En medarbetare på svenska ambassaden i Damaskus ger inte visum till en grupp libanesiska munkar som i helgen skulle sjunga på en musikfestival i Uppsala. Svenska Kyrkan är deras värd i Sverige.
Dessa män är som ogifta, oetablerade, utan lönearbete en riskgrupp. Suck. Hur sannolikt är det att munkar skulle hoppa av i Uppsala. Att de är ogifta och egendomslösa är väl inte särskilt otippat, eller?
Källa: Kyrkans Tidning, som är Svenska Kyrkans egen veckotidning och SR Mitt i musiken
Uppsala domkyrkas webbplats om festivalen.
Uppsala Konsert & Kongress webbplats
Andra bloggar om: munkar, musik, visum, avhopp, kyrkans tidning, brygubben, uppsala, konsert, mitt i musiken, libanon,
31 oktober 2007
Sveriges Reinfeldt reser till Zimbabwes diktator Mugabe
Efter ett par veckors betänketid meddelar nu Sveriges statsminister att han tar en tripp till Portugal för att gå på samma möte som den zimbabwiske diktatorn Mugabe.
Folkpartiets Birgitta Olsson besökte Zimbabwe i augusti och skrev hem en Brännpunkt i SvD. Nu företräder hon sitt parti och vill att Fredrik Reinfeldt avstår från att delta i mötet. Han skulle kunna ta en tripp till London samma tid för att möta Gordon Brown som redan valt att stanna hemma, för att markera mot Mugabe.
Andra bloggar om: zimbabwe, politik, eu, portugal, reinfeldt. gordon brown, birgitta olsson, folkpartiet
Folkpartiets Birgitta Olsson besökte Zimbabwe i augusti och skrev hem en Brännpunkt i SvD. Nu företräder hon sitt parti och vill att Fredrik Reinfeldt avstår från att delta i mötet. Han skulle kunna ta en tripp till London samma tid för att möta Gordon Brown som redan valt att stanna hemma, för att markera mot Mugabe.
Andra bloggar om: zimbabwe, politik, eu, portugal, reinfeldt. gordon brown, birgitta olsson, folkpartiet
Gubben är tillbaka
Karin Magnusson aktuell med egna Magnusson i P1 gillade Brygubben sen tidigare. Med dagens tema för programmet tar jag henne fullt ut till mitt hjärta.
Gubben är tillbaka, så lyder dagens programpresentation. Efter att ha varit ute i kylan och kallats gubbslem är han tillbaka, starkare än nånsin.
Tecken i tiden
uppdaterade kl 14:40
Robert Hamrén medverkar i programmet. Han har forskat på en redig gubborganisation, nämligen Rotary.
MySpace grundare Tom Anderson har kommit ut med sin rätta ålder. Plus 5 år på de 27 år han låtsades vara när han blev känd för sin framgångsrika webbtjänst.
Årtiden är inte inne, men till våren lär det bli mer av strumpor i sandalerna.
Mer hår i öron och näsa, redan nu till advent. Se upp med levande ljus!
Gubben är miljövänlig eftersom han inte konsumerar särskilt mycket.
Gubbens färger är grått, blått och beiget.
Gubben har galoscher.
Gubbar klarar sig inte utan kött och potatis.
Gubbar kräver vanligt kaffe.
Gubbe är slang för 1 gram knark. Mycket eller litet?
Gubbighet är inte en ålder. Det är ett tillstånd, skriver Karin Magnusson under rubriken Gubbigt som det nya svarta, i ett gammalt nummer av Journalisten.
Andra bloggar om: karin magnusson, gubbighet, gubbe, robert hamren, etnologi, samhälle, rotary,
Gubben är tillbaka, så lyder dagens programpresentation. Efter att ha varit ute i kylan och kallats gubbslem är han tillbaka, starkare än nånsin.
Tecken i tiden
uppdaterade kl 14:40
Robert Hamrén medverkar i programmet. Han har forskat på en redig gubborganisation, nämligen Rotary.
MySpace grundare Tom Anderson har kommit ut med sin rätta ålder. Plus 5 år på de 27 år han låtsades vara när han blev känd för sin framgångsrika webbtjänst.
Årtiden är inte inne, men till våren lär det bli mer av strumpor i sandalerna.
Mer hår i öron och näsa, redan nu till advent. Se upp med levande ljus!
Gubben är miljövänlig eftersom han inte konsumerar särskilt mycket.
Gubbens färger är grått, blått och beiget.
Gubben har galoscher.
Gubbar klarar sig inte utan kött och potatis.
Gubbar kräver vanligt kaffe.
Gubbe är slang för 1 gram knark. Mycket eller litet?
Gubbighet är inte en ålder. Det är ett tillstånd, skriver Karin Magnusson under rubriken Gubbigt som det nya svarta, i ett gammalt nummer av Journalisten.
Andra bloggar om: karin magnusson, gubbighet, gubbe, robert hamren, etnologi, samhälle, rotary,
Överlev med kvinnligt sätt i trafiken
Om män rest som kvinnor gör så hade 180 av 333 liv sparats förra året. Utredningen som presenterar analysen har gjorts av SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys med hjälp avSCB har producerat tabellunderlaget på uppdrag av SIKA.
Andra bloggar om: säkerhet, trafik, gender, samhälle
Andra bloggar om: säkerhet, trafik, gender, samhälle
30 oktober 2007
Rösta med fötterna. Begripligt, men inte att rekommendera.
Vem kan seriöst ha trott på en massflykt från Svenska Kyrkan på grund av att kyrkomötet inte säger ja till en utredning om vigselrätt?
Fyra kyrkoherdar i olika ändar av landet blir uppringda och ingen har sett röken av massflykt. inte ens med hänvisning till ett kyrkomötesbeslut.
Vem kan ha kommit på? Inte Dagens redaktionen väl?
Möjligen är den traditionella journalistiska metoden att att ringa upp flera personer i rad och ställa samma fråga till var och en. I så fall, här kommer flera förslag på frågor:
Har ni märkt något av massflykten från Svenska Kyrkan efter katolska kyrkans saligförklaring av offer för spanska inbördeskriget?
Har ni märkt något av massflykten från Svenska Kyrkan efter att sturemarkaren Björn Ulvaeus kumpan Benny Andersson spelat med sina musikanter i Globen?
Har nu märkt något av massflykten från Svenska Kyrkan efter övergången till normaltid i söndags?
Har ni märkt något av massflykten från Svenska Kyrkan efter att biskop Martin Lind inte uttalat sig om något den här veckan?
Nå, rent seriöst är det begripligt att människor röstar med fötterna i frågor som engagerar. Men ändå är det inte att rekommendera. Fler medlemmar i Svenska Kyrkan behöver få känna att de har demokratiska rättigheter genom sitt medlemsskap. En röst i kyrkovalet måste kännas mer, både för den som röstar och den som blir röstad på. Och mellan valen behöver dialogen mellan medlemmar och beslutsfattare finna nya och mer varierade former.
Förra veckan beslutade kyrkomötet att avskaffa kyrkostämman, som varit en möjlighet till lokal direktdemokrati. Men det är fortfarande tillåtet att inbjuda till öppna församlingsmöten och kyrkofullmäktiges sammanträden är offentliga. Kyrkoråd, stiftsstyrelser och kyrkostyrelser har både postadress och e-postadresser.
Andra bloggar om: medlemskap, massflykt, Svenska kyrkan,
Fyra kyrkoherdar i olika ändar av landet blir uppringda och ingen har sett röken av massflykt. inte ens med hänvisning till ett kyrkomötesbeslut.
Vem kan ha kommit på? Inte Dagens redaktionen väl?
Möjligen är den traditionella journalistiska metoden att att ringa upp flera personer i rad och ställa samma fråga till var och en. I så fall, här kommer flera förslag på frågor:
Har ni märkt något av massflykten från Svenska Kyrkan efter katolska kyrkans saligförklaring av offer för spanska inbördeskriget?
Har ni märkt något av massflykten från Svenska Kyrkan efter att sturemarkaren Björn Ulvaeus kumpan Benny Andersson spelat med sina musikanter i Globen?
Har nu märkt något av massflykten från Svenska Kyrkan efter övergången till normaltid i söndags?
Har ni märkt något av massflykten från Svenska Kyrkan efter att biskop Martin Lind inte uttalat sig om något den här veckan?
Nå, rent seriöst är det begripligt att människor röstar med fötterna i frågor som engagerar. Men ändå är det inte att rekommendera. Fler medlemmar i Svenska Kyrkan behöver få känna att de har demokratiska rättigheter genom sitt medlemsskap. En röst i kyrkovalet måste kännas mer, både för den som röstar och den som blir röstad på. Och mellan valen behöver dialogen mellan medlemmar och beslutsfattare finna nya och mer varierade former.
Förra veckan beslutade kyrkomötet att avskaffa kyrkostämman, som varit en möjlighet till lokal direktdemokrati. Men det är fortfarande tillåtet att inbjuda till öppna församlingsmöten och kyrkofullmäktiges sammanträden är offentliga. Kyrkoråd, stiftsstyrelser och kyrkostyrelser har både postadress och e-postadresser.
Andra bloggar om: medlemskap, massflykt, Svenska kyrkan,
Schenet bedrar
Eftersom det går att skriva, så gör jag det. Rubriken alltså.
SR Ekot drar Pihlblad-Schenström-affären ett stycke till på tisdagsmorgonen. Först idag förstår jag att det inte bara graden av ömhetsbetygelser från puss till blötaste kyss som debatten gäller, utan även graden av berusning från upprymd till kanonfull.
Hägglund kunde inte undvika att kommentera affären när han lördagsintervjuades av SR. Mådan och major Björklund har än så länge sluppit. Kristdemokraternas ledare verkade vara mest bekymrad över fotot än av händelsen. Intressant ur moralfilosofisk synpunkt.
Andra bloggar om: schenström, pihlblad, tv4, göran hägglund, maud olofsson, jan björklund, ekoredaktionen, berusad, kyss
SR Ekot drar Pihlblad-Schenström-affären ett stycke till på tisdagsmorgonen. Först idag förstår jag att det inte bara graden av ömhetsbetygelser från puss till blötaste kyss som debatten gäller, utan även graden av berusning från upprymd till kanonfull.
Hägglund kunde inte undvika att kommentera affären när han lördagsintervjuades av SR. Mådan och major Björklund har än så länge sluppit. Kristdemokraternas ledare verkade vara mest bekymrad över fotot än av händelsen. Intressant ur moralfilosofisk synpunkt.
Andra bloggar om: schenström, pihlblad, tv4, göran hägglund, maud olofsson, jan björklund, ekoredaktionen, berusad, kyss
Kjell-Albin är värd att prisa
Smålands Akademi ger i år sitt pris till Dag Hammarskjölds minne till journalisten Kjell-Albin Abrahamsson. Det gör de rätt i.
Priset är på 30 000 kr och har tillkommit efter en donnation av grosshandlaren och ekononomie hedersdoktorn Erik Malmsten.
Akademin vill med sitt pris uppmärksamma Kjell Albin Abrahamson. för att han genom böcker, radioprogram och föredrag gett svenskar inblick i och kunskap om det tidigare så slutna Central- och Östeuropa. Han har genom sina insatser i Dag Hammarskjölds anda främjat förståelse, samverkan och fred, skriver Småland Akademi på sin webbplats. Kjell Albin Abrahamsson får ta emot sitt pris den 10 november i Kristine kyrka i Jönköping.
Förra årets pristagare hette Maciej Zaremba.
Andra bloggar om: kjell-albin abrahamsson, småland akademi, pris, dag hammarskjöld, Maciej Zaremba, erik malmsten
Priset är på 30 000 kr och har tillkommit efter en donnation av grosshandlaren och ekononomie hedersdoktorn Erik Malmsten.
Akademin vill med sitt pris uppmärksamma Kjell Albin Abrahamson. för att han genom böcker, radioprogram och föredrag gett svenskar inblick i och kunskap om det tidigare så slutna Central- och Östeuropa. Han har genom sina insatser i Dag Hammarskjölds anda främjat förståelse, samverkan och fred, skriver Småland Akademi på sin webbplats. Kjell Albin Abrahamsson får ta emot sitt pris den 10 november i Kristine kyrka i Jönköping.
Förra årets pristagare hette Maciej Zaremba.
Andra bloggar om: kjell-albin abrahamsson, småland akademi, pris, dag hammarskjöld, Maciej Zaremba, erik malmsten
29 oktober 2007
Smink gör dig inte alltid snyggare.
Make-up i dessa dagar gör dig inte vackrare. Prislistan utanför en butik nära mig har ett klart budskap.
Köttsår 300:-
Blåtira 60:-
Brännskada fr. 150:-
Skotthål 100:-
Djävul 450:-
Föråldring fr. 350:-
Olycksoffer fr. 400:-
Vampyrtänder 850:-
Andra bloggar om: halloween, allhelgona, sminka, make-up, djävul, brännskada,
Bullen kommer 116 dagar för tidigt: O tempora. O mores.
Frasetti bageri i Arlöv säljer Fettisdagsbullar sedan den 12 oktober. Kan de inte ringla in lite banankaviar mellan bullhalvorna när de redan är igång? Och servera en julmust med nougatsmak till?
Källa: Sydsvenskan
Andra bloggar om: etnologi, kultur, traditioner, fettisdagsbulle, livsmedel, marknadsföring, försäljning
Källa: Sydsvenskan
Andra bloggar om: etnologi, kultur, traditioner, fettisdagsbulle, livsmedel, marknadsföring, försäljning
28 oktober 2007
Mindre krigisk marknadsföring är mer trovärdig
Många termer inom marknadsföring är onödigt krigiska. Det finns en risk att vanliga begrepp som strategi och taktik konserverar ett spel om makt. För den som vill verka som marknadspacifist gäller det att vara mer varsam med orden. Låt det handla mindre om att vinna genom storlek och styrka, och mer om att vara på rätt plats vid rätt tid. Positionering kallas det.
I aktuella numret av nya svenska tidskriften Brandmanager skriver chefredaktören Christian Bye om positionering med utgångspunkt i Jack Trouts teorier. Samme Trout intervjuar redaktören i samma nummer.
I en tid där många människor uppfattar som att de utsätts för överkommunikation är det en utmaning att använda marknadsföringens verktygslåda för att vara på plats i medvetandet hos dem man vill tala med om sitt erbjudande. Inte ens genom att vara extremt unik är det helt lätt att sticka ut i vimlet av alla andra avvikare.
Så skriver Bye i tidningens ledare. Och han har så rätt. Att förstå sina kunder är att tänka utifrån och in. Men att förstå sina medarbetare är att tänka inifrån och ut.
Allting går att sälja med mördande reklam, lyder ett gammalt ordspråk. Det kan nog vara sant, men det blir en blodig tillställning och metod som en sann marknadspacifist tar avstånd ifrån. Bli en vapenvägrare på marknaden. Avstå från att vinna de kortsiktiga slagen och förlora dig själv och din vision. En god ledare ägnar sina medarbetare uppmärksamhet och bygger tillsammans med dem vision (vart vi är på väg och vad vi vill uppnå) och mission (uppdraget). Regelstyrning och kontroll behövs inte om den interna marknadsföringen praktiseras.
Andra bloggar om: varumärke, marknadsföring, kommunikation, branding, christian bye, Jack trout
I aktuella numret av nya svenska tidskriften Brandmanager skriver chefredaktören Christian Bye om positionering med utgångspunkt i Jack Trouts teorier. Samme Trout intervjuar redaktören i samma nummer.
I en tid där många människor uppfattar som att de utsätts för överkommunikation är det en utmaning att använda marknadsföringens verktygslåda för att vara på plats i medvetandet hos dem man vill tala med om sitt erbjudande. Inte ens genom att vara extremt unik är det helt lätt att sticka ut i vimlet av alla andra avvikare.
All positionering blir därmed meningslöst om man inte förankrar sin idé lokalt först. Man måste med andra ord positionera sin vision och mission ordentligt på ehmmaplan innan man ger sig ut i stora världen.
Så skriver Bye i tidningens ledare. Och han har så rätt. Att förstå sina kunder är att tänka utifrån och in. Men att förstå sina medarbetare är att tänka inifrån och ut.
Allting går att sälja med mördande reklam, lyder ett gammalt ordspråk. Det kan nog vara sant, men det blir en blodig tillställning och metod som en sann marknadspacifist tar avstånd ifrån. Bli en vapenvägrare på marknaden. Avstå från att vinna de kortsiktiga slagen och förlora dig själv och din vision. En god ledare ägnar sina medarbetare uppmärksamhet och bygger tillsammans med dem vision (vart vi är på väg och vad vi vill uppnå) och mission (uppdraget). Regelstyrning och kontroll behövs inte om den interna marknadsföringen praktiseras.
Andra bloggar om: varumärke, marknadsföring, kommunikation, branding, christian bye, Jack trout
27 oktober 2007
Googlande Perssons startsida
SR:s Medierna pratade media med PR-konsulten och före-detta-en-hel-del Göran Persson i förmiddags. I den bok (vad den nu heter ) som Persson skrivit och Bonnier gett ut i veckan fortsätter han den mediekritik han är bekant för.
Han har själv berättat han skrev boken för hand och faxade sidorna till sin förläggare. Eget e-post har han skaffat först i somras.
Men intervjun visar att han är mer van vid webben. LRF:s webbsida är hans startsida och under arbetet med egna boken berättar han att det blivit mycket mer googlande än tidigare. När det gäller LRF-sajten så är det säkert inloggad på medlemsnätet som hemmansägare Persson gör sina val och finner sina vägar i den digitala världen.
Göran Persson skriver i sina bok att massmedierna fått både mer och mindre makt. Mer för att journalistiken blivit mer åsiktsdriven, mindre för att kanalerna och titlarna blivit fler. Han utgår från att trenden med fler och oftare digitala kanaler fortsätter och ger de tryckta medierna en mindre betydelse i valet 2010.
Andra bloggar om: göran persson, journalistik, webb, litteratur, sr, medierna, lrf, digitala medier,
Han har själv berättat han skrev boken för hand och faxade sidorna till sin förläggare. Eget e-post har han skaffat först i somras.
Att mejlande sparar inte jobb är en myt.
Men intervjun visar att han är mer van vid webben. LRF:s webbsida är hans startsida och under arbetet med egna boken berättar han att det blivit mycket mer googlande än tidigare. När det gäller LRF-sajten så är det säkert inloggad på medlemsnätet som hemmansägare Persson gör sina val och finner sina vägar i den digitala världen.
Göran Persson skriver i sina bok att massmedierna fått både mer och mindre makt. Mer för att journalistiken blivit mer åsiktsdriven, mindre för att kanalerna och titlarna blivit fler. Han utgår från att trenden med fler och oftare digitala kanaler fortsätter och ger de tryckta medierna en mindre betydelse i valet 2010.
Andra bloggar om: göran persson, journalistik, webb, litteratur, sr, medierna, lrf, digitala medier,
26 oktober 2007
Sätt en tidsplan för avvecklingen av tv-licensen
Att stödja en avveckling av tv-licensen är väl en riktig högerpostion, eller?
Förr i tiden fanns det en tv-kanal. En svartvit. Sen blev det två och färg. Men nu är det andra bullar.
Förr kollade miljoner på Hylands Hörna och Kvällsöppet. Nu är det succé om en kanal har mer än några hundra tittare.
Medielandskapet har ändrats. Men inte tv-licensen. Dock: utredning pågår. Om ett halvår ska det komma ett betänkade. Det blir intressant.
Public service är viktigt, men måste det vara teve? Tänk om det är som med presstödet, att bidragssystemet överlevt sig själv och det gäller att hitta tillbaka till det egentliga syftet?
Idag argumenterar Per Gudmundsson mot tv-licensen i SvD. Han skriver:
Jag tror nog att han förenklar något för att vinna i sin argumentation. Det ligger nog trots allt en de ideologi i potten också.
[ Ser man på. Det bar sig inte bättre än att detta var mitt inlägg # 777 i bloggen Brygubben. Med start i mars 2005 har jag harvat på. Skit och pannkaka i en enda röra. För ensidigt kyrkligt den senaste tiden. Men jag ska försöka skärpa mig.]
Andra bloggar om: media, politik, public service, tv
Förr i tiden fanns det en tv-kanal. En svartvit. Sen blev det två och färg. Men nu är det andra bullar.
Förr kollade miljoner på Hylands Hörna och Kvällsöppet. Nu är det succé om en kanal har mer än några hundra tittare.
Medielandskapet har ändrats. Men inte tv-licensen. Dock: utredning pågår. Om ett halvår ska det komma ett betänkade. Det blir intressant.
Public service är viktigt, men måste det vara teve? Tänk om det är som med presstödet, att bidragssystemet överlevt sig själv och det gäller att hitta tillbaka till det egentliga syftet?
Idag argumenterar Per Gudmundsson mot tv-licensen i SvD. Han skriver:
Ursprungligen uppstod licenssystemet för att det saknades en bra betalningsmodell. De som inte tittade skulle slippa betala, varför avgiften kopplades till tv-innehav i stället för till skattsedeln.
Jag tror nog att han förenklar något för att vinna i sin argumentation. Det ligger nog trots allt en de ideologi i potten också.
[ Ser man på. Det bar sig inte bättre än att detta var mitt inlägg # 777 i bloggen Brygubben. Med start i mars 2005 har jag harvat på. Skit och pannkaka i en enda röra. För ensidigt kyrkligt den senaste tiden. Men jag ska försöka skärpa mig.]
Andra bloggar om: media, politik, public service, tv
Kyrkomötet 19: Alla årets beslut i ett snabbprotokoll
Det här kan bli årets sista inlägg om kyrkomötet i Svenska Kyrkan. Den som har ett genuint intresse för Svenska Kyrkan ska inte nöja sig med mina bloggposter - eller någon annans.
Kolla in vad årets kyrkomötet beslutade i år. Eller här i bokstavsordning. Mycket mer än de få frågor som medierna rapporterat om och kommenterat. Jag är övertygad att tar sig bara några minuter att kolla själv får en annan och mer intressant bild av Svenska Kyrkan än vad TT-artiklar som valsar runt i dagspressen kan ge.
Årets vinnare när det gäller att förklara kyrkomötets beslut är allkristna dagstidningen Dagen. Årets mesta rapportör är Svenska Kyrkans veckotidning Kyrkans Tidning i sin webbversion. På pappret hade tidningen inget vidare fokus.
Kyrkomötets offentliga delar sänds som webbteve och det finns ett videoarktiv
Några kyrkomötesombud bloggar, som Maria Abrahamsson, Marta Axner och Karin Långström Vinge. Läs dem all tre, kanske märker du skillnader i deras rapportering värd att kommentera. Två av dem är präster, märks det? Alla tre har olika partibeteckning.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, kyrkomötet, webbteve, webb-tv, tt, marta axner, karin långström vinge,
Kolla in vad årets kyrkomötet beslutade i år. Eller här i bokstavsordning. Mycket mer än de få frågor som medierna rapporterat om och kommenterat. Jag är övertygad att tar sig bara några minuter att kolla själv får en annan och mer intressant bild av Svenska Kyrkan än vad TT-artiklar som valsar runt i dagspressen kan ge.
Årets vinnare när det gäller att förklara kyrkomötets beslut är allkristna dagstidningen Dagen. Årets mesta rapportör är Svenska Kyrkans veckotidning Kyrkans Tidning i sin webbversion. På pappret hade tidningen inget vidare fokus.
Kyrkomötets offentliga delar sänds som webbteve och det finns ett videoarktiv
Några kyrkomötesombud bloggar, som Maria Abrahamsson, Marta Axner och Karin Långström Vinge. Läs dem all tre, kanske märker du skillnader i deras rapportering värd att kommentera. Två av dem är präster, märks det? Alla tre har olika partibeteckning.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, kyrkomötet, webbteve, webb-tv, tt, marta axner, karin långström vinge,
Kyrkomötet 18: Hela Svenska Kyrkan kan bli Fairtrade-dimplomerade
Kyrkomötet i Svenska Kyrkan beslutar på sin sista arbetsdag för året att ge kyrkostyrelsen uppdraget att tillsammans med andra kyrkor och kyrliga organisationer att med Föreningen Rättvisemärkt se till att det blir möjligt för kyrkor i Sverige at bli Fairtrade-dimplomerade.
Kyrkolivsutskottet hade avslagit motionen, men en votering visade klart att att en majoritet av ombuden stödde förslaget. När resultatet av omröstningen visades på storskärm blev det något så ovanligt som en spontan applåd i plenisalen.
Uppdatering kl 14:01 Efter en engagerad debatt i plenum under torsdagen övertygades en majoritet av Kyrkomötet om att stödja motionen, efter votering med siffrorna 124-95. Motionären heter Eva-Maria Munck och representerar Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan. Kyrkomötet sa ja till hennes motion samma dag som hon fyller 23 år. Det är bara att gratulera. Både henne och Svenska Kyrkan.
Det är ofta svårt att i slutomröstningen vinna över ett utskott, men detta är ett av de inspirerande exemplen på att det är möjligt!
Rättvisemärkta produkter handlas redan idag av många församlingar i Svenska Kyrkan. Med kyrkomötets beslut stöds det som redan görs rätt och fler blir säkert motiverade att se över inköpsrutinerna.
Kyrkolivsutskottet hade avslagit motionen, men en votering visade klart att att en majoritet av ombuden stödde förslaget. När resultatet av omröstningen visades på storskärm blev det något så ovanligt som en spontan applåd i plenisalen.
Uppdatering kl 14:01 Efter en engagerad debatt i plenum under torsdagen övertygades en majoritet av Kyrkomötet om att stödja motionen, efter votering med siffrorna 124-95. Motionären heter Eva-Maria Munck och representerar Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan. Kyrkomötet sa ja till hennes motion samma dag som hon fyller 23 år. Det är bara att gratulera. Både henne och Svenska Kyrkan.
Det är ofta svårt att i slutomröstningen vinna över ett utskott, men detta är ett av de inspirerande exemplen på att det är möjligt!
Rättvisemärkta produkter handlas redan idag av många församlingar i Svenska Kyrkan. Med kyrkomötets beslut stöds det som redan görs rätt och fler blir säkert motiverade att se över inköpsrutinerna.
Röd hatt blir blå?
Den tidigare socialdemokratiske partiarbetaren, talskrivaden Greger Hatt lägger ut texten på SvD Brännpunkt idag. Han lyfter fram begreppet block-otrogen med sig själv som ett exempel.
Den illvilliga tolkningen är att hans nya konsultbyrå Samhällsnytta behöver tvätta bort den röda färgen för att kunderna på vänsterkanten inte räcker för att betala hyran och biffen. Och då är säkert tanken att kumpanen Peter Weiderud ska behålla sin kristerligt röda broderskapsprofil.
En mer intressant tolkning är att Hatt med sin erfarenhet från maktens korridoren är något viktigt på spåret: samhällsbyggande kommer inte vidare utan ett blocköverskridande.
Hatts argument för en politisk kvalitet skulle kunna brukas för att ge hyfs och fason till det offentliga samtalet. För hur besvärande vanligt är det att en grupp definierar sig själva som goda och meningsmotståndare som illasinade? Valet av sakfråga är fritt. Bläddra i dagens tidning och skänk en tanke till hur det skulle kunna vara annorlunda. Vilken sak är så god att alla medel och vilket missbruk av språket som helst är tillåtet?
Det är svårt att förbli partimedlem när man föredrar Anders Borg före Pär Nuder som finansminister, skriver Greger Hatt. Är han helt ute och cyklar eller kan han väcka till eftertanke också ett stycke utanför socialdemokratin? Finns det organiserade feminister, antiglobalister, abortmotståndare, sturemarkare, elallergiker, rasister, kärnkraftmotståndare, baptister, veganer som kan läsa Hatt till sista raden och tänka tanken: Det kanske ligger något i det han säger?
Andra bloggar om: socialdemokraterna, politik, greger hatt, peter weiderud, konsult, moderaterna, blockpolitik, samhälle
Den illvilliga tolkningen är att hans nya konsultbyrå Samhällsnytta behöver tvätta bort den röda färgen för att kunderna på vänsterkanten inte räcker för att betala hyran och biffen. Och då är säkert tanken att kumpanen Peter Weiderud ska behålla sin kristerligt röda broderskapsprofil.
En mer intressant tolkning är att Hatt med sin erfarenhet från maktens korridoren är något viktigt på spåret: samhällsbyggande kommer inte vidare utan ett blocköverskridande.
Vad händer i socialdemokraterna? Kommer man att överge inställningen "vi gör allting rätt och de andra illasinnade och orättvisa?" Kommer den nya partiledningen att ända riva igenom en verklighetsanalys och ett systematiskt nytänkande?
Hatts argument för en politisk kvalitet skulle kunna brukas för att ge hyfs och fason till det offentliga samtalet. För hur besvärande vanligt är det att en grupp definierar sig själva som goda och meningsmotståndare som illasinade? Valet av sakfråga är fritt. Bläddra i dagens tidning och skänk en tanke till hur det skulle kunna vara annorlunda. Vilken sak är så god att alla medel och vilket missbruk av språket som helst är tillåtet?
Det är svårt att förbli partimedlem när man föredrar Anders Borg före Pär Nuder som finansminister, skriver Greger Hatt. Är han helt ute och cyklar eller kan han väcka till eftertanke också ett stycke utanför socialdemokratin? Finns det organiserade feminister, antiglobalister, abortmotståndare, sturemarkare, elallergiker, rasister, kärnkraftmotståndare, baptister, veganer som kan läsa Hatt till sista raden och tänka tanken: Det kanske ligger något i det han säger?
Vilken politisk kraft i Sverige kommer att ta männikors komplexitet och djup på fullt allvar? Att vi var och en har både styrkor och skörheter, ljus och mörker. Att vi vill ha individuell frihet, men också är beroende av sammanhang.
Andra bloggar om: socialdemokraterna, politik, greger hatt, peter weiderud, konsult, moderaterna, blockpolitik, samhälle
25 oktober 2007
Min domprost bloggar åt UNT
Svenska Kyrkans domprost i Uppsala stift är Tuulikki Koivunen Bylund. Den senaste veckan har hon bloggat på beställning av Upsala Nya Tidning.
Tuulikki är en finne som inte gillar finsk bastu. Det är sådan ärlighet jag uppskattar. På samma sätt som min norrländske vän Pälle som erkänner att mörker och kyla är skit.
Här är domprostens egen varudeklaration.
Ålder: 60 år
Gör: arbetar som domprost i Uppsala
Bor: i Domprostgården
Familj: Ida och Pål, två vuxna barn
Är: kvinna i sina bästa år, präst sedan 1971 och finne från födseln
Gillar: rent mjöl i påsen
Ogillar: falskhet, feghet, matlagning och finsk bastu
Försöker: hålla mig upprätt även när det blåser
Stolt över: mina medarbetare i domkyrkoförsamlingen och mina barn förstås
Lyssnar på: mitt samvete
Gör om tio år: nyss avslutat mina memoarer och virkar mössor åt mina barnbarn
Andra bloggar om: Tuulikki Koivunen Bylund, domprost, uppsala, Svenska Kyrkan, bloggossfären, bloggosfären, bloggar, bloggande, präst, unt, upsala nya tidning
Tuulikki är en finne som inte gillar finsk bastu. Det är sådan ärlighet jag uppskattar. På samma sätt som min norrländske vän Pälle som erkänner att mörker och kyla är skit.
Här är domprostens egen varudeklaration.
Ålder: 60 år
Gör: arbetar som domprost i Uppsala
Bor: i Domprostgården
Familj: Ida och Pål, två vuxna barn
Är: kvinna i sina bästa år, präst sedan 1971 och finne från födseln
Gillar: rent mjöl i påsen
Ogillar: falskhet, feghet, matlagning och finsk bastu
Försöker: hålla mig upprätt även när det blåser
Stolt över: mina medarbetare i domkyrkoförsamlingen och mina barn förstås
Lyssnar på: mitt samvete
Gör om tio år: nyss avslutat mina memoarer och virkar mössor åt mina barnbarn
Andra bloggar om: Tuulikki Koivunen Bylund, domprost, uppsala, Svenska Kyrkan, bloggossfären, bloggosfären, bloggar, bloggande, präst, unt, upsala nya tidning
Kyrkomötet 17: Kristen närvaro i Jerusalem
Kyrkomötets ekumenikutskott föreslår kyrkomötet att ger kyrkostyrelsen i uppdrag att snabbt se till att Lutherska världsförbundets projekt Mount of Olives Housing Project - ett bostadsprojekt - kan förverkligas. Bostader för inte minst unga kristna palestiner i Jerusalem.
De kristna i Jerusalem är mycket utsatta och Svenska Kyrkan vill med bevarande av goda relationer till judar, muslimer och kristna i Mellanöstern ge ett stort ekonomiskt stöd till de 80-tal lägenheter som ska byggas på Olivberget. Cirka 30 miljoner kan Svenska Kyrkans bidrag bli.
Behandlingen av kyrkomötet var positiv. Beslut tas imorgon fredag.
Motionen och utskottets betänkande
Andra bloggar om: mellanöstern, svenska kyrkan, palestina, jerusalem, olivberget
De kristna i Jerusalem är mycket utsatta och Svenska Kyrkan vill med bevarande av goda relationer till judar, muslimer och kristna i Mellanöstern ge ett stort ekonomiskt stöd till de 80-tal lägenheter som ska byggas på Olivberget. Cirka 30 miljoner kan Svenska Kyrkans bidrag bli.
Behandlingen av kyrkomötet var positiv. Beslut tas imorgon fredag.
Motionen och utskottets betänkande
Andra bloggar om: mellanöstern, svenska kyrkan, palestina, jerusalem, olivberget
Stöd Svenska Kyrkans Unga också på nätet
Den här veckan samlas kyrkomötet för Svenska Kyrkan. En motion ledde in debatten på hur Svenska Kyrkan kan vara närvarande på nätet, med webbplatser, e-posttjänster och i communities.
Svenska Kyrkans Unga och de kyrkoarbetare som jobbar med barn och ungdom behöver ett mycket mer uttalat stöd för den närvaro på nätet som de redan representerar.
Att den som går till Svenska Kyrkans webbplats www.svenskakyrkan.se inte kan hitta Svenska Kyrkans Unga på startsidan, inte ens med en länk, är en dålig signal.
Med stöd från stiften skulle församlingar med ungdomar och medarbetare som vill och kan göra mer på nätet få resurser, ekonomisk ersättning och arbetstid för att göra mer av det som redan görs. Det behövs mycket mer att ett experimenterande med de nya möjligheterna till kommunikation än av centralstyrning kan ge utrymme för.
Aktieutdelningar från Berling Media - förlaget som Svenska Kyrkan är största ägare i - skulle Svenska Kyrkans Unga kunna göra mycket bra av.
Allkristna dagstidningen Dagen refererar kyrkomötets debatt
Andra bloggar om: svenska kyrkan
Svenska Kyrkans Unga och de kyrkoarbetare som jobbar med barn och ungdom behöver ett mycket mer uttalat stöd för den närvaro på nätet som de redan representerar.
Att den som går till Svenska Kyrkans webbplats www.svenskakyrkan.se inte kan hitta Svenska Kyrkans Unga på startsidan, inte ens med en länk, är en dålig signal.
Med stöd från stiften skulle församlingar med ungdomar och medarbetare som vill och kan göra mer på nätet få resurser, ekonomisk ersättning och arbetstid för att göra mer av det som redan görs. Det behövs mycket mer att ett experimenterande med de nya möjligheterna till kommunikation än av centralstyrning kan ge utrymme för.
Aktieutdelningar från Berling Media - förlaget som Svenska Kyrkan är största ägare i - skulle Svenska Kyrkans Unga kunna göra mycket bra av.
Allkristna dagstidningen Dagen refererar kyrkomötets debatt
Andra bloggar om: svenska kyrkan
En nyhetsvärdering som marginaliserar
Svenska Kyrkans veckotidning är Kyrkans Tidning. Redaktionellt fristående från kyrkans ledning, ägd av Berling Media som har Svenska Kyrkan och Svenska Missionskyrkan som huvudägare.
Kyrkans Tidning utkommer varje vecka året om, med dubbelnummer mitt i sommaren och över jul och nyår. Svenska Kyrkan samlar sitt Kyrkomötet två (2) veckor om året, i september och innevarande vecka i oktober.
Årets kyrkomöte behandlar över 90 motioner från ombuden plus flera skrivelser från kyrkostyrelsen. Frågan om Svenska kyrkans vigselrätt har massmedialt fått den största uppmärksamheten av alla de många olika frågor som årets kyrkomöte behandlar.
Idag kom veckans nummer av Kyrkans Tidning. Redaktionsledningen har valt att göra Sverigedemokraternas osynlighet inom Svenska Kyrkan till veckan toppnyhet och hela första uppslag. Chefredaktören Dag Tuvelius ägnar sin ledare åt Sverigedemokraterna.
Redaktionsledningen märkliga nyhetsvärdering marginaliserar Kyrkans Tidning.
Det kan finnas en rationell förklaring till agerandet: Redaktionsledningen skriver inte för sina läsare utanför andra journalister. Att arbetstyngda redaktioner runt om i mediesverige väljer att skriva av smaskiga artiklar från Kyrkans Tidning är vanligt förekommande. Och Kyrkans Tidnings ledning värderar det högt.
Utan församlingarna som annonserar sina lediga tjänster och som prenumerar på Kyrkans Tidning till sina medarbetare, anställda och förtroendevalda så existerar den inte.
Hela idén med Kyrkans Tidning när den startade för 25 år sedan var att ge Svenska Kyrkan en redaktionell produkt. Kyrkans Tidning ersatte flera andra svenskkyrkliga tidningar som på olika sätt och med något olika målgrupper förmedlade nyheter och bevakade och speglade de frågor som Svenska Kyrkans aktiva medlemmar hade intresse av och behövde vara informerade om för att sköta sina uppgifter väl.
Om inte Kyrkans Tidning längre kan fylla sin uppgift, då bör den ersättas. Men bättre vore en uppryckning från redaktionsledningen sida.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, media, journalistik, kyrkans tidning
Kyrkans Tidning utkommer varje vecka året om, med dubbelnummer mitt i sommaren och över jul och nyår. Svenska Kyrkan samlar sitt Kyrkomötet två (2) veckor om året, i september och innevarande vecka i oktober.
Årets kyrkomöte behandlar över 90 motioner från ombuden plus flera skrivelser från kyrkostyrelsen. Frågan om Svenska kyrkans vigselrätt har massmedialt fått den största uppmärksamheten av alla de många olika frågor som årets kyrkomöte behandlar.
Idag kom veckans nummer av Kyrkans Tidning. Redaktionsledningen har valt att göra Sverigedemokraternas osynlighet inom Svenska Kyrkan till veckan toppnyhet och hela första uppslag. Chefredaktören Dag Tuvelius ägnar sin ledare åt Sverigedemokraterna.
Redaktionsledningen märkliga nyhetsvärdering marginaliserar Kyrkans Tidning.
Det kan finnas en rationell förklaring till agerandet: Redaktionsledningen skriver inte för sina läsare utanför andra journalister. Att arbetstyngda redaktioner runt om i mediesverige väljer att skriva av smaskiga artiklar från Kyrkans Tidning är vanligt förekommande. Och Kyrkans Tidnings ledning värderar det högt.
Utan församlingarna som annonserar sina lediga tjänster och som prenumerar på Kyrkans Tidning till sina medarbetare, anställda och förtroendevalda så existerar den inte.
Hela idén med Kyrkans Tidning när den startade för 25 år sedan var att ge Svenska Kyrkan en redaktionell produkt. Kyrkans Tidning ersatte flera andra svenskkyrkliga tidningar som på olika sätt och med något olika målgrupper förmedlade nyheter och bevakade och speglade de frågor som Svenska Kyrkans aktiva medlemmar hade intresse av och behövde vara informerade om för att sköta sina uppgifter väl.
Om inte Kyrkans Tidning längre kan fylla sin uppgift, då bör den ersättas. Men bättre vore en uppryckning från redaktionsledningen sida.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, media, journalistik, kyrkans tidning
Svenska Kyrkan tuffare än många tror
När kyrkomötesombuden i det som slarvigt kan kalla Svenska Kyrkans "riksdag" idag röstar om en utredning av den jurdiskt bindande vigselrätten, då beskrivs det i flera medier som en kyrkosplittrande fråga. Men det är fel.
Visserligen finns det ganska många som har lätt att bli lästa, hörda och synliga i media och gärna skulle se att Svenska Kyrkan skadades och ännu hellre splittrades. Vilken fråga som än kan användas för att ge utrymme beskrivningar av en kyrka i kris och förfall blir användbar.
Uppdatering 26 oktober: Idag är det DN:s ledarsida som väljer att inte göra en korrekt rapportering från kyrkomötet. Här upprepas påståendet att kyrkomötet i veckan tagit ställning för Svenska Kyrkans vigselrätt. Ombuden debatterade till dels den frågan, men voterade om en utredning av nuvarande ordning. Det var vad det sakligt handlade om. Trots att det står i ledaren att flera biskopar, bland dem Stockholms stifts biskop Caroline Krook argumenterade för en utredning av kyrkans vigselrätt så fattar eller vill inte ledarskribenten fatta. Genom att skriva ospcificerat "kyrkan" så visar inte Dagens Nyheter de andra svenska samfunden respekt. Också flera av de har vigselrätt.
Bloggande prästen och kyrkomötesombudet Marta Axner reder ut begreppen här Varje företrädare för den tredje statsmakten som infann sig på ärkebiskopens presskonferens kunde få rätt information att ge sina läsare, lyssnare och tittare. Valet är och var fritt.
De tre frågorna om en könsneutral äktenskapsbalk, vigselrätt och en ny ordning för kyrklig vigsel blandas samman. Att de har med varandra att göra är förstås sant. Men den som vill följa debatten, och inte minst förstå den, bör vara uppmärksam på debattörernas argumentationsteknik.
Svenska Kyrkans konstruktion gör att en kyrkosplittring i två eller flera delar som var för sig skulle leva vidare som nya kyrkor inte alls är ett realististiskt scenario. Inom Svenska Kyrkan finns inte några större organiserade rörelser som skiljs från varandra av tros- och lärofrågor. Utan sådana organisationer finns inget som skulle kunna bära upp nya kyrkor.
En alltför utbredd missuppfattning är att en kyrka inom sig inte skulle kunna rymma en stor spännvidd av trostolkningar och olika sätt att praktisera tro. Bara med ett snävt svenskt perspektiv och begränsade kunskaper om kyrkoliv i världen idag och i historien kan man behålla en sådan föreställning.
Det stora engagerade medlemmar i Svenska Kyrkan vill förstås att kyrkan ska hålla samman och man tar ställning och agerar utifrån det som man uppfattar som mest rätt.
Men den nu aktuella debatten om vigselrätt, äktenskapsbalk och vigselgudstjänst är ändå problematisk. Flera av de mest synliga aktörerna i den inomkyrkliga debatten - bland dem biskopar, präster både med och och utan politisk etikett och kyrkopolitiker - känner sig uppenbarligen fria att använda i stort sett vilka argument som finns tillhands och vilka härskartekniker som helst för att vinna sympatier från de grupper man flirtar med och själva debatten.
När t.ex. biskop Martin Lind säger att det är okristligt att avsäga sig vigselrätten förstår man att det inte längre är varken den disputerade forskaren eller själavårdaren som talar, utan populisten som berusas av uppmärksamhet på andras bekostnad.
I förra veckans nummer av Svenska Kyrkans veckotidning Kyrkans Tidning efterlyste prästen Mikael Mogren fler medlemmar i Svenska Kyrkan som skulle tala om tro, förklara och försvara. Mogren är också ombud i Kyrkomötet. På frågan av varför så få talar för tron kan han få svar på. Han har svaret framför sig till stor del.
Det måste till en omvändelse i sättet att tala om tro. Tonläget måste bli ett helt annat. Inom Svenska Kyrkan först och främst. Det är först när praktiserande kristna lärt sig uppträda respektfullt i mötet med varandra som vi blir trovärdiga i dialogen med andra människor.
Kyrkomötet sänds på internet. Öppenheten är viktig, men om ombuden inte ändrar stil så skadar de den kyrka de har fått förtroende att styra.
Dagens röstning i kyrkomötet kommer också uppvisa en utbredd taktikröstning där fingret på voteringsknappen helt befrias från värderingar och tro hos fingrets bärare. Allt för att vinna kortsiktiga segrar.
Jag begär inte att alla ska gilla varandra. Jag begär inte att alla ska tolka tro och lära på samma sätt. Men jag hoppas på att det ska bli slut på att kristna låter sig hetsas av och mot varandra till ett ordkrig som är obelevat och väcker allt annat än sympati och respekt.
Den som börjar byta stil kommer på i det korta perspektivet att uppfattas som en förlorare. Men Svenska Kyrkan skulle vinna på det. På sikt kommer den nya stilen att befria många människor och bli det som attraherar.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, tro, lära, vigsel, äktenskap, kyrkomötet, uppsala, martin lind
Visserligen finns det ganska många som har lätt att bli lästa, hörda och synliga i media och gärna skulle se att Svenska Kyrkan skadades och ännu hellre splittrades. Vilken fråga som än kan användas för att ge utrymme beskrivningar av en kyrka i kris och förfall blir användbar.
Uppdatering 26 oktober: Idag är det DN:s ledarsida som väljer att inte göra en korrekt rapportering från kyrkomötet. Här upprepas påståendet att kyrkomötet i veckan tagit ställning för Svenska Kyrkans vigselrätt. Ombuden debatterade till dels den frågan, men voterade om en utredning av nuvarande ordning. Det var vad det sakligt handlade om. Trots att det står i ledaren att flera biskopar, bland dem Stockholms stifts biskop Caroline Krook argumenterade för en utredning av kyrkans vigselrätt så fattar eller vill inte ledarskribenten fatta. Genom att skriva ospcificerat "kyrkan" så visar inte Dagens Nyheter de andra svenska samfunden respekt. Också flera av de har vigselrätt.
Bloggande prästen och kyrkomötesombudet Marta Axner reder ut begreppen här Varje företrädare för den tredje statsmakten som infann sig på ärkebiskopens presskonferens kunde få rätt information att ge sina läsare, lyssnare och tittare. Valet är och var fritt.
De tre frågorna om en könsneutral äktenskapsbalk, vigselrätt och en ny ordning för kyrklig vigsel blandas samman. Att de har med varandra att göra är förstås sant. Men den som vill följa debatten, och inte minst förstå den, bör vara uppmärksam på debattörernas argumentationsteknik.
Svenska Kyrkans konstruktion gör att en kyrkosplittring i två eller flera delar som var för sig skulle leva vidare som nya kyrkor inte alls är ett realististiskt scenario. Inom Svenska Kyrkan finns inte några större organiserade rörelser som skiljs från varandra av tros- och lärofrågor. Utan sådana organisationer finns inget som skulle kunna bära upp nya kyrkor.
En alltför utbredd missuppfattning är att en kyrka inom sig inte skulle kunna rymma en stor spännvidd av trostolkningar och olika sätt att praktisera tro. Bara med ett snävt svenskt perspektiv och begränsade kunskaper om kyrkoliv i världen idag och i historien kan man behålla en sådan föreställning.
Det stora engagerade medlemmar i Svenska Kyrkan vill förstås att kyrkan ska hålla samman och man tar ställning och agerar utifrån det som man uppfattar som mest rätt.
Men den nu aktuella debatten om vigselrätt, äktenskapsbalk och vigselgudstjänst är ändå problematisk. Flera av de mest synliga aktörerna i den inomkyrkliga debatten - bland dem biskopar, präster både med och och utan politisk etikett och kyrkopolitiker - känner sig uppenbarligen fria att använda i stort sett vilka argument som finns tillhands och vilka härskartekniker som helst för att vinna sympatier från de grupper man flirtar med och själva debatten.
När t.ex. biskop Martin Lind säger att det är okristligt att avsäga sig vigselrätten förstår man att det inte längre är varken den disputerade forskaren eller själavårdaren som talar, utan populisten som berusas av uppmärksamhet på andras bekostnad.
I förra veckans nummer av Svenska Kyrkans veckotidning Kyrkans Tidning efterlyste prästen Mikael Mogren fler medlemmar i Svenska Kyrkan som skulle tala om tro, förklara och försvara. Mogren är också ombud i Kyrkomötet. På frågan av varför så få talar för tron kan han få svar på. Han har svaret framför sig till stor del.
Det måste till en omvändelse i sättet att tala om tro. Tonläget måste bli ett helt annat. Inom Svenska Kyrkan först och främst. Det är först när praktiserande kristna lärt sig uppträda respektfullt i mötet med varandra som vi blir trovärdiga i dialogen med andra människor.
Kyrkomötet sänds på internet. Öppenheten är viktig, men om ombuden inte ändrar stil så skadar de den kyrka de har fått förtroende att styra.
Dagens röstning i kyrkomötet kommer också uppvisa en utbredd taktikröstning där fingret på voteringsknappen helt befrias från värderingar och tro hos fingrets bärare. Allt för att vinna kortsiktiga segrar.
Jag begär inte att alla ska gilla varandra. Jag begär inte att alla ska tolka tro och lära på samma sätt. Men jag hoppas på att det ska bli slut på att kristna låter sig hetsas av och mot varandra till ett ordkrig som är obelevat och väcker allt annat än sympati och respekt.
Den som börjar byta stil kommer på i det korta perspektivet att uppfattas som en förlorare. Men Svenska Kyrkan skulle vinna på det. På sikt kommer den nya stilen att befria många människor och bli det som attraherar.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, tro, lära, vigsel, äktenskap, kyrkomötet, uppsala, martin lind
24 oktober 2007
Efter ännu en dag som mediekonsument: Journalister ska intre dras över en kam
Nog måste det vara fel att generalisera och påstå att journalister är sämre på att beskriva verkligheten än t.ex. bloggare? Eller att se journalister som ett kollektiv som bör behandlas bättre än andra människor?
Bäst vore om journalister behandlades med den respekt varje människa har rätt till. Sluta särbehandla journalister, de skulle medievärlden bli så mycket bättre av.
Före Facebook var mediebevakningen av communities på nätet helt annorlunda än hösten anno 2007. Först när journalister började använda sina datorer som vanliga människor hände något. Och det var bra.
Journalister är som grupp inte mer receptiva än andra människor. Därför kan man inte förvänta sig annat än att många redaktioner har fullt upp med atta bevaka andra redaktioner och göra artiklar, radio- och teveinslag av vad de snappat upp inom medievärlden. Redaktionerna är slimmande arbetsplatser där varje medarbetare ska göra mer på kortare tid. Så ligger det till, inte sant?
Journalistik är ett yrke, men ingen specialistkompetens som t.ex. ögonprotesmakare eller kakelugnsmakare. Alla ögonprotesmakare i Sverige skulle man nog kunna dra över en kam, förresten.
Men journalistik är ett yrke, som pedagog eller idrottstränare. Utbildningsvägarna är flera, kompetens förvärvad genom skilda erfarenheter och drivkrafterna skiftande. Skulle det kunna vara annorlunda?
Andra bloggar om: journalistik, media, utbildning, yrkesliv,
Bäst vore om journalister behandlades med den respekt varje människa har rätt till. Sluta särbehandla journalister, de skulle medievärlden bli så mycket bättre av.
Före Facebook var mediebevakningen av communities på nätet helt annorlunda än hösten anno 2007. Först när journalister började använda sina datorer som vanliga människor hände något. Och det var bra.
Journalister är som grupp inte mer receptiva än andra människor. Därför kan man inte förvänta sig annat än att många redaktioner har fullt upp med atta bevaka andra redaktioner och göra artiklar, radio- och teveinslag av vad de snappat upp inom medievärlden. Redaktionerna är slimmande arbetsplatser där varje medarbetare ska göra mer på kortare tid. Så ligger det till, inte sant?
Journalistik är ett yrke, men ingen specialistkompetens som t.ex. ögonprotesmakare eller kakelugnsmakare. Alla ögonprotesmakare i Sverige skulle man nog kunna dra över en kam, förresten.
Men journalistik är ett yrke, som pedagog eller idrottstränare. Utbildningsvägarna är flera, kompetens förvärvad genom skilda erfarenheter och drivkrafterna skiftande. Skulle det kunna vara annorlunda?
Andra bloggar om: journalistik, media, utbildning, yrkesliv,
Kyrkomötet 16: Partistyrningen av kyrkan får nu konstgjord andning
När kyrkomötets majoritet med socialdemokrater, moderater och centerpartister som dominanter driver igenom en sexdubbling av partistödet kan det inte bli tydligare att det nu är en tidsfråga innan partistyrningen av Svenska Kyrkan upphör.
Bara de systemförsvarare som innerst inne känner att man sjunger på sista versen kan agera så.
Det är inte de enskilda förtroendevalda i Svenska Kyrkan det är fel på. Jag utgår från att ingen ställer upp för pengarnas skull. Men systemet är galet och blir inte mindre galet för att det nu kostar ännu mer pengar.
Idag får partierna i kyrkomötet motsvarande 5.000 kr per mandat. Det nya majoritetsbeslutet är att det ska trilla in 30.000 kr per mandat i partikassorna. 12.500.000 kr sammanlagt. Med så mycket pengar kan man driva en hel medelstor församling i Svenska Kyrkan under ett helt år. Med anställningar, lokalkostnader och verksamhetspengar - rubbet.
Andra bloggar om: kyrkomötet, Svenska Kyrkan, partistöd,
Bara de systemförsvarare som innerst inne känner att man sjunger på sista versen kan agera så.
Det är inte de enskilda förtroendevalda i Svenska Kyrkan det är fel på. Jag utgår från att ingen ställer upp för pengarnas skull. Men systemet är galet och blir inte mindre galet för att det nu kostar ännu mer pengar.
Idag får partierna i kyrkomötet motsvarande 5.000 kr per mandat. Det nya majoritetsbeslutet är att det ska trilla in 30.000 kr per mandat i partikassorna. 12.500.000 kr sammanlagt. Med så mycket pengar kan man driva en hel medelstor församling i Svenska Kyrkan under ett helt år. Med anställningar, lokalkostnader och verksamhetspengar - rubbet.
Andra bloggar om: kyrkomötet, Svenska Kyrkan, partistöd,
Trodde en kort stund att försvarsministern var anhållen
Jag såg inte att det var ett kolon mellan "Tolgfors" och "Gripen". Så en kort sund trodde jag att landets försvarsminister åkt fast. För vapenvägran?
Och inte var han gripen eller på annat sätt rörd på ett tidsenligt sätt. Men killar ska väl våga gråta offentligt?
Så handlar det istället om JAS. Och versalt "G" leder förstås till den rätta betoningen av ordet i sammanhanget.
Andra bloggar om: tolgfors, försvarsministern, jas, brott, känslor,
Och inte var han gripen eller på annat sätt rörd på ett tidsenligt sätt. Men killar ska väl våga gråta offentligt?
Så handlar det istället om JAS. Och versalt "G" leder förstås till den rätta betoningen av ordet i sammanhanget.
Andra bloggar om: tolgfors, försvarsministern, jas, brott, känslor,
Det var väl ändå inte meningen
Det här är säkert en grej som valsat många varv i bloggosfären. Men jag har inte sett den förrän ETC uppmärksammade mig.
Andra bloggar om: arkitektur, etc, usa, google earth, perspektiv, symbol, varumärke
Andra bloggar om: arkitektur, etc, usa, google earth, perspektiv, symbol, varumärke
Äldre mäns ensamma tankar om kyrka
Igår presenterade Göran Persson sin memoarbok på Villa Bonnier. Den allkristna dagstidningen Dagen är först ut med att plocka fram vad den förre partiledaren och statsministern har att säga om kyrka-statfrågan och hur han beskriver Svenska Kyrkan.
Sedan tidigare är det känt att Göran Persson visat intresse för Svenska Kyrkan. Han har sagt i intervjuer att han skulle kunna tänka sig att bli präst. Men vilken slags präst.
Hans vapendragare från tiden i partitoppen, Thage G Petersson, säger till Dagen:
Både han och Göran Persson var motståndare till att staten skulle släppa greppet om Svenska Kyrkan. Den som tidigare hoppast att det fanns andra argument mot ge Svenska Kyrkan samma rättigheter till självstyre som andra samfund måste bli besviken.
Göran Persson skriver i memoarboken att han tycker att Svenska Kyrkans gudstjänster har blivit "högkyrkliga".
Persson är inte ensam om att använda ordet högkyrklig som ett skällsord. Var och en som deltar i Svenska Kyrkans gudstjänster vet att fridshälsning är en sed som spreds bland kyrkans ungdomar på 1980-talet och som vuxna efterhand tog till sig. Ett välsignande korstecken är inget som begränsar sig varken till gudstjänstdeltagare eller präster inom en viss kyrklig tradition.
Göran Persson skriver också:
Antagligen talar han om Svenska baptistsamfundet eller Svenska Missionskyrkan. Att Göran Persson inte räknar katolska kyrkan eller ortodoxa kyrkan som frikyrkor får man anta. Och det är tveksamt om man kan garantera Persson och Petersson att en gudstjänt i Missionskyrkan är fri från en fridshälsning, i alla fall om deltagarna är unga.
Persson och Petersson är nog inte så udda i sin generation. En oförståelse inför förändring och upplevelsen att ord och handling inte hänger ihop är nog ganska utbredd i deras generation. En orsak är att Svenska Kyrkans undervisning av vuxna är undermålig. En gudstjänstförnyelse utan koppling till trons innehåll leder med tiden till en klyfta mellan form och innehåll.
Under utbildning av kyrkopolitiker för något år sedan var det som kallas kommenterad mässa det mest uppskattade momentet bland många deltagare. År efter år hade man gått i kyrkan, men ingen hade berättat för dessa gamla människor varför gudstjänstordningen är som den är. Nu fick man kunskap, fick ställa frågor och föra samtal. Det befriade och skapade delaktighet.
Den utbredda okunskapen går att åtgärda. Ansvaret för nya ordningar vilar i första hand på präster och kyrkoråd. Men okunskapen är inget motiv för att bekämpa tron och trons uttryck i gudstjänst och diakoni. Och inget skäl att önska statskyrkosystemet tillbaka eller de politiska utomstående partiernas agerande inne i Svenska Kyrkan.
Andra bloggar om: göran persson, tage g petersson, frikyrkor, frikyrka, Svenska Kyrkan, kyrkan, religion, högkyrklig, gudstjänst, memoarer, bonnier,
Sedan tidigare är det känt att Göran Persson visat intresse för Svenska Kyrkan. Han har sagt i intervjuer att han skulle kunna tänka sig att bli präst. Men vilken slags präst.
Hans vapendragare från tiden i partitoppen, Thage G Petersson, säger till Dagen:
- Jag tyckte att vi borde hålla lite koll på vad prästerna gör, säger han. När de kunde släppa fram så mörka krafter som i kvinnoprästmotståndet på den tiden, vad kunde mer släppa fram, undrade jag.
Både han och Göran Persson var motståndare till att staten skulle släppa greppet om Svenska Kyrkan. Den som tidigare hoppast att det fanns andra argument mot ge Svenska Kyrkan samma rättigheter till självstyre som andra samfund måste bli besviken.
Göran Persson skriver i memoarboken att han tycker att Svenska Kyrkans gudstjänster har blivit "högkyrkliga".
Det är korstecken, det är fridshälsningar, det stänks vatten, det gås i processioner, och det smyckas och pyntas.
Persson är inte ensam om att använda ordet högkyrklig som ett skällsord. Var och en som deltar i Svenska Kyrkans gudstjänster vet att fridshälsning är en sed som spreds bland kyrkans ungdomar på 1980-talet och som vuxna efterhand tog till sig. Ett välsignande korstecken är inget som begränsar sig varken till gudstjänstdeltagare eller präster inom en viss kyrklig tradition.
Göran Persson skriver också:
Samma frikyrka som jag fostrades till att misstro är i den meningen i allt högre grad mitt kyrkliga ideal.
Antagligen talar han om Svenska baptistsamfundet eller Svenska Missionskyrkan. Att Göran Persson inte räknar katolska kyrkan eller ortodoxa kyrkan som frikyrkor får man anta. Och det är tveksamt om man kan garantera Persson och Petersson att en gudstjänt i Missionskyrkan är fri från en fridshälsning, i alla fall om deltagarna är unga.
Persson och Petersson är nog inte så udda i sin generation. En oförståelse inför förändring och upplevelsen att ord och handling inte hänger ihop är nog ganska utbredd i deras generation. En orsak är att Svenska Kyrkans undervisning av vuxna är undermålig. En gudstjänstförnyelse utan koppling till trons innehåll leder med tiden till en klyfta mellan form och innehåll.
Under utbildning av kyrkopolitiker för något år sedan var det som kallas kommenterad mässa det mest uppskattade momentet bland många deltagare. År efter år hade man gått i kyrkan, men ingen hade berättat för dessa gamla människor varför gudstjänstordningen är som den är. Nu fick man kunskap, fick ställa frågor och föra samtal. Det befriade och skapade delaktighet.
Den utbredda okunskapen går att åtgärda. Ansvaret för nya ordningar vilar i första hand på präster och kyrkoråd. Men okunskapen är inget motiv för att bekämpa tron och trons uttryck i gudstjänst och diakoni. Och inget skäl att önska statskyrkosystemet tillbaka eller de politiska utomstående partiernas agerande inne i Svenska Kyrkan.
Andra bloggar om: göran persson, tage g petersson, frikyrkor, frikyrka, Svenska Kyrkan, kyrkan, religion, högkyrklig, gudstjänst, memoarer, bonnier,
23 oktober 2007
Kyrkomötet 15: Idag återupptas förhandlingarna
Idag börjar årets andra kyrkomötesvecka i Svenska Kyrkan. När ombuden senast var samlade i september, då gick mesta tiden åt till ett slutet utskottsarbete. Nu blir det frågestund, debatt och beslut med öppna dörrar i universitetsaulan i Uppsala.
Webbteve från Kyrkomötet börjar idag kl 15 med frågedebatt. Imorgon och fram till fredag behandlas utskottens betänkanden med beslutsförslag. Förutom direktsändningarna denna vecka finns video från årets septembervecka och förra årets kyrkomöte.
91 motioner och 6 skrivelser sorterade i nästan 90 utskottsbetänkande ska kyrkomötet ta sig igenom dessa dagar. Det kan bli kvällsplenum in emot småtimmarna.
Andra bloggar om: kyrkomotet, svenska kyrkan, uppsala, webbteve
Webbteve från Kyrkomötet börjar idag kl 15 med frågedebatt. Imorgon och fram till fredag behandlas utskottens betänkanden med beslutsförslag. Förutom direktsändningarna denna vecka finns video från årets septembervecka och förra årets kyrkomöte.
91 motioner och 6 skrivelser sorterade i nästan 90 utskottsbetänkande ska kyrkomötet ta sig igenom dessa dagar. Det kan bli kvällsplenum in emot småtimmarna.
Andra bloggar om: kyrkomotet, svenska kyrkan, uppsala, webbteve
Jeanrond: Religion är ingen privatsak
Bloggaren Stillsam refererar Werner G Jeanrons artikel i gårdagens SvD. Verkar inte som att tidningen fått ut texten på webben än.
Stillsam skriver att "Utan att tveka säger han det många tänker: Den som vill begränsa religion till en privatsak vill i själva verket avskaffa religionen. Meningen bör läsas en gång till och präntas in: Den som vill begränsa religion till en privatsak vill i själva verket avskaffa religionen."
Jeanron deklarerar klart att all religion inte är bra, utan ett tvetydigt mänskligt fenomen. Det han vänder sig mot är slutsatsen att alla religion ska avskaffas. Han likställer det med att avskaffa människan därför att hon är kapabel till det onda. Jeanron hävdar att de som reducerar religionen till en privat sfär är medansvarig till de farliga religiösa mutationerna som för ondska med sig.
Samma vecka som kyrkomötet i Svenska Kyrkan samlas till årets andra arbetsvecka blir Stillsams kommentar till partipolitiseringen av ett trosamfund:
Werner G Jeanron är professor i Lund. Igår och idag medverkar han tillsammans med bl.a. Svenska Kyrkans förre ärkebiskop K G Hammar. Jeanron tillträder vid årsskiftet en ny professur vid Glasgows universitet.
Andra bloggar om: werner g jeanron, k g hammar, svenska kyrkan, religion, stillsam,
Stillsam skriver att "Utan att tveka säger han det många tänker: Den som vill begränsa religion till en privatsak vill i själva verket avskaffa religionen. Meningen bör läsas en gång till och präntas in: Den som vill begränsa religion till en privatsak vill i själva verket avskaffa religionen."
Jeanron deklarerar klart att all religion inte är bra, utan ett tvetydigt mänskligt fenomen. Det han vänder sig mot är slutsatsen att alla religion ska avskaffas. Han likställer det med att avskaffa människan därför att hon är kapabel till det onda. Jeanron hävdar att de som reducerar religionen till en privat sfär är medansvarig till de farliga religiösa mutationerna som för ondska med sig.
Samma vecka som kyrkomötet i Svenska Kyrkan samlas till årets andra arbetsvecka blir Stillsams kommentar till partipolitiseringen av ett trosamfund:
Jeanrond misstar sig enligt min mening på den politiska reträtten från religionspolitik. I Svenska kyrkans sammanhang har nämligen de politiska partierna lyckats äta kakan (skilja kyrka stat åt och själva uppträda som religiöst neutrala och obundna partier) och ha den kvar (man har organiserat kyrkan med stat och kommun som modell och man leder och företräder som partier en kristen kyrka).
Werner G Jeanron är professor i Lund. Igår och idag medverkar han tillsammans med bl.a. Svenska Kyrkans förre ärkebiskop K G Hammar. Jeanron tillträder vid årsskiftet en ny professur vid Glasgows universitet.
Andra bloggar om: werner g jeanron, k g hammar, svenska kyrkan, religion, stillsam,
21 oktober 2007
Vad är det här?
Borde jag vara intresserad och regitsrera mig?
Borde jag shaffa?
Andra bloggar om: community, relationer, kommunikation, shaffa
Borde jag shaffa?
Andra bloggar om: community, relationer, kommunikation, shaffa
Facebook är planekonomi
Redan första dagarna med Facebook stördes jag av tanken på att investera för mycket i en enstaka community som inte har framtiden för sig. Det är alldeles för mycket av planekonomi och storskaligt tänkande i en lösning där alla ska vara på ett ställe och strukturera sina data på ett så likartat sätt.
Ändå har jag inte lämnat Facebook. Så länge mitt kontaktnät växer här så trängs mina tveksamma tankar tillbaka. Fast jag vet att det bara är en tidsfråga innan det är dags att packa ihop och lämna för något annat.
En artikel i The Ekonomist från i torsdags ge bränsle åt mina funderingar. Det är som någon skrev eller sa i förra veckan att Facebook, liksom Myspace är för likt AOL på sin tid.
Storheten med internet och webb är platsoberoende. Den fysiska platsen i IRL vinner över den digitala platsen, som därför blir en en mental återvändsgränd.
Andra bloggar om: facebook, irl, community, relationer, nätverk, aol, kommunikation,
Ändå har jag inte lämnat Facebook. Så länge mitt kontaktnät växer här så trängs mina tveksamma tankar tillbaka. Fast jag vet att det bara är en tidsfråga innan det är dags att packa ihop och lämna för något annat.
En artikel i The Ekonomist från i torsdags ge bränsle åt mina funderingar. Det är som någon skrev eller sa i förra veckan att Facebook, liksom Myspace är för likt AOL på sin tid.
Storheten med internet och webb är platsoberoende. Den fysiska platsen i IRL vinner över den digitala platsen, som därför blir en en mental återvändsgränd.
Andra bloggar om: facebook, irl, community, relationer, nätverk, aol, kommunikation,
17 oktober 2007
NA:s Ulf Johansson om rondellhundar på Youtube
Nerikes Allehandas chefredaktör medverkade förra månaden i ett inslag på Al-Jazeera om Vilks rondellhundar. Inslaget finns på Youtube.
Andra bloggar om: al-jazeera, rondellhundar, muhammed-cartoons, muhammedkarikatyr, ulf Johansson, lars vilks
Andra bloggar om: al-jazeera, rondellhundar, muhammed-cartoons, muhammedkarikatyr, ulf Johansson, lars vilks
Dumstrut på den som betalar fullt för sin morgontidning
Svensk dagspress av det slag som var en självklarhet under förra seklet befinner sig på ett sluttande plan. Den som betalar fullpris för sin prenumeration får gå med dumstruten på, när telefonförsäljarna prackar på folk gratisprenumerationer i flera veckor och till och med månader.
Källa: www.disruptive.nu
Tidningsläsandet går inte ned. Det finns till och med signaler om att de unga läsarna blir fler. Men man läser gratis.
Tidskriftsläsandet är det inget fel på och antalet titlar har aldrig varit fler. Jo, jag vet att långt ifrån alla är några lysande affärer. Men bland tidskrifteran finns det många som har ett ärende och drivs av ett engagemang. Hur många dagstidningar gör det?
Presstödet har förlorat det mesta av sitt syfte när två titlar på samma ort har samma ägare.
Senaste Orvesto-siffrorna har mycket att berätta. Vassa Eggen gör sin genomgång och ger sina kommentarer.
Det måste till nya affärsmodeller för betaltidningarna. De trogna prenumeranterna har rätt att förvänta sig ett ekonomiskt erkännande.
Om man i tidningshusens inre rum redan räknat ut prenumerationer som en viktig intäkt, då brådskar det att ta konsekvenserna gentemot de trogna läsande kunderna. Innan de förlorar förtroendet för "sin tidning" och väljer bli otrogna som sparar en slant för besväret att byta tidning då och då.
Om man i tidningshusens inre rum inte sagt till varandra: Hörni, det här håller inte längre. Då är det ännu mer brådskande. För då återstår en mental resa och en förflyttning som får gå snabbt som sjutton innan stora värden gått förlorade.
Jag skulle välkomna den tidning, det mediehus där journalisterna som grupp tar initiativet och ser till att företaget de jobbar för tar ut ny kurs. Jag är övertygad om att en sådan händelse skulle på stor uppmärksamhet, eftersom det vanliga är en journalistklubb som motsätter sig förändringar.
Andra bloggar om: massmedia, media, tidning, tidningar, nya media, prenumeration, prenumerera, prenumerant, disruptive, vassa eggen, tidningsläsare, tidskrifter, dagspress, dasgstidningar, dagstidning, presstöd, orvesto, räckvidd
Källa: www.disruptive.nu
Tidningsläsandet går inte ned. Det finns till och med signaler om att de unga läsarna blir fler. Men man läser gratis.
Tidskriftsläsandet är det inget fel på och antalet titlar har aldrig varit fler. Jo, jag vet att långt ifrån alla är några lysande affärer. Men bland tidskrifteran finns det många som har ett ärende och drivs av ett engagemang. Hur många dagstidningar gör det?
Presstödet har förlorat det mesta av sitt syfte när två titlar på samma ort har samma ägare.
Senaste Orvesto-siffrorna har mycket att berätta. Vassa Eggen gör sin genomgång och ger sina kommentarer.
Det måste till nya affärsmodeller för betaltidningarna. De trogna prenumeranterna har rätt att förvänta sig ett ekonomiskt erkännande.
Om man i tidningshusens inre rum redan räknat ut prenumerationer som en viktig intäkt, då brådskar det att ta konsekvenserna gentemot de trogna läsande kunderna. Innan de förlorar förtroendet för "sin tidning" och väljer bli otrogna som sparar en slant för besväret att byta tidning då och då.
Om man i tidningshusens inre rum inte sagt till varandra: Hörni, det här håller inte längre. Då är det ännu mer brådskande. För då återstår en mental resa och en förflyttning som får gå snabbt som sjutton innan stora värden gått förlorade.
Jag skulle välkomna den tidning, det mediehus där journalisterna som grupp tar initiativet och ser till att företaget de jobbar för tar ut ny kurs. Jag är övertygad om att en sådan händelse skulle på stor uppmärksamhet, eftersom det vanliga är en journalistklubb som motsätter sig förändringar.
Andra bloggar om: massmedia, media, tidning, tidningar, nya media, prenumeration, prenumerera, prenumerant, disruptive, vassa eggen, tidningsläsare, tidskrifter, dagspress, dasgstidningar, dagstidning, presstöd, orvesto, räckvidd
16 oktober 2007
Ett medlemskap kostar som en årlig utsläppsrätt
En medlem i Svenska Kyrkan betalar medlemsavgift efter förmåga. Den som inte har någon inkomst betalar ingenting. Och den som tjänar mycket betalar mest. Möjligen kunde en progressiv medlemsavgift göra det ännu mer rättvist för fattiga medlemmar.
Medlemsavgiften beräknas på den beskattningsbara inkomsten. Så Svenska Kyrkan är beroende av hur kommunal skatt beräknas.
Det vanliga är att medlemsavgiften är 1 % av den deklarerade inkomsten efter avdrag. Stora inkomster brukar som bekant följas av möjlighet till stora avdrag.
Färska beräkningar visar att medelinkomsten för svenskar är ungefär 280.000 kr om året. Högre för män och lägre för kvinnor. Så alla tänkbara avdrag oräknade så innebär det att en medlem i Svenska kyrkan med inkomst får en medlemsavgift på 2.800 kr om året, eller knappt 235 kr i månaden. I realiteten är det många enskilda som betalar mindre och en del som betalar mer.
Varje år bidrar varje svensk med 6 ton till det samlade utsläppet av koldioxid. Den som vill betala för sin miljöförstöring kan köpa utsläppsrätter. Hos Naturskyddsföreningen kostar 1 ton 450 kr. För ett år och sex ton blir det 2.800 kr.
Den som ger sig på att räkna samman om medlemsskap i Svenska Kyrkan lönar sig, i den mening att man personligen kan konsumera varor och tjänster till ett värde som motsvarar medlemsavgiften, blir antagligen aldrig nöjd.
Men den som tänker igenom vad man med medlemsavgift får bidra till, idag och framöver, hör stor chans att känna sig tillfreds och delaktig i något meningsfullt som gör gott för många människor. Och det är bara medlemmar som kan göra något åt det som de inte är nöjda med i sin församling och kyrka.
Alla medlemmar från 16 år och uppåt har samma rösträtt helt obereoende av hur mycket de betalar och även om de inte betalar alls. Demokratin i Svenska Kyrkan är mer lokal än i många andra sammanhang, både om man jämför med andra organisationer och det offentliga.
Medlemsskapet i Svenska Kyrkan är ett slags "all inclusive" där varje medlem kan ta med sig en del av medlemsavgiften för att betala dop, konfirmation, vigsel och begravning i en annan församling än den man är registrerad i. Medlemsskapet gäller i hela Svenska Kyrkan, i alla delar av landet.
Det händer att medlemmar röstar med fötterna och säger upp sitt medlemsskap för att de irriterat sig på någon människa som de ser som en särskilt viktig företrädare för Svenska Kyrkan. Det händer att människor säger upp sitt medlemsskap därför att de inte håller med om ett majoritetsbeslut fattat av en kyrklig styrelse, lokalt eller nationellt. Det händer till och med att medlemmar "går ur " för att markera mot en minoritet inom kyrkan.
Känslorna styr och det är begripligt. Men det är förstås ingen logik att gå ur en gemenskap för att man inte tycker som minoriteten. För då blir ju den gruppen proportionellt sett fler.
Om mindre än två år är det kyrkoval igen. Valdeltagandet är lågt och det är trist. Men det betyder å andra sidan att varje ny röst får stor betydelse. Och konkurrensen om de många förtroendeposterna är inte stenhård precis. Så den som vill och kan har stor chans att bli väl mottagen i ett fullmäktige eller vid ett styrelsebord. Och där kan man vara med och påverka.
En sak borde bli tillåtet i Svenska Kyrkan, är att få välja genom vilken församling man vill vara medlem. Nu är det tvingande att registreras i den församling som man är folkbokförd i, med några undantag som berör mycket få.
Den som tycker att det är OK att människor tycker olika och även kan tänka sig att umgås med människor som inte är kopior av dem själva har goda möjligheter att känna sig hemma i en kristen församling. För en kristen församling är inte tänkt som en åsiktsgemenskap. Meningen är att det ska vara en livsgemenskap där respekten och relationerna mer än bara tål skillnader.
Det är verkligen inte alltid som församlingar i Svenska Kyrkan eller i andra kristna samfund funkar som de ska till 100 %. Men skillnaden mellan att klämma in sig i en grupp av människor med målet att att jobba sig fram till ett åsiktsmonopol och bli delaktig i en gemenskap där man får vara sig själv och bli mer sig själv tillsammans med andra, den är väldigt stor.
Jag betalar gärna min medlemsavgift till Svenska Kyrkan och jag överväger allvarligt att dessutom att lägga en slant på utsläppsrätter.
Det känns rätt att vara med i Svenska Kyrkan även om jag inte gillar allt och alla här. Men: Bättre lite skit i hörnen, än ett rent Helvete.
Andra bloggar om: medlemsskap, medlemsavgift, Svenska Kyrkan, utsläppsrätt, naturskyddsföreningen, utsläppsrätter,
Medlemsavgiften beräknas på den beskattningsbara inkomsten. Så Svenska Kyrkan är beroende av hur kommunal skatt beräknas.
Det vanliga är att medlemsavgiften är 1 % av den deklarerade inkomsten efter avdrag. Stora inkomster brukar som bekant följas av möjlighet till stora avdrag.
Färska beräkningar visar att medelinkomsten för svenskar är ungefär 280.000 kr om året. Högre för män och lägre för kvinnor. Så alla tänkbara avdrag oräknade så innebär det att en medlem i Svenska kyrkan med inkomst får en medlemsavgift på 2.800 kr om året, eller knappt 235 kr i månaden. I realiteten är det många enskilda som betalar mindre och en del som betalar mer.
Varje år bidrar varje svensk med 6 ton till det samlade utsläppet av koldioxid. Den som vill betala för sin miljöförstöring kan köpa utsläppsrätter. Hos Naturskyddsföreningen kostar 1 ton 450 kr. För ett år och sex ton blir det 2.800 kr.
Den som ger sig på att räkna samman om medlemsskap i Svenska Kyrkan lönar sig, i den mening att man personligen kan konsumera varor och tjänster till ett värde som motsvarar medlemsavgiften, blir antagligen aldrig nöjd.
Men den som tänker igenom vad man med medlemsavgift får bidra till, idag och framöver, hör stor chans att känna sig tillfreds och delaktig i något meningsfullt som gör gott för många människor. Och det är bara medlemmar som kan göra något åt det som de inte är nöjda med i sin församling och kyrka.
Alla medlemmar från 16 år och uppåt har samma rösträtt helt obereoende av hur mycket de betalar och även om de inte betalar alls. Demokratin i Svenska Kyrkan är mer lokal än i många andra sammanhang, både om man jämför med andra organisationer och det offentliga.
Medlemsskapet i Svenska Kyrkan är ett slags "all inclusive" där varje medlem kan ta med sig en del av medlemsavgiften för att betala dop, konfirmation, vigsel och begravning i en annan församling än den man är registrerad i. Medlemsskapet gäller i hela Svenska Kyrkan, i alla delar av landet.
Det händer att medlemmar röstar med fötterna och säger upp sitt medlemsskap för att de irriterat sig på någon människa som de ser som en särskilt viktig företrädare för Svenska Kyrkan. Det händer att människor säger upp sitt medlemsskap därför att de inte håller med om ett majoritetsbeslut fattat av en kyrklig styrelse, lokalt eller nationellt. Det händer till och med att medlemmar "går ur " för att markera mot en minoritet inom kyrkan.
Känslorna styr och det är begripligt. Men det är förstås ingen logik att gå ur en gemenskap för att man inte tycker som minoriteten. För då blir ju den gruppen proportionellt sett fler.
Om mindre än två år är det kyrkoval igen. Valdeltagandet är lågt och det är trist. Men det betyder å andra sidan att varje ny röst får stor betydelse. Och konkurrensen om de många förtroendeposterna är inte stenhård precis. Så den som vill och kan har stor chans att bli väl mottagen i ett fullmäktige eller vid ett styrelsebord. Och där kan man vara med och påverka.
En sak borde bli tillåtet i Svenska Kyrkan, är att få välja genom vilken församling man vill vara medlem. Nu är det tvingande att registreras i den församling som man är folkbokförd i, med några undantag som berör mycket få.
Den som tycker att det är OK att människor tycker olika och även kan tänka sig att umgås med människor som inte är kopior av dem själva har goda möjligheter att känna sig hemma i en kristen församling. För en kristen församling är inte tänkt som en åsiktsgemenskap. Meningen är att det ska vara en livsgemenskap där respekten och relationerna mer än bara tål skillnader.
Det är verkligen inte alltid som församlingar i Svenska Kyrkan eller i andra kristna samfund funkar som de ska till 100 %. Men skillnaden mellan att klämma in sig i en grupp av människor med målet att att jobba sig fram till ett åsiktsmonopol och bli delaktig i en gemenskap där man får vara sig själv och bli mer sig själv tillsammans med andra, den är väldigt stor.
Jag betalar gärna min medlemsavgift till Svenska Kyrkan och jag överväger allvarligt att dessutom att lägga en slant på utsläppsrätter.
Det känns rätt att vara med i Svenska Kyrkan även om jag inte gillar allt och alla här. Men: Bättre lite skit i hörnen, än ett rent Helvete.
Andra bloggar om: medlemsskap, medlemsavgift, Svenska Kyrkan, utsläppsrätt, naturskyddsföreningen, utsläppsrätter,
Ännu en kyrkans man lägger sig i klimatpolitiken
I allkristna dagstidningen Dagen är Magnus Malm en av flera läsvärda krönikörer. Han skriver:
Gårdagens reaktioner på att ärkebiskop Anders var en av undertecknarna av en regeringskritisk artikel i DN som handlade just om klimatfrågan visade att många gärna vill se troende människor i en bubbla. Förhoppningsvis var det ändå fler som kände sig stärkta och positivt utmanade av biskopens engagemang.
Just nu, hösten 2007 behövs flera exempel på troende människor som i ord och handling visar sitt engagemang och sin delaktighet i den politiska debatten och det politiska arbetet.
Nästa vecka samlas Svenska Kyrkans kyrkomöte för årets andra sejour. Ombuden kan antigen visa sig fria att göra kyrkans röst hörd gentemot partierna och deras företrädare i i riksdag och regering, eller så kan de tillåta sig att bli partiernas förlängda arm för att styra och ställa med Svenska kyrkan inre angelägenheter. Varje ombud har ett fritt val.
Magnus Malm är författare och reatretledare på Svenska Kyrkans stiftsgård Lilleskog i Allingsås. Han var en gång med och startade den radikala kristna tidningen Nytt Liv, som idag har fått sin fortsättning i kvalitetsmagasinet Trots Allt.
Andra bloggar om: magnus malm, tro, miljö, politik, kyrka, magnus malm, ärkebiskopen, anders wejryd, kyrkomötet, Svenska Kyrkan, trots allt, nytt liv
Jag har mött flera präster och pastorer som känner att de borde ta upp frågan, men är osäkra hur de ska göra det så att inte folk mår ännu mer dåligt under alla krav och domedagscenarier.
Den enklaste vägen är naturligtvis att förtiga alltsamman, och bedriva förkunnelse och andlig vägledning som om världen inte stod inför några som helst katastrofhot. Vi odlar vår andlighet i en bubbla, och aktar oss för alltför närgången kontakt med omvärlden som skulle kunna spräcka bubblan.
Gårdagens reaktioner på att ärkebiskop Anders var en av undertecknarna av en regeringskritisk artikel i DN som handlade just om klimatfrågan visade att många gärna vill se troende människor i en bubbla. Förhoppningsvis var det ändå fler som kände sig stärkta och positivt utmanade av biskopens engagemang.
Just nu, hösten 2007 behövs flera exempel på troende människor som i ord och handling visar sitt engagemang och sin delaktighet i den politiska debatten och det politiska arbetet.
Nästa vecka samlas Svenska Kyrkans kyrkomöte för årets andra sejour. Ombuden kan antigen visa sig fria att göra kyrkans röst hörd gentemot partierna och deras företrädare i i riksdag och regering, eller så kan de tillåta sig att bli partiernas förlängda arm för att styra och ställa med Svenska kyrkan inre angelägenheter. Varje ombud har ett fritt val.
Magnus Malm är författare och reatretledare på Svenska Kyrkans stiftsgård Lilleskog i Allingsås. Han var en gång med och startade den radikala kristna tidningen Nytt Liv, som idag har fått sin fortsättning i kvalitetsmagasinet Trots Allt.
Andra bloggar om: magnus malm, tro, miljö, politik, kyrka, magnus malm, ärkebiskopen, anders wejryd, kyrkomötet, Svenska Kyrkan, trots allt, nytt liv
15 oktober 2007
Väder-Pär har barrat
Idag dök Pär Holmgren upp i teverutan i SVT och presenterade femdygnsprognosen korthårigare än på länge. Bara en aning av hockeyfrilla kvar. Vad är förklaringen?
Det är nästa två decennier sedan Pär första gången ställde sig framför väderkartan. Då i de regionala sändningarna över ABC-området. Idag är han chefsmeteorolog på SVT. Om kraften sitter i håret kan han få bekymmer med de andra vädergubbarna- och gummorna.
Wikipedia
Andra bloggar om: pär holmgren, meteorologi, hår, hockeyfrisyr, hockeyfrilla, väder
Det är nästa två decennier sedan Pär första gången ställde sig framför väderkartan. Då i de regionala sändningarna över ABC-området. Idag är han chefsmeteorolog på SVT. Om kraften sitter i håret kan han få bekymmer med de andra vädergubbarna- och gummorna.
Wikipedia
Andra bloggar om: pär holmgren, meteorologi, hår, hockeyfrisyr, hockeyfrilla, väder
Politik är offentlig matkutövning som troende ska lägga sig i
Idag har Svenska Kyrkans ärkebiskop skrivit under en debattartikel i Dagens Nyheter. Det gör han rätt i. Med sitt engagemang för miljön visar han vägen för Svenska Kyrkans medlemmar. Troende människor har anledning att lägga sig i den offentliga maktutövningen. Ett samhälle där makten bara skulle utövas av en minoritet av ateister är inte rimligt.
Att ställa upp för de utsatta är politik. Att lobba för bistånd till utvecklingsländer är politik. Att stödja vapenvägrare är politik. Att kräva demokrati är politik. Att kämpa för jämställdhet mellan kvinnor och män är politik. Att besluta om skatter, utbildningsystem och infrastruktur är politik. En troende människa har både rätten och en kallelse att leva i världen.
Ärkebiskopen är i gott sällskap när han agerar för en hållbar utveckling tillsammans med FN-förbundet och Naturskyddsföreningen.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, ärkebiskopen, miljö, dn-debatt, dagens nyheter, naturskyddsföreningen, fn-förbundet, anders wejryd, ateister, troende, religion
Att ställa upp för de utsatta är politik. Att lobba för bistånd till utvecklingsländer är politik. Att stödja vapenvägrare är politik. Att kräva demokrati är politik. Att kämpa för jämställdhet mellan kvinnor och män är politik. Att besluta om skatter, utbildningsystem och infrastruktur är politik. En troende människa har både rätten och en kallelse att leva i världen.
Ärkebiskopen är i gott sällskap när han agerar för en hållbar utveckling tillsammans med FN-förbundet och Naturskyddsföreningen.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, ärkebiskopen, miljö, dn-debatt, dagens nyheter, naturskyddsföreningen, fn-förbundet, anders wejryd, ateister, troende, religion
Läroplanen ska inte svara på vem som skapade världen
Om någon invänder mot att en skolelev eller en lärare tror och säger att Guds är världens skapare, då är det skolans läroplan som är felkonstruerad.
Undervisningen i naturvetenskap ska handla om de vetenskapliga teorierna och rönen om hur världen kommit till. Men meningsfrågorna "varför?" och av "vem?" hör till livsåskådningens område. Och det ska inte ett sekulärt utbildningssystem lägga sig i.
Om en lärare skulle drista sig till att sätta ett betyg på en elev med hänsyn till hennes eller hans tro, då är det diskriminering.
Regeringen markerar att ämnsundervisningen "ska vara saklig och allsidig". Därför är det orätt att i såväl kommunala skolor som friskolor ifrågasätta människors livsåskådningar.
Det är vanligt att argumentationen vänds på ända. Och då blir varken skiljelinjer eller konsekvenserna klara. I den offentliga debatten upphöjs enskilda exempel på människor som förväxlar "vem?" med "hur?" och så dras alla troende över en kam. När så sker mot bättre vetande kan inte kritikerna tas på allvar.
När dåligt omdöme förenas med maktspråk, då har man anledning att känna oro. Nu är det barn och ungdomar inte ska få tro vad de vill. Är det vuxnas arbetsplatser som ska kontrolleras nästa gång? Vad har då kristna att sätta emot?
Det är frestande för kyrkoledare, t.ex. biskopar och ledande styrelseledamöter i Svenska Kyrkan, att tyst följa händelseutvecklingen. För den som vill behålla jobbet kan det kännas riskabelt att försvara religionsfriheten om man med det kan hamna i dåligt sällskap.
En kristen människas frihet är förenligt med alla vetenskap som inte står i motsats till människans och skapelsens värde. Så är också en rad banbrytande forskare i naturvetenskap troende människor. Dessa är de förebilder som barn och ungdomar idag behöver i sina studier och i sina framtida vetenskapliga erövringar.
Andra bloggar om: tro, religion, friskolor, utbildning, religionsfrihet, skola, regeringen, vetenskap, naturvetenskap
Undervisningen i naturvetenskap ska handla om de vetenskapliga teorierna och rönen om hur världen kommit till. Men meningsfrågorna "varför?" och av "vem?" hör till livsåskådningens område. Och det ska inte ett sekulärt utbildningssystem lägga sig i.
Om en lärare skulle drista sig till att sätta ett betyg på en elev med hänsyn till hennes eller hans tro, då är det diskriminering.
Regeringen markerar att ämnsundervisningen "ska vara saklig och allsidig". Därför är det orätt att i såväl kommunala skolor som friskolor ifrågasätta människors livsåskådningar.
Det är vanligt att argumentationen vänds på ända. Och då blir varken skiljelinjer eller konsekvenserna klara. I den offentliga debatten upphöjs enskilda exempel på människor som förväxlar "vem?" med "hur?" och så dras alla troende över en kam. När så sker mot bättre vetande kan inte kritikerna tas på allvar.
När dåligt omdöme förenas med maktspråk, då har man anledning att känna oro. Nu är det barn och ungdomar inte ska få tro vad de vill. Är det vuxnas arbetsplatser som ska kontrolleras nästa gång? Vad har då kristna att sätta emot?
Det är frestande för kyrkoledare, t.ex. biskopar och ledande styrelseledamöter i Svenska Kyrkan, att tyst följa händelseutvecklingen. För den som vill behålla jobbet kan det kännas riskabelt att försvara religionsfriheten om man med det kan hamna i dåligt sällskap.
En kristen människas frihet är förenligt med alla vetenskap som inte står i motsats till människans och skapelsens värde. Så är också en rad banbrytande forskare i naturvetenskap troende människor. Dessa är de förebilder som barn och ungdomar idag behöver i sina studier och i sina framtida vetenskapliga erövringar.
Andra bloggar om: tro, religion, friskolor, utbildning, religionsfrihet, skola, regeringen, vetenskap, naturvetenskap
13 oktober 2007
Nobelpristagare: Doris och Al
Jättekul. I år känner jag till flera av nobelpristagarna. Både Doris och Al. Ja, Doris heter ju egentligen Brigitta Andersson. Det borde Horace Engdahl känna till. Men han kanske inte är någon fan av Jönssonligan.
Mycket bra också att Svenska Akademin återigen vidgar litteraturbegreppet. Med Dario Fo för inte så många år sedan fick teatertexten uppmärksamhet. Och nu filmen. Dessutom en lättsam genre som många människor uppskattar. Som bloggare öppnar sig nu en möjlighet att aspirera på kommande pris. Det borde intre dröja innan Horace Engdahl gläntar på dörren och meddelar att årets pristagare är en bloggare. Varför inte Brygubben? Äntligen!
Al Pacino kunde norrbaggarna namnet på. Inte kallar de honom för Gudfadern! Fast han är ju jättebra i dom filmerna. Inte sant? Lite undrande är jag ändå över varför Pacino ska ha fredspriset. Många av hans filmer är ju rätt våldsamma.
För övrigt konstaterar jag - liksom Spanarna i SR P1 - att människor allt omtalar bemärkta personer med endast förnamn. Det låter trevligt. Möjligen kan man invända att det ibland skulle kunna leda till missuppfattningar och förväxlingar.
Andra bloggar om: doris, al pacino, nobelpriset, brygubben
Riksutställningars nya logga: Efter komma - en fortsättning
Jag gillar Riksutställningars nya logga. Gabor Palotai Design har gjort ett gott arbete. Av pressmeddelandet att döma från Riksutställningar så ska loggan ingå i en ny profil som rullas ut så sakteliga i slutet av året.
En logg, och ännu mer en profil, ska vara resultatet av en process. Nu håller jag tummarna för att kommunikatörerna på Riksutställningar fått förtroendet att göra saker och ting i rätt ordning. Och att de dessutom gjort vad de ska.
Det tycks inte som att Riksutställningar fallit för frestelsen att göra loggan obestämd, genom att låta den uppträda i alla regnbågens färger. Sådant har jag sett ör mycket av de senaste åren. Det signalerar osäkerhet och är inte varumärkesstärkande på något vis.
Kvadraten berättar om vad Riksutställningar sysslar med och kommatecknet säger, till skillnad från punkten, att här kommer en fortsättning. Här finns plats att tänka utanför boxen. Det är bra.
Men, Gabor borde fixa till sin sajt. Den var inte rolig.
Andra bloggar om: design, varumärke, branding, riksutställningar, logotyp, gabor palotai design, brygubben
11 oktober 2007
Digital radio i teves marknät
Cheferna för SVT och SR har gjort upp om att det blir digitala radiosändningar i teves marknät. Fyra kanaler med CD-kvalitet och fler med komprimerat ljud. Tillsammans med de sändningar digitalt över internet som SR redan erbjuder bör nu digital radio ta ett välkommet skutt framåt.
7 av 10 hushåll kan välja radiolyssnande med den nya distributionskanalen.
Källa: SR
Andra bloggar om: sr, radio, digital radio, digitala marknätet, boxer svt
7 av 10 hushåll kan välja radiolyssnande med den nya distributionskanalen.
Källa: SR
Andra bloggar om: sr, radio, digital radio, digitala marknätet, boxer svt
Närmare ett riktigt äntligen kan man väl inte komma? Lessing värdig Nobelpristagare
Efter 30 år tilldelas Doris Lessning Nobelpriset i litteratur. En författare som redan är läst och älskad av många. SvD får med Andres Lokko på plats utanför Lessings hem i London en minst sagt hyfsad vinkel.
Hon är en politisk författare som spelade en betydelsefull roll i kampen mot apartheid i Sydafrika.
Närmare ett riktigt äntligen kan man vl knappast komma?
Andra bloggar om: litteratur, lessing, nobelpriset, böcker doris lessing,
Hon är en politisk författare som spelade en betydelsefull roll i kampen mot apartheid i Sydafrika.
Närmare ett riktigt äntligen kan man vl knappast komma?
Andra bloggar om: litteratur, lessing, nobelpriset, böcker doris lessing,
Förre detta moderat vill att moderaterna ska fortsätta styra i Svenska Kyrkan
En före detta moderat har fått in sin debattartikel mot moderatledaren Reinfeldt i den allkristna dagstidningen Dagen. Utan partibok läxar han upp spolingen Fredrik:
Bengt Olof Dike är en känd förespråkare för det avskaffade statskyrkosystemet och en politisk slugger som under flera år av vissa kyrkliga makthavare fick svängrum nog för att sänka Svenska Kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna. När jobbet var gjort avpoliterades Dike utan varken tack eller blombukett.
Dike vill få det till att moderater inte skulle få engagera sig i Svenka Kyrkan längre. Men det är väl en grov missuppfattning? Reinfeldt föreslår att det inte ska leda till uteslutning från partiet om man väljer att ställa upp i t.ex. ett kyrkoråd även utanför en moderatlista. En bra nyordning, som för övrigt Dike personligen närmast skulle ha en fördel av.
Andra bloggar om: kyrkopolitik, svenska kyrkan, moderaterna
Det är obegripligt att statsministern visar en så uppenbar brist på historisk känsla och förståelse för vad Svenska kyrkan har gjort och står för i vårt land när han säger att han är redo att klippa alla politiska band med den.
Bengt Olof Dike är en känd förespråkare för det avskaffade statskyrkosystemet och en politisk slugger som under flera år av vissa kyrkliga makthavare fick svängrum nog för att sänka Svenska Kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna. När jobbet var gjort avpoliterades Dike utan varken tack eller blombukett.
Dike vill få det till att moderater inte skulle få engagera sig i Svenka Kyrkan längre. Men det är väl en grov missuppfattning? Reinfeldt föreslår att det inte ska leda till uteslutning från partiet om man väljer att ställa upp i t.ex. ett kyrkoråd även utanför en moderatlista. En bra nyordning, som för övrigt Dike personligen närmast skulle ha en fördel av.
Andra bloggar om: kyrkopolitik, svenska kyrkan, moderaterna
Volontärbyråns grundare en riktig uppstickare
Tidningen och sajten Shortcut har listat Sverige 50 mesta uppstickare. Män och kvinnor under 40 år som inpirerar och har inflytande. Den är femte året i rad som listan görs.
I år kommer Amelie Silfverstolpe som grundare av Volontärbyrån på femte plats. Heder åt henne och en markering av det ideella arbetets plats i sammanhanget.
Källa: E24.se
Andra bloggar om: ideellt, volontär, uppstickare, shortcut, amelie silfverstolpe, svd, e24
I år kommer Amelie Silfverstolpe som grundare av Volontärbyrån på femte plats. Heder åt henne och en markering av det ideella arbetets plats i sammanhanget.
Källa: E24.se
Andra bloggar om: ideellt, volontär, uppstickare, shortcut, amelie silfverstolpe, svd, e24
09 oktober 2007
Maud gör en Alex: Hon är inte sig själv
Identiteter på nätet är inte så där glasklart. Det har inte minst Alex Schulmans avståndstagande från sitt alter ego med samma namn i bloggosfären belyst.
Nu visar det sig att Aftonbladet kan känna sig blåsta på en annan aktör på deras egen domän. Av ingen mindre än näringsminister Maud Olofsson. Det var inte Mådan som läsarna fick chatta med... det var hennes pressekreterare Lisa Wärn. Eller var det kanske Alex?
Källa:
Medievärlden
Andra bloggar om: medier, aftonbladet, maud olofsson, alex schulman,
Nu visar det sig att Aftonbladet kan känna sig blåsta på en annan aktör på deras egen domän. Av ingen mindre än näringsminister Maud Olofsson. Det var inte Mådan som läsarna fick chatta med... det var hennes pressekreterare Lisa Wärn. Eller var det kanske Alex?
Källa:
Medievärlden
Andra bloggar om: medier, aftonbladet, maud olofsson, alex schulman,
Brand i brandstation - So what?
Bakning i bageriet. Tvätt i tvätteriet. Lektioner i skolan. Rakning hos frisören. Och nu: brand i brandstationen i Ockelbo. Det är väl helt logiskt?
Gammal biskop spär på fördomar för att promota egen undersökning
Svenska Kyrkans förre biskop i Karlstad stift vet bättre. Ändå använder han sig (som retoriskt grepp?) av en felaktig information som spär på fördomar och okunskap om Svenska Kyrkan.
Biskop Bengt Wadensjö skriver i Svenska Dagbladet på Brännpunkt 9 oktober att Svenska Kyrkan behöver en modernare syndabekännelse. Han citerar en text som i det närmaste försvann ur gudstjänstordningarna för en generation sedan, på 1980-talet. Och det vet biskopen.
I ordningen för söndagsgudstjänst i Svenska Kyrkans församlingar ingår i inledningen en beredelse med förlåtelsebön och avlösning. Det är alltså inte ens säkert att ordet syndabekännelse används.
Och det används många olika förlåtelseböner i Svenska Kyrkan redan. Så har det varit sedan länge. Förlåtelseböner kan hämtas från handboken som Kyrkomötet beslutat om eller från annat håll. De kan också formuleras av de som firar gudstjänst tillsammans.
En vanlig bön om förlåtelse i Svenska Kyrkans gudstjänst låter så här:
Barmhärtige Gud, du som i Kristus öppnar vägen till dig
och utplånar världens alla synder, jag ber dig:
Rena mig, så blir jag ren,
hela mig så blir jag hel,
drag mig till dig, så får mitt hjärta ro.
För ungdomar i konfirmationsundervisning ingår det i de flesta fall att träna sig i bön, att få formulera böner om förlåtelse, böner för andra människor och tackböner.
Även för vuxna finns det en frihet att enskilt eller tillsammans med andra få sätta ord på det man vill bli befriad från. Det är inte alls nödvändigt att biskopen servera en ny bön som alla ska behöva be.
Biskop Bengt stod under många år i ledningen för Karlstad stift. Inte direkt känt som det mest progressiva inom Svenska Kyrkan. Här var det många som in i det längsta kämpade för att bevara statskyrkosystemet och sitiftet profilerades länge av ett stort engagang för att behålla det gamla och ändra så litet som möjligt. Under sin tid i tjänst hade biskopen ett stort inflytande som han t.ex. kunde använt till att motivera församlingarna och prästerna att förnya sina gudstjänster, sitt språk, sina böner och sånger.
Den undersökning biskop Bengt vill promota med sin artikel i SvD är tillräckligt intressant i sig. Nidbilden av en vanlig söndagsgudstjänst i Svenska Kyrkan är onödig och av kommentarerna på Svd.se märker man att biskopen till största del bjussar på bollar som är lätta att smasha.
Om biskop Bengt och redaktionen för magasinet Existera ville driva frågor på ögonhöjd med de många som står i Svenska Kyrkans tjänst som församlingsmedarbetare, både anställda och volontärer, då vore Svenska Kyrkans egen veckotidning Kyrkans Tidning ett bättre forum. Existera och Kyrkans Tidning har samma chefredaktör och ägs av Svenska Kyrkans Press. Här hade fler i Svenska Kyrkan haft en chans att läsa artikeln och större möjlighet att få ett svarsinlägg publicerat.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, kyrkan, gudstjänst, skuld, synd, befrielse, bekännelse, Bengt Wadensjö,
Biskop Bengt Wadensjö skriver i Svenska Dagbladet på Brännpunkt 9 oktober att Svenska Kyrkan behöver en modernare syndabekännelse. Han citerar en text som i det närmaste försvann ur gudstjänstordningarna för en generation sedan, på 1980-talet. Och det vet biskopen.
I ordningen för söndagsgudstjänst i Svenska Kyrkans församlingar ingår i inledningen en beredelse med förlåtelsebön och avlösning. Det är alltså inte ens säkert att ordet syndabekännelse används.
Och det används många olika förlåtelseböner i Svenska Kyrkan redan. Så har det varit sedan länge. Förlåtelseböner kan hämtas från handboken som Kyrkomötet beslutat om eller från annat håll. De kan också formuleras av de som firar gudstjänst tillsammans.
En vanlig bön om förlåtelse i Svenska Kyrkans gudstjänst låter så här:
Barmhärtige Gud, du som i Kristus öppnar vägen till dig
och utplånar världens alla synder, jag ber dig:
Rena mig, så blir jag ren,
hela mig så blir jag hel,
drag mig till dig, så får mitt hjärta ro.
För ungdomar i konfirmationsundervisning ingår det i de flesta fall att träna sig i bön, att få formulera böner om förlåtelse, böner för andra människor och tackböner.
Även för vuxna finns det en frihet att enskilt eller tillsammans med andra få sätta ord på det man vill bli befriad från. Det är inte alls nödvändigt att biskopen servera en ny bön som alla ska behöva be.
Biskop Bengt stod under många år i ledningen för Karlstad stift. Inte direkt känt som det mest progressiva inom Svenska Kyrkan. Här var det många som in i det längsta kämpade för att bevara statskyrkosystemet och sitiftet profilerades länge av ett stort engagang för att behålla det gamla och ändra så litet som möjligt. Under sin tid i tjänst hade biskopen ett stort inflytande som han t.ex. kunde använt till att motivera församlingarna och prästerna att förnya sina gudstjänster, sitt språk, sina böner och sånger.
Den undersökning biskop Bengt vill promota med sin artikel i SvD är tillräckligt intressant i sig. Nidbilden av en vanlig söndagsgudstjänst i Svenska Kyrkan är onödig och av kommentarerna på Svd.se märker man att biskopen till största del bjussar på bollar som är lätta att smasha.
Om biskop Bengt och redaktionen för magasinet Existera ville driva frågor på ögonhöjd med de många som står i Svenska Kyrkans tjänst som församlingsmedarbetare, både anställda och volontärer, då vore Svenska Kyrkans egen veckotidning Kyrkans Tidning ett bättre forum. Existera och Kyrkans Tidning har samma chefredaktör och ägs av Svenska Kyrkans Press. Här hade fler i Svenska Kyrkan haft en chans att läsa artikeln och större möjlighet att få ett svarsinlägg publicerat.
Andra bloggar om: svenska kyrkan, kyrkan, gudstjänst, skuld, synd, befrielse, bekännelse, Bengt Wadensjö,
07 oktober 2007
Två tevegudstjänster på webben
Se en gudstjänst från Svenska Kyrkan som webbteve
Söndag 7 oktober från Ersta kyrka http://www.erstadiakoni.se/webbtv.htm
Premiärsändning
Söndag 7 oktober från kapellet på Stiftsgården Stjärnholm
http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=925881
Kyrkomötet del 14: Bloggande biskop betraktar
Svenska Kyrkans ende bloggande biskop är Tony Guldbrandzén i Härnösands stift. Tillsammans med sina biskopskollegor har han varit i Uppsala för första veckan av årets kyrkomöte. Biskoparna ska vara med på kyrkomötet. De har yttranderätt, men inte rösträtt. Tyngd bakom orden kan de lägga i det som kallas läronämnden, om de håller ihop.
Biskop Tony hör till de kyrkoledare som tycks modig nog att dra på sig en del kyrkopolitikers misstycke genom att gå på linjen att Svenska Kyrkans organisation behöver tidsanpassas. Så tolkar jag honom. Men läs själv vad han skriver. Jag kanske övertolkar?
Till biskop Tonys blogg
Gör Sverige till ett u-land
På Kunskapsdagarna var Fredrik Härén en av talarna. Hans föredrag sändes av SVT24 och finns i sin helhet på Youtube.
Hans förslag är att göra Sverige till ett utvecklingsland, ett u-land. Hans argument och exempel är i flera fall bestickande. Att de inte är det i alla, räcker inte för att avfärda honom. Att han slutar sitt föredrag med att hylla Niclas Zenntröm gör inte heller att Fredrik Häréns mission för att vi i den gamla världen ska upptäcka den nya.
Här den sista av fem delar i föredraget:
Fredrik Härén utmanar SVT som public service. Om vi ska ha en statlig teve i framtiden så måste något radikalt hända med nyhetsrapporteringen. Flytta fokus från den gamla världen till den nya. Se till att i alla fall de unga i Sverige får en ärlig chans att hänga med i vad som händer i kinesisk och indisk politik, i kultur- och samhällsliv i världens två största länder.
Andra bloggar om: fredrik härén, kunskapsdagarna, svt, omvärld, kina, indien, niklas zentröm, näringsliv, framtid, utbildning
05 oktober 2007
Reinfeldts linje: Bort med partipolitiseringen av Svenska Kyrkan
Många medier har idag publicerat TT-intervjun med moderatledaren Fredrik Reinfeldt. Han förtydligar här sin redan tidigare kända uppfattning att partiet han leder inte ska agera i Svenska kyrkans egna val.
I sitt eget parti kan han driva frågan att avstå från svartlistning av partimedlemmar som väljer att inom Svenska Kyrkan verka demokratiskt i andra konstellationer är de allmänpolitiska. Och det räknar han med att nästa partistämma ska besluta.
Med uteslutningsmetoden har för många människor som både är kyrkligt och politiskt aktiva ställts inför poänglösa ultimatum.
Det är bra att Reinfeldt söker gemensam sak över partigränserna. Men risken finns att hans utsträckta hand inte tas emot av socialdemokraterna som har behov av att markera som oppositionsparti. Hoppas de kan sätta sig över en sådan ryggmärgsreaktion. Och kan man inte nå en bred överenskommelse är det i sig ett bevis på vilka märkliga konsekvenser den partipolitiska inblandningen i Svenska Kyrkans egna demokratiska processer.
Folkpartiet och Kristdemokraterna har redan lämnat valen i Svenska Kyrkan. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna är nya aktörer efter det att kyrka och stat skildes 2000. Maud Olofsson och hennes centerpartister kan det nog bli lite mer snack med.
Viktigt är att partierna uttåg inte lämnar ett tomrum efter sig. Alla de som redan idag ställer upp som förtroendevalda inom Svenska Kyrkan, i beslutsorgan på alla nivåer, gör det med ett personligt engagemang och med en omsorg om kyrkan. Undantagen bekräftar regeln. Så det är inte människors kompetens och engagemang som nu med rätta ifrågasätts av Reinfeldt. Det är ett föråldrat system som kan ersättas av något bättre, begripligare och billigare.
Fler aktiva i Svenska Kyrkan borde också vara politiskt aktiva. Liksom det borde uppmuntras mer att kombinera aktivt församlingsliv med fackligt arbete, engagemang i en kulturförening eller vad det nu är för folkrörelse man kan göra en insats i.
Andra bloggar om: politik, svenska kyrkan, kyrkoval, moderaterna, reinfeldt, fredrik reinfeldt, socialdemokraterna, folkpartiet, kristdemokraterna, vänsterpartiet, miljöpartiet, sverigedemokraterna
En musikkub i Uppsala har grafisk profil
Uppsala har begåvats med ett arkitektoniskt smycke: Konsert- och kongresshuset vid Vaksala torg. Ritat av Henning Larsens kontor och med en grafisk profil signerad Stockholm Design Lab.
För Cap & Design berättar Björn Kusoffsky om uppdraget.
Kyrkomötet del 13: Alla utskottsprotokoll på webben
Så, då var helgen räddad. Massor med läsning för den som vill följa med i vad Svenska Kyrkans kyrkomöte ska besluta om när ombuden samlas igen i Uppsala om lite mer än två veckor.
Protokollen (betänkanden) från utskotten här
Jag återkommer med kommentarer.
Webbteve från förra veckans kyrkmöte här Snart kanske Kyrkmötet även läggs ut på Youtube. Då skulle fler hitta materialet.
Andra bloggar om: kyrkomötet, svenska kyrkan
Protokollen (betänkanden) från utskotten här
Jag återkommer med kommentarer.
Webbteve från förra veckans kyrkmöte här Snart kanske Kyrkmötet även läggs ut på Youtube. Då skulle fler hitta materialet.
Andra bloggar om: kyrkomötet, svenska kyrkan
04 oktober 2007
Svenska Kyrkans minskning: Ungas dop och inte vuxnas utträden är den stora utmaningen
Oktober är det inget kul jobb att sitta på en församlingsexpedition i Svenska Kyrkan och ta emot lappar och telefonsamtal från människor som säger tack och hej till sin kyrka. Före november gäller det att säga upp sitt medlemsskap om man ska tjäna pengar på det närmaste året.
Det är trist att människor inte tycker att medlemskapet i Svenska Kyrkan är värt pengarna. Att det finns de som inte vill vara med och bidra till det som församlingarna uträttar och inte ens för egen del ser någon poäng att bidra till det gemensamma.
Men för Svenska Kyrkans storlek och styrka räknat i medlemmar är det inte de vuxnas utträden som är den stora saken. Nej, det är barn och ungdomar det handlar om. Gamla medlemmar dör och det fylls inte på med döpta barn och konfirmerade ungdomar i samma takt. Det är mest därför som Svenska Kyrkan blir mindre.
Det skulle inte vara kul att sitta på en församlingsexpedition och ta emot lappar och telefonsamtal om det lät så här: Hej, vi har fått barn och vi vill bara tala om att något dop blir det inte! Tjena, här har ni en som inte kommer att gå och läsa, bara så att ni vet!
Tyvärr märks det inte lika påtagligt att föräldrarna inte kommer med sina barn till kyrkan eller att tonåringarna i konfirmandgruppen inte får med sig sina kompisar. I alla fall inte nu i oktober.
Att gå ur Svenska kyrkan behöver inte gälla för evigt. Svenska Kyrkan i Örebro frågade för något år sedan 100 utträdare och det visade sig att varannan kunde tänka sig att bli medlem igen. Men bara en av tio trodde att deras gamla församling var intresserad av det. Med en mer aktivt inbjudande inställning kan fler känna sig välkomna tillbaka.
En del av Svenska Kyrkans medlemmar är samtidigt med i en annan kyrka. Så har det varit länge i Sverige, men börjar bli mindre vanligt. Allkristna dagstidningen Dagen har en tabell som visar hur många (eller snarare hur få) medlemmar andra kyrkor och samfund har.
En del går ur Svenska Kyrkan för att de intre tror som kyrkan, säger de. Men vad tror de då att kyrkan tror? Och tror de att man måste tro vissa saker för att vara medlem? Jag tänker att en del människor är onödigt tuffa mot sig själva på det religiösa området. De har liksom en annan måttstock än för resten av livet. Är det nödvändigt?
Bara lite mer än 1 av 10 medlemmar använder sin rösträtt i kyrkoval. För många röstar med fötterna och säger upp sitt medlemsskap. Tänk om fler skulle känna att demokratin i kyrkan funkade. Nu har ett system med partier testats i 70 år. Det är dags för ett nytt försök. Sämre kan det knappast bli i alla fall.
Andra bloggar om: medlemskap, svenska kyrkan, dop, konfirmation, avgift, ekonomi
Det är trist att människor inte tycker att medlemskapet i Svenska Kyrkan är värt pengarna. Att det finns de som inte vill vara med och bidra till det som församlingarna uträttar och inte ens för egen del ser någon poäng att bidra till det gemensamma.
Men för Svenska Kyrkans storlek och styrka räknat i medlemmar är det inte de vuxnas utträden som är den stora saken. Nej, det är barn och ungdomar det handlar om. Gamla medlemmar dör och det fylls inte på med döpta barn och konfirmerade ungdomar i samma takt. Det är mest därför som Svenska Kyrkan blir mindre.
Det skulle inte vara kul att sitta på en församlingsexpedition och ta emot lappar och telefonsamtal om det lät så här: Hej, vi har fått barn och vi vill bara tala om att något dop blir det inte! Tjena, här har ni en som inte kommer att gå och läsa, bara så att ni vet!
Tyvärr märks det inte lika påtagligt att föräldrarna inte kommer med sina barn till kyrkan eller att tonåringarna i konfirmandgruppen inte får med sig sina kompisar. I alla fall inte nu i oktober.
Att gå ur Svenska kyrkan behöver inte gälla för evigt. Svenska Kyrkan i Örebro frågade för något år sedan 100 utträdare och det visade sig att varannan kunde tänka sig att bli medlem igen. Men bara en av tio trodde att deras gamla församling var intresserad av det. Med en mer aktivt inbjudande inställning kan fler känna sig välkomna tillbaka.
En del av Svenska Kyrkans medlemmar är samtidigt med i en annan kyrka. Så har det varit länge i Sverige, men börjar bli mindre vanligt. Allkristna dagstidningen Dagen har en tabell som visar hur många (eller snarare hur få) medlemmar andra kyrkor och samfund har.
En del går ur Svenska Kyrkan för att de intre tror som kyrkan, säger de. Men vad tror de då att kyrkan tror? Och tror de att man måste tro vissa saker för att vara medlem? Jag tänker att en del människor är onödigt tuffa mot sig själva på det religiösa området. De har liksom en annan måttstock än för resten av livet. Är det nödvändigt?
Bara lite mer än 1 av 10 medlemmar använder sin rösträtt i kyrkoval. För många röstar med fötterna och säger upp sitt medlemsskap. Tänk om fler skulle känna att demokratin i kyrkan funkade. Nu har ett system med partier testats i 70 år. Det är dags för ett nytt försök. Sämre kan det knappast bli i alla fall.
Andra bloggar om: medlemskap, svenska kyrkan, dop, konfirmation, avgift, ekonomi
Kyrkliga gotlänningar satsar ungt
Svenska Kyrkan på Gotland är Visby stift. Stiftsstyrelsen här, liksom i de andra tolv stiften, har fått tillbaka pengar från den rikskyrkliga fonden att använda i lokal församlingsverksamhet.
På Gotland kommer 60 procent av alla pengarna gå till de unga i kyrkan. Mycket bra.
Senare i år satsar stiftet också pengar i lokala deltidsinformatörer som ska förbättra församlingarnas medlemskommunikation. Församlingarna i Klinte och Vänge är med från start och så räknar med att fler ansluter.
Svenska Kyrkan Visby stift
Andra bloggar om: svenska kyrkan, visby, ungdom, visby stift
På Gotland kommer 60 procent av alla pengarna gå till de unga i kyrkan. Mycket bra.
Senare i år satsar stiftet också pengar i lokala deltidsinformatörer som ska förbättra församlingarnas medlemskommunikation. Församlingarna i Klinte och Vänge är med från start och så räknar med att fler ansluter.
Svenska Kyrkan Visby stift
Andra bloggar om: svenska kyrkan, visby, ungdom, visby stift
Kristna i Västmanland och Dalarna får inte välja biskop ifred
Jag är inte den ende som lägger mig i valet av efterträdare till biskop Claes-Bertil Ytterberg. Ett biskopsval är egentligen bara en stiftsangelägenhet, var i Svenska Kyrkan det än ska genomföras. Enda undantaget är ärkebiskopsvalet. Då röstar stiftsstyrelserna i de andra tolv stiften också.
Biskop Ytterberg har redan börjat avveckla. I Kyrkomötet förra veckan valde man biskop Esbjörn i Karlstad stift som ärkebiskopens suppleant i kyrkostyrelsen. Biskoparna är biskopar i sina stift, även om de har en del nationella och internationella uppdrag.
Det finns nog de inom Svenska kyrkan som skulle önska något i stil med gamla storsvenska statskyrkan tillbaka. Där var det Kungl. Maj. och sen regeringen som utsåg
Svenska Kyrkans biskopar.
I de allmänpolitiska partierna görs taktiska överväganden och sen får elektorerna veta vem man ska rösta på. Att det i stor utsträckning fungerar så visar turerna inför de senaste biskopsvalen.
Genom att pröva tanken att präster och diakoner inte skulle vigas stiftsvis utan på kyrkomötets inledningsgudstjänst så blir det tydligt vilka följderna skulle bli med en centralisering av Svenska Kyrkan.
Svenska Kyrkans organisation är otidsenlig och ändå vill en del vrida klockan tillbaka. Inte till något ursprungligt, men till det där trist halvgamla och nationalstatliga.
Biskopsvalen kunde avdramatiseras om stiftsindelningen ändrades ordentligt. Västeråsarna kunde få välja sin biskop och en biskop kunde få sitt säte i Falun. Säkert finns det en tredje ort i det nuvarande Västerås stift som ligger bra till för att bli hemort åt en tredje biskop som runt omkring sig kan samla ett lagom stort antal församlingar.
Marta Axner fyller på listan med möjliga biskopar i sitt hemstift. Hon har fått höra att Sven Hillert, rektor för Svenska Kyrkans prästutbidlning i Uppsala och Annika Anderbrandt, kyrkoherde och prost i Falun är inofficiella kandidater.
Ännu är ingen av de listade namnen yngre än vad biskop Claes-Bertil var när han tillträdde. Om inget sker blir biskopsvalet i Västerås ett synligt tecken på en åldrande kyrka. Vilka vinner på det?
Andra bloggar om: svenska kyrkan, kyrkan, västerås stift, biskopsval.
Biskop Ytterberg har redan börjat avveckla. I Kyrkomötet förra veckan valde man biskop Esbjörn i Karlstad stift som ärkebiskopens suppleant i kyrkostyrelsen. Biskoparna är biskopar i sina stift, även om de har en del nationella och internationella uppdrag.
Det finns nog de inom Svenska kyrkan som skulle önska något i stil med gamla storsvenska statskyrkan tillbaka. Där var det Kungl. Maj. och sen regeringen som utsåg
Svenska Kyrkans biskopar.
I de allmänpolitiska partierna görs taktiska överväganden och sen får elektorerna veta vem man ska rösta på. Att det i stor utsträckning fungerar så visar turerna inför de senaste biskopsvalen.
Genom att pröva tanken att präster och diakoner inte skulle vigas stiftsvis utan på kyrkomötets inledningsgudstjänst så blir det tydligt vilka följderna skulle bli med en centralisering av Svenska Kyrkan.
Svenska Kyrkans organisation är otidsenlig och ändå vill en del vrida klockan tillbaka. Inte till något ursprungligt, men till det där trist halvgamla och nationalstatliga.
Biskopsvalen kunde avdramatiseras om stiftsindelningen ändrades ordentligt. Västeråsarna kunde få välja sin biskop och en biskop kunde få sitt säte i Falun. Säkert finns det en tredje ort i det nuvarande Västerås stift som ligger bra till för att bli hemort åt en tredje biskop som runt omkring sig kan samla ett lagom stort antal församlingar.
Marta Axner fyller på listan med möjliga biskopar i sitt hemstift. Hon har fått höra att Sven Hillert, rektor för Svenska Kyrkans prästutbidlning i Uppsala och Annika Anderbrandt, kyrkoherde och prost i Falun är inofficiella kandidater.
Ännu är ingen av de listade namnen yngre än vad biskop Claes-Bertil var när han tillträdde. Om inget sker blir biskopsvalet i Västerås ett synligt tecken på en åldrande kyrka. Vilka vinner på det?
Andra bloggar om: svenska kyrkan, kyrkan, västerås stift, biskopsval.
Lika som bär: Sally och Åsa Thorstensson
Maria Lundqvist i rollen som bibliotekarien Sally skulle kunna lura statsminister Fredde att hon är infrastrukturminister Åsa Thorstensson.
Ja, jag ser att hårfärgen får fixas. Men sen funkar det. Lita på mig.
Andra bloggar om: åsa thorstensson, maria lundqvist, sally, lika som bär
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)