Den svenskspråkiga veckotidningen Kyrkpressen ges ut av den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. I dagarna har tidningen lanserat en helt ny webbplats. Och till den hör att man publicerar de senaste inläggen från ett urval kyrkliga bloggar.
Förutom de senaste inläggen listas de livligaste bloggarna och de hetaste nyckelorden
Bloggarna som Kyrkpressen bevakar
Andra bloggar om: kyrkor, kyrka, finska kyrkan, kyrkpressen, media, tidningar, webb
28 februari 2007
Alla dessa dagar som gått: Nu uppmärksammar SR Bildt-bloggen
Alla dessa dagar som gått. Och månader? Och just idag är har tiden infunnit sig när SR Studio 1 finner det aktuellt att behandla utrikesminister Carl Bildts bloggande.
Det krävdes en debattartikel av publicisten Bertil Torekull. På DN Debatt.
Kyrkoordnaren har sagt sitt om saken redan i morse.
Bertil Torekull borde skaffa en egen blogg. Det skulle han och mediedebatten berikas av. Den politiska debatten också. Torekull får gärna kalla sin blogg för Brybertil. Det bjuder jag på.
Andra bloggar om: bertil torekull, carl bildt, dn debatt, dn, bloggande, bloggosfären
Det krävdes en debattartikel av publicisten Bertil Torekull. På DN Debatt.
Kyrkoordnaren har sagt sitt om saken redan i morse.
Bertil Torekull borde skaffa en egen blogg. Det skulle han och mediedebatten berikas av. Den politiska debatten också. Torekull får gärna kalla sin blogg för Brybertil. Det bjuder jag på.
Andra bloggar om: bertil torekull, carl bildt, dn debatt, dn, bloggande, bloggosfären
Budskap i fastan från Benedikt XVI
Budskap från påven Benedikt XVI för fastetiden 2007.
Andra bloggar om: katolska kyrkan, religion, kristendom, kristen tro, fasta, påven, benedikt, benediktus, benedictus
Kära bröder och systrar!
De skall se upp till Honom som de har genomborrat.(Joh 19:37) Detta ord ur den Heliga Skrift är det tema som i år skall leda vår fastebetraktelse. Fastan, bottiden före Påsken, är särskilt gynnsam för att lära oss att tillsammans med Maria och Johannes, den älskade lärjungen stanna kvar hos Honom som på korset har offrat sitt liv för hela mänskligheten (jfr Joh 19: 25).
Under denna botens och bönens tid vänder vi därför med levande deltagande vår blick till den korsfäste Kristus, som genom sin död på Golgota för oss har uppenbarat fullheten av Guds kärlek. I min encyklika "Deus caritas est Gud är kärleken" har jag behandlat temat kärleken, med tonvikten på dess två grundläggande former: agape och eros.
Guds kärlek: agape och eros
Med termen agape, som ofta förekommer i Nya Testamentet, betecknas den sig utgivande osjälviska kärleken hos den som uteslutande söker den andras väl och bästa. Ordet eros däremot avser kärleken hos den som önskar äga det som han saknar och längtar efter att förenas med den älskade. Den kärlek som Gud omger oss med motsvaras utan tvivel av agape.
Men kan människan ge Gud något gott som Han inte redan äger? Allt det som människan är och har som skapad varelse, är Guds gåva. Men Guds kärlek är också eros. I Gamla Testamentet visar universums Skapare en förkärlek för det utvalda folket som överträffar varje mänsklig motivation.
Profeten Hosea uttrycker denna gudomliga passion i vågade liknelser, i bilden av en mans kärlek till en kvinna som begår äktenskapsbrott (jfr 3:1-3). När Hesekiel talar om Guds förhållande till Israels folk, skyggar han inte för att använda sig av ett glödande och passionerat språk (16: 1-22). Sådana bibliska texter visar att eros hör till Guds eget hjärta.
Den Allsmäktige förväntar sig ett "ja" från sina skapade varelser, liksom den unge brudgummen gör det av sin brud. Dessvärre har mänskligheten, förförd av den Ondes lögner, alltifrån begynnelsen stängt sig för Guds kärlek, i illusionen av en omöjlig självtillräcklighet (jfr 1 Mos 3: 1-7).
Inkrökt i sig själv avlägsnade Adam sig från Gud, som är livets källa, och blev den förste av "alla dem som genom sin fruktan för döden varit slavar hela sitt liv" (Hebr 2: 15). Men Gud lät sig inte besegras. Människans "nej" blev istället den avgörande impulsen att uppenbara Hans kärlek i all dess frälsande kraft.
Korset uppenbarar fullheten av Guds kärlek
I korsets mysterium uppenbarar sig i dess fullhet den oemotståndliga makten i den himmelske Faderns förbarmande kärlek. För att på nytt erövra sin skapelses kärlek, har Han betalat ett mycket högt pris, nämligen sin enfödde Sons blod. Döden, som för den förste Adam var tecknet på den yttersta ensamheten och vanmakten, förvandlades av den nye Adam till kärlekens och frihetens högsta akt.
Så kan man mycket väl med Maximus Bekännaren hävda att Kristus "så att säga dött 'gudomligen' (divinamente), eftersom han dött av fri vilja" (Ambiguorum liber, PG 91, 1956). På korset uppenbaras Guds eros för oss.
Enligt ett uttalande av Pseudo-Dionysius är eros den kraft "som inte tillåter den älskande att dröja kvar i sig själv, utan driver honom att förena sig med den älskade" (De divinis nominibus, IV, 13; PG 3, 712). Finns det en "galnare eros" (N. Cabasilas, Vita in Cristo, 648), än den som ledde Guds Son att förena sig med oss ända därhän att han själv tog på sig att som sina egna genomlida följderna av våra brott?
Honom som de har genomborrat
Kära bröder och systrar! Låt oss blicka upp till den på korset genomborrade Kristus! Han är den mest skakande uppenbarelsen av Guds kärlek, en kärlek i vilken eros och agape, långt bortom alla motsatser, belyser varandra inbördes. På korset tigger Gud själv om sin skapelses kärlek. Han törstar efter kärleken från envar av oss.
Aposteln Tomas har i Jesus igenkänt sin "Herre och Gud", när han lade sin hand i såret i Jesu sida. Det förvånar oss inte att många heliga i Jesu Hjärta ser det mest gripande uttrycket för denna kärleks mysterium. Man kunde rent av säga att uppenbarelsen av Guds eros till människan, i verkligheten är det högsta uttrycket för Hans agape. I sanning, endast den kärlek i vilken det villkorslösa självutgivandet förenas i en lidelsefull önskan om ömsesidighet, ger en "berusning" som gör de tyngsta offer lätta att bära.
Jesus har sagt: När jag har blivit upphöjd från jorden, skall jag dra alla till mig (Joh 12: 32). Det svar som Herren längtansfullt förväntar av oss är framför allt att vi tar emot hans kärlek och låter honom dra oss till sig. Men det räcker inte att bara ta emot hans kärlek. En sådan kärlek vill få som gensvar att vi ger den vidare till andra. Kristus "drar mig till sig", för att förena sig med mig, så att jag skall lära mig att älska bröderna med hans egen kärlek.
Blod och vatten
De skall se upp till Honom som de har genomborrat. Låt oss med förtröstan se på Jesu uppstungna sida, ur vilken blod och vatten (Joh 19:34) flöt fram. Kyrkofäderna har betraktat dessa element som sinnebilder för Dopet och Eukaristin. Genom dopets vatten öppnar sig för oss i den Helige Andes kraft den trinitariska kärlekens intimitet.
Under vandringen genom fastetiden, som är en påminnelse om vårt dop, uppmanas vi att träda ut ur oss själva för att öppna oss i en förtroendefull överlåtelse åt Faderns barmhärtiga omfamning (jfr den helige Johannes Chrysostomos' Katekeser 3, 14 ff).
Blodet, symbolen för den Gode Herdens kärlek, strömmar in i oss på ett särskilt sätt i det eukaristiska mysteriet: "Eukaristin drar oss in i Jesu hängivelses akt vi blir indragna i hans hängivelses dynamik" (Encyklikan Deus caritas est, 13). Låt oss alltså leva fastan som en "eukaristisk" tid, under vilken vi tar emot Jesu kärlek, som vi lär oss att med varje ord och med varje handling utbreda omkring oss.
Att betrakta "Honom som de har genomborrat", nödgar oss att öppna vårt hjärta för de andra och bli varse de sår som har tillfogats den mänskliga personens värdighet. Detta skall i synnerhet driva oss att bekämpa varje form av förakt för livet och varje form av utnyttjande av människor, och att lindra den dramatiska ökningen av så många människors ensamhet och övergivenhet.
På detta sätt kan fastetiden för varje kristen bli en förnyad erfarenhet av Guds kärlek, som har skänkts oss i Jesus Kristus, en kärlek som vi å vår sida måste ge vidare till vår nästa, framför allt till dem som lider och är i nöd. Bara så kan vi i rikt mått bli delaktiga av Påskens glädje.
Maria, "den sköna kärlekens moder" (Mater pulchrae dilectionis [Vulg. Sir 24: 24]), må leda oss genom denna botens tid fram till Påsken, en väg av sann omvändelse till Kristi kärlek. Er, mina kära bröder och systrar, önskar jag en fruktbärande fastetid och jag meddelar Er alla av hjärtat min särskilda Apostoliska välsignelse.
Vatikanen den 21 november 2006.
BENEDICTUS PP. XVI
Andra bloggar om: katolska kyrkan, religion, kristendom, kristen tro, fasta, påven, benedikt, benediktus, benedictus
Vad som kan föras från en nationell till en regional nivå
De som reflexmässigt valt att protestera mot ansvarskommittén förslag om en ny regional indelning av Sverige, hur förhåller de sig till att flera av de gamla Svenska länen för länge sedan är förlorade till Ryssland och sedan till de fria Finland.
Fem län, plus en del av Västerbottens län då ligger in Finlands gränser nu. Ska de återföras till Sverige? Och Halland kanske åter ska bli danskt?
Kyrkoordnaren har påpekat att det bor smålänningar i Hallands län.
Den gamla gränsen för Västerbottens län har fått aktualitet i och med den utvecklade samverkan över nationsgränsen vid Torne älv där Haparanda och Torneå framgångsrikt gör gemensam sak.
Ett nationsöverskridande utvecklas även i Öresundsregionen.
Gotland är för litet i sig. Men vad mer kan göras i kontakterna med de tre baltstaterna?
Vad kan värmlänningar, dalslänningar och bohuslänningar hitta på med nabor i angränsande norska kommuner och fylken?
Den debatt som föregått presentationen av Ansvarskommitténs förslag har gett intryck av en partistridigheter. Men kommittén med företrädare för alla sju riksdagspartierna är - som ordförande Mats Svegfors flera gånger förklarat, bland annat på DN Debatt - enigt om sina förslag.
Mediebevakningen har hittills främst lyft fram en motsättning mellan de kommunala nivån och nya större regioner. Men är inte huvudfrågan vad som kan föras från en nationell nivå ned till den regionala nivån? Och vilka intressen vinner på att detta skyms? Vilka vinner på att lokalpatrioter hetsas och fjärmas från dialog?
Andra bloggar om: politik, ansvarskommittén, landsting, län, mats svegfors, kyrkoordnaren, regioner,
27 februari 2007
Kyrkans Tidningar tappar var femte prenumerant
För Svenska kyrkans veckotidning är den senaste TS-statistiken en dyster läsning. Kyrkans Tinding har tappat drygt 18 % av sina prenumeranter, 9 500 ex, det senaste året.
Upplagan 41 500 ex (2006) får ställas i relation till att Svenska kyrkan har över 20 000 anställda och omkring 50 000 förtroendevalda i kyrkoråd, fullmäktige och andra beslutade organ i församlingar, stift och nationellt.
Kyrkans Tidning startade 1982 och ersatte då ett knippe kyrkliga tidningar. På några få år nådde tidningen en upplaga på omkring 60 000 ex. Men från de goda åren har man nu tappat en av tre prenumeranter.
Kyrkans Tidning ingår i Svenska kyrkans press som ägs av bokförlaget Berlings. I pressbolaget ingår också magasinet Amos som köps in av församlingar för gratisspridning. Amos har också tappar i uppalaga mellan 2005 och 2006. Var fjärde tidning är borta. Från imonerande 602 500 ex till 440 500 ex-från det ena året till det andra. Minus 26,9 procent. Dystert.
Webbsida hos TS
Länk till pdf hos TS
Länt till pdf med RS
Andra bloggar om: media, kyrkans tidning, svenska kyrkan, kyrkan, tidningar, amos
Upplagan 41 500 ex (2006) får ställas i relation till att Svenska kyrkan har över 20 000 anställda och omkring 50 000 förtroendevalda i kyrkoråd, fullmäktige och andra beslutade organ i församlingar, stift och nationellt.
Kyrkans Tidning startade 1982 och ersatte då ett knippe kyrkliga tidningar. På några få år nådde tidningen en upplaga på omkring 60 000 ex. Men från de goda åren har man nu tappat en av tre prenumeranter.
Kyrkans Tidning ingår i Svenska kyrkans press som ägs av bokförlaget Berlings. I pressbolaget ingår också magasinet Amos som köps in av församlingar för gratisspridning. Amos har också tappar i uppalaga mellan 2005 och 2006. Var fjärde tidning är borta. Från imonerande 602 500 ex till 440 500 ex-från det ena året till det andra. Minus 26,9 procent. Dystert.
Webbsida hos TS
Länk till pdf hos TS
Länt till pdf med RS
Andra bloggar om: media, kyrkans tidning, svenska kyrkan, kyrkan, tidningar, amos
25 februari 2007
Omfördela Sverige
I veckan som kommer lämnar Ansvarskommittén sitt slutbetänkande. Det kommer förslag om en ny regionindelning av Sverige. Och en anpassning av en ny indelning från myndigheternas sida. Kommittén laborerar med 6-9 regioner istället för de 21 län och 20 landsting som är indelningen idag. Svd om vad som redan kommit ut.
Förre partisekreteraren i SAP, Lars Stjernqvist skrev ned sina invändningar mot Ansvarskommitténs förslag på DN Debatt den 9 februari.
Uppsalas landshövding Anders Björck läcker en hel del om innehållet i Ansvarskommitténs slutbetänkande, så här "dan före dan". Björck invänder en hel del och använder f-orden, förlegade, fiktion och fegt. Den här länken är ett tillägg 26 februari.
Ytterligare ett tillägg: Riksdagsledamoten Tobias Krantz skriver i SvD på Brännpunkt, måndag 26 februari. "Vanvettigt, politiskt självplågeri av sällan skådat slag." skriver han och vill att mottagande minister slänger betänkandet i papperskorgen.
Län och landsting har samma gränser och när nu Ansvarskommittén föreslår att den gamla, mycket gamla, indelningen ändras kommer många att protestera. Och många av de som kommer att höja rösten när argumenten kommer att blotta en stor okunnighet om att det finns många andra märkliga indelningar som används av myndigheterna.
Det är klart att länsindelningen behöver ändras. Kommunreformer har genomförts. Därför att det har behövts.
År 1862 fastställdes en kommunindelning som i princip gjorde varje socken och stad till en kommun. Då bildades också landstingen. Vid denna tidpunkt fanns 2 498 kommuner och 25 landsting. Statens tidigar ansvar för sjuk- och hälsovård har successivt förts över till landsting och kommuner.
Från början stod städer med fler än 25 000 invånare utanför landstingen. Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Helsingborg och Gävle har under olika tider stått utanför landstingen.
1931 fanns det i Sverige 2531 landskommuner, köpingar och städer. Riksdagen fattade 1946 ett principbeslut om en ny kommunal indelning. Den innebar att kommunerna skulle ha en normalbefolkning på 3000 invånare vilket ledde till sammanläggningar av kommuner. Genom den första indelningsreformens genomförande 1952 mer än halverades antalet kommuner.
En andra indelningsreform genomfördes 1962-1974 och medförde att antalet kommuner minskade från 1 037 till 278 stegvis. (1969 fanns det 624 kommuner. ) Riktmärket var att en kommun i alla fall skulle ha 8 000 invånare.
Därefter har antalet kommuner ökat något genom delning av vissa kommuner. Den senast bildade kommunen är Knivsta, som 2003 bröt sig ur Uppsala kommun.
I dag finns 290 kommuner och 20 landsting. I slutet av 1990-talet bildades Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting genom sammanslagningar av flera landsting.
Gotlands län saknar landsting. Istället ansvarar Gotlands kommun inom Gotlands län för de uppgifter landstingen sköter i andra län. Men Gotland är ändå ett av 21 länspolisdistrikt.
Storleken på kommuner och landsting varierar till ytan. Kiruna är störst med 19 447 km2 och
Sundbyberg är minst med 9 km2.
Stockholms kommun har flest invånare med fler än 780 000 och Bjurholms kommun är minst med 2 600 invånare. Varannan kommun har färre än 15 000 invånare.
Det största landstinget, Stockholm, har drygt 1 850 000 invånare och minsta landstinget, Jämtland, har 127 000 invånare. Elva av de 20 landstingen har mellan 200 000 och 300 000 invånare.
Länsrätterna har kvar indelningen inom nya Västra Götaland. Det finns sex hovrätter. De fanns hovrätter i Åbo och Wasa när Finland var svenskt. Ja, det kan vara lätt att glömma att länsindelningen skapades för ett Sverige med andra nationsgränser än dagens.
Skatteverket har sju regioner idag och gamla RSV hade 24 skattemyndigheter. Också Vägverker har sju regioner.
Svenska kyrkan har 13 stift. Stockholms stift bildades 1942. Luleå stift 1904. De andra stiften är från 1700-talet eller tidigare. (Kalmar stift gick upp i Växjö stift 1915.)
Sveriges Television har delat in landet i elva områden för regionala nyhetssändningar. Sveriges Radio sänder regionalt i 25 områden.
Ansvarskommitténs webbplats.
Källor: SCB och Regeringskansliets webbplatser och Sverige.se
Andra bloggar om: ansvarskommittén, samhälle, politik, lars stjernqvist, demokrati, geografi
Förre partisekreteraren i SAP, Lars Stjernqvist skrev ned sina invändningar mot Ansvarskommitténs förslag på DN Debatt den 9 februari.
Uppsalas landshövding Anders Björck läcker en hel del om innehållet i Ansvarskommitténs slutbetänkande, så här "dan före dan". Björck invänder en hel del och använder f-orden, förlegade, fiktion och fegt. Den här länken är ett tillägg 26 februari.
Ytterligare ett tillägg: Riksdagsledamoten Tobias Krantz skriver i SvD på Brännpunkt, måndag 26 februari. "Vanvettigt, politiskt självplågeri av sällan skådat slag." skriver han och vill att mottagande minister slänger betänkandet i papperskorgen.
Län och landsting har samma gränser och när nu Ansvarskommittén föreslår att den gamla, mycket gamla, indelningen ändras kommer många att protestera. Och många av de som kommer att höja rösten när argumenten kommer att blotta en stor okunnighet om att det finns många andra märkliga indelningar som används av myndigheterna.
Det är klart att länsindelningen behöver ändras. Kommunreformer har genomförts. Därför att det har behövts.
År 1862 fastställdes en kommunindelning som i princip gjorde varje socken och stad till en kommun. Då bildades också landstingen. Vid denna tidpunkt fanns 2 498 kommuner och 25 landsting. Statens tidigar ansvar för sjuk- och hälsovård har successivt förts över till landsting och kommuner.
Från början stod städer med fler än 25 000 invånare utanför landstingen. Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Helsingborg och Gävle har under olika tider stått utanför landstingen.
1931 fanns det i Sverige 2531 landskommuner, köpingar och städer. Riksdagen fattade 1946 ett principbeslut om en ny kommunal indelning. Den innebar att kommunerna skulle ha en normalbefolkning på 3000 invånare vilket ledde till sammanläggningar av kommuner. Genom den första indelningsreformens genomförande 1952 mer än halverades antalet kommuner.
En andra indelningsreform genomfördes 1962-1974 och medförde att antalet kommuner minskade från 1 037 till 278 stegvis. (1969 fanns det 624 kommuner. ) Riktmärket var att en kommun i alla fall skulle ha 8 000 invånare.
Därefter har antalet kommuner ökat något genom delning av vissa kommuner. Den senast bildade kommunen är Knivsta, som 2003 bröt sig ur Uppsala kommun.
I dag finns 290 kommuner och 20 landsting. I slutet av 1990-talet bildades Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting genom sammanslagningar av flera landsting.
Gotlands län saknar landsting. Istället ansvarar Gotlands kommun inom Gotlands län för de uppgifter landstingen sköter i andra län. Men Gotland är ändå ett av 21 länspolisdistrikt.
Storleken på kommuner och landsting varierar till ytan. Kiruna är störst med 19 447 km2 och
Sundbyberg är minst med 9 km2.
Stockholms kommun har flest invånare med fler än 780 000 och Bjurholms kommun är minst med 2 600 invånare. Varannan kommun har färre än 15 000 invånare.
Det största landstinget, Stockholm, har drygt 1 850 000 invånare och minsta landstinget, Jämtland, har 127 000 invånare. Elva av de 20 landstingen har mellan 200 000 och 300 000 invånare.
Länsrätterna har kvar indelningen inom nya Västra Götaland. Det finns sex hovrätter. De fanns hovrätter i Åbo och Wasa när Finland var svenskt. Ja, det kan vara lätt att glömma att länsindelningen skapades för ett Sverige med andra nationsgränser än dagens.
Skatteverket har sju regioner idag och gamla RSV hade 24 skattemyndigheter. Också Vägverker har sju regioner.
Svenska kyrkan har 13 stift. Stockholms stift bildades 1942. Luleå stift 1904. De andra stiften är från 1700-talet eller tidigare. (Kalmar stift gick upp i Växjö stift 1915.)
Sveriges Television har delat in landet i elva områden för regionala nyhetssändningar. Sveriges Radio sänder regionalt i 25 områden.
Ansvarskommitténs webbplats.
Källor: SCB och Regeringskansliets webbplatser och Sverige.se
Andra bloggar om: ansvarskommittén, samhälle, politik, lars stjernqvist, demokrati, geografi
24 februari 2007
Läder-Andreas spöade Å-när-ni-Lindarw
Svenska folket lätt inte After Dark-Christer belönas för att tralla på egen hand. Det blev Andreas Johnson som fick ta emot en stor bit av folkets kärlek som belöning. Rätt så.
Andreas friska 60-talsstöld funkar.
Deep.edition är nog inte helt fle ute när han spår att Sarah Dawn Finer vinner hela grejen i Globen. Duktig flicka, den där Sarah.
Andra bloggar om: melodifestival, melodifestivalen, melodifestivalen 2007, musik, svt, andreas jonsson, sarah dawn finer,
Andreas friska 60-talsstöld funkar.
Deep.edition är nog inte helt fle ute när han spår att Sarah Dawn Finer vinner hela grejen i Globen. Duktig flicka, den där Sarah.
Andra bloggar om: melodifestival, melodifestivalen, melodifestivalen 2007, musik, svt, andreas jonsson, sarah dawn finer,
Vattenkrig och/eller urvattnat varumärke
Kyrkoordnaren är en bloggare som spejar över vida fält. Idag faller hans ögon på nyheten från Carlsberg att vattentappningen av Vichy Nouveau flyttar till Ramlösa utanför Helsingborg.
Vichy Nouveau behåller sina smaker men görs nu på Ramlösas fina vatten. Vichy Nouveau blir ett subvarumärke under Ramlösa. Det kan liknas vid bilar där till exempel Volvo har S40, S60 och XC90.
Så skriver Carlsberg i ett pressmeddelande. Ok för subvarumärke som begrepp. Men tillämpningen och exemplet?
Är det inte mer som att Smirnoff skulle hällas ihop med Absolut Vodka och de två varumärkena skulle trängas på samma etikett? Eller att det verkligen skulle finnas en bil som hette Volvo Sonett - och vara italiensk.
Brygubben vill markera tveksamhet. Kan detta verkligen vara genomtänkt? Kyrkoordaren har också sina invändningar och tror att Loka med hemvist Bergslagen kan bli det flaskvatten som vinner på nyordningarna i Skåne. Vichy Nouveau har tidigare tappats i Göteborg och Stockholm.
Liksom Carl von Linné firar vattnet i Ramlösa 300 års jubileum i år. Är det det smartaste man kan göra att ändra på ett vinnande koncept just i år? Kan det tänkas att Carlsberg får göra som Coca-Cola: Byta tillbaka till det recept man hade lämnat för att bli mer inne?
För inte så länge sedan skrev Resume om den nya etiketten på Ramlösas flaskor. "Det var droppen" sa reklamaren Kjell Kronert till tidningen.
Flaskvatten är dyrbara droppar. Konsumentsajten Cint.se vet att berätta.
Tilägg 26 februari: Kvällsposten om vattenblandning
Andra bloggar om: vatten, reklam, grafisk form, formgivning, ramlösa, jubileum,
Vichy Nouveau behåller sina smaker men görs nu på Ramlösas fina vatten. Vichy Nouveau blir ett subvarumärke under Ramlösa. Det kan liknas vid bilar där till exempel Volvo har S40, S60 och XC90.
Så skriver Carlsberg i ett pressmeddelande. Ok för subvarumärke som begrepp. Men tillämpningen och exemplet?
Är det inte mer som att Smirnoff skulle hällas ihop med Absolut Vodka och de två varumärkena skulle trängas på samma etikett? Eller att det verkligen skulle finnas en bil som hette Volvo Sonett - och vara italiensk.
Brygubben vill markera tveksamhet. Kan detta verkligen vara genomtänkt? Kyrkoordaren har också sina invändningar och tror att Loka med hemvist Bergslagen kan bli det flaskvatten som vinner på nyordningarna i Skåne. Vichy Nouveau har tidigare tappats i Göteborg och Stockholm.
Liksom Carl von Linné firar vattnet i Ramlösa 300 års jubileum i år. Är det det smartaste man kan göra att ändra på ett vinnande koncept just i år? Kan det tänkas att Carlsberg får göra som Coca-Cola: Byta tillbaka till det recept man hade lämnat för att bli mer inne?
För inte så länge sedan skrev Resume om den nya etiketten på Ramlösas flaskor. "Det var droppen" sa reklamaren Kjell Kronert till tidningen.
Flaskvatten är dyrbara droppar. Konsumentsajten Cint.se vet att berätta.
Tilägg 26 februari: Kvällsposten om vattenblandning
Andra bloggar om: vatten, reklam, grafisk form, formgivning, ramlösa, jubileum,
Symboler är inte statiska
Bloggen deep|edition uppmärksammar den händelse där polisen bslagtagit en 17-årings jacka med ett keltiskt kors på, som nu lett till åtal. Det är Expressen som skriver om saken tidigare iu veckan.
Precis som deep|edition skriver har det keltiska korset (ett kors med en ring) en mycket gammal historia. Och det stämmer precis att den tidigare barn- och ungdomsorganisationen i Svenska kyrkan som hette Riksförbundet Kyrkans Ungdom hade ett kors med en ring som sin symbol. Och ungdomar i Svenska kyrkan bar symbolen från början av 1900-talet och fram till det att organisationen lades ned och ersattes av Svenska Kyrkans Unga. Även en annan tidigare barn- och ungdomsorganisation i Svenska kyrkan - Ansgarsförbundet - hade korset och ringen i sin logotyp, i en vapensköld.
När ungdomar från Sverige började tågluffa på 70-talet uppmärksammades att korset och ringen i Italien användes som av fascisterna där. Och Kyrkans Ungdom rekommenderade sina medlemmar att inte ha märken eller t-shirts med symbolen då man reste till Italien och andra länder runt Medelhavet. Något decenium senare kom symbolen att användas av extremhögern också i Sverige. Beklagligt förstås, eftersom symboliken handlade om en gemenskapens ring om det mest centrala i kyrkan: Kristus Jesus själv.
Den variant av kors med ring som bilden till Expressen-artikeln visar, liknar mest den som används av högerextrema. Symboler är vanskliga att använda. Vem som bär och använder en symbol och sammanhanget bestämmer vad som kommuniceras.
Andra bloggar om: symboler, samhälle, juridik, ungdom
Om att arbeta för Svenska kyrkan fast man inte är med
Svenska kyrkan är en stor arbetsgivare med fler än 20 000 anställda runt om i Sverige. I en församling i Örebro sa två medarbetare upp sitt medlemsskap och blev romerska katoliker. Men båda valde att behålla sina anställningar.
Svenska kyrkans eget regelverk, kyrkoordningen, säger att den som är tillsvidareanställd ska vara medlem i Svenska kyrkan eller annan evangelisk-lutersk kyrka som liksom Svenska kyrkan är medlem i Lutherska världsförbundet eller i ett samfund som Svenska kyrkan har ingått en särskild ekumenisk samverkan med. Enda undantaget enligt kyrkoordningen är de som jobbar med begravningsverksamheten.
I församlingens kyrkoråd var meningarna delade om hur man skulle hantera den situation som uppkommit. Skulle de två få jobba kvar eller inte? Kyrkorådet beslutade att båda skulle få behålla jobbet. Men församlingen ingår i en så kallad kyrklig samfällighet. Och det betyder att samfälligheten med kyrkofullmäktige och kyrkonämnd har arbetsgivaransvaret.
Nu har ärendet varit uppe i kyrkonämnden och ordförande Timmy Leijen har intervjuats av SR Örebro.
Lars B Stenström är en bloggande kyrkoherde i Svenska kyrkan som för en tid sedan tog upp frågan om hur man kan se på anställning av dem som valt att inte vara med i Svenska kyrkan. Läs hur han resonerar här.
Svenska kyrkan är det enda samfund som är med i Lutherska världsförbundet från Sverige. Men de evangelisk-lutherska kyrkorna i Danmark, Norge och Finland är medlemmar.
Ekumensiska överenskommelser har Svenska kyrkan med Svenska missionskyrkan, Metodistkyrkan i Sverige
Svenska kyrkan har ekumeniska avtal med fler kyrkor i den så kallade Borgågemenskapen. Här ingår den engelska kyrkan, den skotska, de luterska kyrkorna i Estland och Litauen och några till. Läs om Borgågemenskapen här
Pdf med kapitlet om Anställning i Kyrkoordningen. Läs här
Tillägg, lördag kl 17:19 Tidningen Dagen skriver om de två anställda som bytt till romersk-katolska kyrkan.
Tillägg, söndag 17:12 SR Örebro intervjuar kyrkorådets ordförande i församlingen där de två medarbetarna är verksamma. Läs och hör här
Andra bloggar om: svenska kyrkan, kyrkan, kristendom, religion, jobb, arbete, arbetsliv, örebro, lars b stenström, timmy leijen
Svenska kyrkans eget regelverk, kyrkoordningen, säger att den som är tillsvidareanställd ska vara medlem i Svenska kyrkan eller annan evangelisk-lutersk kyrka som liksom Svenska kyrkan är medlem i Lutherska världsförbundet eller i ett samfund som Svenska kyrkan har ingått en särskild ekumenisk samverkan med. Enda undantaget enligt kyrkoordningen är de som jobbar med begravningsverksamheten.
I församlingens kyrkoråd var meningarna delade om hur man skulle hantera den situation som uppkommit. Skulle de två få jobba kvar eller inte? Kyrkorådet beslutade att båda skulle få behålla jobbet. Men församlingen ingår i en så kallad kyrklig samfällighet. Och det betyder att samfälligheten med kyrkofullmäktige och kyrkonämnd har arbetsgivaransvaret.
Nu har ärendet varit uppe i kyrkonämnden och ordförande Timmy Leijen har intervjuats av SR Örebro.
Lars B Stenström är en bloggande kyrkoherde i Svenska kyrkan som för en tid sedan tog upp frågan om hur man kan se på anställning av dem som valt att inte vara med i Svenska kyrkan. Läs hur han resonerar här.
Svenska kyrkan är det enda samfund som är med i Lutherska världsförbundet från Sverige. Men de evangelisk-lutherska kyrkorna i Danmark, Norge och Finland är medlemmar.
Ekumensiska överenskommelser har Svenska kyrkan med Svenska missionskyrkan, Metodistkyrkan i Sverige
Svenska kyrkan har ekumeniska avtal med fler kyrkor i den så kallade Borgågemenskapen. Här ingår den engelska kyrkan, den skotska, de luterska kyrkorna i Estland och Litauen och några till. Läs om Borgågemenskapen här
Pdf med kapitlet om Anställning i Kyrkoordningen. Läs här
Tillägg, lördag kl 17:19 Tidningen Dagen skriver om de två anställda som bytt till romersk-katolska kyrkan.
Tillägg, söndag 17:12 SR Örebro intervjuar kyrkorådets ordförande i församlingen där de två medarbetarna är verksamma. Läs och hör här
Andra bloggar om: svenska kyrkan, kyrkan, kristendom, religion, jobb, arbete, arbetsliv, örebro, lars b stenström, timmy leijen
Brygubben tipsar: Veckans kulturklipp
Ett besök på bloggen Bonum Commune ledde Brygubben vidare till journalisten och författaren Karl-Erik Tallbos webbplats Veckans kulturklipp. Han driver sajten i samarbete med Kulturnät Sverige.
En riktigt matnyttig sajt som jag definitivt kommer att hålla mig nära.
Bonum Commune, förresten är en blogg som tillhör en av ledarskribenterna på Svenska Dagbladet, Per Ericson. Man kan undra om Per har koll på sin personbeskrivning på svenska Wikipedia.
Andra bloggar om: kultur, kulturnätet, karl-erik tallbo, per ericson
En riktigt matnyttig sajt som jag definitivt kommer att hålla mig nära.
Bonum Commune, förresten är en blogg som tillhör en av ledarskribenterna på Svenska Dagbladet, Per Ericson. Man kan undra om Per har koll på sin personbeskrivning på svenska Wikipedia.
Andra bloggar om: kultur, kulturnätet, karl-erik tallbo, per ericson
Än så går det ner. Än så går det upp.
Svenska staten - vi medborgare - pyntade in 65 miljarder för att rädda de svenska bankerna under krisåren i början på 1990-talet. Så skriver regeringskansliet på sin webbplats.
Under samma tid fördubblades antalet konkurser. Många var de småföretagare som fick vara med att betala för bankledningarnas och myndigheternas bristande kompetens att riskbedöma.
Nu har storbankerna levererat sina bokslut för 2006 och SEB, Handelsbanken, Swedbank och Norda gör rörelsevinster på tillsammans 82 miljarder. 2005 var deras samlade resultat 70 miljarder plus. Källa: Dagens PS
En del av utlägget för 15 år sedan har staten fått tillbaka. Bland annat genom ägandet i Nordea. Men ändå: Är det rimligt att det ser ut så här?
Andra bloggar om: ekonomi, bankerna, bank, bankväsendet, SEB, Swedbank, Nordea, handelsbanken, regeringen, konkurser, finanskrisen
Under samma tid fördubblades antalet konkurser. Många var de småföretagare som fick vara med att betala för bankledningarnas och myndigheternas bristande kompetens att riskbedöma.
Nu har storbankerna levererat sina bokslut för 2006 och SEB, Handelsbanken, Swedbank och Norda gör rörelsevinster på tillsammans 82 miljarder. 2005 var deras samlade resultat 70 miljarder plus. Källa: Dagens PS
En del av utlägget för 15 år sedan har staten fått tillbaka. Bland annat genom ägandet i Nordea. Men ändå: Är det rimligt att det ser ut så här?
Andra bloggar om: ekonomi, bankerna, bank, bankväsendet, SEB, Swedbank, Nordea, handelsbanken, regeringen, konkurser, finanskrisen
23 februari 2007
Låt även oss få säga nej till papperskatalogen
I Norge går det att tacka nej till telefonkatalogen på papper. 150 000 hushåll har redan gjort det. Och liksom i Sverige är det Eniro som ger ut katalogen.
Brygubben har skrivit till Eniro för att få veta när samma service kommer till Sverige.
Det handlar om tio miljooo.oooner kataloger i Sverige.
Antagligen skulle det gå fortare om även annonsörerna talade om för Eniro att man tycker det räcker med att synas på nätet.
Ekonominyheterna om Nej tack till papperskatalogen
SvD om pappersslöseriet med Enirokataloger förra veckan.
Bloggen Kan de va så? om samma sak.
Andra bloggar om: miljö, telefonkatalogen, eniro,
Brygubben har skrivit till Eniro för att få veta när samma service kommer till Sverige.
Det handlar om tio miljooo.oooner kataloger i Sverige.
Antagligen skulle det gå fortare om även annonsörerna talade om för Eniro att man tycker det räcker med att synas på nätet.
Ekonominyheterna om Nej tack till papperskatalogen
SvD om pappersslöseriet med Enirokataloger förra veckan.
Bloggen Kan de va så? om samma sak.
Andra bloggar om: miljö, telefonkatalogen, eniro,
22 februari 2007
Nu ska hela rasket riv(start)as
TT sprider att Resumé vet berätta att minst 150 tjänster på Sveriges Radio ska bort. Alla anställda erbjuds att sluta. Wow, tänk om alla tackar ja? Utom Annika Lantz och Mats Nileskär. Hur blir det då?
Ja, inte så att Brygubben menar något särskilt med Annika och Mats. Det var bara ett exempel. Kunde lika gärna skrivit Lisa Syrén och Anders Eldeman.
TT hos DN
Efter en vanlig dag på jobbet knallade SR-chefen Öhrn till SvT:s Aktuellt och fick brottas lite med en gammal programdirektör från SvT, Mikael Olsson. Han är numera producent för P1-programmet Konflikt. Det blev bra underhållning i nyhetsstudion, tycker Brygubben.
Wikipedia om Mikael Olsson hör till det mindre seriösa personteckningarna. Eller?
Morgonens bredsida mot ledningen för SR levererades i DN på kultursidan av MarieLouise Samuelsson. Hon delade med sig av sina åsikter om omgörningen på public serviceradion redan i höstas. Läs här om du vill
Andra bloggar om: sveriges radio, p1, sr, peter öhrn, mikael olsson, arbetsmarknad, media, anders eldeman, lisa syrén, annika lantz, mats nileskär, Svt, Aktuellt, brygubben
Ja, inte så att Brygubben menar något särskilt med Annika och Mats. Det var bara ett exempel. Kunde lika gärna skrivit Lisa Syrén och Anders Eldeman.
TT hos DN
Efter en vanlig dag på jobbet knallade SR-chefen Öhrn till SvT:s Aktuellt och fick brottas lite med en gammal programdirektör från SvT, Mikael Olsson. Han är numera producent för P1-programmet Konflikt. Det blev bra underhållning i nyhetsstudion, tycker Brygubben.
Wikipedia om Mikael Olsson hör till det mindre seriösa personteckningarna. Eller?
Morgonens bredsida mot ledningen för SR levererades i DN på kultursidan av MarieLouise Samuelsson. Hon delade med sig av sina åsikter om omgörningen på public serviceradion redan i höstas. Läs här om du vill
Andra bloggar om: sveriges radio, p1, sr, peter öhrn, mikael olsson, arbetsmarknad, media, anders eldeman, lisa syrén, annika lantz, mats nileskär, Svt, Aktuellt, brygubben
Ett år i Svenska kyrkan kostar mindre än en vecka i solen
Åke Bonnier är domprost i Stockholms stift. Han har varit präst i Lidingö församling. En del av Svenska kyrkan med många miljonärer.
Kyrkans Tidning presenterar en utredning som visar att bland dem som tjänar allra mest är det vanligare än bland människor med normala inkomster att säga upp sitt medlemsskap i Svenska kyrkan.
Det är förstås som Åke Bonnier säger, svårt att känna medlidande med människor som tjänar grova pengar och kollar upp vad de på kronan ger till Svenska kyrkan. Brygubben kan inte tänka sig att de alls har samma koll på sina andra utgifter. De betalar många gånger mer för en enda weekend till Paris eller Rom.
Medlemsavgiften tas ut på den beskattningsbara delen av inkomsten. Och alla vet att stora inkomster är det som ger möjlighet till stora avdrag.
Det är viktigt att ledare och chefer i Svenska kyrkan, allt från präster till politiker, står emot i mötet med välbeställda som man möter på Rotary och i andra sammanhang.
Pruta är fel väg. Däremot är det rätt att använda medlemmarnas pengar till rätt saker på ett effektivt sätt. Svenska kyrkan har en så god ekonomi överlag att kostnadsmedvetenheten inte är den bästa.
Tidningen Privata Affärer visar redan i sin ingress att man fattat felet med tanken på rabatt för de rikaste.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, ekonomi, miljonärer, åke bonnier, kyrkans tidning, privata affärer
Kyrkans Tidning presenterar en utredning som visar att bland dem som tjänar allra mest är det vanligare än bland människor med normala inkomster att säga upp sitt medlemsskap i Svenska kyrkan.
– Man ringde mig och sa: jag har ingenting emot Svenska kyrkan, ingenting alls, men jag betalar för mycket pengar. Då kunde jag inte riktigt gråta med dem, för vi räknade och såg att om man tjänade en miljon kronor om året så betalade man en årsavgift på 7 000 kronor. Och de som ringde och klagade betalade mer än 7 000 kronor om året, säger Åke Bonnier.
Det är förstås som Åke Bonnier säger, svårt att känna medlidande med människor som tjänar grova pengar och kollar upp vad de på kronan ger till Svenska kyrkan. Brygubben kan inte tänka sig att de alls har samma koll på sina andra utgifter. De betalar många gånger mer för en enda weekend till Paris eller Rom.
Medlemsavgiften tas ut på den beskattningsbara delen av inkomsten. Och alla vet att stora inkomster är det som ger möjlighet till stora avdrag.
Det är viktigt att ledare och chefer i Svenska kyrkan, allt från präster till politiker, står emot i mötet med välbeställda som man möter på Rotary och i andra sammanhang.
Pruta är fel väg. Däremot är det rätt att använda medlemmarnas pengar till rätt saker på ett effektivt sätt. Svenska kyrkan har en så god ekonomi överlag att kostnadsmedvetenheten inte är den bästa.
Tidningen Privata Affärer visar redan i sin ingress att man fattat felet med tanken på rabatt för de rikaste.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, ekonomi, miljonärer, åke bonnier, kyrkans tidning, privata affärer
21 februari 2007
Film är väl ingen som stjäl idag?
Via webbplatsen Arbetsmiljöupplysning hittar Brygubben en artikel i Sydsvenskan om vad vi själ på jobbet. Allt från gem till bilar.
I slutet av artikeln finns en topplista på stölder i butik 2001.
Mest stöldbegärligt
Andra bloggar om: jobb, arbetsliv, juridik, samhälle, jobbet, stjäla, stöld
I slutet av artikeln finns en topplista på stölder i butik 2001.
Mest stöldbegärligt
- Godis
- Rakprodukter
- Film
- Kaffe
Andra bloggar om: jobb, arbetsliv, juridik, samhälle, jobbet, stjäla, stöld
20 februari 2007
Biskopen försvarar kyrkans närvaro i skolan
En skolledning utan is i magen låser dörren för ett rum där ungdomar mötts i åratal för eftertanke och bön. De kristna eleverna på Säveskolan i Visby får nu stöd av Svenska kyrkans biskop i staden, Lennart Koskinen. Han vill utveckla inte avveckla samarbetet mellan skola och kyrka.
Webbplatsen Hela Gotland
Kyrkoordnaren skriver också om Säveskolan
Andra bloggar om: svenska kyrkan, skolan, ungdomar, religion, kyrkan, lennart koskinen
Webbplatsen Hela Gotland
Kyrkoordnaren skriver också om Säveskolan
Andra bloggar om: svenska kyrkan, skolan, ungdomar, religion, kyrkan, lennart koskinen
Alliansregeringens kulturpolitik
Förra veckan efterlyste SvT Kulturnyheterna med rätta alliansregeringens kulturpolitiska programförklaring, så här mer än 100 dagar efter tillträdandet. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth kom visserligen inte med i laget från början, men redaktionen på Kulturnyheterna har rätt: nu är det dags att bekänna färg och formulera sig.
I ett pressmeddelande meddelar sig nu kulturministern. Texten har hon skickat till Sydsvenskan, som bett henne medverka i en artikelserie.
Så skriver Lena Adelsohn Liljeroth inledningsvis. Är inte detta ett lite särskilt sätt att definiera vad det är att vara kulturkonservativ? Att vara konservativ är att hålla sig till det som hänt före nu, men efter 1945.
Den följande meningen gör inte Brygubben så mycket mer upplyst:
Ministern avslutar sitt bidrag till Sydsvenskan med att tala om att hon sätter barn- och ungdomskultur främst. Undrar vad hon skulle säga om saken i det fall hon blev konkret? Skulle hon tala om barn och ungdomar som publik eller som utövare. Skulle hon aktivt motverka musiksskolans nedmontering?
Redan för två verkor sedan ställde SvD flera frågor till kulturministern om hennes politik.
I valrörelsen skrev samma tidning om alliansens brist på besked om kulturfrågorna. Då intervjuades Lena Adelsohn Lijeroth i sin egenskap av ledamot i riksdagens kulturutskott:
Riksdagsledamoten Cecilia Wikström uppmärksammades före valet för sitt förslag om en litterär kanon. Till SvD sa hon:
Om någon kanon har vi inte hört mycket de senaste 100 dagarna. Det är nog bra det.
Andra bloggar om: lena adelsohn liljeroth, kultur, regeringen, politik, cecilia wikström, kulturpolitik, sydsvenska dagbladet, sydsvenskan, svd, svenska dagbladet
I ett pressmeddelande meddelar sig nu kulturministern. Texten har hon skickat till Sydsvenskan, som bett henne medverka i en artikelserie.
Min syn på kulturpolitiken är i grunden kulturkonservativ. Det betyder att jag som kulturminister ser som mitt ansvar att slå vakt om de kulturpolitiska landvinningar som gjorts i Sverige sedan efterkrigstiden, oftast under stor politisk enighet.
Så skriver Lena Adelsohn Liljeroth inledningsvis. Är inte detta ett lite särskilt sätt att definiera vad det är att vara kulturkonservativ? Att vara konservativ är att hålla sig till det som hänt före nu, men efter 1945.
Den följande meningen gör inte Brygubben så mycket mer upplyst:
Men det är i lika hög grad mitt ansvar att driva och medverka till att kulturpolitiken förnyas.Att vara kulturkonservativ är att i lika delar hålla på det som är max 40 år gammalt och förnya, eller som det står lite längre fram i artikeln: vara en fri och utmanande kraft i samhället.
Ministern avslutar sitt bidrag till Sydsvenskan med att tala om att hon sätter barn- och ungdomskultur främst. Undrar vad hon skulle säga om saken i det fall hon blev konkret? Skulle hon tala om barn och ungdomar som publik eller som utövare. Skulle hon aktivt motverka musiksskolans nedmontering?
Redan för två verkor sedan ställde SvD flera frågor till kulturministern om hennes politik.
I valrörelsen skrev samma tidning om alliansens brist på besked om kulturfrågorna. Då intervjuades Lena Adelsohn Lijeroth i sin egenskap av ledamot i riksdagens kulturutskott:
Det är klart att jag hade varit glad om det hade stått mer, inte minst av kosmetiska skäl.
Riksdagsledamoten Cecilia Wikström uppmärksammades före valet för sitt förslag om en litterär kanon. Till SvD sa hon:
Det är otvetydigt så att det blir en kanon. Jag satt visserligen inte med i förhandlingarna i natt, men som jag läser manifestet så är vi eniga om det, säger hon.
Om någon kanon har vi inte hört mycket de senaste 100 dagarna. Det är nog bra det.
Andra bloggar om: lena adelsohn liljeroth, kultur, regeringen, politik, cecilia wikström, kulturpolitik, sydsvenska dagbladet, sydsvenskan, svd, svenska dagbladet
18 februari 2007
Köp ett dass
I veckan som kommer börjar Svenska kyrkan sin årliga fasteinsamling. För 300 kr kan ett dass byggas i ett utvecklingsland och ge renare vatten.
Svenska kyrkans egen insamlingsorganisation Lutherhjälpen berättar att 1 miljard människor saknar det rena vatten de behöver och har rätt till.
50 spänn räcker till en sats vattenreningspulver som räddar liv. Rent vatten är temat för Svenska kyrkans insamling i år.
Fastan är en tid för att avstå och en tid för eftertanke: vad är det viktiga i det liv och vad ställer sig emellan ditt liv och människor omkring dig?
Brygubben börjar bojkotta flaskvatten från och med idag. Flaskvatten kan kosta 2000 gånger mer än kranvatten.
Andra bloggar om: flaskvatten, fasta, bistånd, insamling, svenska kyrkan, Lutherhjälpen
Svenska kyrkans egen insamlingsorganisation Lutherhjälpen berättar att 1 miljard människor saknar det rena vatten de behöver och har rätt till.
50 spänn räcker till en sats vattenreningspulver som räddar liv. Rent vatten är temat för Svenska kyrkans insamling i år.
Fastan är en tid för att avstå och en tid för eftertanke: vad är det viktiga i det liv och vad ställer sig emellan ditt liv och människor omkring dig?
Brygubben börjar bojkotta flaskvatten från och med idag. Flaskvatten kan kosta 2000 gånger mer än kranvatten.
Andra bloggar om: flaskvatten, fasta, bistånd, insamling, svenska kyrkan, Lutherhjälpen
17 februari 2007
Den kyrkliga mediekartan i förändring
Tidningen Dagens nya tf chefredaktör heter Elisabeth Sandlund. I veckan var hon gäst i kvartsamtalet i SR Människor och tro.
Elisabeth Sandlund är näringslivsjournalisten på Svenska Dagbladet som blev redaktionschef på Svenska kyrkans veckotidning Kyrkans Tidning år 2000. I höstas bytte hon till posten som ledarskribent på tidningen Dagen. Nyligen har tidningsstyrelsen utnämnt henne till tf chefredaktör, den första kvinnan på posten och den första som inte är medlem i en pingstförsamling.
- Jag är den enda icke troendedöpta på redaktion, säger Elisabeth Sandlund.
Tidningen Dagen har kraftiga rötter i pingströrelsen, grundad av den legendariske Levi Petrus. Men Pingströrelsen är inte längre tidningens majoritetsägare. Under förre chefredaktören Daniel Grahn har tidningen breddat sitt innehåll och sitt bevakningsområde.
- Jag vill att Dagen ska bli en motor i processen för mer ekumenik, säger Elisabeth Sandlund i SR-intervjun.
Dagen är den enda kyrkliga dagstidningen i Sverige och med webbportalen dagen.se är spridningen rätt stor.
Med Elisabeth Sandlunds utnämning behöver den kyrkliga mediekartan i Sverige ritas om. Tidningen Dagen har märkbart breddats under senare år och alltmer sällan ser man okunniga beskrivningar i spalterna av kyrkor som ligger utanför den svenska väckelsen.
Nu hoppas Brygubben att Elisabeth Sandlund går från ord till handling och visar att Dagen kan avstå från att publicera fördomar om den romersk katolska kyrkan, den ortodoxa kyrkan och de andra östliga kyrkorna.
Andra bloggar om: media, kyrkor, religion, pingsrörelsen, svenska kyrkan, journalistik, journalister, Svenska dagbladet, ekumenik, Elisabeth Sandlund, Daniel Grahn,
Elisabeth Sandlund är näringslivsjournalisten på Svenska Dagbladet som blev redaktionschef på Svenska kyrkans veckotidning Kyrkans Tidning år 2000. I höstas bytte hon till posten som ledarskribent på tidningen Dagen. Nyligen har tidningsstyrelsen utnämnt henne till tf chefredaktör, den första kvinnan på posten och den första som inte är medlem i en pingstförsamling.
- Jag är den enda icke troendedöpta på redaktion, säger Elisabeth Sandlund.
Tidningen Dagen har kraftiga rötter i pingströrelsen, grundad av den legendariske Levi Petrus. Men Pingströrelsen är inte längre tidningens majoritetsägare. Under förre chefredaktören Daniel Grahn har tidningen breddat sitt innehåll och sitt bevakningsområde.
- Jag vill att Dagen ska bli en motor i processen för mer ekumenik, säger Elisabeth Sandlund i SR-intervjun.
Dagen är den enda kyrkliga dagstidningen i Sverige och med webbportalen dagen.se är spridningen rätt stor.
Med Elisabeth Sandlunds utnämning behöver den kyrkliga mediekartan i Sverige ritas om. Tidningen Dagen har märkbart breddats under senare år och alltmer sällan ser man okunniga beskrivningar i spalterna av kyrkor som ligger utanför den svenska väckelsen.
Nu hoppas Brygubben att Elisabeth Sandlund går från ord till handling och visar att Dagen kan avstå från att publicera fördomar om den romersk katolska kyrkan, den ortodoxa kyrkan och de andra östliga kyrkorna.
Andra bloggar om: media, kyrkor, religion, pingsrörelsen, svenska kyrkan, journalistik, journalister, Svenska dagbladet, ekumenik, Elisabeth Sandlund, Daniel Grahn,
16 februari 2007
Håll ögonen på Kina
De är unga och välutbildade i världens folkrikaste land. Och många av dem väljer nu att gå med i en kristen kyrka. Dagens Nyheter rapporterar från det unga, föränderliga Kina.
Svenska kyrkans förre biskop i Strängnäs, Jonas Jonson har koll på kyrkorna i världen. I en av sina rapporter från det stora ekumeniska mötet i Porto Alegre skrev han:
Andra bloggar om: kyrka, religion, ekumenik, kina, afrika, latinamerika, jonas jonson, kristendom, unga,
Svenska kyrkans förre biskop i Strängnäs, Jonas Jonson har koll på kyrkorna i världen. I en av sina rapporter från det stora ekumeniska mötet i Porto Alegre skrev han:
Källa
Den första är att kristenhetens tyngdpunkt har flyttats från Europa och Nordamerika till Afrika, Asien och Latinamerika. Forskare har länge talat om detta, men det är först nu som kyrkorna börjar ta det på allvar. Majoriteten kristna i världen, eller närmare bestämt omkring 59 procent, lever nu på södra halvklotet. Detta beror i första hand på demografiska förändringar. Det är i Afrika, Asien och Latinamerika som befolkningen växer mest. Det beror också på kyrkornas tillväxt genom att människor byter tro eller, som i Kina, söker en tro i ett sekulariserat samhälle.
Andra bloggar om: kyrka, religion, ekumenik, kina, afrika, latinamerika, jonas jonson, kristendom, unga,
Inne att erkänna missar och vara defekt?
Spanande Jessika Gedin tipsade idag SR P1om en artikel i SvD från i söndags. Tidningen berättade om Carolina Gynning som av Elisabeth Ohlsson Wallin beställt en fotodokumentation av sin senaste bröstoperation. Implantaten ska Gynning sälja på Ebay och pengarna ska gå till barnen i Rwanda.
Jessika Gedin spanade att fel är inne och gör oss mänskliga. Från perfektionens tidevarv till förhöjande defekter. Vad vore livet utan Spanarna?
Kommunikationsbyrån JMW bloggade i lördags under rubriken Ingen älskar en perfekt människa.
Jessika Gedin byggde under sin tes också med filmkonsulenten Marianne Ahrnes erkännande att hon nekat nya filmen Darling statsbidrag. Det gjorde hon i DN. Jessika Gedin hade kollat med filmskaparna: De hade inte bett Ahrne att förklara sig. Hon gjorde det helt oprovocerad. Kul rubrik, med tanke på filmens titel: "Det var en miss." Filmrecensenten Nils Peter Sundgren fyller på i Expressen igår.
Brygubben noterar att defekter som är inne är de som individen själv kontrollerar: Jag ska själv välja att erkänna fel som jag själv har gjort. Mitt utseende ska ändras när jag själv vill det och på det sätt som jag bestämmer.
Andra bloggar om: carolina gynning, jessika gedin, marianne ahrne, filminstitutet, darling, expressen, dn, dagens nyheter, svd, svenska dagbladet, spanarna, JMW, omvärldsbevakning, filosofi, etik, estetik, brygubben
Ingen är perfekt och vi duger som vi är, säger Carolina
Jessika Gedin spanade att fel är inne och gör oss mänskliga. Från perfektionens tidevarv till förhöjande defekter. Vad vore livet utan Spanarna?
Kommunikationsbyrån JMW bloggade i lördags under rubriken Ingen älskar en perfekt människa.
Jessika Gedin byggde under sin tes också med filmkonsulenten Marianne Ahrnes erkännande att hon nekat nya filmen Darling statsbidrag. Det gjorde hon i DN. Jessika Gedin hade kollat med filmskaparna: De hade inte bett Ahrne att förklara sig. Hon gjorde det helt oprovocerad. Kul rubrik, med tanke på filmens titel: "Det var en miss." Filmrecensenten Nils Peter Sundgren fyller på i Expressen igår.
Brygubben noterar att defekter som är inne är de som individen själv kontrollerar: Jag ska själv välja att erkänna fel som jag själv har gjort. Mitt utseende ska ändras när jag själv vill det och på det sätt som jag bestämmer.
Andra bloggar om: carolina gynning, jessika gedin, marianne ahrne, filminstitutet, darling, expressen, dn, dagens nyheter, svd, svenska dagbladet, spanarna, JMW, omvärldsbevakning, filosofi, etik, estetik, brygubben
4 saker som borde undersökas
* Vem är intresserad av avundsjukejournalistiken som vi matas med i media? Vad har det egentligen för betydelse om en riksdagsledamot har underlättat sitt stressiga liv genom några taxiresor eller om grannen tjänar några tusenlappar mer?
* Varför lovar så många människor att ringa tillbaka på måndag när de borde veta av erfarenhet att de antagligen kommer att glömma hela saken så fort de lagt på luren?
Henrik Hall på nättidningen Resoner har nio frågor till han tycker att marknadsundersökare borde lägga tid och kraft på att besvara. Viktigare är att tar reda på om förpackningen till nästa chokladkaka ska vara röd-brun eller brun-röd.
Andra bloggar om: marknadsundersökningar, avundsjuka, webbsidor, henrik hall, resoner, brygubben
* Varför har så många gått på myten om att svarsfrekvenserna måste vara låga och sjunkande? Har du varit med i en internetpanel eller svarat på en telefonomnibus, vet du hur oinspirerada och fantasilösa vissa undersökningar kan vara och du vet precis varför du själv inte svarade.
* Varför tror så många företag att den som besöker deras hemsida inte är intresserad av att veta vilka personer som arbetar på företaget? Varumärken i all ära, men som företagare gör jag affärer med människor av kött och blod.
* Varför lovar så många människor att ringa tillbaka på måndag när de borde veta av erfarenhet att de antagligen kommer att glömma hela saken så fort de lagt på luren?
Henrik Hall på nättidningen Resoner har nio frågor till han tycker att marknadsundersökare borde lägga tid och kraft på att besvara. Viktigare är att tar reda på om förpackningen till nästa chokladkaka ska vara röd-brun eller brun-röd.
Andra bloggar om: marknadsundersökningar, avundsjuka, webbsidor, henrik hall, resoner, brygubben
15 februari 2007
Fonus gråter krokodiltårar
Svenska kyrkan har en egen veckotidning som heter Kyrkans Tidning. Senaste pappersupplagan kom i brevlådan idag. Man toppar med rubriken "Kyrkans byrå knäcker Fonus".
Artikeln handlar om hur en lokal församling i Svenska kyrkan för ett knappt år sedan startade en begravningsbyrå. Då var rikstäckande Fonus det enda alternativet på orten.
Läs om församlingens begravningsbyrå här
Svenska kyrkan rekryterade Fonus lokala representant att bygga upp en ny verksamhet. Redan efter ett år har hon gett Svenska kyrkan många kunder. Så många att Fonus gråter krokodiltårar. Fonus informationschef påstår att hans kunder blir åsidosatta av kyrkogårdsförvaltningen. De lokala medarbetarna tror att prästerna trycker på för att folk ska välja kyrkans byrå.
På en handfull orter har lokala församlingar i Svenska kyrkan valt att erbjuda en begravningsbyrås tjänster. En traditionell bransch ställs inför en föränderlig marknad. Det är bra.
Men vad får Kyrkans Tidnings redaktion att framställa det som att en enkild församling i en mindre kommun skulle vara ett hot mot jätten på marknaden?
Fonus gör en poäng av att man är ett folkrörelseägt företag. Inte mer än Svenska kyrkan. En församling styrs av sina medlemmar genom val som alla medlemmar från 16 år har rätt att delta i. Församlingens fullmäktige och råd styr verksamheten.
Fonus säger sig vara marknadsledande i Norden och koncernen har verksamhet i Danmark, Norge och Sverige. I Falköping har Fonus en kistfabrik som producerar 37 000 kistor om året. I Stockholm cch Jönköping driver Fonus blomsterhandel.
Privata begravningsbyårer finns nära Kungsör, både i Arboga och Köping. På dessa båda orter har även Fonus kontor.
Svenska kyrkan.se berättar om förberedelser för en begravning.
Svenska kyrkan i Härnösand har en nystartad begravningsbyrå. Med egen webbplats.
Tillägg 16 februari: Inslag i SR Västmanland med Fonus informationschef och kyrkoherden i Kungsör
Andra bloggar om: begravning, begravningsbyrå, kyrkans tidning, Svenska kyrkan, fonus, kungsör,
Artikeln handlar om hur en lokal församling i Svenska kyrkan för ett knappt år sedan startade en begravningsbyrå. Då var rikstäckande Fonus det enda alternativet på orten.
Läs om församlingens begravningsbyrå här
Svenska kyrkan rekryterade Fonus lokala representant att bygga upp en ny verksamhet. Redan efter ett år har hon gett Svenska kyrkan många kunder. Så många att Fonus gråter krokodiltårar. Fonus informationschef påstår att hans kunder blir åsidosatta av kyrkogårdsförvaltningen. De lokala medarbetarna tror att prästerna trycker på för att folk ska välja kyrkans byrå.
På en handfull orter har lokala församlingar i Svenska kyrkan valt att erbjuda en begravningsbyrås tjänster. En traditionell bransch ställs inför en föränderlig marknad. Det är bra.
Men vad får Kyrkans Tidnings redaktion att framställa det som att en enkild församling i en mindre kommun skulle vara ett hot mot jätten på marknaden?
Fonus gör en poäng av att man är ett folkrörelseägt företag. Inte mer än Svenska kyrkan. En församling styrs av sina medlemmar genom val som alla medlemmar från 16 år har rätt att delta i. Församlingens fullmäktige och råd styr verksamheten.
Fonus säger sig vara marknadsledande i Norden och koncernen har verksamhet i Danmark, Norge och Sverige. I Falköping har Fonus en kistfabrik som producerar 37 000 kistor om året. I Stockholm cch Jönköping driver Fonus blomsterhandel.
Privata begravningsbyårer finns nära Kungsör, både i Arboga och Köping. På dessa båda orter har även Fonus kontor.
Svenska kyrkan.se berättar om förberedelser för en begravning.
Svenska kyrkan i Härnösand har en nystartad begravningsbyrå. Med egen webbplats.
Tillägg 16 februari: Inslag i SR Västmanland med Fonus informationschef och kyrkoherden i Kungsör
Andra bloggar om: begravning, begravningsbyrå, kyrkans tidning, Svenska kyrkan, fonus, kungsör,
14 februari 2007
Man är bara ung en gång
Man är bara ung en gång. Men en del är det väldigt länge. E24.se berättar om den TNS Gallup som visar att unga är mer positiva till ideella organisationer än äldre. Artikelns rubrik saknar däremot täckning texten: äldre ger mer än yngre - om man ska tro tillhörande tabell.
Läs här
Andra bloggar om: ideellt, ungdom, ungdomskultur, frivillighet, samhälle
Läs här
Andra bloggar om: ideellt, ungdom, ungdomskultur, frivillighet, samhälle
Den stillsamme bloggaren
Bloggen Stillsam har existerat sedan i höstas. När Brygubben först idag får ögonen på den finns det mycket att läsa ifatt.
Det här är en blogg med en van skribent bakom spakarna. Det märks.
Lästips
* Om goda ledaregenskaper
* Demokrati i Svenska kyrkan
* Tänk på vilodagen
Andra bloggar om: bloggande, bloggar, bloggossfären,
Det här är en blogg med en van skribent bakom spakarna. Det märks.
Lästips
* Om goda ledaregenskaper
* Demokrati i Svenska kyrkan
* Tänk på vilodagen
Andra bloggar om: bloggande, bloggar, bloggossfären,
13 februari 2007
En tidning till blir mindre
Igår var det dags också för Hallandsposten , grundad 1905, att gå från det förr så vanliga morgontidningsformatet till det mindre - tabloid. "Glada tillrop för lilla HP" är tidningen egen rubrik på artikeln som rapporterar om händelsen.
Medievärlden (tidigare Pressens Tidning) kan berätta att bara två av de större morgontidningarna nu har kvar ett större format än tabloid. Störst är Jönköpings-Posten i fullformat och den andra är Eskilstuna-Kuriren som har kvar sitt berlinerformat.
Berlinerformatet används av flera internationellt kända tidningar, som franska Le Monde och brittiska Guardian.
Berlinerformatet ett sexspaltigt tabloidformat, till skillnad från normalt femspaltiga. Vanligast är tidningar i storleken B315 x H470–490 mm.
Inte heller "riktiga" tabloider är lika stora. För jämförelsens skull, ett exempel: B280 x H385 mm.
Att tidningar kan bli mindre än tabloid är i Sverige bevisat med gratistidningen Punkt SE från Scibstedt. Utomlands finns flera dagstidningar i "kalleankaformat".
Det vore rätt läckert med en tidning som skulle gå mot strömmen och bli större.
Svenåke Boström på Sundsvalls tidning skriver om trenderna och vad som lockar unga läsare.
Här en artikel på webbplatsen för Tidningen i skolan.
Andra bloggar om: medier, media, tidningar, press, hallandsposten, jönköpings-posten, eskilstuna-kuriren, berlinerformatet, tabloid,
Medievärlden (tidigare Pressens Tidning) kan berätta att bara två av de större morgontidningarna nu har kvar ett större format än tabloid. Störst är Jönköpings-Posten i fullformat och den andra är Eskilstuna-Kuriren som har kvar sitt berlinerformat.
Berlinerformatet används av flera internationellt kända tidningar, som franska Le Monde och brittiska Guardian.
Berlinerformatet ett sexspaltigt tabloidformat, till skillnad från normalt femspaltiga. Vanligast är tidningar i storleken B315 x H470–490 mm.
Inte heller "riktiga" tabloider är lika stora. För jämförelsens skull, ett exempel: B280 x H385 mm.
Att tidningar kan bli mindre än tabloid är i Sverige bevisat med gratistidningen Punkt SE från Scibstedt. Utomlands finns flera dagstidningar i "kalleankaformat".
Det vore rätt läckert med en tidning som skulle gå mot strömmen och bli större.
Svenåke Boström på Sundsvalls tidning skriver om trenderna och vad som lockar unga läsare.
Här en artikel på webbplatsen för Tidningen i skolan.
Andra bloggar om: medier, media, tidningar, press, hallandsposten, jönköpings-posten, eskilstuna-kuriren, berlinerformatet, tabloid,
Bryt vanor för en ny medieetik
Brygubben kan tänka sig att ett läsvärt inlägg om medieetik hamnade i skymundan mellan en halvsidesannons för Ryanair och lärarbasens Meta Fjelkners krav på totalöversyn av lärarutbildningen. Det är motivet för att göra en postning.
Förre professorn vid Francais de Presse i Paris, Claude-Jean Bertrand skriver att journalisternas vanor är ett stort hinder för etiken i medierna. Samma områden bevakas, samma saker uppmärksammas.
Betrand tillskrivs begreppet MAS, medieetiska ansvarssystem. Hans tes är att mediernas medarbetare själva är kapabla att utveckla olika slags icke-statliga granskningsmetoder som syftar till att förbättra information.
Länk till artikeln på DN-Debatt
Just hans tilltro till journalister och allmänheten gör hans kritik trovärd.
Medierna må slå sig för bröstet och utnämna sig själva till vakthundar, men de nöjer sig i själva verket med att vara knähundar.
Bertrand föreläser i Kalmar när högskolan där och Fojo arrangerar en konferens
den 13-14 mars 2007
Andra bloggar om: media, medier, etik, journalistik, claude-jean bertrand, medieforskning, forskning, fojo, högsklan, kalmar
Samtidens radband bär på mening
Den lokala tidningen för Svenska kyrkan i Umeå finns både på papper och på webben. En av de aktuella artiklarna handlar om samtidens radband som fått mycket stor spridning i Svenska kyrkan och i andra kyrkor. Det handlar om Frälsarkransen, skapad av den förre biskopen i Linköping Martin Lönnebo.
Tidningen Spira låter Erik 16 år berätta om sitt radband. Läs här
Det finns en webbplats för Frälsarkransen. Tyvärr rätt dåligt uppdaterad. Men ändå...
Kyrkans Tidning, som är Svenska kyrkans veckotidning, om Frälsarkransen. Läs här
Tidningen Världen idag skriver om Frälsarkransen. Läs här
Andra bloggar om: svenska kyrkan, kristendom, martin lönnebo, frälsarkransen, biskop, tro, bön
12 februari 2007
Svenskyrklig chefredaktör för Dagen
Journalisten Elisabeth Sandlund som förra året bytte från Svenska kyrkans veckotidning till pingsrörelseägda flerdagarstidningen Nya Dagen blir nu tf chefredaktör.
På kort tid har hon uppenbarligen byggt upp ett förtroende både bland arbetskamrater och företagsledning. Beskedet om att hon för en tid ersätter Daniel Grahn applåderades, enligt Dagens webbnyheter.
Elisabeth Sandlund är medlem i Svenska kyrkan och vid sidan av journalistiken är hon en mycket efterfrågad föreläsare och har på senare år skrivit ett par personliga böcker om sin resa i tron.
Hon kom till Dagen för jobbet som debattredaktör och ledarskribent. Nu tar hon över redaktionsledningen och behåller uppgiften som ledarskribent.
På Kyrkans Tidning var Elisabeth Sandlund redaktionschef under flera år. Och innan dess fanns hon 25 år på Svenska Dagbladet, under en tid som chef för näringslivsredaktionen.
Dagens artikel
Andra bloggar om: elisabeth sandlund, nya dagen, dagen, pingströrelsen, svenska kyrkan, kyrkans tidning, media, brygubben
På kort tid har hon uppenbarligen byggt upp ett förtroende både bland arbetskamrater och företagsledning. Beskedet om att hon för en tid ersätter Daniel Grahn applåderades, enligt Dagens webbnyheter.
Elisabeth Sandlund är medlem i Svenska kyrkan och vid sidan av journalistiken är hon en mycket efterfrågad föreläsare och har på senare år skrivit ett par personliga böcker om sin resa i tron.
Hon kom till Dagen för jobbet som debattredaktör och ledarskribent. Nu tar hon över redaktionsledningen och behåller uppgiften som ledarskribent.
På Kyrkans Tidning var Elisabeth Sandlund redaktionschef under flera år. Och innan dess fanns hon 25 år på Svenska Dagbladet, under en tid som chef för näringslivsredaktionen.
Dagens artikel
Andra bloggar om: elisabeth sandlund, nya dagen, dagen, pingströrelsen, svenska kyrkan, kyrkans tidning, media, brygubben
10 februari 2007
Gyllene regeln borde räcka - Men PUL gäller
Personuppgiftslagen är ändrad sedan årsskiftet. Några förändringar gör fler webbplatser och bloggar mer lagliga. Men fortfarande bryter många mot lagen.
Bloggen Frihetens Vingar skriver bra om saken. Läs här.
Webbplatsen Kapabel tar upp samma ämne i ett nyhetsbrev från den 6 februari.
Datainspektionen skriver själva här.
Andra bloggar om: bloggande, bloggar, bloggosfären, juridik, pul, personuppgiftslagen, frihetens vingar, kapabel, datainspektionen, gyllene regeln
Bloggen Frihetens Vingar skriver bra om saken. Läs här.
Webbplatsen Kapabel tar upp samma ämne i ett nyhetsbrev från den 6 februari.
Datainspektionen skriver själva här.
Andra bloggar om: bloggande, bloggar, bloggosfären, juridik, pul, personuppgiftslagen, frihetens vingar, kapabel, datainspektionen, gyllene regeln
07 februari 2007
Folk vet litet om Svenska kyrkans ekonomi
Som en del av utredningsarbetet om hur Svenska kyrkan ska förvalta församlingarnas fasta egendom i jord och skog och avkastningen har SIFO haft uppdraget att kolla vad Svenska folket vet och tycker om kyrkans egendomar och pengar.
1000 personer har svarat och bara ett fåtal vet att medlemsavgiter är det som får Svenska kyrkan att gå runt. Avkastningen från de så kallade prästlönetillgångarna är visserligen 400 miljoner om året. Men jämför det med medlemsavgifterna som ger 30 gånger mer.
Trots att få vet hur Svenska kyrkan finansieras har flertalet bestämda uppfattningar om hur pengarna ska förvaltas. Som det verkar av referatet från kyrkans pressekreterare.
Visst är det bra att fråga, men hade det inte räckt med att fråga medlemmarna?
Nu har en utredning lämnats till kyrkostyrelsen, det blir en remissrunda och sen ska frågan om hur framtidens förvaltning ska skötas en sak för kyrkomötet. Till hösten.
Pressmeddelande från Svenska kyrkan
En pdf med utredningen
Andra bloggar om: ekonomi, svenska kyrkan, finansförvaltning,
1000 personer har svarat och bara ett fåtal vet att medlemsavgiter är det som får Svenska kyrkan att gå runt. Avkastningen från de så kallade prästlönetillgångarna är visserligen 400 miljoner om året. Men jämför det med medlemsavgifterna som ger 30 gånger mer.
Trots att få vet hur Svenska kyrkan finansieras har flertalet bestämda uppfattningar om hur pengarna ska förvaltas. Som det verkar av referatet från kyrkans pressekreterare.
Visst är det bra att fråga, men hade det inte räckt med att fråga medlemmarna?
Nu har en utredning lämnats till kyrkostyrelsen, det blir en remissrunda och sen ska frågan om hur framtidens förvaltning ska skötas en sak för kyrkomötet. Till hösten.
Pressmeddelande från Svenska kyrkan
En pdf med utredningen
Andra bloggar om: ekonomi, svenska kyrkan, finansförvaltning,
När penningen styr
I gammal tid fick prästerna sin lön från den avkastning kyrkans fasta egendomar gav. Så var det i Svenska kyrkan, som i många andra kyrkor.
Genom prästlönereformen 1910 samlades kyrklig jord för att avkastningen skulle ge lön till präster och kyrkomusiker. Blev det överskott gick pengarna in i kyrkofonden. Sedan 1982 finns inget direkt samband mellan tillgångarna och lönerna. 1972 överfördes förvaltningen av kyrkans skog från församlingarna till stiften. Egendomsnämnder i varje stift har från 1995 hand om förvalningen av fastigheterna - både jord och skog - och fonder bildade av avkastningen åt församlingarna.
Prästlönetillgångarna är en slags stiftelser och minst hälften av avkastningen går tillbaka till församlingarna som är delägare. Resten används för utjämning mellan rika och fattiga församlingar i Svenska kyrkan. Utan reformen 1910 hade inte Svenska kyrkans indelning med många ofta små församlingar bevarats så länge.
Själva skötseln av jord och skog sköter stiften oftast var för sig, även om några samarbetar. I Västerås stift har man försökt lägga verksamheten i ett aktiebolag. Men stiftets beslut har upphävts av högre instans.
När kyrkan skildes från staten 2000 ingick en tidsbegränsad skattebefrielse fram till 2009 för prästlönetillgångarna.
Igår tog kyrkostyrelsen arbetsutskott emot en utredning som föreslår en nationell samordning av det förvaltade kapitalet.
Förslaget ska remissas och det kommer garanterat att bli många invändningar mot att befria stiften från sina nuvarande uppgifter. Redan i höst ska frågan upp i kyrkomötet.
Ett utomstående skattehot mer än Svenska kyrkans egna proaktiva överväganden ser ut att bli motorn i processen. Det är för ofta dramaturgin i Svenska kyrkan. Det ideologiska får en begränsad styrande inverkan.
Artikeln i Kyrkans Tidning som är Svenska kyrkans veckotidning
Andra bloggar om: svenska kyrkan, ekonomi, ägande, stift, kyrkostyrelsen, prästlöner
Genom prästlönereformen 1910 samlades kyrklig jord för att avkastningen skulle ge lön till präster och kyrkomusiker. Blev det överskott gick pengarna in i kyrkofonden. Sedan 1982 finns inget direkt samband mellan tillgångarna och lönerna. 1972 överfördes förvaltningen av kyrkans skog från församlingarna till stiften. Egendomsnämnder i varje stift har från 1995 hand om förvalningen av fastigheterna - både jord och skog - och fonder bildade av avkastningen åt församlingarna.
Prästlönetillgångarna är en slags stiftelser och minst hälften av avkastningen går tillbaka till församlingarna som är delägare. Resten används för utjämning mellan rika och fattiga församlingar i Svenska kyrkan. Utan reformen 1910 hade inte Svenska kyrkans indelning med många ofta små församlingar bevarats så länge.
Själva skötseln av jord och skog sköter stiften oftast var för sig, även om några samarbetar. I Västerås stift har man försökt lägga verksamheten i ett aktiebolag. Men stiftets beslut har upphävts av högre instans.
När kyrkan skildes från staten 2000 ingick en tidsbegränsad skattebefrielse fram till 2009 för prästlönetillgångarna.
Igår tog kyrkostyrelsen arbetsutskott emot en utredning som föreslår en nationell samordning av det förvaltade kapitalet.
Förslaget ska remissas och det kommer garanterat att bli många invändningar mot att befria stiften från sina nuvarande uppgifter. Redan i höst ska frågan upp i kyrkomötet.
Ett utomstående skattehot mer än Svenska kyrkans egna proaktiva överväganden ser ut att bli motorn i processen. Det är för ofta dramaturgin i Svenska kyrkan. Det ideologiska får en begränsad styrande inverkan.
Artikeln i Kyrkans Tidning som är Svenska kyrkans veckotidning
Andra bloggar om: svenska kyrkan, ekonomi, ägande, stift, kyrkostyrelsen, prästlöner
06 februari 2007
Öppna kyrkan mer för unga
Forskarna Mia Lövheim och Anders Sjöborg presenterar en ny undersökning om aktiva unga i Svenska kyrkan. Nästa vecka, måndag 12 februari medverkar de i ett seminarium på Kulturhuset i Stockholm. Idag skriver Svenska kyrkans veckotidning, Kyrkans Tidning om deras rön.
1 av 5 aktiva ungdomar i Svenska kyrkan kommer från familjer som är engagerade i kyrkan. Den viktigaste rekryteringen sker genom konfirmationsundervisningen.
Men undersökningen visar att konfirmanderna och ungdomsgrupperna lever sitt eget liv i kyrkan. De har sina egna grupper och gudstjänster och finns inte med i annat församlingsliv eller söndagsgudstjänster.
Artikeln i Kyrkans Tidning
Andra bloggar om: ungdomar, svenska kyrkan, forskning, Mia Lövheim, Anders Sjöborg
1 av 5 aktiva ungdomar i Svenska kyrkan kommer från familjer som är engagerade i kyrkan. Den viktigaste rekryteringen sker genom konfirmationsundervisningen.
Men undersökningen visar att konfirmanderna och ungdomsgrupperna lever sitt eget liv i kyrkan. De har sina egna grupper och gudstjänster och finns inte med i annat församlingsliv eller söndagsgudstjänster.
Artikeln i Kyrkans Tidning
Andra bloggar om: ungdomar, svenska kyrkan, forskning, Mia Lövheim, Anders Sjöborg
05 februari 2007
Brygubben brydd: Den riktiga prinsessan eller ej?
Först trodde jag att det var som Beta Alfa skrev att Karonlina Lassbo själv fått spel över att hennes bloggtjänst inte gjorde det hon ville. Men när jag läser vad som ska vara Glamourprinsessans egna kommenter till egna inlägg, ja då blir jag tveksam. Att någon annan är där och skriver i hennes namn borde väl vara en möjlighet.
Som Jinge skriver riskerar hon nog annonsörer pga det dåliga språket - eller nyspråket - som pga att bloggen inte uppdateras.
Ger intervjun med Karolina i SvD från 24 januari någon förklaring?
Eller redan i den här artikeln från 26 september förra året?
Andra bloggar om: karolina lassbo, bloggosfären, bloggande, glamourprinsessan
Som Jinge skriver riskerar hon nog annonsörer pga det dåliga språket - eller nyspråket - som pga att bloggen inte uppdateras.
Ger intervjun med Karolina i SvD från 24 januari någon förklaring?
Eller redan i den här artikeln från 26 september förra året?
Andra bloggar om: karolina lassbo, bloggosfären, bloggande, glamourprinsessan
Håller med Elmberg: Ulf Samuelsson i Jakarta är en schysst kille
Björn Elmbrant gjorde nu på eftermiddagen "vågen" för ambassadsekreteraren Ulf Samuelsson som öppnat sitt hem för de som drabbats av översvämningarna i Jakarta. Jag håller med.
I morgonens nyhetssändningar i SR intervjuades Samuelsson. Ljudfilen på SR Ekots webbplats
Elmbrant menar att Samuelsson ger altruismen ett ansikte. Det så ut. Bra.
I maj förra året citerades samme Samuelsson av SvT efter jordskalvet i Indonesien, som var det värsta som hänt efter Tsunamin annandagen 2004. Tusentals människor dog då.
Andra bloggar om: ulf samuelsson, jakarta, altruism, etik, moral, björn elmbrant,
Olika slags präster
Folkbladet i Norrköping är en av de tidningar som publicerar en intervju med skådespelaren Gunnel Fred, med anledning av pjäsen Helgonlegender som går upp på Dramaten.
Pjäsen är skriven av Majgull Axelsson och beskrivs som en uppgörelse med folkhemmet och arbetarrörelsen. En ung präst i pjäsen säger till sin far politikern:
"Förr var det vi som representerade överheten, nu är det ni", säger den unga kvinnliga prästen till sin far, politikern. I pjäsens program talar Majgull Axelsson om "en sorgesång över folkhemmet och den gamla socialdemokratin".
Pjäsen tar sin början vid tiden för mordet på Olof Palme. Majgull Axelsson jämför socialdemokratin med Svenska kyrkan - båda dras med tomma samlingslokaler ute i landet och en svikande åhörarskara.
Politiske chefredaktören Helle Klein har flera gånger också hon jämfört kyrkan med arbetarrörelsen. Några gånger har hon beskrivit likheten - mer drastistikt än Axelsson - som döende. Och hon kan dem båda.
Det är bestämt fruktbart i en kritisk diskussion att tala om ledande politiker som ett prästerskap. Den som ställer sig i tjänst hos ett system blir en företrädare. Han eller hon kan inte komma ifrån att vara representant. Och det finns ett personligt moraliskt ansvar som ingen kan springa ifrån med mindre än ett avsked.
Det finns ett annat prästerskap som också behöver ställas till svars. Det är journalisterna. Bilden av kyrkor och kyrkornas präster som fördömande är med några enstaka undantag förlegad. Men jag tycker det finns ett statistiskt fog för att säga att stora grupper av journalister är vår tids moralister, men utan moral.
Dreven går varje vecka och de tidningar som lever på lösnummer skriver så mycket skit att man väl måste plocka ned alla speglar inne i tidningshusen. För vilka av dem som jobbar där kan må bra av att se sina spegelbilder.
Olle Svenning medverkade i SR P1 Godmorgon Världen söndag 4 februari. Han tog avstånd från egna tidningen Aftonbladets jakt på Lars Danielsson och förstasida och löpet som kallade Danielsson för lögnare. Sa han. Men Olle, upp till bevis. Använd ditt utrymme på ledarsidan för att säga emot.
Förra våren lade forskaren och teologen Susanne Wigorts Yngvesson fram en avhandling om yrkesetik för journalister. Den utmanande frågan till varje journalist är inte vad hon bör göra, utan hur hon bör vara, påstod hon och presenterar åtta punkter för en hållbar yrkesetik för journalister:
Majgull Axelssons pjäs tas upp i SR P1 Vågen idag måndag 5 februari där temat är bilden av Palme.
Andra bloggar om: politik, präster, media, journalistik, moral, etik, journalistermajgull axelsson, gunnel fred, olle svenning, helle klein
Pjäsen är skriven av Majgull Axelsson och beskrivs som en uppgörelse med folkhemmet och arbetarrörelsen. En ung präst i pjäsen säger till sin far politikern:
"Förr var det vi som representerade överheten, nu är det ni", säger den unga kvinnliga prästen till sin far, politikern. I pjäsens program talar Majgull Axelsson om "en sorgesång över folkhemmet och den gamla socialdemokratin".
Pjäsen tar sin början vid tiden för mordet på Olof Palme. Majgull Axelsson jämför socialdemokratin med Svenska kyrkan - båda dras med tomma samlingslokaler ute i landet och en svikande åhörarskara.
Politiske chefredaktören Helle Klein har flera gånger också hon jämfört kyrkan med arbetarrörelsen. Några gånger har hon beskrivit likheten - mer drastistikt än Axelsson - som döende. Och hon kan dem båda.
Det är bestämt fruktbart i en kritisk diskussion att tala om ledande politiker som ett prästerskap. Den som ställer sig i tjänst hos ett system blir en företrädare. Han eller hon kan inte komma ifrån att vara representant. Och det finns ett personligt moraliskt ansvar som ingen kan springa ifrån med mindre än ett avsked.
Det finns ett annat prästerskap som också behöver ställas till svars. Det är journalisterna. Bilden av kyrkor och kyrkornas präster som fördömande är med några enstaka undantag förlegad. Men jag tycker det finns ett statistiskt fog för att säga att stora grupper av journalister är vår tids moralister, men utan moral.
Dreven går varje vecka och de tidningar som lever på lösnummer skriver så mycket skit att man väl måste plocka ned alla speglar inne i tidningshusen. För vilka av dem som jobbar där kan må bra av att se sina spegelbilder.
Olle Svenning medverkade i SR P1 Godmorgon Världen söndag 4 februari. Han tog avstånd från egna tidningen Aftonbladets jakt på Lars Danielsson och förstasida och löpet som kallade Danielsson för lögnare. Sa han. Men Olle, upp till bevis. Använd ditt utrymme på ledarsidan för att säga emot.
Förra våren lade forskaren och teologen Susanne Wigorts Yngvesson fram en avhandling om yrkesetik för journalister. Den utmanande frågan till varje journalist är inte vad hon bör göra, utan hur hon bör vara, påstod hon och presenterar åtta punkter för en hållbar yrkesetik för journalister:
Ett pressmeddelande om hennes avhandling här.
1. Att ha en välgrundad livsåskådning.
2. Att arbeta för sanning, hänsyn och rättvisa.
3. Att låta yrkesmoralen harmoniera med den personliga moralen.
4. Att eftersträva goda egenskaper och goda handlingar.
5. Att respektera människors värde och integritet.
6. Att tjäna sina medmänniskor på ett godtagbart sätt.
7. Att erkänna brister och vara öppen för försoning.
8. Att eftersträva mångfald i tolkning och uttryckssätt.
Majgull Axelssons pjäs tas upp i SR P1 Vågen idag måndag 5 februari där temat är bilden av Palme.
Andra bloggar om: politik, präster, media, journalistik, moral, etik, journalistermajgull axelsson, gunnel fred, olle svenning, helle klein
04 februari 2007
Svenska kyrkan kan bli mer demokratisk
När Svenska kyrkan skildes från staten 2000 ersattes kyrkolagen av en lag om Svenska kyrkan och kyrkans egna regler i det som kallas kyrkoordningen.
Till största del av kyrkoordningen en konvertering av kyrkolagen och därmed mer ett testamente över ett svunnet 1900-tal än ett regelverk anpassat för 2000-talet. Men man får mer än annat ha överseende med de kyrkopolitiker som då tyckte de gjorde det bästa av situationen.
Sedan några år arbetar en nationell utredning inom Svenska kyrkan med demokrati och delaktighet. Just nu och fram till 9 mars är ett delbetänkande från utredningen på remiss. Man ber om svar från församlingar och alla som vill kan yttra sig.
Det behövs reformer. Svenska kyrkans tre nivåer: församlingarna lokalt, stiften regionalt och den nationella nivån med kyrkomöte och kyrkostyrelse håller på att glida ifrån varandra. När kontakterna förloras spär det på splittringen inom kyrkan. Det blir mycket svårt att förankra viktiga beslut, så istället hanterar beslutsorganen som borde ha makt och ta ansvar mer perifiera frågor. När det verkligen gäller går man andra vägar. Ingen skada sked om besluten går i rätt riktning, men om inte.... Ja, det är en principsak att få demokratin att fungera och bli respekterad.
Utredningens majoritet föreslår en spärr för småpartier till kyrkomötet som är Svenska kyrkans årsmöte på riksnivå. Ett förslag som gynnar de stora partierna som varit med länge och minskar chansen för kyrkans medlemmar att fullt ut få valuta för sitt röstande. Att det finns en spärr till riksdagen är ett svagt argument.
Hade inte Sverigedemokraterna kommit in i kyrkomötet hade nog inte spärrförslaget tagits fram. Ett mycket bättre sätt att se till att kyrkomötet blir representativt är att ledamöterna väljs stiftsvis.
Utredningen föreslår att församlingarna ska utse ledamöter i det fullmäktige som bestämmer mest när församlingar går ihop i en samfällighet med gemensam ekonomi och samlat arbetsgivaransvar. Det är bra. Med den ordning som testats i två val efter 2000 finns inga garantier för att en enda ledamot i ett samfällt fullmäktige vet vad församlingarna vill och behöver.
Utredningen borde också föreslagit att ledamöter i stiftens fullmäktige skulle väljas församlingsvis. Men det gör man inte. Direktval till stiften gynnar inte medlemmarnas delaktighet. Och när stiftsledningarna tar beslut om ekonomiskt stöd eller ej till församlingar som behöver hjälp saknas kopplingen mellan de två nivåerna. När församlingsgränser ska ändras och församlingar slås ihop - det beslutas på stiftsnivå - då blir det uppenbart vilken nackdel det är med bristen på samband.
Läs om utredningen och hitta hela betänkandet på Svenska kyrkans webbplats
Svenska kyrkans veckotidning heter Kyrkans Tidning och presenterade utredningens delbetänkande i december. Läs här
Andra bloggar om: svenska kyrkan, kyrkoval
Till största del av kyrkoordningen en konvertering av kyrkolagen och därmed mer ett testamente över ett svunnet 1900-tal än ett regelverk anpassat för 2000-talet. Men man får mer än annat ha överseende med de kyrkopolitiker som då tyckte de gjorde det bästa av situationen.
Sedan några år arbetar en nationell utredning inom Svenska kyrkan med demokrati och delaktighet. Just nu och fram till 9 mars är ett delbetänkande från utredningen på remiss. Man ber om svar från församlingar och alla som vill kan yttra sig.
Det behövs reformer. Svenska kyrkans tre nivåer: församlingarna lokalt, stiften regionalt och den nationella nivån med kyrkomöte och kyrkostyrelse håller på att glida ifrån varandra. När kontakterna förloras spär det på splittringen inom kyrkan. Det blir mycket svårt att förankra viktiga beslut, så istället hanterar beslutsorganen som borde ha makt och ta ansvar mer perifiera frågor. När det verkligen gäller går man andra vägar. Ingen skada sked om besluten går i rätt riktning, men om inte.... Ja, det är en principsak att få demokratin att fungera och bli respekterad.
Utredningens majoritet föreslår en spärr för småpartier till kyrkomötet som är Svenska kyrkans årsmöte på riksnivå. Ett förslag som gynnar de stora partierna som varit med länge och minskar chansen för kyrkans medlemmar att fullt ut få valuta för sitt röstande. Att det finns en spärr till riksdagen är ett svagt argument.
Hade inte Sverigedemokraterna kommit in i kyrkomötet hade nog inte spärrförslaget tagits fram. Ett mycket bättre sätt att se till att kyrkomötet blir representativt är att ledamöterna väljs stiftsvis.
Utredningen föreslår att församlingarna ska utse ledamöter i det fullmäktige som bestämmer mest när församlingar går ihop i en samfällighet med gemensam ekonomi och samlat arbetsgivaransvar. Det är bra. Med den ordning som testats i två val efter 2000 finns inga garantier för att en enda ledamot i ett samfällt fullmäktige vet vad församlingarna vill och behöver.
Utredningen borde också föreslagit att ledamöter i stiftens fullmäktige skulle väljas församlingsvis. Men det gör man inte. Direktval till stiften gynnar inte medlemmarnas delaktighet. Och när stiftsledningarna tar beslut om ekonomiskt stöd eller ej till församlingar som behöver hjälp saknas kopplingen mellan de två nivåerna. När församlingsgränser ska ändras och församlingar slås ihop - det beslutas på stiftsnivå - då blir det uppenbart vilken nackdel det är med bristen på samband.
Läs om utredningen och hitta hela betänkandet på Svenska kyrkans webbplats
Svenska kyrkans veckotidning heter Kyrkans Tidning och presenterade utredningens delbetänkande i december. Läs här
Andra bloggar om: svenska kyrkan, kyrkoval
Dagens namnsdagsbarn: Ansgar
4 februari är dagens namn Ansgar. En en svensk kalender. En känd Ansgar i Norden är S:t Ansgar "Nordens apostel". Länken i rubriken leder vidare till en artikel om Ansgar. Den 4 februari är hans dödsdag och dödåret 865. Traditionen är delad, för även den 3 februari är känd som Ansgars dödsdag.
Ansgar var 29 år gammal och munk i ett kloster som låg i nuvarande Westfalen i västra delen av Tyskland. Då skickas han norrut och kommer med ett frisistikt fartyg till handelsstaden Birka i Mälaren om hösten. Hans reskamrat hette Vitmar.
Det område som Ansgar reste från 829 tillhörde det stora frankerriket som skapats under Karl den store och nu leddes av kesjar Ludvig, som kallades den fromme. På sin första resa till Norden stannade Ansgar troligen till våren 831. Möjligen kunde en första kyrka invigas och tas i bruk 830.
Sin andra resa norrut gjorde Ansgar 852 eller 853. Och kunde då konstatera att det inte var så mycket kvar av hans missionarbete två decennier tidigare. Från den andra resan tror man sig veta vem som blev den förste prästen i Birka. Han hette Erimbert och var son till Gautbert, i sin tur son till Ansgars gamle ärkebiskop Ebo av Rheims.
Angar ägnade under sin tid inte bara det blivande Sverige uppmärksamhet utan verkade också för kristnadet av Danmark. Till Danmark reste han första gången 826.
Han blev ärkebiskop hemma i Hamburg redan 831, alltså 30 år ung. När Hamburg blev en kyrkoprovins med Bremen blev Ansgar ärkebiskop över det nya stiftet också tio år senare.
Det är hans efterträdare Rimbert som skrev hans biografi.
Ansgar hör inte till Sveriges mest populära helgon. Kyrkorna som fått hans namn är inte mång. En finns i Uppsala. Den är så mycket livaktigare.
I kryptan under Lunds domkyrka finns en av de få kända relikerna av S:t Ansgar. En annan i den katolska kyrkan S:t Eugenia i Stochholm från 1982. Det ska ha funnits en i Uppsala domkyrka också, omnämnd 1344.
Webbplats för S:t Ansgar, kyrka och stiftelse med studenthem i Uppsala
Källor: Ansgar, Sveriges apostel av Yngve Brilioth, 1930 och En svensk helgonkrönika av C H Martling, 2001
Andra bloggar om: ansgar, helgon, kristendom, svenska kyrkan, katolska kyrkan, namnsdagar, birka, reliker, Uppsala domkyrka, Lunds domkyrka
Ansgar var 29 år gammal och munk i ett kloster som låg i nuvarande Westfalen i västra delen av Tyskland. Då skickas han norrut och kommer med ett frisistikt fartyg till handelsstaden Birka i Mälaren om hösten. Hans reskamrat hette Vitmar.
Det område som Ansgar reste från 829 tillhörde det stora frankerriket som skapats under Karl den store och nu leddes av kesjar Ludvig, som kallades den fromme. På sin första resa till Norden stannade Ansgar troligen till våren 831. Möjligen kunde en första kyrka invigas och tas i bruk 830.
Sin andra resa norrut gjorde Ansgar 852 eller 853. Och kunde då konstatera att det inte var så mycket kvar av hans missionarbete två decennier tidigare. Från den andra resan tror man sig veta vem som blev den förste prästen i Birka. Han hette Erimbert och var son till Gautbert, i sin tur son till Ansgars gamle ärkebiskop Ebo av Rheims.
Angar ägnade under sin tid inte bara det blivande Sverige uppmärksamhet utan verkade också för kristnadet av Danmark. Till Danmark reste han första gången 826.
Han blev ärkebiskop hemma i Hamburg redan 831, alltså 30 år ung. När Hamburg blev en kyrkoprovins med Bremen blev Ansgar ärkebiskop över det nya stiftet också tio år senare.
Det är hans efterträdare Rimbert som skrev hans biografi.
Ansgar hör inte till Sveriges mest populära helgon. Kyrkorna som fått hans namn är inte mång. En finns i Uppsala. Den är så mycket livaktigare.
I kryptan under Lunds domkyrka finns en av de få kända relikerna av S:t Ansgar. En annan i den katolska kyrkan S:t Eugenia i Stochholm från 1982. Det ska ha funnits en i Uppsala domkyrka också, omnämnd 1344.
Webbplats för S:t Ansgar, kyrka och stiftelse med studenthem i Uppsala
Källor: Ansgar, Sveriges apostel av Yngve Brilioth, 1930 och En svensk helgonkrönika av C H Martling, 2001
Andra bloggar om: ansgar, helgon, kristendom, svenska kyrkan, katolska kyrkan, namnsdagar, birka, reliker, Uppsala domkyrka, Lunds domkyrka
02 februari 2007
Bildt lovar komma
Calle Bildt - en utrikesminister med (minst?) två bloggar - lovar komma till Sveriges blivande ambassad i cyberrymden. Rätt attityd till Olle Wästbergs initiativ. Mycket PR för pengarna. Minst sagt. Researcher har redan gett sina positiva kommentarer. Detta var Brygubbens.
Hos Researcher finns tillräckligt många länkar för att bekräfta att Wästberg gjort sitt jobb. Ett exempel här från bloggosfären.
Och att Bildt fattat poängen och säkert inte låter sig störas av att jämnåriga moderutter inte fattar galoppen.
Redigering 3 februari 13:51: Lagad länk. Rättat Stavfel. Tack Per Westberg för uppmärksamheten.
Andra bloggar om: politik, diplomati, carl bildt, regeringen, olle wästberg, second life, ambassad
Hos Researcher finns tillräckligt många länkar för att bekräfta att Wästberg gjort sitt jobb. Ett exempel här från bloggosfären.
Och att Bildt fattat poängen och säkert inte låter sig störas av att jämnåriga moderutter inte fattar galoppen.
Redigering 3 februari 13:51: Lagad länk. Rättat Stavfel. Tack Per Westberg för uppmärksamheten.
Andra bloggar om: politik, diplomati, carl bildt, regeringen, olle wästberg, second life, ambassad
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)