Biskopen skriver:
Tro är djupt personlig och djupt offentlig därför att den formar vår identitet och våra värderingar såsom de kommer till uttryck, både i vårt privata och personliga liv, samt i det som vi var och en kan bidra med till det offentliga livets välgång.
Hon har anledning att göra det klart att kristen tro inte är en privatsak. Inte något slags fritidsprojekt som kan läggas till eller dras ifrån en personlighet.
I kyrkoåret har Svenska kyrkan kommit till den vecka som har rubriken Den yttersta tiden. I söndags firades något så ovanligt som Tjugofemte söndagen efter trefaldighet. Det lär dröja till in på 2030-talet innan det är dags. Så kan det bli när måne och sol styr kyrkoårets kalender.
I söndags löste jag episteltexten från Första Johannesbrevet, 2 kapitlet:
Ja, mina barn, förbli i Jesus Kristus, så att vi kan stå frimodiga när han uppenbarar sig och inte behöver vända oss bort i skam vid hans ankomst.
I Psaltarpsalmen för den här veckan står det:
Bara en vindfläkt är människan, som en skuggbild vandrar hon kring.
Det är inte så dystert som den kan låta. Vinden är bilden för den fria anden. Och den personliga tron är en relation till det eviga. Jesus ord till alla lärjungar i alla tider den här veckan är:
Den som håller ut till slutet ska bli räddad. Och budskapet om riket ska förkunnas i hela världen och bli ett vittnesbörd för alla folk. Sedan ska slutet komma.
Det finns mycket arbeta kvar att göra. Många att sätta sig ner för att lyssna på och samtala med. Så finns det en och annan som kommer att uppträda under falsk namn och ska bli avslöjad. Risken finns att kärleken kallnar. Låt det inte bli du som kyler kärleken, när du istället kan välja att göra väl, för dina närmaste, för dem du möter och samhället du lever i.
Andra bloggar om: bibeln, svenska kyrkan, kyrkoåret, tro, kristen tro, personlig, jesus, kyrkan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar