I anglosachsiskan skrifves detta ord gehol, och man har deraf velat härleda det af hjul och hvälfa, i betydelsen årshvälfning, emeda året började vid denna tid, då julen firades.
Årshjulet har nått en punkt då ett varv är fullbordat.
Rättast torde dock vara att härelda ordet från det fornnordiska prdet jól, danska juul, eng. yule, anglosachsiska geol, göthiska jiulies, hvilket i alla dessa språk betyder fest, högtid; deraf och det fornnordiska verbet jóla, jula, förpläga sig.
Bokens fullständiga titel lyder:
C. M. Ekborhrns ordbok. Tredje upplagan. Förklaringar öfver 40.000 främmande ord och namn mm i svenska språket, tillika med deras härledning och uttal. En handbok för alla samhällsklasser.
Ordboken i två band kostade 12 kr inbunden i två band 1885. Mycket pengar då. Omräknat till dagens penningvärde skulle det bli 621 kr. Mitt exemplar fick Gertrud Zederström av signaturen G.D. julen 1886. En fin och dyr julklapp.
Huruvida ordet jul för öfrigt har ett keltiskt ursprung, lemna vi derhän; mena anse oss böra nämna, att så väl i den walsiska som den armoriska munarten betyda gwel, gouël, goël och gwel fest, högtid.
Imorgon är det fest. Då går de an att förpläga sig.
Andra bloggar om: jul, etymologi, advent, julkalender, adventskalender, brygubben, ord
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar