett uppdrag han nu får lämna, även om det är nästan två år kvar på mandatperioden.

Till allkristna dagstidningen Dagen säger Söderberg att han vill jobba för enhet mellan kyrkorna. En god ansats, som tillsammans med det valda bibelordet inger förhoppningar.

Andra bloggar om: , , , , ,

07 februari 2008

Strömmar av levande vatten

Den 1-3 februari samlade Svenska Kyrkan i Uppsala stift till en Teologifestival. En av söndagens två huvudtalare var prästen och teologiprofessorn Christina Grenholm. Hennes ämne var Strömmar av levande vatten - om teologi och spiritualitet.

Hon inledde att sjunga "Herren vare med er!" och mötesdeltagarna svarade sjungande: "Med dig vare och Herren!" Därmed var kontakt upprättad på ett finurligt sätt.

Det finns teologi. Och det finns kristen teologi. Här är Kristus, sann gud och sann människa, i centrum. Att teologi bärs mer av de flesta i det traderade - i sång och berättelser - än i läroskrifter, det gjorde Christina Grenholm tydligt:

"Tryggare kan ingen vara..."

" O Kristus, du som ljuset är..."

"Thuma mina..." (Sänd mig...)

Hon behövde bara sjunga de första stavelserna för att få med sig alla i sång.

Det är här strömmarna börjar, sa Christina Grenholm. Det rör sig och det är den "rubbade tron" som ger liv.

I det strömmande vattnet uppstår en obalans. Men alla strömmar är inte goda. Det finns de som dränker också.

Visst förenklar vi med de gemensamma och kända formuleringarna av kristen teologi, konstaterade hon. För att det behövs.

För att strömmarna ska fortsätta kan nya ord föras in i det teologiska samtalet. Christina Grenholm föreslog schablon. Med den utskurna schablonen blir väggen målad på ett enkelt sätt. Med schablonen förenklar vi, för att det behövs. Samtidigt är schablonen förrädisk. Den kan inge trygget, men bara för vissa.

Ska då kristen teologi börja i den personliga erfarenheten eller i den gemensamma bekännelsen? I en bibeltext om kärlekens väg, som den läsas i söndagens högmässa, eller som ord av kärlek i en schlager.

Något i polemik mot Anders Nygrens klassiska bok Eros och Agape - om den kristna kärlekstanken - gjorde Christina Grenholm en utläggning av Jesus kända liknelse om den förlorade sonen. Hade Nygren använt liknelsen för att visa skillnaden mellan Gud i sitt faderskap och en mänsklig far, så lyfte Grenholm fram att också en människa vill sina barn väl. Även de barn som varit förlorade men kommer tillbaka. Och Jesus frågar i en annan evangelietext: vem ger sitt barn när han ber om bröd? Skulle då inte Gud hjälpa sitt folk?

I slutet av sitt föredrag refererade Christina Grenholm till den feministiska brefrielseteologen Carter Heyward. Det jag gissar är en av Grenholms studenter vid Karlstad universitet, Gunilla Sjöö har lagt fram en uppsats Att ta inkarnationnen på allvar.

Andra bloggar om: , , , , ,

Två värdar som möts

En av Sveriges mer lästa och uppmärksammade bloggar är deepedition. Nu möter den digitala världen den mer fysiska när bloggaren själv bjuder sina läsare och bloggkompisar till Bagpiper`s Inn i Stockholm.

Det här förstås ett övertydligt exempel på att livet där det är "skinn om människorna" och där vi är ettor och nollor. Och det behövs, så länge oinitierade hävdar motsatsen.

Andra bloggar om: , , , , , ,

06 februari 2008

Svenska Kyrkan saknar en nyhetsbyrå

Svenska Kyrkans egen veckotidning Kyrkans Tidnings redaktion har för vana att förse andra redaktioner med godbitar om det som rör Svenska Kyrkan, innan man erbjuder det till sina egna prenumeranter. Sällan hinner det inte ens ut på den egna webbplatsen, innan det dyker upp på en helt annan plats i den svenska mediegeografin.

Det är uppenbart att Svenska Kyrkan saknar en egen nyhetsbyrå. Dagens aktuella exempel handlar om den undersökning Kyrkans Tidning gjort och som visar att 4 av 10 prästgårdar gått förlorade på de senaste fem åren. En nyhet som TT uppenbarligen serverats av Kyrkans Tidning och som sedan kablats vidare, t.ex. till SVT Tvärsnytt
Så finns samma nyhet i skrivande stund på 42 andra mediesajter. När jag sparar den här bloggposten ingenting om saken på Kyrkans Tidnings egen blogg. Förbryllande.



Andra bloggar om: , , ,

Bloggar med märkbar koppling till tro och kyrka

För en knapp månad sedan hade jag ambitionen att lista de bloggar som man märker har med tro och kyrka att göra. Och det berättade jag här på bloggen.

Jag gjorde en sådan lista i höstas. Då hade Svenska Kyrkans veckotidning Kyrkans Tidning haft en artikel på papper med flera av de då aktuella bloggarna. På webben hade
man låst in artikeln. Så ägnade jag mig åt gränsöverskridande och använde listan som grund för en egen lite fylligare. Tack vare mina läsare fick jag hjälp att fylla på. Bloggen Missional Experiences tog saken ett steg vidare och använde min bloggpost för att börja en 100-lista.

Tack till er som kommit in med bidrag till min nya lista. Men det blev inte så många. Och inte heller när jag lägger till de nya som jag hittat på egen hand, så blir det inte så imponerande många.

En västernärkings bekännelser Jonatan Edlund, präst i Svenska kyrkan
Kyrkans Framtid En kollektivblogg av David Fredin (lyssna på hans radio GodPod) Christoffer Skoholt och Mattias Thurfjell, alla tre studenter i Uppsala.
Min Tro är en sajt där bloggen av redaktören Malin Aronsson igår
Steenbrinks i Kairo Lena Steenbrink och henns man är utsända av Svenska Kyrkan för tjänst i Kairo.
Just nu Fredrik Hedlund leder arbetet med Ideellt Forum i Svenska Kyrkan
Teologibloggen En kollektivblogg av Jaanus Teose, Sebastian Selvén, Kristoffer Moldéus, Katarina Lamos, Mattias Kareliusson, Sara Johansson och Klas Corbelius (rörelsesekreterare i KRISS)
Ett år i Göteborg Emelie Hjert gör Volontärår i Göteborg för Svenska Kyrkan
Kyrkomötesbloggen Inte ett inlägg på över 2 månader, trots att det är fyra fullfjädrade kyrkomötesombud som ska kollektivblogga. Sven-Gunnar Hoffstedt, Maria Abrahamson, Marta Axner och Karin Långström Vinge.
Missional Experiences har nått upp till 111. Så jag hänvisar dit, istället för att göra något större själv. Men jag rekommenderar inte alls inläggen om islam på samma blogg.

Glöm inte Stillsam, Kyrkoordnaren (även om han är lite pk när det gäller det svenskkyrkliga pga sin anställning) Långström Vinges och Axners egna levande bloggar, Prästerik i Örebro, Elisabeth Sandlund inne i Dagen.se och Hasse Boström på samma plats.

Om inte Svenska Missionskyrkans tidning Sändaren ser till att nye medarbetaren Per Erik Lund (fd EFS Budbäraren) börjar blogga igen, då är det någon som ska ha löneavdrag. Och det kan till och med vara Lund själv :-)

Andra bloggar om: , , ,

Lag och moral är inte samma sak

Ännu en svensk tidskrift väljer att låta ett nummer ha religion som tema. Liksom t.ex. Fokus och 00-tal nyligen har Axxess säkert inspirerats av internationella tidskrifter som hunnit före.

Werner G Jeanrond, professor i Glasgow skriver:

Lag och moral är inte samma sak. Även om aborter är lagliga i Sverige och jag själv vill att det ska vara så, betraktar jag en abort som något moraliskt ont eftersom den avslutar ett mänskligt liv i utveckling med en potential till relationer och kärlek till Gud, sina medmänniskor och sig själv. Jag är förbluffad över att man ofta försöker skapa moral genom lagstiftning i stället för att befrämja en pågående debatt inom samhället om moraliska konflikter och möjliga lösningar. En liberal rättsordning utesluter inte en pågående debatt om moraliska och en allsidig samhällsdebatt om moraliska utmaningar måste ta hänsyn till och dra nytta av det vida spektrum av religiösa och icke-religiösa livsåskådningar och erfarenheter som finns i Sverige och utomlands.


Jeanronds exempel med abort är riskabelt. Det kan skymma det angelägna resonemanget om hur moral och lag förhåller sig till varandra. Risken är att jag nu drar på mig kommentarer om abort, istället för att uppmärksamma läsarna på något annat. Just i detta fall. Läs hela artikeln här

Andra bloggar om: , , , , ,

Avhoppad presidentkandidat får massor med röster

Det var bara några veckor sedan svenska medier förmedlade statsvetaren Holmberg undersökning, som visade på en stor andel mycket okunniga svenska väljare. Men i Kalifornien har folk ingen vidare koll heller. Jag läser på bloggen Hejhejusej:

Anmärkningsvärt för Kalifornien är också att John Edwards som drog sig ur valet för snart två veckor sedan, men fortfarande finns på valsedlarna på grund av att de var förbi deadline, fått ett stort antal röster. Närmare bestämt med 23% av rösterna räknade så har Edwards fått 9%.
Verkar som om många här i Kalifornien inte brytt sig om att läsa tidningen och/eller tittat på nyheterna den senaste veckan...


Att Edwards får 1 av 10 röster fast han inte längre är med i leken är förstås en signal. Clinton- och Obama-laget skulle säkert glatt ha tagit emot dessa röster.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Dagens krav: Sociala webben för alla anonyma

Med anledning av att en anonym expert förklarar att Facebook kommer att gå under för att folk addar för många som de egentligen inte känner, så borde förstås dagens krav vara: Sociala forum för alla anonyma.

Och för att slippa att arbetsgivaren kollar vad man gör på Facebook borde det vara ett rimligt krav att få bli anonymt anställd också. Det viktiga är väl att man gör sitt jobb, inte att chefen vet vem man är?

Den som inte tror att anonym expert vet vad hon/han talar om kan lägga till social.im eller Flock och interagera mer med vänner (och ovänner).

Andra bloggar om: , , , , ,

I Alliansens Sverige skickar socialen folk till Svenska Kyrkan

När det offentliga skyddsnätets maskor inte fångar upp människor med de mest elementära behov av pengar till tänderna eller ett par glasögon, då är det diakonerna i Svenska Kyrkan som får försöka fixa fram ett bidrag.

SKTF-tidningen redovisar diakonernas svar. Pelle Svedberg är diakon i Kristinehamns församling och han säger:

Det är ingen tvekan om att klimatet har blivit tuffare. Socialsekreterarna skulle säkert vilja hjälpa i större utsträckning, men de är bakbundna av sina direktiv och sina chefer. Många upplever säkert att de tvingas agera mot sin egen övertygelse.

Det är en myt att Svenska Kyrkan skulle ha en massa rikedomar att använda som socialt bistånd. Att kyrkans pengar och egendom till rätta saker och där det bäst behövs, är en viktig sak. Men alla medlemmar i hela Svenska Kyrkan drar på ett år in mindre pengar än Malmö kommun ensam.

Det är rätt att diakonerna gör vad de kan och vad som behövs. Vad som mer behövs är en politisk diakoni, som handlar om att "inte ta skit" och säga ifrån, också på deras vägnar vars röst annars inte hörs.

Bland Svenska Kyrkans diakoner borde de politiska partierna satsa på att rekrytera medlemmar. Det finns många som skulle bli mycket dugliga i kommunala styrelser och nämnder. De har sett en del som andra blundar för. De har erfarenhet som behöver omsättas i politiska analys och kloka beslut.

Andra bloggar om: , , , , ,

04 februari 2008

Refugen är en ny radiostation

Om en vecka smygstartar en ny svensk radiostation på internet. Den heter Refugen och bakom den står Svenska Missionskyrkans och Svenska Kyrkans förlag Berling Media.
Redan den 14 februari -på Alla Hjärtans Dag -ska det enligt Svenska Kyrkans veckotidning Kyrkans Tidning vara full fart på sändningarna, nästan dygnet om.

Andra bloggar om: , , , ,

03 februari 2008

Kan man tolka hur som helst? - del 2

Den tematiska strömmen "Kan man tolka hur som helst?" på Svenska Kyrkans Teologifestival i Uppsala 1-3 februari var tvådelad. Efter en lunchpaus återkom de fyra inledarna med varsitt inlägg på en kvart.

Jesper Svartvik uppmärksammade hur ofta som Jesus i evangelierna talar om människor ur sitt eget folk, judarna som sin nästa. Med sina exempel svarade Jesper Svartvik på frågan om man kan tolka hur som helst? Hans svar är nej. För Svartvik är det inte en acceptabel tolkning av evangelierna att påstå att Jesus teologiska kontext skulle vara en teologins kontrast.

Från sin egen bok Bibeltolkningens bakgator hämtade han sju punkter för tolkningens navigation:

  1. Minns att Bibeln är ett bibliotek. En samling böcker med ett tidspann på minst 1.000 år. Från Domarboken till Petrus andra brev.
  2. Det finns alltid mer i Bibeln. Låt centrum definiera periferin.
  3. Historisk rekonstruktion är ingen hjälp mot det destruktiva. Tillbaka till källorna! Visst, men det är ingen universalmedicin.
  4. Bibelkonkordansteologi är problematiskt. Att bläddra fram en bibelhänvisning för att bemöta en annan.
  5. Minns att saken är större än bilden och att ord begränsar.
  6. Fullbordan föregår förutsägelse. Det håller inte att anklaga juden för att inte förstå profetior som förklaras av Nya Testamentet.
  7. Teologi måste ständigt vara på väg - semper reformanda.
Jesper Svarvik reserverade sig själv för att punkterna ovan inte helt överensstämde med indelningen i hans bok.

Lina inledde del två av sitt bidrag till "strömmen" på Teologifestivalen med att berätta om hur hon påverkats under dagen av rummet hon talade i: Missionskyrkan i Uppsala. Hon hade inledningsvis uppfattat det som en hörsal vilken som helst, och känt hur det sedan blev mer en kyrka för henne. En förändring som hon konstaterade påverkade henne som subjekt. Där stod hon som författare, kritiker och forskare, och påmindes om en tid då hon skulle bli präst.

Hon deklarerade att hon idag inte gör ansoråk på att kalla sig kristen, men däremot på att vara teolog. Och det är en förtvivlans teologi hon vill företräda. För att utveckla sina tankar om denna slags teologi bjöd hon åhörarna på en analys av Christine Falkenlands roman Öde. En bok med många konotationer till bibelböcker.

Det är författarens uppdrag att skriva om det som bränns, sa Lina Sjöberg. Hon diskuterades skillnaden mellan sin egen generations författande kvinnor i kontrast till en 40-talistgeneration med ett mer uttalat politiskt ärende. Hon beskrev det som att den postmoderna författaren öppnar en glugg, snarare än ett fönster mot världen. Och gluggen ändrar form och läge. Också det som är svårt och oåtkomligt är teologi, enligt Lina Sjöberg.

Litteraturvetaren Anders Tyrberg strök i sitt andra bidrag för dagen under sin bestämning av tolkningen som ett komplext möte. Han påminde om de fyra slags läsning som är en vanlig indelning inom akademin:

  1. Inaktiv
  2. Hyperaktiv - som forskaren
  3. Reaktiv - som recensenten
  4. Proaktiv - som den medskapande läsaren

Liksom Lina Sjöberg uppehöll sig Anders Tyrberg vid en roman för att utveckla sina teser och tankar. Och hans val var Torgny Lindgrens bok Dorés bibel. Tyrberg har publicerat artikeln
"Berätta, återställa, överlämna –Torgny Lindgrens Dorés bibel" i Tidskrift för litteraturvetenskap nr 2 2006. Han lade stor vikt vid det spänningsfyllda mötet mellan text och bild i romanen.

Jayne Svenungsson kommenterade påståenden om att kristensdomens tillbakagång i Sverige förklaras av en flummig teologi, ofta förbunden med biskop KG Hammar. Hon ifrågasatte anspråket från den pentakostala falangen att vara den "klassiska kristendomens" uttolkare. Den statiska tolkningen hos dem menar hon har stora likheter med ateisters statiska tolkning av kristen tro. Mot dessa båda grupper ställde hon den tolkningsrikedom som kristendomens historia kan uppvisa. Vilken skulle vara den klassiska kristendomens tolkning av den Helige Ande, frågade hon: Är det enligt evangelisten Lukas, enligt evangelisten Johannes, såsom kapadokierna tolkar, som kyrkofadern Augustinus gör det, som Martin Luther eller förra århundradets pietister tolkar?

Hon beskrev kristendom en som spräckt storhet, en briserande tro, men inte i betydelsen att tolkningen är godtycklig. Det finns en grammatik att följa, enligt henne. Anden är en symbol i kristendomen för att sista ordet inte är sagt, sa Jayne Svenungsson.

I ett samtal med deltagarna återkom Jesper Svartvik med en intressant kommentar. När evangelisten Matteus återger Jesus tal om Gudsriket, himlarnas rike, så är det hebreiska ordet möjligt att översätta till "som vatten".

Några av seminariets deltagare uttryckte besvikelse över att de fyra talarna var så eniga. Men jag vet inte om det stämmer. I alla fall är det inte den enda möjliga tolkningen.

Den deltagare som hade hoppats på en teologisk batalj fick väl inte det hon önskade, men jag var tillfreds. Hellre fyra röster från skilda platser som gemensamt ökar förutsättningarna för en positionsbestämning att komma vidare ifrån, än ett ohörsamhetens käbbel. Jag föreställer mig att en kyrka med plats för flera tolkningar innebär en riskspridning och motverkar en tidsanpassning som låter gårdagen äta sig in i både nu och framtid. Jag tror på en allmänlig kyrka, de heligas samfund, den goda viljan och mellanrummets skapande provisorium.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

02 februari 2008

Kan man tolka hur som helst?

Jag deltar i Svenska Kyrkans Teologifestival i Uppsala, tillsammans med 1.000 andra. Vi rör oss under dagen i olika självvalda "strömmar". Teologifestivalen 2008 rymmer åtta "strömmar" med varsitt tema. Den ström som jag följer har kallats "Vem tolkar Bibeln, vem tolkar livet? Kan man tolka hur som helst?" I två pass talarar Lina Sjöberg, Jesper Svartvik, Jayne Svenungsson och Anders Tyrberg . Vi andra får tid för reflexion, för samtal med varandra och för frågor till talarna.

Alla fyra företräder meningen att en text tolkas kontextuellt, i sitt sammanhang. Det finner jag vara den mest rimliga ståndpunkten, som ger bra förutsättningar för samtal mellan dem som tolkar.

Jayne Svenungsson är systematiker tog sin utgångspunkt i några scener från Robert Duvals film Aposteln. Hon exemplifierade risken med en religiös tolkning som fastnar i det destruktiva. Och hon pekade på det komplexa i tolkningen hos en troende människa.

Varför blir tolkningarna så många och skilda? frågade hon. Hennes eget svar är att mångfalden i tolkningar är inbyggda i den kristna teologin. Teologins och den kristna kyrkans historia styrker hennes tes. Kristen tro ser uppenbarelsen som något fortgående, där Kristus inkarneras och uppstår som en en brännpunkt över det läromässiga. Intressant är hennes påstående att idén om ett fortgående tolkande mer kommit till uttryck i en romersk katolsk tradition än i en luthersk eller pietistisk. Det är sannolikt en ståndpunkt som skiljer sig från en allmän uppfattning utifrån en snäv svensk kontext.

- God kristen teologi är en svår konst, som handlar om att navigera mellan den personliga erfarenheten och en normativ uppenebarelse som den är given genom Kristus och i den kristna traditionen, sa Jayne Svenungsson avslutningsvis i sitt 13 minuter korta inlägg.

Litteraturvetaren Anders Tyrberg var andre talare. Han framhöll genrebestämning som den viktigaste kontexten. Den som inte förstår vad det är förslags text hon läser kan inte tolka.

- Ni ser vad som finns bakom min rygg, jag ser var dom finns bakom era ryggar, sa Anders Tyrberg till sina lyssnare. Med det ville han lyfta fram betydelsen av tolkning i ett mänskligt sammanhang. Ensam blir jag ingen tolk, bara en tyckare.

Tolkning kräver en position, en plats. Och platsen förutsätter ett val. Och valet är ett ansvar, ingen oskyldig handling. Så löd en av hans "tankeströmmar". Givetvis är detta ett synsätt som kan appliceras på all slags text. Verkligen inte bara på Bibelns böcker.

Interpretation betyder tolkning. Och en interpret är den som ställer sig mellan texten och läsaren, mellan partituret och lyssnaren. Läraren, musikern är en interpret med ansvar.

- Att tolka är att kompromettera sig, sa Anders Tyrberg. Det tycker jag är både tänkvärt och utmanande. Särskilt eftersom vi knappast kan låta bli att tolka. Tolkning är att ta ställning. Att göra sig till tolk är att bli till ett vittne. Ett sant ansvar.

Han ställde immun mot kommun. Att göra gemensamt (communicare) har sin motsats i att göra sig opåverkbar för att göra sin obesmittad. Då tänker jag på att det sägs att grekerna ogärna själva läste en text, om de kunde få den läst för sig. De ville undvika den "våldtäkt" som läsaren utsätter sig för.

Anders Tyrberg lämnade över till Lina Sjöberg, skönlitterär författare, bibelforskare och litteraturkritiker. Lina Sjöberg ser den rörelse som väcks i en läsare som en tolkning av texten. Hon värjde sig för en begränsning i den akademiska definitionen av tolkning, nu som i sitt avhandlingsarbete. Hon ville beskriva tolkningen som en existentiell händelse i läsaren, att likna vid den kemiska reaktion när två ämnen sammanförs: text och läsare.

Den existentiella reaktionen kan vara ett "ja!" ett "oj" eller ett "aj!", sa Lina Sjöberg. Och själv skulle jag vilja lägga till att reaktionen kan vara ett estetiskt, njutningsfullt "ah!"

- Det finns frågor som inte klarar att behandlas av ett annat språk än det skönlitterära, enligt Sjöberg. Undringarna kan vara desamma som i den akademiska avhandlingen, men finnandet - som hon kallade det - är i sin skönlitterära form en intensifierad fråga.

Genom att hålla öppet för att Bibelns böcker till övervägande del hör till den skönlitterära genren, så menar Lina Sjöberg att det är möjligt att komma bortom det auktoritära som gör ensidiga anspråk på en uppenbarelse. Hennes önskan var ett förhållande till bibeltexterna där - som jag förstod det interpreten - kommer med förslag, gestaltar och framför allt väntar in.

Den fjärde talaren var Jesper Svartvik, och han återgav samtal som han nyligen haft med forskarkollegor med sin hemvist i judendom och islam. Tillsammans med dem hade han på ett seminarium i Istrael från olika utgångspunkter närmat sig religiösa texter. En av texterna var den mycket kända om den barmhärtige samariern. Vad händer, frågade Svartvik, när en kristen läser om hur två judar går förbi den rånade och misshandlade mannen (också han jude) och det istället är en främling, en ickejude som är föredömet i liknelsen? Och vad händer det om man t.ex. läser en text i Talmud och använder en text ur Lukas evangelium som hjälp i tolkningen?

Det gemensamma för de fyra talarna var att de alla är väl skolade i sina discipliner. De har lärt sig att använda sina verktyg. Tolkning utan språk eller andra verktyg, på ren intuition och känsla får, som jag ser det, ett mycket begränsat värde. Inte minst därför det är svårt eller omöjligt att dela med en annan människa. Genom att göra sig begriplig, förstådd, ska kan jag dela min tolkning. Genom att lära mig begrepp, så kan jag förstå en annan människa och hennes tolkning.

Jesper Svartvik citerade Ordspråksboken i Bibeln: Järn skärper järn, en människa sin nästa.


Andra bloggar om: , , , , , , ,

01 februari 2008

Kathy Galloway: Guds glada nyhet handlar om att vara människa

Svenska Kyrkans Teologifestival har startat i Uppsala. Först fylldes domkyrkan. De 1000 deltagarna firade en gudstjänst tillsammans som bandades av Sveriges Radio. Den kommer att sändas den 2 mars 2008.

Teologifestivalens första talare var Kathy Galloway, präst och ledare för skotska kommuniteten Iona. Inledningsvis konstaterade hon att religioner både har makten att såra och att läka. Hon talade om hoppet som rymmer chans till förändring och uppmanade till en tro som lämnar säkerheten i privatreligiositet för den tillhörighet som är en förutsättning för kristen tro. Men det var inte en sluten kristen gemenskap hon argumenterade för:
- Gud älskade världen - inte kyrkan - och det var därför han gav mänskligheten sin son.

Kathy Galloway betonade att en kristen gemenskap utan törst efter rättvisa, bär ett falskt vittnesbörd. Och hon konstaterade att den som vill förändring och gör motstånd, kommer i konflikt med status quo. Därmed också med värdslig makt.

Hon drog upp en linje mellan profeterna som talade till Israels folk för 3.000 år sedan och nuet. Brotten mot mänskligheten består, konstaterade hon. Hur håller vi då hoppet levande? Genom att inse att hoppet inte är beroende av världen. För hoppet är att arbeta för det goda, utan garantier om framgång. Hoppet är ingen "timestory", men hoppet är en "lovestory". Inte en känsla , men ett dagligt beslut.

- Jag kommer inte till er med något nytt, sa Kathy Galloway till de 1.000 deltagarna i Teologifestivalen. Jag talar om inkarnation - om att Gud blir människa, om rättvisa, om kärlekens kraft och om utmaningen till ett kristet lärjungaskap. Till ett lärjungaskap utan garantier.

Låt oss tala och handla trovärdigt. Låt oss ge hoppet näring, var Kathy Galloways avslutande uppmaning.

Andra bloggar om: , , , ,

TGIF: Videokonferenser är ett otyg



Tack till Henrik på Teknikföretagen.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Brygubben i bloggstafetten 8 februari

Snart är det min tur att ta pinnen i vacker hand och skriva om ett givet ämne. Vad det blir? Det vet jag inte ännu.

Några ämnen jag hoppas på och bävar för.

  • Bli vän med ditt personnummer
  • Några vänliga ord om Alliansen
  • Primtalens betydelse för dynamiska grupper
  • Sundbyberg - om nackaborna själva får välja
  • Demokratiska framsteg i Kina
  • Det praktiska med teorier
  • Sanningen som överskattat rättesnöre
  • Hur den stora branden i Oslo 1624 inte påverkade unionsupplösningen
  • Livet som översittare
  • Om svårigheterna att lära av konsten att cykla
  • Hur 80/20-regeln kan effektivisera Stockholms modevecka
  • Varför en privatisering av Skatteverket skulle vara spännande
  • Humor eller mördarsniglar
  • Fördelarna med sträng kyla och mörker, framför ett liv i solen.
  • Enkelhetens punkt som svar på kunskapsbristen i den svenska valmanskåren
  • Hobbykirurgi som avdragsgill hushållsnära tjänst
  • Objektivitet som journalistisk hederssak
  • Svensk design i mötet med skånsk äggakaka
  • Sambandet mellan bildbandens avskaffanden och försämrade resultat på nationella prov
  • Att behöva göra rent i det Blå skåpet
  • Underskattade självklarheter jag glömt

Brygubben i Bloggstafetten den 8 februari

Andra bloggar om: , , ,

Tydligt och enkelt om massans kraft



Tack Matts Heijbel för tipset på Storytellers.se

Andra bloggar om: , , , , , ,

Gott ledarskap bygger på konsekvens

Panikartade scener lär utspelas på annars normala och fridsamma arbetsplatser runt om i vårt land. Den digitala kommunikationen ska stoppas! De anställda gör inget annat än kollar fjant på Youtube och leker på Facebook. Och cheferna kan knappt skicka mejl med bilaga.

Ett gott ledarskap bygger på konsekvens. Gott medarbetarskap på en frihet under ansvar.

På bloggen Anamma läser jag:

Man litar i nästan alla avseenden på att de anställda ska sköta sina åtaganden och visa förväntade resultat. Man släpper lös folk på uppgifter de aldrig haft förut, man låter dem ha möten och driva projekt utan övervakningskameror, och en del tillåts till och med resa i tjänsten utan att det spelas in exakt vad de gör, just för att man litar på deras förnuft och vilja att göra ett bra jobb.

När det gäller internetanvändning på kontoret behandlas de anställda tvärtom som småbarn, som inte kan släppas ur sikte en enda sekund. För deras egen skull, för säkerhetens skull, för företagets skull.

Och det säger jag Amen till. Så innan det kan bli fråga om spärrade datorer bör trappen sopas uppifrån. Hur väl använd är tiden för ledningsgruppens möten? Vad ligger egentligen bakom skrytet om alla mina resdagar?

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Dagens vintips: Ett rödtjut för en sosse på gubbhyllan

Klurige Pontus Schultz såg många bottnar i Per Nuders vinval, Allesverloren, inför Kyndelsmässohelgen. Smaka själv om det finns en revanschkänsla mellan myntan och björnbären i denna röda sydafrikan.

För den som kan tänka sig att hoppa över de politiska dimensionerna kan fredagsmyset förstärkas med en Barolo eller Pater Sangiovese.

Andra bloggar om: , , , ,