Idag presenterar finansminister Borg alliansregeringens budgetpropostition.
Försäljningen av våra gemensamt ägda statliga företag har som poäng - eller en av poängerna - att minska statens ränteutgifter.
När alla som vill och kan har ett jobb, då har vi full sysselsättning, säger finansministern. Han tycker det räcker som definitionen, men kan inte räkna upp vilka indikatorer som ska användas för att mäta måluppfyllelsen. Jobbskatteavdragen ska ge hälften av de nya jobben.
Alliansregeringen eldar på under ekonomin. För att inte tappa mer i opinionen gör man antagligen bedömningen att det är nödvändigt. Priset kan bli högt: en överhettning där räntor och priser drar iväg redan under slutet av 2008 och början av 2009.
När så väljarna får rösta i EU-valet 2009 kan det visa sig att de snabba rycken kostar borgarna mycket. Visserligen handlar inte valet av svenska ledamöter i europaparlamentet om inrikespolitik. Men det kommer varken debattörer och vääljare bry sig så mycket om.
Nästa fas kan bli en tidigt start på valrörelsen 2010. Kanske redan vid vid årsskiftet 2009/2010. Om Mona Sahlin då lyckats nå en kontrollerbar uppgörelse med Vänsterpartiet och Miljlpartiet och är tillräckligt uthållig för ett maratonlopp på nio månader: Då vinner hon valet i september 2010.
Andra bloggar om: vårbudgeten, vårpropositionen, anders borg, politik, regeringen, alliansen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar