I Svenska Kyrkan har alla medlemmar rösträtt från 16 år. Var fjärde år är det val till det högsta beslutande organet i varje församling, i församlingarnas samfälligheter, i de tretton stiften och till kyrkomötet.
I det senaste valet 2005 deltog över 700.000 medlemmar. Det var det andra valet sedan Svenska Kyrkan upphörde att vara statskyrka och blev fri som de andra kyrkorna och trossamfunden i Sverige. Den 20 september 2009 är det kyrkoval för tredje gången efter 2000.
Det är sant att andelen medlemmar som röstar är lägre än i allmänna val. Men jämförelsen ska göras med kyrkliga val längre tillbaka. De senaste 50 åren har aldrig fler än 1 av 5 använt sin rösträtt. I det första kyrkovalet 1931 röstade 23,9 % och de senaste 20 åren har valdeltagandet varit mellan 10 och 12 procent. Enda undantaget är förrförra valet 2001 med lite mer än 14 procent röstande.
Störst andel medlemmar röstar i små och riktigt stora församlingar. I lilla Lekvattnets församling i Karlstads stift röstade 49,1 procent senast. I församlingar med 8 000–15 000 röstberättigade medlemmar var det 2005 10,7 procent som röstade. I församlingar med fler än 15 000 medlemmar steg valdeltagandet till 11,6 procent.
Flera allmänpolitiska partier uppträder inom Svenska Kyrkan som så kallade nominieringsgrupper. En ordning som är en onödig rest från statskyrkosystemet. Det är som om en del partifunktionärer inte accepterat att både stat och kyrka valt att ta konsekvenserna av en mer än 50 år gammal lag om religionsfrihet.
Tyvärr är det många aktiva medlemmar i Svenska Kyrkan som bojkottar kyrkovalet på grund av partipolitiseringen. Det finns flera undersökningar från de senaste valen som pekar på att bara hälften av de aktiva medlemmarna använder sin rösträtt. En besvärande låg andel.
Valsystemet från 2000 har närmast skärpt partipolitiseringen, mest på stifts och riksnivå. Och avskaffandet av indirekta val nedifrån och upp har gjort att det inte längre finns garantier för att de som tar plats i stiftsfullmäktige och kyrkomöte har någon lokal förankring. Det systemet inte kan garantera måste uppvägas av enskildas omsorg om Svenska Kyrkans väl och tur.
De dominerande allmänpolitiska partierna värnar nu ett valsystem i Svenska Kyrkan som kostar enorma pengar, konserverar en ordning som är onödig i ett fritt trossamfund och som begränsar möjligheterna för nya medlemmar att engagera sig och delta i beslutsfattandet.
Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan, POSK är den grupp som samlar flest lokala obunda grupper. Här ryms fria röster i en fri kyrka. De obunda grupperna inom POSK lovar sina väljare 2009 att radikalt ändra valsystemet, så att demokratin kan förnyas, öppnas för fler och kosta
en bråkdel jämfört med idag.
Andra bloggar om: kyrkoval, svenska kyrkan, kyrkopolitik, posk
2 kommentarer:
Vad rätt Du tänkt.
Men det är synnerligen svårt att övertyga partierna om metoden indirekta val till stift och Kyrkomötet.
Mitt parti som förespråkar frihandel,privat ägande och mycket mer har svårighet att inse att Svenska Kyrkan är en fri kyrka.
Alltså får det kosta miljoner.
2001 kostade det 156 millar - men det är tydligt att det kommer på kyrkoskatten. Sänk kyrkoskatten - det föreligger en bra metod.
Skicka en kommentar