Kyrkomötet i Svenska Kyrkan beslutar på sin sista arbetsdag för året att ge kyrkostyrelsen uppdraget att tillsammans med andra kyrkor och kyrliga organisationer att med Föreningen Rättvisemärkt se till att det blir möjligt för kyrkor i Sverige at bli Fairtrade-dimplomerade.
Kyrkolivsutskottet hade avslagit motionen, men en votering visade klart att att en majoritet av ombuden stödde förslaget. När resultatet av omröstningen visades på storskärm blev det något så ovanligt som en spontan applåd i plenisalen.
Uppdatering kl 14:01 Efter en engagerad debatt i plenum under torsdagen övertygades en majoritet av Kyrkomötet om att stödja motionen, efter votering med siffrorna 124-95. Motionären heter Eva-Maria Munck och representerar Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan. Kyrkomötet sa ja till hennes motion samma dag som hon fyller 23 år. Det är bara att gratulera. Både henne och Svenska Kyrkan.
Det är ofta svårt att i slutomröstningen vinna över ett utskott, men detta är ett av de inspirerande exemplen på att det är möjligt!
Rättvisemärkta produkter handlas redan idag av många församlingar i Svenska Kyrkan. Med kyrkomötets beslut stöds det som redan görs rätt och fler blir säkert motiverade att se över inköpsrutinerna.
5 kommentarer:
Typiskt att kyrkan onyanserat köper "fair trade"-agendan. Det är "free trade" som på allvar befriar människor på fattigdom. Fair trade, med sociala krav för att få sälja till den rika världen, riskerar att hålla fler fattiga kvar i fattigdom.
Fair trade ställer så höga krav att de fattiga länderna inte kan konkurrera med oss. Let's face it: deras största konkurrensvillkor är att de accepterar att jobba för lägre lön, fler timmar och med sämre utbildning. Nu. Men deras tid kommer.
De fattiga länderna har en resa att göra, precis som Sverige på 1800-talet eller Asiens tigerekonomier på 60-80-talen. Många av dem var u-länder för 30 år sedan. Nu har en del av dem gått om länder i Europa. Sydkoreanen har högre medelutbildning än svensken och bredbandstätheten är högre.
Genom frihandel och globalisering har hundratals miljoner människor lyfts ur fattigdom de senaste 50 åren.
Men jag tycker inte Svenska kyrkan skall ta ställning mot Fair trade, Attac och globaliseringsmotståndare. Nej, det är bättre att hon låter sina medlemmar hitta de politiska lösningarna på egen hand. Vänster, höger, upp, ner. Respektera att kristna finner olika politiska lösningar.
Eller kan man inte vara svenskkyrkligt kristen och förespråka kapitalism och marknadsekonomi?
Jag är så less på att biskopar och kyrkomöte skall skriva mig på näsan vad jag skall tycka och tänka om politik.
Är det verkligen typiskt för Svenska Kyrkan att satsa på fair trade? I kyrkomötet var i alla fall meningarna rätt delade. Först sa utskottet nej till motionen och sen blev det en rätt votering.
Markus Härnvi har nog inte så mycket grund för att påstå att Svenska Kyrkans del i Rättvisemärkt är ogrundad. Det har tagit många med mycket stötande och blötande innan man nått dit där man är idag.
Att sätta rättvisemärkning i motsats till frihandel är ett val från Markus sida. En konstruktion som inte är den enda möjliga, och kanske inte ens den mest riktiga.
Resonemanget att "vi fick minsan slita och släppa för att nå dit vi är idag" håller inte som skäl mot att stödja justa arbetsvillkor för människor i vår samtid. Bara för att generationer före oss haft det taskigt, så har vi inte rätt att behandla andra illa. Särskilt inte om vi kan undvika det.
Fair Trade ligger i linje med Svenska Kyrkans missionsarbete och med Lutherhjälpens biståndsarbete.
Liksom Markus Härnvi stöder jag frihandel och ser ingen framtid i protektionism.
Men "Fair trade" är inte frihandel. Det är handel som bara får ske om en mängd villkor är uppfyllda. Ett slags protektionism.
Om all handel med fattigare länder underställdes villkoren skulle de hållas kvar i fattigdom för överskådlig tid. Vi skulle ta ifrån dem deras konkurrensfördelar, som de behöver i den fas i utvecklingen de befinner sig.
Om inte Sydkorea hade fått ha sina "sweatshops" på 70-talet skulle de inte ha högre utbildningsgenomsnitt och bredbandstäthet än Sverige idag.
Vilka länder skulle hindras att nå dit Sydkorea nått om antiglobaliseringsrörelsen får som de vill?
Jag vill att Afrika, söder om Sahara, skall få göra den resan snart.
Men min huvudpoäng var ändå att Svenska kyrkan inte skall ta såna här ställningstagandet alls. Tro och politik hör visst ihop, men det smälter samman i den enskilda kristnas förnuft då hon tar del i samhällslivet. Olika kristna kommer att komma fram till olika ställningstaganden. Det borde SvK respektera.
Du väljer att upprepa sig. Både med att sätta rättvis handel i motsats till fri handel, och med att hävda att historien måste upprepa sig.
Pratar vi förbi varandra?
Med din logik om att afrikaner söder om Sahara måste göra en koreansk resa, menar du att den som inte ringt ett samtal via koppartråd inte heller ska få ringa ett mobilt samtal?
Sydkorea har mer bredband för att de inte behövde skaffa ADSL.
Jag värjer mig mot en mekanisk syn på historien och tror att det är ansvarigt att lära av det som skett för att färbättra och utveckla.
Som jag ser det är det rimligt att skilja på partipolitik och politik. Jag har svårt att se en begränsning av politiska styrande värderingar till ett fält som i praxis, globalt och lokalt, kan skiljas från den kristna kyrkans kallelse att verka i världen. För mig är det inte fel om en kristen församling driver en skola eller om en kyrka säjer nej till dödsstraff.
Brygubben:
"Med din logik om att afrikaner söder om Sahara måste göra en koreansk resa, menar du att den som inte ringt ett samtal via koppartråd inte heller ska få ringa ett mobilt samtal?"
Nej, naturligtvis inte. Men man kan inte begära att ett land skall gå från absolut fattigdom till välfärdssamhälle med semesterlag, kollektivavtal och naturvårdsverk i ett steg.
När vi lägger vårt samhälle som mall och säger att vi inte vill handla med dem för att de inte uppfyller våra krav på sociala rättigheter, miljöcertifieringar och allt vad vi nu vill kräva av dem, säger vi i själva verket att de får fortsätta vara fattiga.
Som en ambassadör från Mexico uttryckte det: "I ett fattigt land som vårt är alternativet till lågbetalda jobb inte högbetalda jobb - det är inga arbeten alls".
Brygubben:
"Jag värjer mig mot en mekanisk syn på historien och tror att det är ansvarigt att lära av det som skett för att färbättra och utveckla."
Det är sant. Många av våra misstag kan de säkert undvika. När Indiens befolkning nu vill ha kylskåp kommer de inte att innehålla freoner och bilarna kommer att ha avgasrening.
Men att det finns nån snabbväg förbi att börja med enklare arbeten och med tiden bygga upp skolor, universitet och en allt mer avancerad ekonomi tror jag inte på.
Angående kyrkan och politiken så är jag som vanlig kyrkbänksnötare alltmer indifferent till rikskyrkan. Det känns som en apparat för ideologiproduktion. Men jag ser kanske bara alla utspel i media.
Om vi tror att en kristen kan vara både globaliseringskritiker och nyliberal borde väl inte kyrkomötet kungöra vem som har rätt politisk uppfattning?
Om vi i kyrkans förbön ber om hjälp för de fattiga tänker jag kanske på minskade tullar och ökad handel, medan min bänkgranne tänker på Tobinskatt och Världsbankens snara nedläggande. Det är väl OK?
Grundläggande värderingar, men inte hur vi skall nå dit.
Skicka en kommentar