En anonym läsare av min blogg menar att jag motsäger mig själv, eftersom jag inte använder svarar på kommentarer.
Så här tänker jag: Jag har begränsat rätten att göra inlägg på bloggen Brygubben till mig själv. Där ger jag mig själv en fördel, framför alla som läser min blogg. Jag har formuleringsprivilegiet.
Därför tycker jag att kommentarerna ska vara fria, så länge de inte innehåller olagligheter, personangrepp eller hamnar utanför allmänt accepterade uppförandekoder i bloggosfären.
Jag uppskattar att få kommentarer på bloggen. Direkta frågor kan jag besvara i nya inlägg. Och jag har också nu och då en personlig mejlväxling med bloggens läsare.
Det händer på den här bloggen, som på andra, att de som skriver kommentarer mer kommenterar varandras skrivningar än mina texter. Och det är väl helt i sin ordning.
Det är vanligt att kommentarerna som skrivs mer är påståenden av läsare apropå det jag skrivit, än att det är kommentarer till något jag gett uttryck för. Och det är väl också i sin ordning. Inte så sällan är det samma påståenden som samma personer skrivit som kommentarer i andra bloggar.
Alla som gett sig till känna och begärt ett svar av mig har har fått det. Anonyma skrivare är det av av uppenbara skäl inte möjligt att ge samma respons.
Valet att inte skriva kommentarer till mina egna blogginlägg är mitt. Och mitt främsta skäl är att jag vill ge mina läsare chansen att snabbt få sista ordet.
Andra bloggar om: bloggande, bloggossfären, etikett, policy, brygubben
2 kommentarer:
Det var ett bra initiativ.
Själv har jag i många fall ställt frågan per E-mail till den som inte känner för att svara på bloggen. Praktiskt och sunt och vad de svara kan man ju hålla för sig själv.
Men det blir ingen dialog. Samtalet dör genast när ingen svarar en. Det var det jag menade.
Skicka en kommentar