Håkan Juholt framstår som en duglig riksdagsledamot och han är biträdande partisekreterare i SAP. Han skulle säkert kunna göra en insats i en och annan kyrklig styrelse om han vill. Han jämför med Svenska Kyrkan med en folkrörelse och medlemsskapet i församlingen med att var med i en idrottsförening. Så vill han engagera sig borde han ta kontakt med närmaste kontaktperson för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK.
Håkan påpekar att på samma sätt som han har fått försvara sitt beslut om att inte vara med nu kommer att få försvara detta beslut. Oavsett vad han säger kommer det finnas vissa som tror att han hittat en tro, menar han.- Det är konstigt egentligen. Jag är ju med i IK Oskarshamn för att jag tycker att det är en bra sponsor för Oskarshamn. Men inte tusan tänker jag snöra på mig skridskorna och ge mig ut på isen.
Men Håkan måste se upp. För om han skulle ta plats i en kyrklig styrelse som POSK:are, då blir han sannolikt utesluten ur sitt parti. Där är en stor skillnad mellan Svenska Kyrkan och SAP. Medlemmar i Svenska Kyrkan får vara med i vilka föreningar de vill, men den vill göra en insats i Svenska Kyrkan som styrelsemänniska och inte gör det genom socialdemokraterna blir utesluten. Hårda bud.
Välkommen tillbaka Håkan, till Svenska Kyrkan. Tack för att du berättar om din väg tillbaka i tidningen. Hoppas du vill tala med Marita, Mona, Thomas och några till i ditt parti om att den där uteslutningsregeln är bra omodern och borde avskaffas ögonaböj.
Andra bloggar om: sap, sossarna, socialdemokraterna, håkan juholt, brygubben, svenska kyrkan
2 kommentarer:
Hej. Kan du berätta för mig varför jag ska vara kvar i kyrkan. Jag behöver höra det av någon klok människa och du verkar vara en. Jag tycker ungefär som Ann Heberlein, kan man säga. Vet inte om jag tror på kyrkan längre men tror på Gud, vet inte vart jag ska gå istället, tycker inte att någon i kyrkan fattar och lyssnar och gör någonting åt det här. Jag vill inte vara medlem i en självgod organisation som ständigt misstar sig för att vara ett företag. Jag vill inte stödja ytligheten. Säg inte åt mig att det är upp till mig att engagera mig för det har jag gjort. Men när vet man att det är dags att gå? Vad ska jag göra?
Svenska Kyrkan har en stor uppgift!
Bl.a. försöka att inse faktum.
Man är ingen STATLIG institution.
Kyrkomötet visserligen på att så skulle vara fallet.
Det är väl kymigt att vi i pensionärsföreningarna samlar mer deltagare vid träffar än kyrkan får ihop på en månad i små upplandskommuner.
Varje månad har PRO 60-80 deltagare. Spf 40- 50 deltagare.
Kyrkorna saknar kyrkkaffet - draget att ersätta den gamla Kyrkbacken - om nu de yngre vet vad detta innebar.
Privata initiativ av i tanken
"statliga" religionsdistributörer.
Skicka en kommentar