25 april 2007

Sanningen om Svenska kyrkan som arbetsplats?

Svenska kyrkan har en egen veckotidning somn heter Kyrkans Tidning. I dag skriver tidningens webbupplaga om gårdagens rapport från Arbetsmiljöverket. Svenska kyrkan som arbetsplats har specialgranskats av myndigheten.

Arbetsmiljön är inte värre i kyrkan än inom andra organisationer.

Så säger Ester Svärd till Kyrkans Tidning. Hon har varit sakkunnig under granskning och rapportskrivande. Britt-Marie Kjölsrud är samordnare av Arbetsmiljöverkets rapport.

Den främsta orsaken till brister säger man är att organisationen inte fungerar. Att myndigheten ordinerar ett strukturellt perspektiv framför en individualisering är välgörande.

Det är märkligt att se hur Svenska medier igår bara tuggade i sig TT-telegrammet om verkets rapport som framstår som en fördumsfull vantolkning av rapporten.

Sydsvenskan med många, många andra skriver att Svenska kyrkan har svåra arbetsmiljöproblem. Trots att det längre fram i den korta artikeln framgår att 3 % av de hela 600 församlingarna blivit aktuellt med föreläggande. Dagens Nyheter återgav igår samma material från TT.

Fackförbundet Kommunals tidning har rubriken "Usel arbetsmiljö i Svenska kyrkan" på en artikel där en av ombudsmännen ger kommer med kategoriska påsteånden. Sen följer TT-telegrammet nära ordagrant. 3 % av granskade församlingarna har fått föreläggande.

Ingen del av landet har större problem än andra. Där det fungerar bra är det mycket bra och där det är dåligt är det mycket dåligt

Så säger Ester Svärd, sakkunnig hos Arbetsmiljverket till Kyrkans Tidning.


Kan då Kyrkans Tidnings artikel avfärdas som en partsinlaga eftersom den ägs av Svenska kyrkans och Svenska missionsförbundets förlag Berlings via dotterbolag? Nej, redaktionen under ledning av Dag Tuvelius har under de 25 år tidningen funnits med (över-)tydlinghet visat hur fristående från Svenska kyrkans ledning man är.

Pingsrörelsens dagstidning Dagen skriver också om Svenska kyrkan som arbetsplats idag. Man tar fasta på det rapporten säger om organisationsproblem i samfälligheter, där flera församlingar har gemensam ekonomi och är en enda arbetsgivare.

Givetvis har varje medarbetare rätt att vara fullt på det klara vem man har som chef - i de flesta fall kyrkoherden i församlingen där man arbetar - och vilken styrelse med förtroendevalda som representerar arbetsgivaren.

Däremot är det svårt för Svenska kyrkan som arbetsgivare att värja ig mot fackförbund och myndigheter som inte tar sig tid att ta emot information eller kanske inte är nöjda med svaret. Ett färskt exempel är Diskrimineringsombudsmannen som skrev till största församlingen i varje stift och begärde jämställdhetsplan. I de flesta av stiften ingår den största församlingen i en samfällighet och därför var de flesta breven feladresserade.

Det ligger en hel del i Arbetsmiljöverkets resonemang om att samfälligheter är en knepig konstruktion. Men så längde de finns så får man gilla läget. Alla fackliga företrädare gör inte det. Inte alla anställda heller. Mot bättre vetande går man till fel styrelse med sina frågor och krav.

Inget fel i att ta olika roller i förhandlingar, men det blir inget spel om man inte är på samma spelplan.

Arbetsmiljöverket tycker att Svenska kyrkans församlingar skulle vara större. Vad tycker medarbetarna om det? Vad tycker facken om att få färre och starkare motparter? Och vad tycker politikerna?

Arbetsmiljöverket har på sin egen webbplats publicerat ett pressmeddelande och länkar till rapporten i sin helhet.

Om 3% föreläggande av 600 granskade kyrkliga arbetsgivare betyder att Svenska kyrkan har stora problem. Vilka ord ska då användas om det inte hade handlat om tre hundradelar utan om en tiondel eller en femtedel?

Svenska kyrkan har all anledning att göra stora ansträngingar för att erbjuda mycket bra arbetsplatser. Ansvaret vilar i första hand på chefer och styrelser. När saklig kritik presenteras finns det ingen anledning att skylla ifrån sig.

Det går två kyrkopolitiker på en anställd i Svenska kyrkan. Verket besökte en församling med 2,5 anställda och 15 man i styrelsen (kyrkorådet). Även med en ordentlig rationalisering skulle demokratin i Svenska kyrkan vara helt ohotad.

Trappen ska sopas uppifrån. Banta kyrkomötet till 101 ledamöter. Verka för tajtare styrelser på alla tre nivåerna i kyrkan.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Inga kommentarer: